Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Relevanta dokument
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

fakta om alkohol och hälsa

>60 medicinska?llstånd

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Levnadsvanor i praktiken

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Tidiga interventioner

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Tidiga interventioner

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Rekommendationer från Hälsorådet

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Studenter, alkohol och. inspark/ mottagningsverksamhet

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Motiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

1 Alkohol

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Prevention och behandling vid

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Handledning kring levnadsvanor 2014

Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver?

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Alkoholberoende, diagnos

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Levnadsvanor för patienter med

Äldre och alkoholberoende Uppsala

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det?

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Hälsokontroll allmän/utökad

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Goda levnadsvanor gör skillnad

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Befolkningsinriktade hälsosamtal

KOL och rökavvänjning

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

Transkript:

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Maria Hammarbäck Leg sjuksköterska Grundläggande psykoterapeut KBT Beroendecentrum Gävle

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

Rådgivande samtal Vanligen 10-15 minuter men ibland upp till 30 minuter För en dialog med patienten samt anpassa åtgärderna till patientens ålder, hälsa, risknivåer mm Samtalet kan inkludera motiverande strategier t ex MI Kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel som kan hjälpa personen att förändra levnadsvanan t ex skriftligt material Kan kompletteras med särskild uppföljning i form av återbesök, telefonsamtal, brev eller e-post vid ett eller flera tillfällen

Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida Högt blodtryck Småbarnsföräldrar Depression och ångest Unga vuxna Leverpåverkan Personer som ska genomgå operation Hjärt-kärlsjukdom Personer med övervikt/fetma Cancer Personer med olycksfallsskada Hudsjukdom Kronisk smärta Blodfettsrubbningar Schizofreni

Alkoholkonsumtion 28 folköl Under 2017 uppgick den totala konsumtionen till drygt 9,0 liter, 100% alkohol per invånare 15 år och äldre, vilket var lika mycket som året innan. (Alkoholrapporten, CAN.se) 108 starköl 129 nubbar 5 cider 40 flaskor vin

Riskbruk A n t a l Inget problem Begynnande problem Påtagliga problem

Riskbruksdefinition med standardglas menas: 50 cl folköl 33 cl starköl 25 cl stark-starköl 12-15 cl vin 8 cl starkvin 4 cl sprit Den individuella känsligheten för vad som är riskabel alkoholkonsumtion varierar i stor utsträckning. Vid vissa tillstånd är all alkoholkonsumtion riskabel; bl.a. vid leversjukdom, depression, graviditet. All intensivkonsumtion är riskkonsumtion.

Riskbruk alkohol hur vanligt är det? 1,2 miljoner i riket 33 700 länsbor Ca 11 000 länsbor vill minska sin alkoholkonsumtion Ca 1300 uttalar önskat stöd Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2014 samt Nationella folkhälsoenkäten urval Gävleborg 2014

Hälsorisker alkohol sjukdomsimitatören Hjärnskador och nervskador Högt blodtryck Muskelskador Hjärtpåverkan Leverskador Akut/Kronisk bukspottkörtel-inflammation Ökad cancerrisk Blodbrist Magkatarr Hormonpåverkan Vitaminbrist Påverkan på skelettet Gikt Hudsjukdomar Psykiska sjukdomar Fosterskador. Källa: Riddargatan1

Vår roll är att; Tillsammans med patienten försöka värdera om alkoholen har betydelse i dennes fall

Rådgivande samtal - 5 faser Fas 1 Engagera patienten i samtalet Fas 2 Fokusera på alkoholvanorna Fas 3 Framkalla tal om förändring av alkoholvanorna Fas 4 Locka fram ett åtagande Fas 5 Följ upp samtalet

Fas 1 Engagera patienten i samtalet Skapa alians ex genom att ställa ofarliga frågor om tex väder, parkering, hitta hit, årstid Engagera patienten i samtalet genom att samtal om patientens intressen, livsstil och livssituation Ställ frågor, följdfrågor, lyssna, bekräfta och sammanfatta Tänk på ditt kroppsspråk Redan här kan du få viktig information

Fas 2 Fokusera på alkoholvanorna Samtala om livsstil Fokusera på alkohol med utgångspunkt i det besvär som patienten söker hjälp för Utforska alkoholvanorna, be patienten beskriva sina dryckestillfällen, fråga om när patienten dricker, vad, varför och hur Om lämpligt, fråga hur patienten tror att anhöriga/omgivningen uppfattar patientens bruk av alkohol Be om att få informera om riskbruk

Fas 2 Fokusera på alkoholvanorna Du är hos mig för för att få en helhetsbild skulle jag behöva få veta lite kring dina levnadsvanor Även vår livsstil kan påverka hur vi mår till kropp och själ, är det ok om vi pratar lite kring det? Alkohol även i rätt små mängder kan påverka orken, sömnen och hur du mår. Dricker du alkohol? Det är inte alltid man tänker på hur mycket alkohol man dricker en vanlig vecka. Hur många dagar i veckan brukar du dricka alkohol? Hur många glas alkohol dricker du under en vanlig vecka?

Verktyg i samtalet Frågeformulär om levnadsvanor AUDIT-formulär Alkoholdagbok

Introduktion av frågeformulär Eftersom alkoholkonsumtionen har så stor betydelse för behandlingen av din sjukdom så erbjuder vi alla med denna sjukdom att göra ett självtest. Är det OK för dig, eller tycker du att det är onödigt? Känner du till något om alkoholens roll för din åkomma? Vill du att jag ska berätta mer? Om du vill får du gärna göra ett test. Hur man lever har förstås betydelse. Om du vill får du gärna göra ett test, så får du själv se hur du ligger till när det gäller alkohol

Fas 3 Framkalla tal om förändring Information i dialog om risker och möjliga samband med patientens problem med hälsan Framkalla förändringsprat. Ställ frågor som tex Hur tänker du kring den informationen du fått idag? Något du funderar på? Något som oroar dig? Skatta motivation till förändring. Finns vilja? Är det viktigt för patienten? Litar patienten på sin förmåga? Om inte, varför eller vad behövs?

Har patienten själv märkt sambandet med alkohol? Har du själv märkt om besvären förvärras/förbättras om du någon gång dricker alkohol? Har du någon gång funderat på om och hur ditt besvär påverkas av alkohol? Det händer ibland att de besvär du beskriver har samband med alkohol. Har du funderat på det i ditt fall? Vad händer med detta besvär när du har alkohol i kroppen? Hur var det med magbesvären under semestern, då brukar man ju dricka lite mer?

Verktyg i samtalet Alkoholdagbok Halveringsexperimentet

Det viktigaste är att patienten blir medveten om alkoholens betydelse än att vi exakt känner till vanorna!

Fas 4 Locka fram ett åtagande Var lyhörd för patientens egna förslag till förändring, uppmuntra, bekräfta Hjälp patienten att sätta ett SMART mål S specifikt M mätbart A accepterat R realistiskt T tidsbegränsat Bekräfta, uppmuntra, sammanfatta, förtyliga Tala om var det finns mera stöd att få

Enkla råd: Drick inte alkohol för att släcka törsten Drick vartannat glas vatten/drick långsamt Drick aldrig alkohol på fastande mage Välj alkoholfria alternativ Välj alkoholsvagare alternativ, svagare alt mindre drinkar, svagare öl Veckoregistrera din konsumtion Tänk igenom för och nackdelar med nuvarande alkoholkonsumtion och hur din hälsa påverkas av alkoholen Försök att hitta andra alternativ till att dricka alkohol Undvik att dricka alkohol när du mår dåligt

Här finns mer stöd Alkohollinjen.se Alkoholprofilen.se Alkoholhjälpen.se Promillekoll app från Systembolaget Beroendemottagningarna i länet

www./halsoframjande

Fas 5 Följ upp samtalet Boka en tid och planera för uppföljning. Uppföljningar kan se olika ut, hur skulle det kunna se ut i din verksamhet? Följ upp hur det har gått med det besvär patienten sökte för, den eventuell förändring av alkoholkonsumtionen och ev effekt av förändring Om patienten misstänks ha problem med alkoholberoende överväg annan behandling (använd gärna AUDIT för kartläggning av alkoholvanor)

Dokumentera DV 122 Rådgivande samtal om alkohol

Patientfall Mats Man, 55år. Gift. 2 barn, 17 och 20 år. Bor i villa. Arbetar heltid som säljare. Reser mycket i jobbet. Många representationer. Oregelbunden arbetstid. Är ofta i sin husvagn på fritiden. Gillar att resa. Övervikt. Röker. Höga blodfetter. Sömnsvårigheter. Högt blodtryck. Medicinering: Simvastatin. Imovane vb. Atenolol. Alkoholkonsumtion: Dricker 1-2glas vin till middagen 2-3 ggr/veckan. Dricker mer till helgen tillsammans med partner och/eller vänner, kan då dricka 1-1½ fl vin/kväll + någon whiskey. Tar ibland en whiskey eller två för att kunna sova.

Patientfall Mia Kvinna, 41år. Ensamstående. 2 barn, bor varannan vecka. Bor i hyreslägenhet. Arbetar 100 % som sjuksköterska på Kirurgen. Oregelbunden arbetstid. Tränar regelbundet. Utmattningsdepression för 3 år sedan. Ångest. Mediciner: Sertralin. Alvedon vb. Alkoholkonsumtion: Dricker sällan till vardags. Dricker då hon är barnledig, oftast tillsammans med väninnorna. Brukar då dricka 2-3 glas bubbel innan de går ut och äter. Dricker 2-3 glas vin till maten och sedan 1-2 drinkar på krogen om de går ut efteråt.

Hur kommer man i kontakt med Beroendemottagningen: Tidsbeställning: Ring närmaste Beroendemottagning via växeln (TeleQ, VIP 8) 1177, Vårdguiden/Mina Vårdkontakter Remiss: Tillgänglighetsmål: Akut abstinensbedömning: Att erhålla en tid samma dag eller nästkommande vardag Tidsbokning: Inom 7 arbetsdagar www. -> SÖK -> beroende