Riskanalys för Inre Hamnen, Oskarshamn, Analys av risker för sjöfart vid stadsutveckling

Riskanalys för Inre Hamnen, Oskarshamn, Analys av risker för sjöfart vid stadsutveckling Rapport Göteborg

Riskanalys för Inre Hamnen, Oskarshamn, Analys av risker för sjöfart och stadsutveckling Datum 2013-02-08 Uppdragsnummer 61161254123 Utgåva/Status Rapport Per Stein Nikol Nielsen Gulis Sten Munthe Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 010-615 60 00 Fax 031-40 39 52 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Sammanfattning Innevarande rapport beskriver sjöfartens och hamnverksamhetens förutsättningar för exploateringen av Inre Hamnen, så att den nya planen inte leder till inskränkningar på verksamheten som utgör ett riksintresse. Övergripande genomförs också en undersökning huruvida det finns något ytterligare som kan påverka riksintresset och som inte tas med i övriga delar i riskanalysen. Oskarshamns hamn utgör riksintresse för sjöfart sedan 2001. Riksintresset är preciserat sedan 2007. Vägverkets regionala kontor har ansvar för att uppdatering av preciseringen sker om behov uppstår. Detta behov kan föranledas av t ex att en hamn upphör med kommersiell verksamhet och att hamnbassängen därmed inte längre behövs. Vid uppdatering ska buller och luftkvalitet beaktas. Verksamheter som kan påverka planeringen av Inre Hamnen är Kustbevakningen, Gotlandsfärjan, Norra kajen med hantering av skogsprodukter och övrigt gods samt i viss mån reparationsvarvet på Utrustningskajen. Flera av verksamheterna pågår dygnet runt och är beroende av farledsbelysningen vid in- och utsegling. Konsekvenserna vid grundstötning och kollision bedöms vara begränsade för större delen av Inre Hamnen. Hamnområdet består till stor del av hamn- och industriverksamhet med relativt liten risk för skada på liv. Undantaget är Gotlandsterminalen där nuvarande verksamhet och ett möjligt framtida bostadsoch rekreationsområde kan medföra större konsekvenser vid en kollision och där sjösäkerhetsanordningarna bör finnas kvar och kanske förstärkas. Grundstötning vid Rävenäset ger sannolikt konsekvenser på tillgängligheten sjövägen till Inre Hamnen, men inte för människors hälsa. Befintliga sjösäkerhetsanordningar ska skyddas eller alternativt ersättas med nya. Hamnbassängens storlek i Inre Hamnen bör behållas i nuvarande storlek oavsett användningsområde för Gotlandsterminalen. i

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Bakgrund... 1 2.1 Riksintresse Hamn och Sjöfart... 2 3. Hamnen... 2 3.1 Sanering av Inre Hamnen... 3 3.2 Kustbevakningen... 4 3.3 Roro-verksamhet på Norra kajen... 4 3.3.1 Tillgänglighet... 5 3.3.2 Luftkvalitet... 5 3.4 Gotlandsterminalen... 5 3.5 Övrig hamnverksamhet... 6 3.5.1 Oskarshamnsvarvet... 6 4. Sjösäkerhet... 6 4.1 Risker... 6 4.2 Farled... 7 4.2.1 Badholmens Fyr... 7 4.2.2 Ovädersudden Nedre och Övre... 8 4.3 Inre Hamnen... 8 4.3.1 Vändcirkel Inre Hamnen... 8 4.3.2 Belysning, ledljus... 9 5. Slutsats... 10 Figurer Figur 1 Översikt över Oskarshamns hamn... 3 Figur 2 Norra kajen... 4 Figur 3 Gotlandsterminalen samt Verkstadskajen... 5 Figur 4 Influensområde bakom Badholmens fyr... 7 Figur 5 Lysbojar vid grundet Rävenäset... 7 Figur 6 Område inom Inre Hamnen där stark belysning ska undvikas.... 8 Figur 7 Vändcirkel Inre Hamnen... 9 Figur 8 Ledbelysning vid Gotlandsterminalen... 9 Bilagor Handledning för precisering av Riksintresse, publikation 2012:078 Ritningar M10-001 Plan över Oskarshamns hamn med risker ii

Inre Hamnen, Oskarshamn, Analys av (Rapport) 1. Inledning Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag att upprätta en analys av risker inför planeringen av den nya stadsdelen Inre Hamnen i Oskarshamn. Syftet med analysen är bl a att vägleda och ge råd i det kommande arbetet med planeringen av hur riskerna i första hand förebyggs och i andra hand åtgärdas, så att planen blir så flexibel som möjligt. Kontaktperson inom Oskarshamns Kommun har varit Pär Hansson, Plansamordnare. Aktuell rapport fokuserar på sjöfartens och hamnverksamhetens inverkan på exploateringen av Inre Hamnen så att den nya planen inte leder till inskränkningar på verksamheter som utgör ett riksintresse. Övergripande genomförs också en undersökning huruvida det finns något ytterligare som kan påverka riksintresset och som inte tas med i övriga teknikdelar i riskanalysen. Samråd har skett med Sjöfartsverket, Oskarshamns Hamn samt avseende riksintresset även med Trafikverket. Följande rapporter och underlag har utnyttjats: Utredning av konkurrensfördelar och kundkrav för godstransportlinje över Östersjön, Rapportnr 40095347, dat 2011-02-24, SSPA Riksintresset Oskarshamns Hamn, Meddelande 2007:20, Länsstyrelsen Kalmar län Handledning för precisering av riksintresse, publ nr 2012:78, Trafikverket Miljödomsansökan för Sanering av Oskarshamns Hamnbassäng, dom målnr M 1048-11 meddelad 2012-11-12 2. Bakgrund Oskarshamns hamn har regionalt en viktig roll som knutpunkt mellan de tre olika transportslagen väg, järnväg och sjötransport. Oskarshamn har direkt järnvägsförbindelse med stambanenätet och också goda vägförbindelser via E 22 och Rv 37/47. Hamnen har ett strategiskt läge på ostkusten av Sverige. Inseglingen till hamnen är mycket kort, skyddad för hård vind och normalt förekommer inga större isproblem. Hamnen i Oskarshamn är viktig för regionen bl a för utskeppningen av trävaror till Nordafrika och USA. Vidare svarar hamnen för en stor del av sjötrafiken till och från Gotland och har också nära till kärnkraftsanläggningen i Simpevarp. Hamnens naturliga djupvattenläge är fördelaktigt när fartygsstorlekarna ökar. 1 av 10

2.1 Riksintresse Hamn och Sjöfart Sjöfartsverket förklarade den 22 oktober 2001 att farled 335 in till Oskarshamn hamn är en anläggning av riksintresse för kommunikationer. Samtidigt beslutades att även Oskarshamns hamn skulle ingå i riksintresset för sjöfart såsom varande allmän hamn. 2007 gjordes en precisering av de statliga riksintressena för aktuella transportslag avseende vad som ingår. Farleden är inte preciserad i riksintressebeskrivningen, men det noteras att samtliga farledsanstalter såsom fyrar och annan farledsmarkering ingår i riksintresset. Vidare följer riksintresset ända in till utpekade kajer eftersom farleden går ända in till desamma. Det finns i detta riksintresse inga digitala navigationshjälpmedel som kan påverkas. De närmaste ligger på Gotland respektive Södra Öland. Det ligger i Oskarshamns kommuns ansvar att se till att riksintresset för hamnen beaktas i såväl översiktsplaneringen som detaljplaneringen. Det är värt att notera att riksintresset inte är statiskt utan att det sker förändringar över tiden. Vart fjärde år ska berörd Trafikverksregion göra en bedömning om det finns behov av att uppdatera preciseringen. I skrivande stund är ansvar och handledning dock så nytt att det inte satt sig i organisationen ännu. Riksintresset syftar till att skydda så att utnyttjandet av viktiga hamnfunktioner inte hindras. Om en ny hamndel etableras och en viss hamnverksamhet kan omlokaliseras på ett godtagbart sätt kan riksintresset för den tidigare hamnfunktionen komma att omprövas. Detta kan ske först när den nya lokaliseringen av verksamheten har tillståndsprövats och kommit till stånd. Det noteras särskilt i preciseringen av riksintresset att bullerförhållanden och luftkvalitet måste uppmärksammas om ny bebyggelse planeras i anslutning till hamnen, så att lämpliga miljöförhållanden garanteras genom skyddsavstånd m m. Då buller hanteras i en särskild rapport, och utsläpp till luft från sjöfart är en liten källa i förhållande till vägtrafiken, kommenteras de delarna endast översiktligt i denna rapport. Istället läggs fokus på sjösäkerhet och hamnverksamhet. 3. Hamnen Oljehamnen 25 meter lång med förtöjningsanordningar i nödvändig omfattning i kajens förlängning åt båda håll och med ett vattendjup på 10.8 meter. Här hanteras samtliga volymer oljor som kommer till hamnen. Ingår i riksintresset. Oceankajen 483 meter lång och med ett vattendjup på 11.0 meter. Här hanteras den större delen av alla kvantiteter skogsprodukter över hamnen. Ingår i riksintresset. 2 av 10

Norra kajen 550 meter lång och med ett vattendjup på 8.0 meter inklusive ett 215 meter långt Ro/Ro-läge med en 20 meter bred ramp. Här hanteras delar av skogsproduktsvolymen över hamnen, containers och allt övrigt gods. Ingår i riksintresset. Södra kajen 180 meter lång och med ett vattendjup på 5.0 meter inklusive ett 150 meter långt Ro/Ro-läge med en 20 meter bred ramp. Denna kaj trafikeras av Ölandsfärjan under perioden juni-augusti. Ingår i riksintresset. Gotlandsterminalen 150 meter långt och 25.7 meter brett Ro/Ro-läge och med ett vattendjup på 7.3 meter. Denna hamndel är den huvudsakliga platsen för trafiken på Gotland för både gods och passagerare. Ingår i riksintresset, men kommer att utgå när/om Gotlandsterminalen flyttar till den nya planerade färjeterminalen. Samtidigt kan vattenområdet som ingår i riksintresset norr om den nuvarande Gotlandsterminalen minskas. Detta medför också att det nya läget för Gotlandsterminalen i Månskensviken med största sannolikhet kommer att bli ingå i riksintresset när det blir byggt. Verkstadskajen Det kan noteras att Verkstadskajen inte fått något större utrymme i Riksintresset Oskarshamns hamn, utan ses snarare som ett utvecklingsområde för kommunen. Idag finns ett aktivt reparationsvarv på kajen, Oskarshamnsvarvet, som är på väg att expandera sin verksamhet. Storleken på fartygen är dock begränsade till dockans storlek och någon fördjupning är inte aktuell. Därmed är även storleken på fartyg begränsad. Övriga kajer med en sammanlagd längd av 870 meter och med vattendjup på mellan 4.5 och 7.5 meter. (Häri ingår även Verkstadskajen) Oljehamnen Norra Kajen Oceankajen Södra Kajen Gotlandsterminalen Verkstadskajen Figur 1 Översikt över Oskarshamns hamn 3.1 Sanering av Inre Hamnen Sanering av befintlig sjöbotten är ett angeläget ärende i Oskarshamn, där kommunen erhållit miljödom, 2012-11-12 för att bland annat muddra upp till 3 av 10

800 000 m 3 förorenade sediment. Muddermassorna borttransporteras från Innerhamnen till extern anläggning alternativt för nyttiggörande i första hand vid Grimskallen. I projektet kan det även bli aktuellt att långsiktigt täcka över eventuella kvarlämnade förorenade sediment i Inre Hamnen. Ett sådant förfarande bör kompletteras med skyddsåtgärder såsom t ex ankringsförbud eller restriktioner mot aktiviteter som kan flytta täckmassorna. Vid planeringen av Inre Hamnen bör eventuella kvarvarande förorenade sediment dokumenteras och hänsyn tas i planeringsarbetet. 3.2 Kustbevakningen Från och med hösten 2012 har Kustbevakningen sin station och sina fartyg vid kajplats 26 som följd av en flytt från Kalmar. Denna trafik bedöms inte påverka riksintresset, men det bör noteras vid planering av Inre Hamnen att kajen trafikeras dygnet runt. Vid utryckning uppstår både buller och vågsvall som kan störa kringboende och småbåtshamnen. 3.3 Roro-verksamhet på Norra kajen Kajerna 31-33 samt 34-35 utgör Roro-kajer, men används för närvarande för bulkhantering, dvs lös hantering som lastas med kran såsom skrot, trävaror mm. Norra kajen utgör även reservkaj utifall skada, bombhot eller annat hinder uppstår på Gotlandsterminalen. Figur 2 Norra kajen Maximal storlek på fartygen uppgår till 170 m och dessa vänder i hamnbassängen utanför Gotlandstrafikens Roro-läge. Gotlandsfärjan ligger vid kaj ca en timme varje gång varför färjan sällan orsakar konflikt vid fartygsvändning. Fartyg som ligger vid kajplatserna 34-35 måste flytta sig när Gotlandsfärjan kommer in till Oskarshamn och förhalar då bort till kajplatserna 31-33. Detta gör att endast ena kajen kan användas så länge färjeläget för Gotlandstrafiken ligger på södra sidan. 4 av 10

3.3.1 Tillgänglighet Sjöfartsverket bedömer att trafiken in till Roro-kajerna på Norra sidan uppgår till ca 100 anlöp per år. 3.3.2 Luftkvalitet Fartyg inne vid kaj är alltid i drift och alstrar därmed konstant avgaser till närområdet. Med ett bostadsområde på södra sidan kan det bli kommentarer på luftkvalitet, både visuellt från rökplymer och besvär från röken. Vid planering av bebyggelse behöver dock förhållandena avseende luftkvalitet utredas. 3.4 Gotlandsterminalen Gotlandsterminalen är placerad inom planeringsområdet för Inre Hamnen på södra stranden i samhället. Området nordost om terminalen utgörs redan idag av ett rekreationsområde med restaurang och fritidsbåtar. Hamnen svarar tillsammans med hamnen i Nynäshamn för den sjöburna trafiken till och från Gotland. Med två anlöp per dag under högsäsong och ett per dag under övrig tid genererar Gotlandstrafiken ca 500 fartygsanlöp varje år. Nuvarande koncession med Gotlandstrafiken går ut 2015 och är genom förlängningsavtal förlängt till 2017. Utredning visar att Oskarshamn även framledes utgör det bästa alternativet som sydlig hamn vid fortsatt tvåhamnstrafik mot Gotland. Avtalet från och med 2017 är ambitionen att det ska gälla minst 10 år. Dessutom pågår arbete genom CARGOTO för trafik från Oskarshamn till Baltikum och i första hand Ventspils. Målet är att samordna trafiken till Gotland och Baltikum över samma infrastruktur. Terminalen kommer att flyttas ut till Månskensviken. Preliminärt färdigställande av den nya terminalen beräknas bli halvårsskiftet 2015. Startdatum för byggnation av ny terminal påverkas av tillstånden för hamnsanering och exakt datum för färdigställande är i dagsläget inte känt. Figur 3 Gotlandsterminalen samt Verkstadskajen 5 av 10

3.5 Övrig hamnverksamhet 3.5.1 Oskarshamnsvarvet Oskarshamn har ett reparationsvarv, dvs ett varv som arbetar med reparation av fartyg. Detta innebär att varvets verksamhet omfattar bl a blästring av båtfärger innehållande t ex TBT och koppar. Det har konstaterats från bl a Cityvarvet i Göteborg att halten av ämnen, som kommer från båtfärger, är högre runt och nedströms varvet än övrigt i hamnområdet. Detta trots att verksamheten omhändertar sitt spolvatten. Båda varven ingår i Damen Shipyards Group. Eventuella föroreningar bör man kunna kontrollera genom regelbundna provtagningar av sediment i närområdet. 4. Sjösäkerhet 4.1 Risker Sjösäkerhetsanordningar syftar till att underlätta navigering för fartyg. Saknade eller felplacerade säkerhetsanordningar kan orsaka kollision mot land alternativt att fartygen går på grund. I Oskarshamns hamn föranleder kollision idag inga större risker för liv och byggnader på land, då huvuddelen av närliggande verksamhet utgörs av hamnoch industriområde. Undantaget är färjeterminalen där det tidvis vistas många människor. En kollision med kaj skulle kunna orsaka omfattande skador för de som vistas på kajen. En eventuell omdaning av färjeterminalen till bostadsområde med rekreationsyta medför allvarligare konsekvenser av en kollision och det är därför viktigt att sjösäkerhetsanordningarna blir kvar eller ersätts med alternativ såsom t ex påkörningsskydd. Placeras bostäderna nära kajkant, närmare än 10-15 m, bör påkörningsskydd utredas. Detta för att ett fartyg som kommer in med fören först kan köra in i bostaden beroende på förens utformning. Risken för liv ombord på fartygen vid kollision eller grundstötning är begränsad. Avståndet till land är relativt kort, ca 100-150 m och det maximala djupet uppgår till 7,8 m vilket ger att fartygen inte kan sjunka helt. Hastighetsbegränsningen i Inre Hamnen är 7 knop (3,6 m/s), men fartygen håller i snitt ca 5 knop (2,6m/s) när de kommer in till Rävenäset. Risken vid en påstötning vid detta grund kan däremot bli att fartyget utgör ett hinder i farleden och stoppar trafiken in och ut från Inre Hamnen. En kollision mot land kan orsaka omfattande materiella skador på kajer, byggnader och fartyg. Det finns även risk för oljeläckage från fartyget. 6 av 10

4.2 Farled 4.2.1 Badholmens Fyr Fyren på Badholmen är av stor vikt vid anlöp till Inre Hamnen. Fyren används i första hand för att hålla undan för grundet vid Rävenäset. Den viktigaste delen av fyren är den vita sektorn och här är det viktigt att inga störande ljus uppstår i baklandet som kan störa eller förvirra inseglingen. I baklandet bakom den röda sektorn bör avvikande ljussken med röda nyanser undvikas. Rent generellt är det olämpligt att placera starka ljus ut mot farleden då dessa kan förvirra fartygen vid insegling. Figur 4 Influensområde bakom Badholmens fyr Ett alternativ till Badholmens fyr kan vara att byta ut de två farledsmarkeringarna vid Rävenäset. I dagsläget kan farledsmarkeringarna försvinna när det är mycket is och då är fartygen helt beroende av fyren. Skulle farledsmarkeringarna kunna förstärkas så att de klarar väder- och isförhållanden, så kan fyren och därmed bakomliggande begränsningar tas bort. Figur 5 Lysbojar vid grundet Rävenäset 7 av 10

Konsekvenserna av en icke fungerande fyr eller missvisande belysning bakom densamma kan göra att fartygen går på grund vid Rävenäset. Däremot är risken för att man ska gå in i Utrustningskajen på södra sidan liten. 4.2.2 Ovädersudden Nedre och Övre Vid Ovädersudden har man vid tidigare tillfällen upplevt störande sken från strålkastare på land. Därav bör man inom markerat område enligt figur 4 inte rikta någon stark belysning åt nord/nordost mot vattnet. Detta kan förvilla fartygen vid insegling till hamnen generellt och Innerhamnen specifikt. Figur 6 Område inom Inre Hamnen där stark belysning ska undvikas. 4.3 Inre Hamnen 4.3.1 Vändcirkel Inre Hamnen I specifikationen för riksintresset diskuteras huruvida vattenområdet i riksintresset kan begränsas när Gotlandstrafiken flyttas till Månskensviken. Behovet av vändcirkeln kvarstår dock även efter det att färjetrafiken flyttas och detta beror på Norra kajens verksamhet. Sannolikt måste hela bassängen behållas för vändning och det finns inget utrymme för t ex fritidsbåtar utmed Gotlandskajen. Dimensionerande fartyg till Norra Kajen är 170 m och vändcirkeln inklusive Gotlandsterminalen är ca 210 m. I allmänhet brukar man vilja ha 1,8 ggr fartygslängd och befintlig ger 1,25 vilket är mycket snävt. 8 av 10

Figur 7 Vändcirkel Inre Hamnen Massorna från saneringen av Inre Hamnen kommer att nyttjas för att skapa landområde i Yttre Hamnen, där det på sikt blir ny hamnverksamhet för bland annat bulkhantering. I och med att hanteringen flyttas så minskar också behovet av en större hamnbassäng för vändning av fartyg. 4.3.2 Belysning, ledljus De röda ledljusen utmed Gotlandsterminalen bör vara kvar eller ersättas oavsett användningsområde för kajen då de har stor betydelse vid fartygsvändning och dåliga siktförhållanden. Ungefärligt läge på belysningen visas i figur 5. Figur 8 Ledbelysning vid Gotlandsterminalen Generellt sett är ofta höga byggnader och belysning till hjälp för fartyg då skepparna ofta använder dessa för att placera och vända fartygen. Som exempel kan nämnas Bockkranen som utgör ett viktigt landmärke för lotsarna. Störande kan vara om t ex ljuskäglan flyttar sig med jämna mellanrum eller lyser ibland. 9 av 10

5. Slutsats Befintliga sjösäkerhetsanordningar bör säkras alternativt ersättas med fullgoda alternativ oavsett framtida nyttjande av Gotlandsterminalen. Likaså bör riksintressets influensområde vara oförändrat, då befintlig hamnbassäng kommer att behövas så länge verksamheten på Norra kajen kvarstår med gällande fartygsstorlekar. 10 av 10