Uppföljning av 2014 års verksamhet för trafiknämnden

1(1) Verksamhetsstyrning och ekonomi Handläggare Håkan Nilsson 08 686 1591 hakan.nilsson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-02 Version Trafiknämnden 2015-02-16, punkt 4 Ärende/Dok. id. SL 2014-0017 Infosäk. klass K1 (Öppen) Uppföljning av 2014 års verksamhet för trafiknämnden Årsrapport har upprättats 2014 avseende trafiknämnden och de i trafiknämnden ingående verksamheterna inom AB Storstockholms Lokaltrafik, färdtjänstverksamheten samt Waxholms Ångfartygs AB Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att godkänna årsrapporten per december 2014 för Trafiknämnden och de däri ingående verksamheterna förklara paragrafen omedelbart justerad Anders Lindström Förvaltningschef Håkan Nilsson Avdelningschef Verksamhetsstyrning och ekonomi

TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Trafiknämnden Årsrapport 2014 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av Informationssäkerhetsklass Verksamhetstyp

2 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 5 1.1 Sammanfattning 2014... 5 1.2 Ledningens åtgärder under 2014... 6 1.3 Förväntad utveckling 2015... 7 2. Styrning... 8 2.1 Verksamhetens uppdrag och omfattning... 8 2.2 Styrning av verksamheten... 9 2.3 Måluppföljning... 10 2.3.1 En ekonomi i balans... 11 2.3.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken... 11 2.3.3 Hållbar tillväxt och utveckling... 13 2.3.4 Lokala mål... 13 2.4 Uppföljning av uppdrag... 13 2.4.1 Uppdrag givna i budget 2014... 13 2.4.2 Uppdrag givna under 2014... 13 2.5 Internkontroll... 13 2.6 Efterlevnad av styrande dokument... 14 2.6.1 Uppföljning av styrande dokument... 14 2.6.2 Bolagsstyrningsrapport/styrningsrapport... 14 3. Verksamhet... 15 3.1 Kollektivtrafik... 15 3.2 Verksamhet Trafik... 15 3.2.1 Om verksamheten... 15 3.2.2 Avtal och upphandlingar... 16 3.2.3 Övriga händelser och speciella satsningar... 18 3.2.4 Större kommunikationsinsatser... 19 3.2.5 Produktivitet... 20 3.2.6 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv... 21 3.3 Produktion - Trafik... 22 3.3.1 Kollektivtrafik på land... 22 3.3.2 Färdtjänsttrafik... 22 3.3.3 Kollektivtrafik på vatten... 23 4. Verksamhetsstöd... 24

3 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 4.1 Förvaltning/Bolag som arbetsgivare... 24 4.1.1 Personalpolicy... 24 4.1.2 Verksamhetsförändringar och omstruktureringar... 24 4.1.3 Bemanning... 24 4.1.4 Kompetensförsörjning... 25 4.1.5 Chef- och ledarskap... 26 4.1.6 Hälsofrämjande arbetsmiljö... 26 4.1.7 Sjukfrånvaro... 26 4.1.8 Jämställdhet och mångfald... 27 4.2 Miljö... 27 4.3 Socialt ansvarstagande... 28 4.3.1 Likvärdig behandling av alla invånare... 28 4.3.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning... 29 4.4 Säkra processer... 29 4.4.1 Informationssäkerhet... 29 4.4.2 Säkerhet... 30 4.5 Folkhälsoarbetet... 31 4.6 Upphandling och inköp... 31 5. Ekonomi... 32 5.1 Årets resultat...33 5.1.1 Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag... 36 5.1.2 Verksamhetens intäkter... 36 5.1.3 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken... 38 5.1.4 Verksamhetens kostnader... 43 5.2 Resultatdisposition... 47 5.2.1 Resultatdisposition SL... 48 5.2.2 Resultatdisposition WÅAB... 48 5.2.3 Resultatdisposition färdtjänstverksamheten... 49 5.2.4 Resultatdisposition trafikförvaltningen... 49 5.3 Investeringar... 49 5.3.1 Utfall gentemot budget... 49 5.3.2 Specificerade investeringar- Utfall gentemot budget... 50 5.3.3 Ospecificerade investeringar... 53 5.4 Balansräkning... 54 5.5 Finansiering... 54 5.6 Landstingets finanspolicy... 55

4 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 6. Övrigt... 55 7. Styrelsebehandling... 55 Bilaga 1 - SL-koncernen... 57 400 Resultat AB Storstockholms Lokaltrafik (Mkr) 200 0-200 141 229 102 155 8792 91 65 138 4 158 105 19 32 2-35 -87-81 -2 41 28 114-28-21 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack utfall 2014 Ack utfall 2013 Periodiserad budget Månadens prognos... 57 Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten... 59 Bilaga 3 - Waxholmsbolaget... 61

5 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 1. Sammanfattning 1.1 Sammanfattning 2014 Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänstverksamheten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Resultatet 2014 för trafiknämndens verksamhetsområden är 30 mkr (2 mkr föregående år) jämfört med budgeterat 0 mkr. Resultatprognosen för året uppgick till 0 mkr och härrör från prognosen lagd per oktober Investeringsbudgeten för året uppgår till 8 118 mkr. Investeringsutfallet uppgår till 7 877 mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad på 97 procent och en avvikelse på -242 mkr gentemot årets budget. Resandet har förändrats Antal påstigande i SL-trafiken har ökat med 1,3 procent. Antal resenärer i sjötrafiken har ökat med 1,3 procent Antal resenärer i färdtjänsten har minskat med 2 procent, medan antalet resor är oförändrat Diagram. Resultat i mkr 2014 jämfört med resultat 2013 och budget 2014.

6 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 1.2 Ledningens åtgärder under 2014 Under året har ett antal förbättringsområden belysts med fokus på intäkter, investeringar, signalsystem samt budget och bokslut. Analyser av nuläge och förslag på åtgärder har redovisats och fastställts. Åtgärder har vidtagits. I uppdragen ingick även att granska om trafikförvaltningen har några systematiska fel, arbetar utifrån rätt process samt om förvaltningen har rätt kompetens. Syftet har varit att återkomma med praktiskt genomförbara rekommendationer om hur trafikförvaltningen kan förbättra och förstärka arbetssätten. Åtgärder har börjat vidtas. En del får effekt i det korta perspektivet, andra kräver längre tid. Utredningen med syfte att föreslå förändringar för att organisationen och kulturen ska kunna utvecklas för att få bättre förutsättningar att fokusera kring marknad och intäkter är klar (fas 1: situationsanalys och fas 2. analys av olika alternativ och förslag till verksamhetsutveckling). Åtgärder är bland annat att resursmässigt förstärka och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan trafikavdelningen, strategisk utveckling och kommunikation. Implementering (fas 3) pågår av ovanstående åtgärder och av delprocesserna intäktsanalys, intäktssäkring och nya intäkter. Utredningarna med syfte att identifiera vilka brister som ligger till grund för utmaningen att leverera enligt den fastställda årliga investeringsbudgeten respektive förmågan att beställa, följa upp och leda signalsystemfrågor är klara. Granskningarna har resulterat i ett antal rekommendationer som syftar till att uppnå en effektivare styrning av investeringsportföljen, verksamhetens processer och organisationen. Förvaltningens åtgärder är presenterade i en handlingsplan, arbetsmöten över avdelningsgränserna genomförs, organisationen för ekonomistyrning och signalkompetens kommer att stärkas etc. Utredningen med syfte att utveckla boksluts-, budget- och redovisningsprocesser är klar. Åtgärder som har vidtagits är bland annat en förändrad controllerroll som arbetar både med drift och investeringar, månadsuppföljningar och analyser inom trafikavdelningen med fokus på sektionernas verksamhet och ekonomi. Långsiktigt utvecklas systemlösningar för bättre analys och konsolidering av samtliga verksamheter. Under hösten har trafikavdelningen utformat en organisationsmodell (TA kraftsamling) som bygger på ett mer renodlat trafik- och serviceleveransansvar (fem trafikaffärsinriktade sektioner och fyra servicesektioner). Huvuddelen av de förutsättningar som levereras in i trafikaffärerna, till exempel infrastruktur och tjänster samlas inom servicesektionerna. Vidare skapas en sektion för färdtjänst och en sektion för intäkter. Syftet med sektion Intäkter är att lägga större fokus på intäkts-

7 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 säkring och de kommersiella frågorna. Ett av de långsiktiga målen med förändringen är att arbetssättet inom avdelningen blir mer processorienterat. Förändringarna införs under 2015. Trafikförvaltningen genomför månadsvis en strukturerad analys rörande varför biljettintäkterna avviker från budget respektive från föregående år. Analysen utgår från statistik och nyckeltal och genomförs stegvis utifrån omvärldsfaktorer, volymförändringar (antal påstigande), prisförändringar (biljettpris, sortiment och val av biljett), effektiviseringar (intäktssäkring) samt övrigt (exempelvis kalendereffekt). Analysen utgör grund för beslut om vilka eventuella åtgärder som kommer att vidtas. Trafikförvaltningen arbetar med en handlingsplan för att öka och säkra intäkter. Åtgärder, som inleddes under 2013 avseende biljettsortiment, biljettsäkring och utbildning av trafikentreprenörer har fortsatt under 2014. Exempel på åtgärder: fortsatt arbete tillsammans med leverantören Klarna för att öka antalet SMS-biljetter, en förstudie för förbättrad intäktssäkring på lokalbanor, mer synliga kontrollanter i trafiken och ett arbete för en bättre tillförlitlighet hos bussarnas viseringsutrustning. Ett arbete pågår för att stärka den interna kontrollen och skapa effektivare arbetssätt. Utifrån befintliga processer, kartläggs risker och befintliga kontroller för inköpsprocessen. Befintlig kontrollstruktur analyseras och resultatet av arbetet utgör en grund för utveckling och implementering av nyckelkontroller. Riskhanteringsarbetet med avseende på risker som har identifierats i internkontrollplanen pågår för de flesta riskerna. Införandet av riskhantering sker inom hela trafikförvaltningen. En ytterligare frekvent riskrapportering från verksamheten och riskägarna tillämpas. 1.3 Förväntad utveckling 2015 Förutsättningarna för kollektivtrafiken påverkas av befolknings- och verksamhetstillväxten i regionen. Under den närmsta tioårsperioden beräknas antalet invånare i länet öka från 2,2 miljoner till 2,5 miljoner. Befolkningstillväxten innebär en generellt ökad belastning på trafiksystemet. Redan nu är det trångt på vägar och spår, särskilt i de centrala delarna och under högtrafik. Faktorer som har betydelse för resandeutvecklingen är bland annat befolkningstillväxt, sysselsättningsgrad, bensinpris, trängselskatter och andra ekonomiska styrmedel samt parkeringsavgifter och tillgång till

8 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 parkering. Allmänna samhällstrender kan också påverka resandet, såsom ökad hälso- och miljömedvetenhet. För Stockholmsregionen är det en stor utmaning och en avgörande framtidsfråga att kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen på sikt ska kunna öka. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet. Belastningen på kollektivtrafiksystemet ökar och det finns stora investerings- och utvecklingsbehov, vilket innebär ökade kostnader för kollektivtrafiken. Under de senaste åren har investeringsvolymen ökat och den kommer att vara fortsatt hög under de närmaste åren. Vissa föreslagna investeringar behöver omprioriteras över den kommande femårsperioden. Investeringarna har medfört ett ökat lånebehov och ökade avskrivningskostnader. För att skapa en hållbar kostnadsutveckling kommer trafikförvaltningen att, främst inom trafiken, genomföra effektiviseringar, rationaliseringar och omprövningar under 2015. Även effektiviseringar inom administrationen kommer att genomföras. Ett fortsatt fokus kommer också att vara på intäktssäkring och förbättrad intern kontroll. 2. Styrning 2.1 Verksamhetens uppdrag och omfattning Landstinget har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Visionen för kollektivtrafiken är en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem som bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. I trafikförvaltningens uppdrag ligger att bereda och verkställa beslut om inriktning och omfattning för en långsiktigt hållbar kollektivtrafik inom SLkoncernen, Waxholms Ångfartygs AB, färdtjänstverksamheten samt Mälardalstrafiken. Dessutom ansvarar förvaltningen för styrning och uppföljning av trafikdrift samt upprätthållandet av infrastrukturens funktion, säkerhet och värde. All trafik utförs av företag som trafikförvaltningen upphandlar i konkurrens. För att kunna erbjuda en så bra trafik som möjligt, är det avgörande att trafikförvaltningen har ett affärsmässigt och förtroendefullt samarbete med de företag som förvaltningen sluter avtal med. Trafikförvaltningens roll är att vara expert på att övergripande planera,

9 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 beställa och följa upp trafiken, medan trafikentreprenörerna svarar för den detaljerade planeringen, leveransen och mötet med kunden. 2.2 Styrning av verksamheten Trafikförvaltningens verksamhet regleras genom tillämpliga lagar samt tillstånd för den verksamhet förvaltningen bedriver. Landstingets styrning av trafikförvaltningens verksamhet sker genom olika övergripande styrdokument såsom direktiv, SLL:s policyer, trafikförsörjningsprogram, SLL:s investeringsstrategi och budget. Den ekonomiska styrningen för trafikförvaltningen utgår från budgeten, som anger de ekonomiska förutsättningarna för drift och investeringar. Förvaltningschefen beslutar årligen om en ettårig verksamhetsplan (VP) för att leda och styra verksamheten via mål och uppdrag. Trafikförvaltningen styrs genom en kombination av uppsatta mål (målstyrning) och styrning genom uppdrag från förvaltningschefen till avdelningscheferna inom organisationen. Styrningen grundar sig på ett aktivt arbete med riskanalys och riskhantering, både för att fatta verksamhetsbeslut men även för att följa upp att beslutade mål uppnås. Arbetet inom förvaltningen sker enligt fastställda riktlinjer. Ett exempel är den aktiva arbetsmetodiken i investeringsprojekten som följer de fastställda stegen i Projekthandboken. De långsiktiga målen för kollektivtrafiken i Stockholms län sätts i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Där anges den färdriktning som krävs för att visionen om Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion ska kunna förverkligas. Den strategiska kartan innehåller vision och mål för kollektivtrafiken inom trafiknämndens ansvarsområde. I den beskrivs även verksamhetsidé, gemensamma värderingar och utvecklingsmål för verksamheten.

10 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Bild: Strategisk karta Kortsiktigt formuleras måltal för verksamheten i en verksamhetsplan. I verksamhetsplanen beskrivs vilka uppdrag som ska utföras för att målen ska uppnås. De ekonomiska ramarna för verksamheten sätts i och med budgetbeslutet. 2.3 Måluppföljning Landstingets mål och indikatorer för trafiknämndens verksamhetsområde utgår från långsiktiga strategidokument såsom Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, Miljöutmaning 2016, med flera. Landstinget och trafiknämnden ska ha en god ekonomisk hushållning och därmed en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. Kollektivtrafiken betyder mycket för länets befolkning och utveckling. Då befolkningen i Stockholms län ökar ställs allt högre krav på kollektivtrafiken. Resorna behöver vara attraktiva och tillgängliga för att invånarna ska välja att åka kollektivt. Resorna behöver vara effektiva för att inte kollektivtrafikens kostnader ska öka i alltför hög grad. Genom att fler åker kollektivt, samtidigt som andelen förnybar energi ökar, bidrar landstinget till en hållbar utveckling.

11 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 2.3.1 En ekonomi i balans Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 EKONOMI I BALANS God ekonomisk hushållning Resultat: 2 mkr 0 mkr 30 mkr Ett positivt resultat enligt balanskravet Budget och prognoser för trafiknämndens ansvarsområde är under 2014 lagda i balans med ett årsresultat på noll mkr i enlighet med fullmäktiges beslut. Resultatet för helåret uppgår till 30 mkr. För att nå ett resultat i balans, möta lägre biljettintäkter och ökade avskrivningskostnader, har besparingar och effektiviseringar varit nödvändiga. Trafiknämndens beslut att införa SL-taxa zon A i hamntrafiken med Djurgårdsfärjan har medfört lägre biljettintäkter vilket kunnat kompenseras genom lägre bränsle- och räntekostnader inom sjötrafiken. 2.3.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK I ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Attraktiva resor Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna 37,0 % 37,5 % * % Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik** 79 % 79 % 81 % Andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik 87 % 90 % 87 % Andel nöjda resenärer i kollektivtrafiken på vatten 91 % 91 % 96 % Tillgänglig och sammanhållen region Andel bussar med tillgängligt insteg 100 % 100 % 100 % Andel spårfordon med tillgängligt insteg 83 % 80 % 84 % Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan Andel förnybar energi i kollektivtrafiken 92 % 86 % TF*** Kostnad per personkilometer 2,95 kr**** 3,08 kr 3,02 kr *) Uppgift för 2014 kommer under våren. **) Andel nöjda resenärer i Kollektivtrafikbarometern. ***) Levereras i samband med miljörapporteringen som blir klar i slutet av februari. ****) Rapporterat utfall 2013 var 3,00 kr. På grund av omräknade (ökade) personkilometer för pendeltåg har 2013 års utfall räknats om till 2,95 kr. Kollektivtrafik på land Andelen nöjda resenärer i den allmänna kollektivtrafiken har ökat från 79 till 81 procent sedan föregående år enligt mätningar i Kollektivtrafikbarometern.

12 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Enligt ombordundersökningen Upplevd kvalitet har andelen nöjda resenärer i kollektivtrafiken på land ökat från 74 till 77 procent. Samtliga trafikslag ökar vad gäller nöjdhet, där pendeltåg står för den största ökningen med sex procentenheter, från 66 till 72 procent. Bakom de förbättrade nöjdhetssiffrorna finns anledningar såsom förbättrad tidhållning och punktlighet, en fordonsflotta med hög kvalitet och utökat fokus på trafikinformation och bemötande. Färdtjänsttrafik Andelen färdtjänstresenärer som ger betyget 4 eller 5 på en femgradig skala på fråga om hur den senaste resan upplevdes uppgår till 87 procent. Det är samma andel som föregående år men 3 procentenheter lägre än budget. Kollektivtrafik på vatten WÅAB ingår i den trafikslagsövergripande undersökningen Upplevd kvalitet från och med maj. Månatliga undersökningar genomförs med återrapportering tertialvis. Resultatet för 2014 baseras på perioden majdecember 2014. Den upplevda kundnöjdheten i kollektivtrafiken på vatten var 91 procent, oförändrat jämfört med föregående år. Högst värderas parameter trygg resa med 92 procent på Djurgårdsfärjan respektive 97 procent på skärgårdsfartygen. Förbättringspotential finns för parameter turtäthet. Ett målinriktat arbete pågår kontinuerligt för att optimera infrastruktur och fartyg för att nå ett minimum av driftstörningar, vilket inverkar positivt på kundnöjdheten.

13 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 2.3.3 Hållbar tillväxt och utveckling Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Effektivt miljöarbete Energianvändningen i verksamhetslokaler: energianvändning per kvadratmeter (kwh/m2) Säkra processer Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster: leverans enligt överenskomna servicenivåer *) Levereras i samband med miljörapporteringen som blir klar i slutet av februari. **) Följs upp inom ramen för trafikmålen. 206 206 *) -- 90 % **) 2.3.4 Lokala mål Se bilaga Verksamhetstal. 2.4 Uppföljning av uppdrag 2.4.1 Uppdrag givna i budget 2014 Uppdrag givna i budget 2014 Ja Delvis Nej Totalt Genomförandegrad per 31 december, antal 3 2 1*) 6 Genomförandegrad per 31 december, % 60 *) Uppdrag avseende Tunnelbanan till Nacka har övergått till FUT 2.4.2 Uppdrag givna under 2014 Uppdrag givna under 2014 Ja Delvis Nej Totalt Genomförandegrad per 31 december, antal 1 1 2 Genomförandegrad per 31 december, % 50 Se vidare bilagor för redovisning av uppdragens status. 2.5 Internkontroll En prioritering under verksamhetsåret 2014 har varit att ytterligare utveckla intern styrning och kontroll, vilket är en naturlig komponent inom trafikförvaltningens riskhantering som därmed också genomgår samma utveckling och förstärkning. Internkontrollplanen utarbetas i god tid innan räkenskapsårets start. Den presenteras både i form av en kontrollmatris och i en riskkarta. Planen följs

14 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 sedan upp tertialvis under det aktuella räkenskapsåret. För internkontrollplanen presenteras uppföljningen både i en matris och i form av en uppdaterad illustrativ riskkarta. Detta material redovisas för trafikförvaltningens ledningsgrupp och för trafiknämnden. Utöver det formella arbetet med att ta fram en internkontrollplan för trafikförvaltningen bedrivs också långtgående aktiviteter för att förstärka intern styrning och kontroll i de mest väsentliga investeringsprojekten och i de största och mest komplexa upphandlingarna av avtal med leverantörer. Högre krav ställs nu också på att samtliga tjänsteutlåtanden ska omfatta en dokumenterad riskanalys och ett förslag till plan för riskhantering. Förvaltningens särskilda projekthandbok innehåller en väl utvecklad metod med vägledning för hur projekt ska bedrivas och riskhanteras. Avsnittet om riskhantering förstärks nu ytterligare för att lägga grunden för en mer omfattande riskrapportering från projekten i kombination med ett långt drivet genomförande av de riskhanteringsåtgärder som utarbetas. Även den Handbok för studier som förvaltningen har fastställt beskriver hur riskhantering ska bedrivas i de studier som framförallt görs inom avdelning SU (Strategisk Utveckling). För att kunna tillhandahålla ramar och mandat för riskarbetet som bedrivs inom trafikförvaltningen har ledningsgruppen under 2014 bedrivit ett eget riskanalysarbete med syfte att redovisa de risker som finns på högsta nivå för trafikförvaltningen. Dessa risker med föreslagna riskhanteringsåtgärder bildar ett ramverk och stöd för all annan riskhantering inom förvaltningen, framförallt på lägre nivå. Det är en förutsättning för de ansvariga cheferna så att de ska kunna genomföra riskhanteringsarbete som är värdeskapande och i linje med förvaltningsledningens intentioner och mål, utifrån den styrning och de direktiv som ytterst kommer ifrån trafiknämnden och landstingsfullmäktige. 2.6 Efterlevnad av styrande dokument 2.6.1 Uppföljning av styrande dokument Trafikförvaltningen följer landstingets policyer och styrande dokument som har relevans för trafiknämndens verksamhetsområde. 2.6.2 Bolagsstyrningsrapport/styrningsrapport Till Årsrapporten 2014 finns i bilaga bolagsstyrningsrapport för SL respektive för WÅAB samt styrningsrapport för trafikförvaltningen.

15 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 3. Verksamhet 3.1 Kollektivtrafik 3.2 Verksamhet Trafik 3.2.1 Om verksamheten Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram innehåller politiska målsättningar och uppdateras eller aktualitetsprövas en gång per mandatperiod. Målsättningarna i trafikförsörjningsprogrammet har följts upp under våren och ett arbete för att revidera programmet har påbörjats under hösten 2014 tillsammans med externa intressenter. Samarbetet pågår med Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) för att förbereda en ny RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) med ett 2050-perspektiv, där trafikförvaltningen har ansvar för att ta fram de delar som rör trafikens utveckling. Den nya genomförandeplanen, en tioårsplan kring investeringar och driftskostnader, beslutades av förvaltningschefen under hösten. En viktig del i planen är en prioriteringsmodell som tagits fram och som kan tjäna som underlag för avvägningar vid beslut om nya investeringar eller stora driftskostnadsökningar. Ett arbete har påbörjats med att prioritera stomlinjernas införande och skapa förutsättningar i vägnätet för god framkomlighet genom en åtgärdsvalsstudie tillsammans med Trafikverket. Stomnätsplanen för Stockholms län är ett arbete för att tydliggöra principer och peka ut stråk för stomtrafik i ett 2030-perspektiv. Arbetet har genomförts tillsammans med länets kommuner samt flera andra intressenter. En annan åtgärdsvalsstudie, för regional kapacitetsstark kollektivtrafik, föreslår en förstudie för Roslagsbanan för att kunna dra slutsatser om vilken tvärförbindelse i nordostsektorn som bäst uppfyller studiens målsättningar. Programstudien för Spårväg Syd har fortsatt som planerat. Ett samråd är avklarat och ett nära samarbete med de berörda kommunerna har gett en grund för det fortsatta arbetet. Ett särskilt fokus har varit att ta fram den sociala konsekvensbeskrivningen. Ett arbete har slutförts med framtagande av riktlinjer för tillgänglighet RiTill där sjötrafiken numera ingår med regulatoriska krav och krav ställda från trafikförvaltningen för fartyg, bryggor och kajer. I och med detta har WÅAB:s tidigare riktlinjer slopats.

16 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 3.2.2 Avtal och upphandlingar Tilldelningsbeslut för E21, Spårväg City, är fattat av trafiknämnden i april med trafikstart årsskiftet 2014/2015. Stockholms Spårvägar är utsedda till trafikoperatörer för Lidingöbanan och Spårväg City/Linje 7. Trafikstart E22 Innerstaden och Lidingö är genomförd med gott resultat. Keolis arbetar nu vidare med trafikförvaltningen och berörda kommuner för att införa ett nytt linjenät i juni 2015. Upphandling E23, busstrafik i Handen, Tyresö och Nynäshamn, är slutförd och Nobina har tilldelats kontrakt. Trafikstart är juni 2015. För E24, nytt trafikavtal pendeltåg som träder i kraft 2016, pågår framtagande av förfrågningsunderlag. För upphandling E27, buss Södertälje och Nykvarn, samt E28, Järfälla och Upplands-Bro, har anskaffningsbeslut tagits av trafiknämnden och upphandling påbörjats. Trafikstart är augusti 2016. Stockholms stads detaljplan för ny bussterminal i Slussen har upphävts av Mark- och miljööverdomstolen. Under andra tertialet har en överenskommelse träffats mellan landstinget, Stockholms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun om finansiering av bussterminalen i Slussen. Efter valet togs dock beslut av den nya majoriteten i stadshuset om genomlysning av Slussen-projektet vilket innebär en fortsatt osäker tidplan för genomförandet. Utredningar och fördjupningar pågår i syfte att kostnadseffektivisera utbyggnaden av tvärbanans Kistagren och skapa en stadsmässig spårväg som smälter in i omgivningen. Framtagande av genomförandeavtal med berörda kommuner och andra intressenter pågår. Trafiknämnden har under året fattat genomförandebeslut för en bro genom Bromma-Centerområdet. Under året har tre nya dubbelspårssträckor byggts ut på Roslagsbanan med trafikavstängningar som följd. Trafikstarten på Österskärsgrenen försenades från augusti till oktober. Upphandling av nya fordon till Roslagsbanan ska göras. DSF, den stora förhandlingen med staten rörande pendeltågssstationerna, har på en principiell nivå beslutats och undertecknats. Under 2015 skall båda förvaltningarna jobba gemensamt för att omsätta överenskommelsen i praktiken. AB SL har förvärvat ett bolag innehållande Älvsjödepån. Köpeavtalet undertecknades 2014. En färdtjänstförstudie pågår, då samtliga avtal avseende färdtjänsttrafik måste handlas upp till 2016. I februari var det avtalsstart för beställnings-

17 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 central och resegaranti inom färdtjänst, vilket innebar outsourcing av callcenteruppgifter. Ett åttaårigt avtal har tecknats med Djurgårdens Färjerederi AB för hamntrafik med Djurgårdsfärjorna. Trafikstart skedde i april. Tvååriga interimsavtal som säkrar trafikförsörjningen i skärgården trädde i kraft mellan januari-april. Avtalen kan förlängas med upp till 16 månader. Efter genomförd förstudie inför nya trafikaffärer för Stockholms skärgård (E29) fattades anskaffningsbeslut i december 2014. Arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag pågår. Upphandling av försökstrafik i skärgården med en linje i nord-sydlig riktning pågår. Tilldelningsbeslut fattas i början av 2015 för avtal med en löptid om nio veckor med trafikstart i juni 2015. Tilldelningsbeslutet för produktionsinriktade tjänster för sjötrafiken har överprövats och ärendet är under beredning av förvaltningsdomstolen. En förstudie har påbörjats avseende en eventuell framtida upphandling av ett modernt tonnage med miljövänlig framdrivning för pendelbåtstrafik i Mälaren och Saltsjön. Under 2014 tog trafiknämnden ett inriktningsbeslut om att påbörja upphandling av tre nya pendelbåtslinjer. UH2014, som ska täcka in trafikförvaltningens behov av fastighetsförvaltning, har nu övergått från förstudiefasen till genomförandefasen. Nytt behörighetssystem för tillträdeshantering har införts och upphandling av ramavtal för installationer av elektroniska lås pågår. Anskaffningsbeslut rörande ordningsvakter och trygghetsvärdar är taget i trafiknämnden och upphandling pågår. Kundtjänstverksamheten är under upphandling och förväntas vara avslutad i mars 2015. I upphandlingen ingår terminalverksamheten för WÅAB, som ett led i arbetet att renodla beställarrollen inom WÅAB. Ett biljettsamarbetsavtal har slutits med SJ. Avtalets syfte är att säkerställa att Trafikverket prioriterar SL:s pendeltågstrafik före andra tågoperatörer vid större trafikstopp. SJ:s resenärer får därvid möjlighet att gå över till pendeltågen, utan att behöva köpa SL-biljett. Avtal med ny kortförsörjningsleverantör Oberthur har driftsatts. Nytt avtal med ÅF Infrastructure avseende trafikmätningstjänster gäller från och med 1 januari 2015. Anskaffningsbeslut rörande underhållsleverantör av spårgående arbetsfordon är taget i trafiknämnden och upphandling pågår.

18 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 3.2.3 Övriga händelser och speciella satsningar Under sista tertialet har en försäljnings-app lanserats där enstaka zonbiljetter enkelt kan köpas via mobilen. Även tjänsten Automatisk påfyllning av reskassa har lanserats med lyckat resultat. Utökat underhåll för SL Access-utrustningar i buss har genomförts med syftet att öka valideringsgraden med hjälp av förebyggande underhåll och förbättrade felrapporteringsrutiner. Utrullningen av optiska läsare för validering av SMS-biljetter är klar och totalt har 193 läsare installerats i spärrkiosker på tunnelbana och pendeltåg. Förstudie om förändrad valideringsmetod på lokalbanor i syfte att höja valideringsgraden är klar för beslut i trafiknämnden. Ett projekt tillsammans med Stockholm stad för bättre framkomlighet pågår. Staden har utökat antalet busskörfält, förbättrat signalprioritering, tagit bort ett antal parkeringar längs sträckan samt dragit in några hållplatser samtidigt som påstigning tillåts i flera dörrar. Entreprenören har sedan trafikstart av E22 (Innerstaden) infört förbättringarna på samtliga stomlinjer i innerstaden. Trafikförvaltningen deltar, i samarbete med Volvo och Vattenfall, i EUprojektet ZeEUS. Projektet omfattar åtta laddhybridbussar i SL-trafiken som drivs med biodiesel och laddas vid laddstolpar vid ändhållplatserna. Syftet med projektet, som pågår fram till 2017, är att undersöka på vilket sätt denna typ av eldrift kan användas för framtida busstrafik kopplat till kostnader och miljö. Tunnelbanan har breddat trafiken under rusningstrafik med fler avgångar före och efter den direkta rusningstoppen för att minska trängseln. Fler tåg går i rusningstrafiken på Grön och Röd linje. Helgtrafiken har utökats genom fler och längre tåg. På Blå linje går längre tåg i kvällstrafiken fram till 21:30 istället för som tidigare fram till 19:00. Hissar och rulltrappor har haft stort fokus under 2014. En omfattande plan har arbetats fram för att förbättra anläggningarnas status. En hög investeringstakt är en förutsättning för att lyckas. Tunnelbanans upphandlade leverantör inom UH2012 (Strukton) presenterar siffror som visar på minskad feltid. Detta är ett av målen med avtalet och bidrar positivt till målet Resenären i fokus. Trafiken på Tvärbanan har varit avstängd under sommaren för ombyggnad i Alvik och anpassning av signalsystem samt testkörningar på Solnagrenen. Den 18 augusti var det trafikstart på Solnagrenen, inklusive delen till Solna station, med 10-minuterstrafik.

19 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Pendeltåg har under hösten upplevt en stor ökning av stopp till följd av obehöriga på spåren då Trafikverket skärpt sina operativa beslutskriterier. Antal förseningsminuter har ökat kraftigt på grund av detta. Projektet med resecoachning för att få fler färdtjänstresenärer att använda kollektivtrafiken, alternativt senarelägga färdtjänstdebuten, fortgår enligt plan. Sedan i maj kan resenär med färdtjänstkort resa i sjötrafiken utan att köpa biljett. Ett antal förbättringar har skett i skärgårdstrafiken. Fler och bättre anslutningar mellan land- och sjötrafik har skapats. Större flexibilitet har uppnåtts genom omdisposition av snabbgående fartyg och på vissa linjer har byten av fartygstyper skett för att göra trafiken mer pålitlig och tillgänglighetsanpassad. Ett successivt införande av nytt betalsystem i sjötrafiken pågår och beräknas att slutföras under 2015. Från den 16 juni inkluderas Djurgårdsfärjorna i SL-taxa zon A, vilket innebär att samtliga SL-biljetter gäller för resor med färjorna. En resvaneundersökning har genomförts i skärgårdstrafiken med syfte att få en tydlig bild av resvanorna. Resenärer från WÅAB:s samtliga 31 linjer har deltagit och 320 intervjuer per linje har gjorts. Resultatet av undersökningen kommer att ingå bland de verktyg som används för att planera trafikutbudet. 3.2.4 Större kommunikationsinsatser Under året har kollektivtrafikens webbkanaler förnyats och utvecklats. Webbplatsen sl.se, med 150 000 besökare per dygn, är nu en moderniserad och mobilanpassad webb. Parallellt genomgick den gemensamma webben sll.se en omfattande utveckling. En utvecklad webbplats lanserades i maj, och på denna har kollektivtrafiken en tydlig ingång med gott om information. Flera kampanjer och aktiviteter genomfördes under året för att öka och säkra intäkterna från kollektivtrafiken. I början av året genomfördes en kampanj riktad till företag. I maj uppmärksammades sommarkortet genom den så kallade Doge-kampanjen som rönte stor uppmärksamhet och även ökade försäljningen. Inför sommaren genomfördes en direktreklamsatsning gentemot stora hotell med ett material som presenterar kollektivtrafiken på land och till sjöss för turister. Att SL-biljetten gäller på Djurgårdsfärjan uppmärksammades med en kampanj i trafiken. I augusti inleddes en kampanj för ökad betalningsvilja där trafikentreprenörerna har ett stort ansvar och förvaltningen stödjer i genomförandet. I september riktades insatserna mot lokalbanorna för att uppmuntra resenärer till visering

20 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 sträck fram kortet. En ny app för biljettförsäljning marknadsfördes med en kampanj i början av november och i slutet av året lanserades den nya tjänsten automatisk påladdning av reskassa. Även i skärgårdstrafiken genomfördes aktiviteter. I augusti lanserades den nya webbsidan minskärgård.se där resenärerna själva kan tipsa om skärgårdens smultronställen. Kampanjen syftar till att förlänga skärgårdens högsäsong och därmed öka antalet resenärer. Parallellt genomfördes en kampanj på detta tema i tunnelbane- och busstrafiken för att få besökare till sidan. Vidare har införandet av SL Access som biljett- och betalsystem i sjötrafiken kommunicerats genom affischering, trycksaker och utbildning av personal. Waxholmsbolagets moderniserade grafiska profil har implementerats och används i all kommunikation rörande bolaget och trafiken. Under sommaren genomförde trafikförvaltningen och förvaltningen för utbyggnad av tunnelbanan en tävling för att utse färg på den nya tunnelbanelinjen till Arenastaden. Den vinnande färgen blev gul. Tvärbanans förlängning till Solna station öppnade i augusti, då även tunnelbanestation Vreten bytte namn till Solna strand. På dessa stationer, samt på den ombyggda stationen Odenplan har nya skyltar satts upp, med en uppdaterad grafisk profil. I oktober genomfördes en omfattande informationssatsning för ökad säkerhet vid lokalbanorna. Satsningen bestod av en kampanj i trafiken samt utökade insatser vid speciellt farliga platser. För första gången användes här Facebook-annonser som kanal vilket var framgångsrikt. 3.2.5 Produktivitet Antal resor för kollektivtrafiken på land (helresor) har ökat med 1,9 procent, från 470 till 479 miljoner resor. Antal påstigande har ökat med 1,3 procent från 761 miljoner påstigande till 771. Antalet personkilometer har totalt ökat med 1,7 procent. Pendeltåg, som utökat trafiken mot Uppsala, har ökat med 4,5 procent. Lokalbanorna svarar för en minskning med 5,1 procent. Tunnelbana ökar med 0,4 procent och buss med 1,7 procent. Produktiviteten sett till antal sittplatskilometer, vilket är ett mått för utbud av trafik, har ökat med 1,4 procent. Kostnaden per personkilometer har ökat från 2,95 kr till 3,02 kr, vilket motsvarar 2,4 procent. Den justerade totalkostnaden har ökat med 3,6 procent medan antal personkilometer har ökat med 1,7 procent.

21 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Antalet resor inom färdtjänsten (färdtjänstresor, sjukresor och tjänsteresor) har ökat med 0,1 procent. Produktiviteten har minskat med 1,0 procent, från 3,28 resor per 1 000 kr 2013 till 3,25 resor per 1 000 kr 2014 räknat i fasta priser 1. De dyrare typerna av resor det vill säga sjukresor och rullstolstaxi har ökat medan färdtjänstresorna med taxi minskat. Antalet resor inom kollektivtrafiken på vatten har ökat med 1,3 procent, Antal utbudstimmar har minskat med 3,1 procent och produktiviteten har minskat med 27,1 procent. Antal passagerartimmar (det antal timmar som passagerare reser i olika trafikzoner) har minskat med 2,7 procent och produktiviteten har minskat med 26,8 procent. Orsaken till utvecklingen är en ökad totalkostnad efter tecknande av dyrare kortfristiga avtal i avvaktan på ny skärgårdsupphandling. Antalet utbudstimmar har minskat bland annat beroende på effektiviseringsåtgärder i skärgårdstrafiken. Passagerartimmarna har påverkats av en ökning av korta resor med restid 15 till 60 minuter och en minskning av resor i zoner där restiden är mellan 1-4 timmar. 3.2.6 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv Landstingets regionala trafikförsörjningsprogram för Stockholms län innebär att kollektivtrafiken ska skapa tillgång till arbete, service och rekreation för regionens medborgare utifrån deras olika behov och förutsättningar. Enligt de nationella transportpolitiska målen ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Jämställdhet utgör en del i strategi för hållbar utveckling. Arbetet med att uppdatera och upprätta riktlinjer för en jämställd kollektivtrafik, har bedrivits och avslutas våren 2015. Kollektivtrafiken strävar efter att vara ett attraktivt resealternativ oavsett ålder, kön eller förmåga. Könsfördelningen bland resenärerna är relativt jämn med övervikt av kvinnliga resenärer. Bolagen genomför årligen kundundersökningar som är könsuppdelade. Resultaten är underlag vid utveckling av verksamheten. 1 Måttet för färdtjänstens produktivitet är antal resor (färdtjänstresor, sjukresor och tjänsteresor), levererat per 1 000 kronor, det vill säga det totala antalet resor delat med verksamhetens totala kostnad för köpt trafik.

22 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 3.3 Produktion - Trafik Produktionsredovisning för kollektivtrafik Bokslut 2014 Bokslut 2013 Föränd % Budget 2014 Avvik Bokslut-Bu på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag 2 802 2 783 1% 2 730 3% Resenärer en vintervardag 791 786 1% 771 3% för resenärer med funktionsnedsättning: Antal resenärer/tillstånd 31 dec 68 631 69 956-2% 70 000-2% Totalt antal resor, tusental * 4 091 4 085 0% 4 130-1% på vatten: Passagerare tusental 4 108 4 057 1% 3 952 4% - varav skärgårdstrafik 1 732 1 723 1% 1 716 1% - varav hamntrafik 2 376 2 334 2% 2 236 6% *) Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor 3.3.1 Kollektivtrafik på land Utfall ovan för SL-trafiken avser vintervardagar, det vill säga tertial ett och tre. Under 2014 ökade antalet genomsnittligt påstigande en vintervardag med 0,7 procent jämfört med föregående år. Resandet ökar generellt under höst och vinter men minskar under vår och sommar då fler personer går eller cyklar. Under 2014, särskilt under det första tertialet, har det varit ett lägre antal påstigande än väntat. Viktiga faktorer för resandet med SL är utveckling av befolkningsmängden och antalet sysselsatta i länet. En växande befolkning och en ökad sysselsättning bidrar till en ökad efterfrågan på resor. Bensinpriset har samtidigt sjunkit något vilket gör att kollektivtrafikresor relativ bilresor har blivit något dyrare. Utöver det så har inledningen av året (speciellt februari) varit varmare och mer snöfattigt än normalt. Hushållens disponibla inkomst har ökat mer än normalt vilket brukar ge ett minskat kollektivt resande till förmån för bilresande. Dessa omvärldsfaktorer påverkar men det är svårt att säga huruvida de ensamt förklarar den låga ökningstakten av påstigande. 3.3.2 Färdtjänsttrafik I slutet av 2014 uppgick antalet personer med färdtjänsttillstånd till 68 631 eller 3,1 procent av länets befolkning, vilket är en marginellt lägre andel än för riket totalt. År 2014 är antalet resenärer 1 325 färre än 2013 och 1 369 färre än budgeterat. Tilldelningen av resor, det vill säga den minimivolym resor som alla färdtjänstresenärer får tillgång till har varit oförändrat 198 resor per person och år sedan år 2010. Resenärsutvecklingen har tillsammans med resetilldelningen betydelse för resevolymernas utveckling.

23 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Det totala antalet utförda resor understiger budgeterad resevolym med 1 procent och överensstämmer med föregående år. Budgeterad reseökning uppgår till 1 procent. Antalet färdtjänstresor minskar medan sjukresorna ökar både i jämförelse med budget och med utfallet år 2013. Liksom föregående år minskar taxiresorna medan resorna med rullstolstaxi fortsätter att öka. Antalet tjänsteresor minskar. I genomsnitt gjordes 46 färdtjänstresor per person, vilket är detsamma som i budget och en ökning med en resa jämfört med utfallet 2013. Taxiresenärerna gjorde 32 resor per person, vilket är 2 resor mindre än budget och en resa mindre än föregående år. Rullstolstaxiresenärerna gjorde i genomsnitt 77 resor per person och ökade därmed sitt resande med 12 resor mot budget och med 8 resor mot föregående år. Volymförändringarna speglar resenärsutvecklingen, tillgänglighetssatsningarna i den allmänna kollektivtrafiken samt den fortsatt stora efterfrågan på rullstolstaxi som resform. Enligt statistik över viseringar av färdtjänstkort i SL-trafiken står färdtjänstresenärerna för 5,1 miljoner viseringar, en ökning med 7 procent jämfört med 2013. 3.3.3 Kollektivtrafik på vatten Antalet passagerare i sjötrafiken är sammanlagt 4 107 455 och är 1 procent, 50 453 fler än 2013. Stora svängningar förekommer mellan åren och har samband med sommarvädret. Ökning jämfört med 2013 har skett såväl i skärgårdstrafiken som i hamntrafiken med 1 procent, 8 854 respektive 2 procent, 41 559 passagerare. Antalet passagerare i hamntrafiken ökar efter införande av SL-taxa den 16 juni med 65 000 jämfört med året innan. Jämfört med budget är antalet passagerare i sjötrafiken 4 procent högre, det vill säga 156 000 passagerare. I skärgårdstrafiken budgeterades ett resande under 2014 med 1 723 000 passagerare, vilket var i nivå med utfallet 2013. Budgeten beräknas utifrån ett genomsnittligt resande de senaste fem åren. Den låga ökningen beror på att resandet under 2013 var högre än normalt. Utfallet är 1 procent, 16 000 fler passagerare än budgeterat. Ett försök med halverad taxa i skärgårdstrafiken under oktober 2013- mars 2014 förväntades öka antalet passagerare. Under perioden oktoberdecember 2013 ökade antalet passagerare med 11 000 medan det minskade januari-mars 2014 med 4 000. Sammantaget en ökning med 7 000 passagerare. Budget för resande i hamntrafiken beräknas på ett genomsnittligt resande de senaste tre åren. Denna metod ger en budgeterad minskning för 2014 med 4 procent, 98 000 passagerare. Utfallet är 6 procent högre än budget, det vill säga 140 000 passagerare.

24 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 4. Verksamhetsstöd 4.1 Förvaltning/Bolag som arbetsgivare 4.1.1 Personalpolicy Stockholms läns landstings generella personalpolicy, Program för att förebygga och bemöta hot och våld i arbetsmiljön samt Regler och riktlinjer för bisyssla, utvecklades och fastställdes under perioden 2007 till 2010. Trafikförvaltningen har implementerat dessa i förvaltningens verksamhet. 4.1.2 Verksamhetsförändringar och omstruktureringar Den 1 januari 2014 övergick huvuddelen av de anställda i WÅAB till en anställning i trafikförvaltningen. 4.1.3 Bemanning Bemanningskostnader Mkr Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändr % Budget 2014 Avvik Bokslut-Bu Summa personalkostnader * -479-487 -2% -516 37 varav förändring sem- och löneskuld -2 0-1 -2 varav lönekostnad -299-284 5% -331 32 varav pensionskostnad -49-39 26% -43-6 Inhyrd personal -43-43 Summa bemanningskostnad -522-487 7% -516-6 * Inkl inhyrd personal, bokslut 2013 med 46 mkr och budget 2014 med 4 mkr Verksamhetens bemanningskostnader, vilka utgör cirka 3 procent av trafiknämndens totala verksamhetskostnad, ligger i nivå med budget. Utfallet för bemanningskostnaderna uppgår till 522 mkr jämfört med budgeterat 516 mkr. Lönekostnaderna ligger under budget medan kostnaderna för inhyrd personal är högre än budget till följd av vakansläget under året. Även pensionskostnaderna ligger högre än budget. Bemanningskostnaderna har ökat med 7 procent jämfört med årsbokslut 2013. Den budgeterade personalkostnadsförändringen 2014 är 6 procent.

25 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt Personalvolym/helårsarbete Antal Bokslut 2014 Budget 2014 Avvik Bokslut- Bu Bokslut 2013 Förändr % LF/LS/HSN beslut (Ja/Nej) TF - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 635 608 27 594 6,9% Verksamhetsförändringar (WÅAB) 19 Ersatta vakanser 1 Förändring visstidsanställningar 21 Förtida rekrytering inför avgångar 1 Pensionsavgångar -7 Utökningar/avgångar (netto) 6 TF - Totalt förändring 41 WÅAB - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 11 30-19 30-63,3% Budget anger antal tjänster. Ackumulerat utfall, innevarande och föregående år, visar genomsnittligt antal årsarbetare. Antalet årsarbetare inom trafiknämndens verksamhetsområde har ökat sedan föregående år i enlighet med tabellen ovan. Antalet årsarbetare inom WÅAB är lägre än föregående år då huvuddelen av personalen överförts till trafikförvaltningen 2014. Kvar i bolaget arbetar personal med produktionsinriktat arbete. 4.1.4 Kompetensförsörjning Fokus i HR-arbetet har under 2014 varit att bemanna organisationen med kvalificerad kompetens. Ett 60-tal rekryteringar har slutförts och trafikförvaltningen har under året utökats med 18 befattningar. Personalomsättningen uppgår till 5,6 procent och sammantaget innebär det en vakansgrad på samma nivå som föregående år. Under året har en mindre kampanj genomförts i syfte att söka medarbetare till trafikförvaltningens IT-verksamhet, bland annat genom artiklar i Metro. I ytterligare en kampanj, Framtidens karriärer, har trafikförvaltningens tekniska verksamheter framhållits och profilerats. Under hösten har trafikförvaltningen deltagit på Arbetsmarknadsdagarna arrangerade av KTH, med representanter på plats för att prata med studenter och svara på frågor. Detta är en möjlighet att stärka arbestgivarvarumärket och ett sätt att arbeta proaktivt med framtida kompetensförsörjning. En ny anvisning kring användningen av konsulter har tagits fram under året. Syftet är att uppnå en tydlig ledning och styrning, ett minskat

26 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 konsultberoende och ett affärsmässigt och ekonomiskt användande av konsulttjänster. 4.1.5 Chef- och ledarskap Under 2014 har ett internt ledarskapsprogram genomförts. Alla chefer i förvaltningen har därmed givits möjlighet till en omfattande utbildning. Flera chefer har deltagit i så kallade nätverksgrupper där varje grupp träffats vid fem tillfällen och arbetat med olika aspekter på ledarskap. Utöver dessa aktiviteter har nya chefer kallats till olika interna utbildningar/workshops inför lönerevision och PU-samtal. 4.1.6 Hälsofrämjande arbetsmiljö Trafikförvaltningen bedriver ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete i syfte att säkerställa en god arbetsmiljö. För att förebygga ohälsa erbjuds alla anställda en hälsoundersökning vartannat år. 2014 var det 196 medarbetare som anmälde sitt intresse jämfört med 137 föregående år. Under året har mer än 400 medarbetare tillgodogjort sig den friskvårdssubvention som erbjuds. Gymmet på Lindhagensgatan besöks varje vecka av cirka 10 procent av medarbetarna. Hälsospåret 2014 var ett sätt att öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet om hälsa och på så sätt inspirera till en mer hälsosam livsstil. Aktiviteterna omfattade bland annat steg- och aktivitetstävling, inspirationsföreläsningar och Kungsholmen runt. 4.1.7 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaromått Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändr %-enh Procentuell sjukfrånvaro TF 5,4 4,1 1,3 Procentuell sjukfrånvaro WÅAB 0,4 4,2-3,8 Sjukfrånvaron i trafikförvaltningen ligger på en låg och stabil nivå men har ökat något sedan föregående år. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron är bland annat beskrivna under avsnitt 4.1.6 Hälsofrämjande arbetsmiljö.

27 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 4.1.8 Jämställdhet och mångfald Trafikförvaltningen har sedan länge arbetat med jämställdhetsfrågor inom personalområdet. Arbetet är omfattande och beskrivs i sin helhet i en jämställdhetsplan, vilken ska uppdateras under 2015. Antalet anställda kvinnor har ökat från 47 procent 2012 till 53 procent 2014. Under året har flera chefer på trafikförvaltningen deltagit i utbildning i jämställdhet vilket är en komprimerad version av SLL:s certifierade jämställdhetsutbildning. Värderingar och kulturfrågor är en del i det mångfaldsarbetet som bedrivits inom trafikförvaltningen under året och där alla medarbetare har varit delaktiga, bland annat genom workshops. Trafikförvaltningens värderingar och utvecklingsområden i företagskulturen har genom detta förnyats och förtydligats. Årets medarbetarenkät besvarades av 94 procent av alla anställda, vilket är den högsta andelen någonsin. De som besvarat enkäten instämmer alla i påståendet att förvaltningen arbetar aktivt för icke-diskriminering. HR har under året deltagit i SLL:s nätverk där deltagare från olika förvaltningar och sjukhus ingår och delar med sig av goda exempel i verksamheten. 4.2 Miljö Transportmålet avseende förnybart drivmedel i Miljöutmaning 2016 är 75 procent vid utgången av 2016. SL:s bussar nådde 2014 85 procent förnybart drivmedel fördelat på 328 biogas-, 596 etanol-, 895 vanliga biodiesel- och 53 hybridiserade biodieselbussar. Eftersom SL-trafikens cirka 2 190 bussar står för en stor del av landstingets totala drivmedelsanvändning bidrar miljöbussarnas framgångar i hög grad till att hela SLL når målet 2016. Framgången med bussarna beror dels på att de drivmedelskrav som ställs i avtalen vid nya upphandlingar av busstrafik nu slagit igenom på allvar, dels på att operatörerna på eget initiativ övergått till biodiesel trots att det inte krävs i äldre avtal. Bakgrunden är bland annat att RME-drivmedlet haft ett förmånligt pris en längre tid, vilket har påskyndat processen. Det är troligt att HVO-diesel (Hydrerade Vegetabiliska Oljor) kommer att ta över fler och fler marknadsandelar från RME på biodieselmarknaden. Detta eftersom regeringen beslutat att gynna HVO-diesel skattemässigt på bekostnad av RME, som EU anser att Sverige överkompenserat ekonomiskt. HVO är till stor del gjord på avfallsprodukter och har en CO2- reduktion på hela 85-88 procent (RME 50-60 procent). Med HVO-diesel

28 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 behöver ingen omställning av dieselmotorn göras och den kräver inte tätare serviceintervall, två faktorer som brukar vara kostnadsdrivande. Dessa faktorer tillsammans med att HVO-diesel nu fått lägre skatt öppnar också för WÅAB att i sina fartyg fasa in biodrivmedel i högre grad och till en rimlig merkostnad. I Miljöutmaning 2016 finns också mål om att effektivisera energianvändningen. I det nya bussavtalet för innerstaden och Lidingö, som började gälla i augusti 2014, har kraven från detta mål inneburit att operatören Keolis nu börjat köra 52 nya hybridbussar. Dessa går på biodiesel men har också en hjälpande elmotor som får sin energi från batterier som laddas varje gång bussen saktar in vid hållplatser och rödljus. Tekniken minskar drivmedelsförbrukningen med cirka 25 procent. Från och med första kvartalet 2015 kommer också 8 laddhybridbussar att testas under en tvåårsperiod på linje 73 mellan Ropsten och Karolinska Institutet. Dessa snabbladdas under cirka 6 minuter vid ändhållplatserna och långsamladdas på depån under natten. Bussarna beräknas klara cirka 80 procent av körsträckan på ren eldrift. De har också en backup-motor som ska drivas med 100 procent HVO-diesel. Fullständig miljöredovisning avseende kollektivtrafik på land kommer att färdigställas under februari månad. Miljöredovisning för kollektivtrafik på vatten lämnas i miljöbilaga. 4.3 Socialt ansvarstagande 4.3.1 Likvärdig behandling av alla invånare Könsuppdelad statistik JA Metoder och verktyg finns och används för analys av all könsuppdelad statistik, samt för att vidta åtgärder vid ojämställdhet. DELVIS Metoder och verktyg finns och används för analys av viss könsuppdelad statistik. X Nej Metoder och verktyg finns inte för systematisk analys av könsuppdelad statistik. I samtliga kvantitativa marknadsundersökningar som trafikförvaltningen genomför finns kön med som en bakgrundsvariabel vilket innebär att det är möjligt att redovisa könsuppdelad statistik. Bland annat genomför trafikförvaltningen varje månad ombordundersökningen Upplevd kvalitet

29 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 där drygt 8 000 resenärer tillfrågas om nöjdhet med resa, resfrekvens samt upplevd trygghet. Statistiken redovisas varje tertial med uppdelning på kön. Nationella minoriteter och minoritetsspråk JA Metoder och verktyg är införda fullt ut enligt beskrivning DELVIS Metoder och verktyg är delvis införda enligt beskrivning. Nej Metoder och verktyg är inte införda alls enligt beskrivning X Arbetet har inletts inom ramen för det övergripande kommunikationssamarbetet inom SLL. En gemensam plan är under framtagande där aktiviteter kommer att definieras för de olika förvaltningarna. Primär kanal är sll.se 4.3.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att den upphandlade trafiken ska vara fullt tillgänglighetsanpassad utan undantag enligt det regionala trafikförsörjningsprogrammet är grunden för tillgänglighetsarbetet inom trafikförvaltningen. Den nya versionen av RiTill (Riktlinjer för tillgänglighet för barn, äldre och resenärer med funktionsnedsättning) som numera även inkluderar avsnitt om sjötrafik, säkerhet och kommunikativ tillgänglighet, beslutades i september 2014. Uppföljning av avtalskrav och samverkan med organisationer för funktionshinderfrågor och pensionärsorganisationer säkerställer att brister identifieras. Genom regelbunden information till samverkansorganisationerna tar de aktiv del i såväl utveckling av tillgänglig ersättningstrafik som nyupphandling av fordon och terminallösningar. Se även bilaga Uppföljning funktionsnedsättning. 4.4 Säkra processer 4.4.1 Informationssäkerhet JA Metoder och verktyg är införda fullt ut enligt beskrivning X DELVIS Metoder och verktyg är delvis införda enligt beskrivning. Nej Metoder och verktyg är inte införda alls enligt beskrivning

30 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Lokala styrdokument för trafikförvaltningen finns sedan sex år och uppdaterades 2014. Lokal policy för informationssäkerhet är antagen i trafikförvaltningens ledningsgrupp och godkänd i trafiknämnden 2014. Riktlinjer för informationssäkerhet är uppdaterade. En obligatorisk e-utbildning samt fem olika lärarledda utbildningar inom informations- och IT-säkerhetsområdet finns sedan 2008. Sedan utbildningen började har fler än 1000 medarbetare genomgått utbildningen. Processer och IT-stöd för systematisk krav- och riskhantering så kallat Compliance Management samt rutiner för IT-säkerhetsgranskningar finns införda och används löpande i verksamheten. Säkerhetsskyddschef och biträdande dito är utsedda. En formell säkerhetsskyddsorgansation är under uppbyggnad. 4.4.2 Säkerhet JA Metoder och verktyg är införda fullt ut enligt beskrivning DELVIS Metoder och verktyg är delvis införda enligt beskrivning. X Nej Metoder och verktyg är inte införda alls enligt beskrivning Lokal trafiksäkerhetspolicy enligt SLL:s riktlinjer finns. System för säkerhetsstyrning av trafiksäkerheten inklusive nödvändiga säkerhetsregler finns och gäller såväl internt inom trafikförvaltningen som för berörda entreprenörer. Utbildningar i säkerhetsstyrning har genomförts för berörda. Löpande revisioner av både det inre säkerhetsarbetet och entreprenörernas säkerhetsarbete genomförs enligt årlig revisionsplan. Krishanteringsplan finns och är reviderad och övad under 2013 och 2014. Årliga krisledningsövningar ligger i löpande plan. Integritetsfrågor hanteras via informationssäkerhetsarbetet. Det systematiska brandskyddsarbetet är under översyn och tydligare krav kommer att implementeras inom förvaltningen samt hos entreprenörer och hyresgäster under 2015. Ny Riktlinje för utformning av det tekniska brandskyddet är fastställd i maj 2014, riktlinjen utgör en del av kraven i det systematiska brandskyddsarbetet.

31 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 4.5 Folkhälsoarbetet Har förvaltningen/bolaget under året: - antagit, uppdaterat eller reviderat en egen handlingsplan för arbete med hälsofrämjande och/eller folkhälsans förbättring i linje med landstingets folkhälsopolicy. Ja Nej Kommentar X Trafikförvaltningen har ingen egen fastställd plan dedikerad till folkhälsa. Det finns dock andra styrande dokument vilka omfattar de av SLL:s folkhälsomål som gäller för förvaltningens verksamhet. Dessa är Trafikförsörjningsprogrammet, Strategi för hållbar utveckling, Trafikstrategin, Kundservicestrategin, Riktlinjer Tillgänglighet för barn, äldre och resenärer med funktionsnedsättning, Riktlinjer Social hållbarhet (fastställs våren 2015), Jämställdhets- och mångfaldsplan 2012-2014, Långsiktig tillgänglighetsplan 2011-2021, med flera. - haft en anställd med särskilt ansvar för folkhälsofrågor och/eller folkhälsoarbete. Ja Nej Kommentar X Strateg för Social hållbarhet och Tillgänglighet - fattat beslut som ligger i linje med landstingets folkhälsopolicy eller på annat sätt verkat för att genomföra policyn. Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel X Omfattande arbete inom områdena personal, buller, tillgänglighet, jämställdhet, trygghet, säkerhet och barn. Se separata redovisningar i Årsrapport 2014 med bilagor. - utfört annat folkhälsoarbete utöver det som redan nämnts? Om ja, exemplifiera. Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel på sådant arbete X 4.6 Upphandling och inköp Lämnas som bilaga till Årsrapport 2014 för trafikförvaltningen.

32 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 5. Ekonomi Resultaträkning Mkr Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändr % Budget 2014 Avvik Bokslut-Bu Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 8 423 7 913 6,4% 8 423 0 Biljettintäkter/resenärsintäkter 6 984 6 696 4,3% 7 133-149 Uthyrning fordon 1 363 1 365-0,1% 1 359 4 Uthyrning lokaler 596 598-0,3% 648-52 Reklam 236 233 1,3% 234 2 Övriga intäkter 1 159 1 177-1,5% 987 172 Verksamhetens intäkter 18 762 17 982 4,3% 18 784-22 Personalkostnader -479-487 -1,6% -516 37 Köpt landtrafik (SL) -11 470-10 949 4,8% -11 416-54 Köpt färdtjänsttrafik /Ftjv) -1 226-1 199 2,3% -1 208-18 Köpt sjötrafik (WÅAB) -250-210 19,0% -244-6 Drift och underhåll -1 603-1 555 3,1% -1 829 226 Övriga kostnader -968-914 5,9% -805-163 Verksamhetens kostnader -15 996-15 314 4,5% -16 018 22 Avskrivningar -2 176-2 010 8,3% -2 017-159 Finansnetto -607-656 -7,5% -750 143 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -18 2 0-18 Bokslutsdispositioner ** 175 Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 157 Justerat resultat * 30 2 0 30 * Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för ränteeffekt på pensionskostnader ** Avser skattemässig optimering inom LISAB-koncernen där WÅAB ingår Jämförelsestörande poster: 2014: Återbetalning försäkringspremier AFA i SL/Tågia är 6,9 mkr (3990) och ränteeffekt pensioner med 37,7 mkr samt löneskatt 9,1 mkr (konto 8560 resp 4530). WÅAB ränteeffekt pensioner med 1 mkr samt löneskatt 0,2 mkr (konto 8560 resp 4530). 2013: Återbetalning försäkringspremier AFA i SL är 9,5 mkr (konto 3990) och ränteeffekt pensioner med 20 mkr (konto 8560). WÅAB återbetalning AFA 0,4 mkr (konto 3990) samt ränteeffekt pensioner med 0,6 mkr (konto 8560 med 0,5 mkr och konto 4530 med 0,1 mkr).

33 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 5.1 Årets resultat Trafiknämndens (TN) resultat för året uppgår till -18 mkr. Enligt anvisningar från SLL ska resultatet justeras med ränteeffekt på pensionsskuld för AB SL respektive WÅAB med 48 mkr. Justerat resultat blir därmed 30 mkr att jämföra med 2 mkr föregående år och ett budgeterat och prognostiserat nollresultat. Verksamhetens intäkter uppgår till 18 762 mkr jämfört med budgeterat 18 784 mkr, en avvikelse med 0,1 procent eller 22 mkr. Biljettintäkterna, som utgör 68 procent av trafiknämnden intäkter exklusive landstingsbidrag, svarar för den största delen av avvikelsen, och är 149 mkr lägre än budget. Budgeten 2014 för biljettintäkter anger en ökning med knappt 7 procent jämfört med bokslutet 2013. Jämfört med föregående år har utfallet för biljettintäkterna ökat med drygt 4 procent eller 288 mkr. Verksamhetens kostnader ligger 22 mkr lägre än budget, en avvikelse med 0,1 procent. Utfallet uppgår till 15 996 mkr jämfört med budgeterat 16 018 mkr. Kostnadsbudgeten 2014 anger en ökning med knappt 5 procent jämfört med bokslutet 2013. För kostnadsutfallet jämfört med föregående år är ökningen densamma, knappt 5 procent. Kostnader för finansnettot minskar till följd av lägre marknadsräntor och lägre låneportfölj. Den positiva budgetavvikelsen uppgår till 143 mkr motsvarande 19 procent. Avskrivningskostnaderna ligger 159 mkr över budgeterad nivå, knappt 8 procent. Finansnettot minskar och avskrivningskostnaderna ökar jämfört med föregående år. Skattefinansieringsgraden för trafiknämnden uppgår till 49,9 procent jämfört med budgeterat 50,4 procent. Föregående år var den 49,4 procent.

34 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Orsak avvikelse jämfört med budget textkommentar (mkr) Intäkt Avvik Bokslut-Bu Kostnad Avvik Bokslut-Bu Resultat Avvik Bokslut-Bu Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Lägre genomsnittlig intäkt per biljett (pris) och färre antal påstigande (volym) WÅAB: övergång till SL-taxa i hamntrafiken. -149-149 Övriga intäkter SL: Högre intäkter från försäljning, biogas och lager med mera. Förlikningsersättning från Trafikverket samt fakturering Citybaneprojektet för uteblivna hyror. Lägre hyresintäkter pga senare inflytt i Ulvsundadepån än som planerats. Färdtj: Ökad ersättning från sjukvården för sjukresor. 128 128 Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Köpt landtrafik Högre kostnader för vissa bussavtal, bl a E22 (Innerstaden och Lidingö), miljöbussar, Arlandatrafiken, avgifter till Trafikverket, tvärbanans Solnagren, incitament samt slutavräkningar för 2013. Lägre kostnader för trafikavtal E20 (busstrafik i Norrort och lokalbanor), index, trygghetsåtgärder med mera. -54-54 Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Högre kostnader för omfördelning av resande från taxi till rullstolstaxi. Ökad volym sjukresor, minskad volym färdtjänstresor. Lägre kostnader för närtrafiken. -18-18 Köpt sjötrafik Resultatneutral avtalsförändring kostnad/intäkt samt högre kostnad för kapacitetsförstärkning under högsäsong -6-6 Övriga kostnader SL: Lägre kostnader för planerat-, akut- och felavhjälpande underhåll samt elenergi/media, personal med mera, vilket delvis motverkas av högre övriga kostnader såsom årets utrangeringar. 97 97 Kapitalkostnader SL: Lägre marknadsräntor påverkar leasing- och lånekostnader. Högre avskrivningskostnader. -16-16 Summa avvikelse -22 4-18 0

35 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Orsak förändring jämfört med föregående år textkommentar (mkr) Intäkt Förändr 2014-2013 Kostnad Förändr 2014-2013 Resultat Förändr 2014-2013 Landstingsbidrag 510 510 Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Förändrad redovisningsprincip vid övergång till Reskassa, ökat antal påstigande (volym), intäktssäkring, lägre genomsnittlig intäkt per biljett (pris), WÅAB: övergång till SL-taxa i hamntrafiken. 288 288 Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Övriga intäkter SL: Högre intäkter från försäljning, biogas och lager med mera. SLL-bidrag för avslut US-leasar fg år. Färdtj: Ökad ersättning från sjukvården för sjukresor. -19-19 Köpt landtrafik Kostnadsökningen innefattar nya trafikavtal,trafikförändringar, helårskostnader för förändringar 2013 samt prisutveckling. -521-521 Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Högre kostnader för omfördelning av resande från taxi till rullstolstaxi samt avtalsenlig prisutveckling. -27-27 Köpt sjötrafik Högre kostnader för nya kortfristiga anbuds- och samarbetsavtal samt utökat uppdrag inom managementavtal. -40-40 Övriga kostnader SL: Ökade kostnader för årets utrangeringar, inköp av biogas med mera. Jämförelsen mellan åren påverkas även av upplösning av planerat tungt underhåll för X60, vilket ingår i föregående års resultat. -94-94 Kapitalkostnader SL: Lägre marknadsräntor påverkar leasing- och lånekostnader. Högre avskrivningskostnader. -117-117 Summa avvikelse 780-800 -20 0

36 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 5.1.1 Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag Statsbidrag (mkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Budget 2014 Avvik Bokslut-Bu Södertälje hamn 0 11,54 * * Lidingöbanan 248,50 83,16 * * Tvärspårväg Solna 0,00 41,52 * * Roslagsbanan etapp 1+2 337,60 120,18 * * Roslagsbanan kommunala följdinvesteringar 13,50 4,18 * * Tvärbanan Ost 100,77 0,00 * * Vänthall i Täby centrum 0,00 12,24 * * Infartsparkeringar 9,96 7,02 * * Totalt specialdestinerade statsbidrag 710 280 385 325 5.1.2 Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Biljettintäkterna för hela trafiknämnden understiger årets budget med 149 mkr. Biljettintäkterna för december månad i SL-trafiken ligger i nivå med budget, vilket ger en ackumulerad avvikelse på årsbasis på -152 mkr. Ökningen jämfört med föregående år uppgår till 299 mkr där merparten, cirka 182 mkr, förklaras av förändrad redovisningsprincip vid övergång till reskassa. Justerad avvikelse mot 2013 är cirka 117 mkr. Förklaringar till avvikelsen mot budget är framför allt hänförliga till en större andel biljetter till rabatterat pris (pris) och en resandedeökning som inte motsvarat budgeterad nivå (volym), till viss del beroende på en mild vinter och ej uppnådd effekt av åtgärder för intäktsökning. Några längre trafikavstängningar har också haft en viss inverkan på antalet resenärer. När det gäller biljettyper är det främst långa periodbiljetter, särskilt 30- dagars, som står för huvuddelen av avvikelsen men även reskassan uppvisar en större avvikelse. Se vidare avsnitt 5.1.3 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter är 4 mkr lägre än budget och 2 mkr lägre än utfallet föregående år. Minskningen hänför sig till en minskad volym färdtjänstresor.

37 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Sjötrafikens biljettintäkter är 29 mkr lägre än budget. För hamntrafiken noteras en negativ avvikelse med 36 mkr och en positiv avvikelse för skärgårdstrafiken med 7 mkr. Från och med 16 juni gäller SL-taxa zon A i hamntrafiken och intäkterna tillfaller SL. Avvikelsen i skärgårdstrafiken beror på en ny avtalskonstruktion där biljettintäkterna numer tillfaller WÅAB jämfört med tidigare då intäkten ingick som del av ersättning för trafikarbetet hos vissa entreprenörer. Som en följd av detta har kostnad för köpt trafik ökat i motsvarande grad. Förändringen är föranledd av övergång till nytt betalsystem. Jämfört med föregående år är intäkterna förändrade beroende på ny taxa i hamntrafiken och nya avtalsförhållanden i skärgårdstrafiken. Biljettintäkterna är sammanlagt 31 mkr lägre än 2013. Förutom hamntrafiktaxan är inga taxor förändrade. Övriga intäkter Övriga intäkter för trafiknämnden överstiger periodens ackumulerade budget med 128 mkr. För kollektivtrafiken på land är intäkterna högre än budget vad gäller försäljning av biogas och för lagerförsäljning/försålt material. Motsvarande poster finns på kostnadssidan för inköpen. Intäkter från förlikningsersättning för avslut av nyttjanderättsavtal med Trafikverket samt fakturering av uteblivna hyresintäkter till Citybaneprojektet ger ökade intäkter. Lägre intäkter noteras däremot för uthyrning av lokaler, 52 mkr, vilket huvudsakligen beror på en försenad inflyttning till depån i Ulvsunda. Färdtjänstverksamheten fakturerar hälso- och sjukvården löpande för kostnader för sjukresor. Hälso- och sjukvården har kostnadsansvaret för sjukresor medan färdtjänsten handlar upp och administrerar utförandet av resorna. Färdtjänstens intäkter följer kostnaderna och ökar med 13 mkr i förhållande till budget, eftersom volymen resor ökar. I förhållande till utfallet föregående år har intäkterna för sjukresor ökat med 7 mkr. För kollektivtrafiken på vatten är övriga intäkter 23 mkr högre än budget som en följd av ändrade taxebestämmelser för Djurgårdsfärjorna. Biljettintäkterna tillfaller SL och WÅAB fakturerar SL för resande med färjorna.

38 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 5.1.3 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Utveckling biljettintäkter Utveckling biljettintäkter SL:s biljettintäkter för 2014 understiger budget med 152 mkr (-2 procent). Utveckligen har gått mot en större andel studentbiljetter och biljetter till reducerat pris vilket ger en lägre genomsnittlig intäkt per biljett (pris). Den ökning vi sett av antal påstigande mellan åren 2012-2013 har mattats av 2014 (volym) och motsvarar inte budgeterade förväntningar. Effekten från årets milda vinter tillsammans med rådande hälsotrend är några förklaringar. Ej uppnådd effekt från intäktshöjande åtgärder i den handlingsplan som tagits fram bidrar också. Lägre försäljning av skol- /fritidsbiljetter är ytterligare en orsak. Jämfört med 2013 är ökningen cirka 300 mkr, varav cirka 182 mkr förklaras av förändrad redovisningsprincip vid övergång från förköpsremsa till reskassa under 2013. Justerad avvikelse är cirka 117 mkr, vilket motsvarar 1,8 procent. En orsak till ökningen är troligtvis att insatser för att säkra intäkter har gett effekt. Tabell: ackumulerad avvikelse för biljettintäkter 2014 mot budget och motsvarande föregående år. Avvikelserna är grupperade utifrån volym, pris, effektivitet och övrigt. Förklaringsposter ack december, mkr Mot budget Mot 2013 Volym (antal påstigande) -75 112 Pris (biljettpris, sortiment, val av biljettyp) -62-54 Effektivitet (intäktssäkring) -13 77 Övrigt -2 165 Summa förklaringsposter -152 300 Analys utfall mot budget Volym Senaste åren har länets befolkningsutveckling varit förhållandevis stabil och enligt TMR/SCB är en utveckling i ungefär samma takt att vänta. Åldersgrupper som antas resa på rabatterade biljetter (reducerat/student) står för en större ökning än de som antas resa till fullt pris (åldersgruppen 21-64 år). Trafikverkets (TRV) mätningar av bilresande i trängselportalerna visar för första delen av året en förhållandevis stabil nivå mot föregående år. TRV har sett en viss ökning av köer på infartslederna i år, men kopplar det till

39 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 tillfälliga begränsningar i vägnätet på grund av vägarbeten, snarare än till generellt ökad biltrafik. En mätning av antal cyklister in och ut ur innerstaden, som genomförts av Stockholm stad, visar en tydlig ökning under första delen av året 2014 jämfört med 2013. Vi antar att ökningen framförallt är en effekt av årets milda, snöfattiga vinter. Ökningen av resandet i kollektivtrafiken, mätt som antal påstigande per vardag, är inte lika stor 2014 som mellan åren 2012 och 2013 och mönstret ser liknande ut för andra trafikutövare i storstadsregioner i Sverige. Sett över en lite längre tidsperiod har ökningstakten varierat mellan åren. En förändring i antal påstigande ger inte självklart motsvarande effekt på biljettintäkterna, utan ska snarare ses som en indikation över resandets utveckling. Vädret under vintermånaderna 2014 har inte varit gynnsamt för biljettintäkterna. Mild vinter med stor del barmark och en tidigt vår med högre temperatur än normalt möjliggjorde en tidig cykelsäsong. Effekten stärktes sannolikt av rådande hälsotrend. Åtgärder för ökning av biljettintäkter har genomförts enligt den handlingsplan som togs fram 2013. Förväntad effekt har inte uppnåtts, till viss del beroende på att företagslösning sms utgått då liknande lösning kommer att hanteras på annat sätt. Aktiviteterna omfattar bland annat: - Prova-på kampanj med utvalda större företag i syfte att förmå bilister att resa kollektivt. Utvärdering visar att fler reser med SL även ett år efter kampanjen. - Direktreklam-kampanjer riktade till olika grupper av företag i syfte att upplysa om biljettlösningar som SL tillhandahåller för företag. - Åtgärder för ökad tillgänglighet för tillfälliga besökare, bl a hotell och hamnar. - Påbörjad dialog med ytterligare förmedlare av företagsförsäljning. Biljettintäkter för skol-, termins- och fritidsbiljetter understiger budget då antal elever i grund- och gymnasieskola minskat medan budgeten antog en ökning (-15 mkr). Pris Utöver en mindre justering av pris för UL/SL-biljetter 1 april 2014 har inga prisförändringar gjorts jämfört med budget. Efter de förändringar som inträffade under 2013 (sms-registrering, utfasning av förköpsbiljetter och introduktion av reskassa) bedöms att resenärerna blivit mer flexibla och optimerar sitt resande. Detta har lett till förändringar mellan biljettyper, ibland med intäktsbortfall som följd.

40 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Generellt har en mixförändring skett under de senaste åren där andelen biljetter till rabatterat pris (student- och reducerade biljetter) har ökat. Det innebär att intäkten per biljett blivit lägre. Genomsnittlig intäkt för en 30- dagarsbiljett, beräknat utifrån samtliga olika varianter av 30-dagarsbiljetter (helt, reducerat, student, UL/SL, Bålsta etc) uppgår till 672 kr, att jämföra med budgeterade 675 kr. Detta innebär en effekt för biljettintäkterna på cirka -18 mkr mot budget för 30-dagarsbiljetterna. Sett till fördelningen mellan biljettyper finns den största avvikelsen mot budget inom Periodbiljetter, där endast säsongsbiljetter överträffar budget. Doge-kampanjen genomfördes under våren och bidrog till en ökad försäljning av sommarbiljetten (gäller fyra månader till priset av tre). Dock motsvaras ökningen av minskad försäljning av andra biljettyper, till exempel 30-dagarsbiljetter och reskassa, varför nettoeffekten är svår att bestämma. Biljettintäkter från Reskassa uppnår inte förväntad nivå, trots en positiv utveckling mot budget under slutet av året (-39 mkr, varav priseffekt cirka +20 mkr). Intäkter från alla olika former av zonbiljetter ligger i nivå med budget. För zonbiljetter köpta i spärr och automat (+18 mkr) har volymer tillkommit från tidigare sms-resenärer efter det registreringsförfarande som infördes i februari 2013. Utfasningen av förköpskupongen under senare delen av 2013 medförde sannolikt också en överströmning. För sms-biljetter (-16 mkr) utgick en planerad aktivitet riktad mot företag med budgeterad effekt 25 mkr, då lösningen kommer att utvecklas på annat sätt. Effektivitet Arbete med att minska fusk och svinn sker löpande. Genomförda åtgärder är bland annat utbyggnad av glasdörrsspärrarna samt arbete för en bättre tillförlitlighet hos bussarnas viseringsutrustning. Det finns dock åtgärder som kan ha motverkande effekt, till exempel längre öppettid i spärrar för att motverka tillbud, mildare bedömning av felaktiga biljetter under reskassans introduktionstid och falska sms-biljetter. Intäktsbortfallet från fusk och svinn i SL-trafiken 2013 skattas till 3 procent, vilket är samma nivå som 2012. Analys av 2014 pågår. Flera åtgärder har genomförts utifrån handlingsplanen i syfte att säkra intäkter. För de flesta aktiviteter handlar det om ökat fokus på eller tidigareläggning av arbete som redan idag utförs i verksamheten, snarare än helt nya åtgärder.

41 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Åtgärderna omfattar bland annat: - Ökad kunskapsnivå om reskassa hos försäljnings- och trafikpersonal, bl. a. genom förstärkta repetitionsutbildningar och informationskampanjer. - Utrullning av optiska läsare för sms är nästan klar och 193 läsare har installerats i spärrkiosker på tunnelbana och i pendeltåg. - Felavhjälpande åtgärder vad gäller SL Access-utrustning i bussar, t ex förbättrade rutiner för felrapportering och utökade resurser för åtgärdande av fel. - Utökade biljettkontroller har genomförts. Effekten är svårt att bedöma och består främst i minskat fusk genom kontrollanternas synlighet. Lokalbanan generellt dras med stora problem vad gäller möjligheten att validera resenärers biljetter på grund av trängsel ombord. Detta leder till intäktsbortfall i de fall resenärer har reskassa och enbart reser med lokalbana, eller där lokalbana innebär resande i ytterligare en zon. Frågan om BKU:s lämplighet ur arbetsmiljösynpunkt har även kommit upp. Mot bakgrund av det har konduktörernas fokus under hösten varit att i rusningstrafik prioritera validering av biljetter med reskassa. En förstudie om förändrad valideringsmetod i syfte att höja valideringsgraden ombord på lokalbanor är klar och ska beslutas i trafiknämnden. Under sommaren 2013 lade Arbetsmiljöverket skyddstopp på konduktörsutrustning (HCP), där ersättande viseringsutrustning inte klarade av att hantera reskassa och starta vilande biljett. En ny handdator för validering implementerades i december 2013. Därvid har dock vissa uppstartsproblem förekommit, framförallt under inledningen av 2014. Stort fokus har under senaste året lagts på att förbättra valideringsgraden för buss, både från SL:s och entreprenörernas håll. Många aktiviter har genomförts för att utbilda personal, förbättra rutiner och tillgängligheten i utrustningen. Åtgärderna har givit gott resultat, antal felande utrustningar har minskat och valideringsgraden för buss har ökat. En del av den ökning av valideringsgraden som skett jämfört med 2013 är en effekt av att fler elektroniskt validerbara biljetter finns i systemet då förköpsremsan ersatts av reskassa. Övrigt Införandet av reskassa innebar en förändrad redovisning av biljettintäkterna jämfört med föregångaren förköpsremsan. När en resenär laddar reskassa på sitt kort får SL en skuld till resenären och det är först i takt med att det laddade beloppet utnyttjas för resa som intäkten

42 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 uppstår. Under 2013 ökade skulden kraftigt när resenärerna bytte biljettform. Även under 2014 har skulden till resenärer med reskassa ökat vilket innebär att nya resenärer tillkommit. Per sista december uppgår skulden till 258 mkr, en ökning med 59 mkr under år 2014. Budgeten för 2014 är för högt beräknat då basen (utfall 2013) blev lägre än vad som prognostiserades då budgeten tags fram. Effekt -22 mkr. Ersättning till WÅAB för köpt trafik på Djurgårdfärjan redovisas från och med andra halvåret 2014 på kostnadssidan och ger upphov till en positiv effekt i jämförelsen mot budget på cirka 15 mkr. Analys mot föregående år Volym Utvecklingen av antal påstigande per vardag uppvisar en minskad ökningstakt än den vi sett mellan åren 2012-2013. Effekten från årets milda vinter tillsammans med rådande hälsotrend är några förklaringar. Trafiken är i stort sett oförändrad mellan åren, även om sommaren 2014 innehållit många planerade arbeten där trafiken ersatts med buss. Pris Efter de förändringar som inträffade under 2013 (sms-registrering, utfasning av förköpsbiljetter och introduktion av reskassa) bedöms att resenärerna blivit mer flexibla och optimerar sitt resande. Detta har också lett till förändringar mellan biljettyper, ibland med intäktsbortfall som följd. Effektivitet Åtgärder för säkring av intäkter har genomförts. Arbete med att öka valideringsgraden, det vill säga andel validerade biljetter av totalt påstigande resenärer, pågår. Ej validerade biljetter medför ett intäktsbortfall och i dagsläget är inte valideringsgraden på en tillfredsställande nivå. Övrigt Intäkter från förköpsremsa/reskassa överstiger föregående år med 196 mkr. Justerat för förändrad redovisningsprincip är avvikelsen istället 14 mkr, motsvarande en ökning på drygt 1 %. Januari-december 2014 har färre vardagar än 2013. En skattad effekt av detta är -6 mkr.

43 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Utfasningen av förköpsremsan och övergång till reskassa har inneburit en förskjutning av intäkter från återförsäljare till ombud, som har möjlighet att ladda SL Accesskort. Ersättningen till återförsäljare har därmed minskat med cirka 5 mkr. Motsvarande ökning återfinns på kostnadssidan där provisioner till ombud redovisas. 5.1.4 Verksamhetens kostnader Köpt landtrafik Kostnaderna för köpt landtrafik uppgår till 11 470 mkr och överstiger budget med 54 mkr. De största budgetavvikelserna är en högre kostnad än budget avseende grundavtalen, 92 mkr, en lägre kostnad för indexuppräkning, 80 mkr, och ökade incitamentskostnader på 47 mkr. Det nya avtalet för busstrafiken i innerstaden och på Lidingö, som trädde i kraft i augusti, har blivit dyrare än budgeterat. Detsamma gäller för tvärbanans Solnagren, där ett tilläggsavtal träffats om kilometerersättning som komplement till tidigare avtal om ersättning per resenär. Ett nytt avtal med Trafikverket medför höjda banavgifter och därmed ökade kostnader för pendeltågstrafiken. Därutöver har Arlandatrafikens stationsavgifter ökat med ökat antal arlandaresenärer, busstrafiken i Norrtälje ersatts för ökat antal resande och kostnaderna för miljöbussar i södra länsdelen ökat. Kostnadsökningarna motverkas av kostnadsminskningar inom framför allt trafikavtalsområde E20 som omfattar busstrafik i Norrort och lokalbanor. Enligt avtalet ersätts entreprenören utifrån antal betalande påstigande. Resandeutfallet under året, med färre resenärer än beräknat, har medfört en lägre ersättning till entreprenören än budgeterat. Indexkostnaderna understiger budget, då indexnivån, framför allt avseende drivmedelskostnader och KPI utvecklats långsammare än budgeterat i den rådande konjunkturen. Budgeterad indexuppräkning uppgår till 1,2 procent. Utfallet beräknas till 0,5 procent. Kostnaderna för årets incitament överstiger budgeten när det gäller pendeltåg och busstrafik. För pendeltågen ger ett rekordhögt nöjdkundindex kostnadseffekt, medan busstrafikens incitamentskostnader överstiger den budgeterade nivån på grund av att budgeten innehåller en besparing som ej realiserats. Övriga trafikslag når ej avtalad incitamentsnivå. Andra redovisade kostnadsökningar jämfört med budget avser kostnaden för ersättande busstrafik vid planerade och oplanerade driftavbrott i trafiken. Slutavräkningar avseende trafiken 2013 har blivit högre än beräknat. En budgeterad, men ej genomförd besparing inom busstrafiken verkar också kostnadshöjande.

44 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Minskade kostnader redovisas för ersättningstrafik vid ombyggnad av Slussen, som efter uppgörelse med Stockholms stad tillförts investeringsprogrammet Slussen med minskade driftkostnader som följd. Andra orsaker till minskade kostnader är influtna viten avseende trafikstarten 2013 för lokalbanetrafiken och busstrafiken i Norrort. Kostnaden för trygghetsåtgärder understiger budget. Behovet varierar utifrån genomförda arrangemang. Kontrollinsatser/ biljettkontroller har ej genomförts i budgeterad omfattning. Jämfört med föregående år har kostnaderna för köpt landtrafik ökat med 521 mkr, knappt 5 procent. Kostnadsökningen innefattar nya trafikavtal, trafikförändringar, helårskostnader för förändringar under 2013 och prisutveckling. Den budgeterade ökningen 2014 jämfört med bokslut 2013 är 4 procent på helårsbasis. Köpt färdtjänsttrafik Kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor uppgår till 1 226 mkr och överstiger budget med 18 mkr eller 2 procent, huvudsakligen till följd av en omfördelning av volymen resande från taxi till rullstolstaxi. Resande med taxi minskar medan resande med den dyrare resformen rullstolstaxi ökar. Totalt sett understiger resevolymen budget. Kostnaderna för färdtjänstresor överstiger budget. En lägre resevolym än budgeterat motverkas av en högre kostnad per resa till följd av den ändrade sammansättningen av resformer. Antalet personer med färdtjänsttillstånd är färre än budgeterat, medan det genomsnittliga resandet per resenär ligger på budgeterad nivå. Närtrafiken kostar mindre än budgeterat på grund av lägre utvecklingskostnader än beräknat. Utfallet för sjukresor överstiger budget såväl volym- som prismässigt. Sjukresekostnaderna faktureras hälso- och sjukvårdsnämnden löpande. Jämfört med utfallet föregående år ökar kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik med 27 mkr eller 2 procent avseende indexreglerade prisökningar samt den pågående omfördelningen av resevolym från resande med taxi till resande med rullstolstaxi. Den totala resevolymen är obetydligt högre än föregående år, men med färre färdtjänst- och fler sjukresor. Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med helårsbokslut 2013 uppgår till 1 procent. Köpt sjötrafik Kostnaderna för köpt sjötrafik uppgår till 250 mkr och är 6 mkr högre än budget. Avvikelsen beror på högre kostnader för inhyrt tonnage för kapacitetsförstärkning i högtrafik samt resultatneutral kostnad med 5 mkr

45 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 för ny avtalskonstruktion med anledning av övergång till nytt betalsystem. Ersättning utgår till vissa entreprenörer som kompensation för uteblivna biljettintäkter - intäkter som tidigare ingick som del i ersättning för trafikuppdraget. Jämfört med föregående år är kostnaden för köpt trafik 40 mkr högre, motsvarande 19 procent. Budgeterad kostnadsutveckling på helår är 16 procent, vilket är hänförligt till nytecknade kortfristiga avtal i avvaktan på nyupphandling av skärgårdstrafiken. Justerat för avtalsändring som härrör till nytt betalsystem är kostnadsutvecklingen i nivå med budgeterad utveckling. Antalet utbudstimmar, det vill säga tidtabellssatt trafik är i huvudsak oförändrad (efter justering av jämförelsestörande förändringar) jämfört med föregående år och har inte påverkat kostnadsutvecklingen. Övriga kostnader Årets utfall för övriga kostnader (personalkostnader, drift och underhåll samt övriga kostnader) för trafiknämnden uppgår till 3 050 mkr och understiger budget med 97 mkr, motsvarande drygt 3 procent. För kollektivtrafiken på land understiger periodens kostnader för drift och underhåll budget. Avvikelsen förklaras bland annat av lägre kostnader för planerat underhåll. Till exempel kommer planerat underhåll för överbyggnad av Saltsjöbanan att ingå i ett separat program och påbörjas nästa sommar. Under året har omklassificeringar från driftskostnader till reinvestering genomförts avseende rostangrepp på Tvärbanan och lågfrekvent underhåll för pendeltåg X60. Den positiva avvikelsen hänför sig även till att trafikentreprenörerna i de nyare bussavtalen har övertagit drifts- och underhållskostnader för bland annat fastigheter, vilket inte beaktats i budget fullt ut. Kostnader för akut och felavhjälpande underhåll understiger budget, exempelvis för BES (Bana, EL, Signal) och för tunnelbanefordon C20. Låga energipriser och den milda vintern har bidragit till lägre kostnader för fjärrvärme, el och snöröjning. Lägre nyttjande av specialistkonsulter noteras. Det lägre utfallet motverkas delvis av högre övriga kostnader. Årets resultat påverkas av genomförda utrangeringar av AGA bussdepå på Lidingö, delar av bussdepån i Hornsberg och utrangering av tunnelbanefordon. I resultatet ingår även en reaförlust i samband med återköp av pendeltågsskyltar/monitorer av Trafikverket. Högre kostnader redovisas för lagerhantering och biogas. Motsvarande poster återfinns på intäktssidan under övriga intäkter. Övriga poster som överstiger budget är bland annat kostnader för företagsförsäkring, trafikanträkning och reklam och PR.

46 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Trafikförvaltningens personalkostnader understiger budget som en följd av vakansläget under året. Detta motverkas delvis av högre kostnader för inhyrd personal. För färdtjänsttrafiken överensstämmer övriga kostnader med budget. Kostnader för ej budgeterade kundförluster uppvägs av att kostnader för till exempel konsulter, administrativa tjänster och trycksaker ej når budgeterad nivå. Kostnaderna är 10 mkr lägre än utfallet föregående år, som belastades av oväntat höga IT-kostnader och kostnader för kundförluster. Sjötrafiken visar en lägre kostnad för drift och underhåll med 16 mkr jämfört med budget. Kostnader för underhåll avviker främst avseende skrovarbeten i det historiska tonnaget, vilka är under utförande och färdigställs våren 2015, samt övriga teknikåtgärder såsom elarbeten och inredning i fartyg. Vinterförhållandena under 2014 har varit gynnsamma, vilket inneburit mindre slitage på tonnaget och därmed lägre kostnader. Bränslekostnaderna har inte nått budgeterad nivå, vilket är en följd av det låga marknadspriset på olja. Den budgeterade kostnadsutvecklingen för bränsle är 10 procent medan utfallet är minus 7 procent. Kostnaden är 10 mkr lägre än budget och har bidragit till verksamhetens positiva resultat. Även jämfört med föregående år är kostnaderna lägre för drift och underhåll i sjötrafiken. Detta beror främst på kostnader under 2013 för ett maskinhaveri, vilket var kostsamt att reparera och som krävde ersättningstonnage under en längre tid. Årets bränslekostnader är också lägre än 2013 på grund av lägre marknadspriser för olja. Övriga kostnader för trafiknämnden år 2014 är 94 mkr eller drygt 3 procent högre än kostnaderna föregående år. Kostnadsökningen innefattar årets utrangeringar och reaförlust samt högre kostnader för bland annat specialistkonsulter, företagsförsäkringar och inköp av biogas. Jämförelsen mellan åren påverkas även av upplösningen av planerat tungt underhåll för pendeltåg X60, vilket ingår i föregående års resultat. De högre kostnaderna motverkas delvis av lägre kostnader för till exempel kontorskostnader, reklam och PR och inhyrd personal. Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med helårsbokslut 2013 uppgår till drygt 6 procent. Kapitalkostnader Avskrivningar Kostnader för avskrivningar 2014 uppgår till 2 176 mkr och överstiger budget med 159 mkr. Under året har ett antal stora aktiveringar gjorts bland annat av fordon pendeltåg X60, överbyggnad Tvärbanan, signalkommunikation Tvärbanan

47 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 och betalsystem SL Access. Antalet aktiveringar har också varit högre än tidigare. Färdigställande av två större investeringsobjekt inom sjötrafiken har förskjutits, vilket får till följd att avskrivningarna för WÅAB är 6 mkr lägre än budget. Jämfört med föregående år har avskrivningarna ökat med 8 procent eller 166 mkr. Finansnetto Finansnettot visar en positiv budgetavvikelse på 143 mkr. Detta förklaras av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Låneportföljen är dessutom lägre än budgeterat vilket också påverkar räntekostnaderna positivt. Ränteintäkter på banktillgodohavanden och swapkostnader påverkas däremot negativt av den lägre räntenivån. I finansnettot ingår räntekostnader med 39 mkr avseende pensionsskuld, vilket är en följd av den resultateffekt som uppkommer av Finansinspektionens beslut att sänka den ränta som ligger till grund för pensionsskuldens beräkning. 5.2 Resultatdisposition I årsrapporten lämnas förslag till resultatdisposition enligt följande regelverk. För SL och WÅAB gäller att landstinget garanterar det egna kapitalet. Positivt resultat behålls i verksamheten. Negativt resultat täcks av koncernfinansiering respektive Landstingshuset i Stockholm AB.

48 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 5.2.1 Resultatdisposition SL SL har under 2014 erhållit budgeterat verksamhetsbidrag från landstinget om 7 223 mkr. Årets resultat -75 mkr i SL-koncernen balanseras i ny räkning i avvaktan på landstingsfullmäktiges beslut. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till 1 930 386 816 kronor. Avsättning till bundna reserver behöver ej göras. Till årsstämmans förfogande står följande resultatmedel: Balanserad vinst Årets resultat 2 109 512 306 kr - 179 125 490 kr 1 930 386 816 kr Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatmedlen disponeras så att i ny räkning balanseras 1 930 386 816 kronor. Fritt eget kapital i koncernen uppgår till 972 847 343 kronor. 5.2.2 Resultatdisposition WÅAB WÅAB har under 2014 erhållit budgeterat verksamhetsbidrag från landstinget om 280 mkr. Årets resultat 189 mkr balanseras i ny räkning i avvaktan på landstingsfullmäktiges beslut. Fritt eget kapital uppgår till 216 357 777 kronor. Avsättning till bundna reserver behöver ej göras. Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserad vinst Årets resultat 27 357 964 kr 188 999 813 kr 216 357 777 kr Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatmedlen disponeras så att till aktieägarna lämna utdelning om att i ny räkning balanseras 183 308 000 kr 33 049 777 kr 216 357 777 kr

49 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 5.2.3 Resultatdisposition färdtjänstverksamheten Det ekonomiska resultatet för färdtjänstverksamheten, ett underskott på 9 mkr, balanseras enligt gällande regelverk för resultatenheter inom landstinget i ny räkning i avvaktan på överföring till koncernfinansiering. 5.2.4 Resultatdisposition trafikförvaltningen Det ekonomiska resultatet för trafikförvaltningen, ett överskott på 52 mkr, balanseras enligt gällande regelverk för resultatenheter inom landstinget i ny räkning i avvaktan på överföring till koncernfinansiering. 5.3 Investeringar Trafiknämndens investeringar sträcker sig över samtliga trafikslag och fördelas per investeringstyp samt på specificerade respektive ospecificerade investeringar i bilaga Trafikinvesteringar. Specificerade investeringar uppgår till 80 procent av investeringsutfallet för året, resterande 20 procent består av ospecificerade investeringar, främst ersättningsinvesteringar. Investeringar (mkr) Bokslut 2014 Budget LF 2014 Utfall mot budget Utfall mot budget % Specificerade investeringar 6 303 7 317-1 014 86% Ospecificerade investeringar 1 573 1 700-127 93% Justeringspost -899 899 Trafiknämnden totalt 7 877 8 118-242 97% Varav ersättningsinvesteringar 1 719 1 831-112 94% Årets budget inkluderar Tunnelbana Nacka och Hagastaden som förts över till annan förvaltning. Avtal om utbyggnad av tunnelbanan, där tunnelbana till Nacka och Hagastaden ingick, undertecknades av samtliga parter den 7 januari 2014. En ny förvaltning, Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), ansvarar för genomförandet av objekten. 5.3.1 Utfall gentemot budget Investeringsutfallet för året uppgår till 7 877 mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i förhållande till årets budget om 97 procent.

50 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 5.3.2 Specificerade investeringar- Utfall gentemot budget Investeringsbudget 2014 för specificerade investeringar uppgick till 7 317 mkr. Utfallet för året uppgår till 6 303 mkr och understiger årets budget med 1 014 mkr vilket motsvarar en upparbetningsgrad om 86 procent i förhållande till årets budget. Avvikelserna mellan årets utfall och budget återfinns främst i program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning, Tvärbana Norr Solnagrenen, Spårväg City, Pendeltåg och Spårdepåer. Nedan återfinns kortfattade beskrivningar av avvikelser mellan årets utfall och budget fördelat per specificerat investeringsobjekt. Ospecificerade investeringar återfinns under avsnitt 5.3.3 Ospecificerade investeringar. Specificerade investeringar TN (mkr) Bokslut 2014 Budget LF 2014 Utfall mot budget Utfall mot budget % 10001 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkn. 1 065 1 554-489 69% 10002 Program Bussdepåer 854 647 207 132% 10004 Program Slussen 85 122-37 70% 10005 Program Röda linjen uppgradering 1 268 1 262 6 100% 10006 Program Citybanan 12 10 2 120% 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen 640 931-291 69% 10008 Program Spårväg City 949 1 397-449 68% 10012 Program IT med säkerhetsaspekt 62 123-61 50% 10013 Program Spårdepåer 133 322-189 41% 10014 Program Mötesplats SL 53 39 14 135% 10028 Program Pendeltåg 471 883-412 53% 10016 Program Kistagrenen 10 90-80 12% Spårväg Syd 20 20 0 100% Färdtjänstsystem 1 23-22 6% Fordonsdator ("Buss-PC") 0 150-150 0% C20 - uppgradering 7 0 7 700% Handen Bussterminal 0 1-1 2% Älvsjödepån 494 0 494 494% Miljöbussar 177 60 116 292% Tunnelbana till Nacka 0 50-50 0% Justeringspost budget -368 368 0% Justeringspost prognos 0 Totalt 6 303 7 317-1 014 86% Varav ersättningsinvesteringar 331 397-66 83%

51 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 10001 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning Investeringsbudgeten för året uppgår till 1 554 mkr. Utfallet för året uppgår till 1 065 mkr och understiger årets budget med 489 mkr. Avvikelsen kan huvudsakligen förklaras av att upphandlingen av fordonen skjutits framåt i tid på grund av behov att se över kravbild, utvärderingsmodell och avtal ytterligare. Syftet med förskjutningen är att säkerställa kvalitet, slutleverans och ekonomi. 10002 Program Bussdepåer Investeringsbudgeten för året uppgår till 647 mkr. Utfallet för året uppgår till 854 mkr och överstiger årets budget med 207 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att kontraktet för Fredriksdal omförhandlats, vilket har lett till att produktionen och därmed betalningsplanen kunnat kortas. 10004 Program Slussen Investeringsbudgeten för året uppgår till 122 mkr. Utfallet uppgår till 85 mkr och understiger årets budget med 37 mkr. Avvikelsen kan förklaras av förseningar i och med att detaljplanen för Tvärbana till Sickla överklagats varför investeringsmedel flyttas framåt i tid. 10005 Program Röda linjen Investeringsbudgeten för året uppgår till 1 262 mkr. Utfallet uppgår till 1 268 mkr och stämmer väl överens med budgeten för året. 10006 Program Citybanan Investeringsbudgeten för året uppgår till 10 mkr. Utfallet uppgår till 12 mkr och stämmer väl överens med budgeten för året. 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen Investeringsbudgeten för året uppgår till 931 mkr. Utfallet uppgår till 640 mkr och understiger årets budget med 291 mkr. Avvikelsen kan förklaras av fortsatta förseningar i leveransen av signalsäkerhetssystemet och brister i levererade fordon. Detta har medfört att kontraktsarbeten och signalresurser flyttats samt att betalningsmedel innehållits. 10008 Program Spårväg City Investeringsbudgeten för året uppgår till 1 397 mkr. Utfallet uppgår till 949 mkr och understiger årets budget med 449 mkr. Avvikelsen kan förklaras av beslut om förskjutning av tillgänglighetsanpassningen för att kunna samordna trafikavstängningar. Avvikelsen kan även förklaras av att järnvägsplanen för Lidingöbanan blev försenad varför delar av produktionen påbörjades senare än budgeterat. Järnvägsplanen för sträckan Djurgårdsbron- Frihamnen är ännu ej

52 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 godkänd på grund av komplexiteten i frågeställningar efter utställning och järnvägsplanen för sträckan Frihamnen Ropsten har ej kunnat tas fram enligt tidplan som en konsekvens av att stadens arbete inte är klart. Därutöver har betalplanen för fordonen senarelagts som en konsekvens av att preliminary takeover (PTO) inte kunnat göras enligt ursprunglig tidplan med anledning av problem med gångdynamik vid höga hastigheter. 10012 Program IT med säkerhetsaspekt Investeringsbudgeten för året uppgår till 123 mkr. Utfallet uppgår till 62 mkr och understiger årets budget med 61 mkr. Avvikelsen beror främst på att installationen av låspunkter (SL Lås) inte kommer kunna ske enligt tidplan. Budgeten för SL Lås baserades på beslutsunderlag från 2008 som i det skedet inte hade sin grund i någon egentlig förstudie. Förnyat genomförandebeslut togs i landstingsfullmäktige den 6 maj 2014 (LF 1312-1601). 10013 Program Spårdepåer Investeringsbudgeten för året uppgår till 322 mkr. Utfallet uppgår till 133 mkr och understiger årets budget med 189 mkr. Avvikelsen är en följd av att tilldelningsbeslut och bygglov för Hammarbydepån överklagades under 2013. 10014 Program Mötesplats SL Investeringsbudgeten för året uppgår till 39 mkr. Utfallet uppgår till 53 mkr och överstiger årets budget med 14 mkr. Orsaken till utgiftsökningen är ett utökat behov av reinvesteringsåtgärder i anläggningen som påträffats under projektets genomförande och som inte ingått i projektets grundåtagande. Exempelvis rivningsarbeten, lagningar av befintliga konstruktioner, tätskiktsarbeten inklusive betongarbeten. 10028 Program Pendeltåg Investeringsbudgeten för året uppgår till 883 mkr. Utfallet uppgår till 471 mkr och understiger årets budget med 412 mkr. Avvikelsen kan till största delen förklaras av en kontraktsändring med leverantören som tagits fram för att säkerställa leverans av fordonen i tid till Citybanans driftsättning. Detta i sin tur innebär att betalplanen förändrats. 10016 Program Kistagrenen Investeringsbudgeten för året uppgår till 90 mkr. Utfallet uppgår till 10 mkr och understiger årets budget med 80 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att programmet vid tidpunkten för framtagandet av budgeten var i en tidig fas varav underlag för genomförandebeslut ännu ej var framtaget.

53 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Nu pågår fortsatt arbete med utpekade utredningar och fördjupningar med målsättningen att kostnadseffektivisera Kistagrenens utbyggnad och påbörja arbetet med detaljplaner i samråd med berörda kommuner. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden med underlag för genomförandebeslut och anskaffningsbeslut avseende hela utbyggnaden av Kistagrenen inklusive spåranläggningar, depå och vagnar under mars 2015. Spårväg Syd Investeringsbudgeten för året uppgår till 20 mkr. Utfallet stämmer överens med budgeten för året. C20 Uppgradering Objektet avser uppgradering och modernisering av tunnelbanevagnarna C20 och kommer att genomföras under perioden 2014 till 2020. Objektet fanns ej med för genomförande i fastställd budget 2014. Utfallet för året uppgår till 7 mkr och överstiger årets budget med motsvarande belopp. Genomförandebeslut togs i fullmäktige i juni 2014 (LF 1402-0543). Älvsjödepån AB SL har förvärvat ett bolag innehållande Älvsjödepån. Köpeavtalet undertecknades 2014, tillträde skedde under januari, och budget för Älvsjödepån fanns inte med i investeringsbudgeten för året. Utfallet för året uppgår till 494 mkr och överstiger årets budget med motsvarande belopp. Miljöbussar Investeringsbudgeten för året uppgår till 60 mkr. Utfallet uppgår till 177 mkr och överstiger årets budget med 116 mkr. Avtalskraven i E19 innebär att alla nyanskaffningar av fordon ska vara miljöbussar. Behovet av trafikökning är dock svårt att förutse och det prognostiserade behovet vid budgettillfället var 15 st miljöbussar vilket nu har ökat. 5.3.3 Ospecificerade investeringar Ospecificerade investeringar kännetecknas av att de har en total investeringsutgift som understiger 100 mkr och är mindre omfattande i jämförelse med specificerade investeringar. Ospecificerade investeringar drivs vanligtvis som enskilda projekt och avser till största delen reinvesteringar som krävs för att säkerställa och bibehålla befintliga anläggningars status.

54 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Ospecificerade investeringar Bokslut 2014 Budget LF 2014 Utfall mot budget Utfall mot budget % Strategiska investeringar 185 266-82 69% Ersättningsinvesteringar 1 388 1 434-46 97% Justeringspost prognos 0 Totalt 1 573 1 700-127 93% Investeringsbudget 2014 för ospecificerade investeringar uppgår till 1 700 mkr. Utfallet för året uppgår till 1 573 mkr och understiger årets budget med 127 mkr vilket motsvarar en upparbetningsgrad om 93 procent i förhållande till årets budget. Avvikelsen mellan årets budget och utfall kan främst förklaras av att ett antal arbeten inte hunnits med enligt tidplan och investeringar därmed blivit framskjutna. 5.4 Balansräkning Balansräkning Mkr 2014-12-31 2013-12-31 Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar 48 846 43 303 5 543 Omsättningstillgångar 2 914 2 192 722 varav kassa och bank 1 063 586 477 SUMMA TILLGÅNGAR 51 760 45 495 6 265 Eget kapital 7 262 7 040 222 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 864 874-10 Skulder 43 634 37 581 6 053 Långfristiga skulder 38 677 33 998 4 679 Kortfristiga skulder 4 957 3 583 1 374 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 51 760 45 495 6 265 5.5 Finansiering SL-koncernens likviditet uppgår till 999 mkr, vilket är 453 mkr högre än föregående år. Räntebärande skulder uppgår till 33 796 mkr varav 10 348 mkr avser leasingfinansiering av fordon. Motsvarande belopp vid årets början var 28 825 mkr varav leasingfinansiering 10 783 mkr. SL har tecknat ränteswapavtal till ett belopp om 800 mkr för att skydda kassaflödet från räntekostnader hänförliga till finansiering med rörlig

55 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 ränta. Ränteswaparna har medfört en ökning av årets räntekostnader med 26 mkr. Upptagande av lån, förskottsbetalningar, hantering av valutaexponeringar och andra finansiella åtaganden följer SL: s riktlinjer för finansverksamheten. 5.6 Landstingets finanspolicy Landstingets finanspolicy följs av bolag och förvaltning inom trafiknämndens verksamhetsområde. I det fall avsteg gjorts är detta enligt överenskommelse med SLL Internfinans. 6. Övrigt Redovisningsprinciper för avskrivningar på anläggningstillgångar är ändrade med anledning av K3 (komponentavskrivning). En anläggningstillgång som har betydande delar med väsentligt skilda nyttjandeperioder ska delas upp på komponenter, och enskilda komponenter ska skrivas av var för sig över nyttjandeperioden. Redovisningsprincipen för översynsutgifter på pendeltågsvagnar har ändrats och redovisas från 2014 bland anläggningstillgångar. Avskrivning sker linjärt fram till nästa översynstillfälle enligt en fastställd plan. Jämförelsesiffror för 2013 har anpassats till den nya redovisningsprincipen. Tidigare år har utgiften kostnadsförts direkt. I övrigt har samma redovisningsprinciper som tidigare tillämpats. 7. Styrelsebehandling Denna årsrapport för perioden januari-december 2014 behandlas i trafiknämnden den 16 februari. Stockholm 2015-02-02 Anders Lindström Förvaltningschef och verkställande direktör SL och WÅAB

56 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Bilagor: 1-3 Specifikationer per verksamhet/bolag Trafikinvesteringar Styrningsrapporter Uppdrag givna i budget Uppdrag givna löpande Uppföljning Internkontrollplan 2014 Funktionsnedsättning Upphandling och inköp Miljö, sjötrafik Finansuppföljning Verksamhetstal

57 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Bilaga 1 - SL-koncernen 400 Resultat AB Storstockholms Lokaltrafik (Mkr) 200 0-200 141 229 102 155 8792 91 65 138 4 158 105 19 32 2-35 -87-81 -2 41 28 114-28-21 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack utfall 2014 Ack utfall 2013 Periodiserad budget Månadens prognos Resultaträkning Mkr Bokslut 2014 Bokslut 2013 Föränd % Budget 2014 * Resultatet är justerat för ränteeffekt avseende pensionsskuld enligt anvisningar från SLL. Avvik Bokslut- Bu Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 7 223 6 796 6% 7 223 0 Biljettintäkter/resenärsintäkter 6 747 6 448 5% 6 899-152 Uthyrning fordon 1 363 1 365 0% 1 359 4 Uthyrning lokaler 596 597 0% 644-48 Reklam 236 233 1% 234 2 Övriga intäkter 886 850 4% 782 104 Verksamhetens intäkter 17 051 16 288 5% 17 141-90 Personalkostnader -21-26 -19% -21 Köpt landtrafik (SL) -11 470-10 949 5% -11 416-54 Drift och underhåll -1 514-1 466 3% -1 752 238 Övriga kostnader -1 389-1 215 14% -1 199-190 Verksamhetens kostnader -14 394-13 655 5% -14 367-27 Reavinst/reaförlust -35-65 65 Avskrivningar -2 133-1 972 8% -1 969-164 Finansnetto -600-647 -7% -741 141 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -75-21 0-75 Bokslutsdispositioner Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt -75-21 0-75 Justerat Resultat* -28-21 0-28 Anm. Personalkostnader redovisas huvudsakligen i trafikförvaltningen. SL-koncernen köper personella resurser från trafikförvaltningen, vilket redovisas under övriga kostnader i tabellen ovan.

58 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Skattefinansieringsgraden för SL uppgår till 47,8 procent. Balansräkning Mkr 2014-12-31 2013-12-31 Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar 48 319 42 854 5 465 Omsättningstillgångar 2 484 2 042 442 varav kassa och bank 999 546 453 SUMMA TILLGÅNGAR 50 803 44 896 5 907 Eget kapital 6 944 6 927 17 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 850 862-12 Skulder 43 009 37 107 5 902 Långfristiga skulder 38 281 33 683 4 598 Kortfristiga skulder 4 728 3 424 1 304 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 50 803 44 896 5 907 Produktionsredovisning för kollektivtrafik Bokslut 2014 Bokslut 2013 Föränd % Budget 2014 Avvik Bokslut-Bu på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag 2 802 2 783 1% 2 730 3% Resenärer en vintervardag 791 786 1% 771 3% Investeringar AB SL (mkr) Bokslut 2014 Budget LF 2014 Utfall mot budget Utfall mot budget % Specificerade investeringar 6 303 7 317-1 014 86% Ospecificerade investeringar 1 432 1 578-146 91% AB SL Justeringspost -899 AB SL Totalt 7 735 7 996-261 97% Varav ersättningsinvesteringar 1 553 1 766-213 88%

59 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten 40 Resultat Färdtjänstverksamheten (Mkr) 20 0-20 12 12 9 16 5 21 22 0-7 1 9 8 14 3 4 12-2 -6-1 -1-7 -9-12 -12 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2014 2013 Periodiserad ack budget Månadens prognos Resultaträkning Mkr Bokslut 2014 Bokslut 2013 Föränd % Budget 2014 Avvik Bokslut- Bu Landstingsbidrag 861 846 2% 861 0 Resenärsavgifter 180 182-1% 184-4 Från HSN för sjukresor 232 225 3% 219 13 Övriga intäkter 12 11 9% 11 1 Summa intäkter 1 285 1 264 2% 1 275 10 Köpt färdtjänsttrafik -986-960 3% -978-8 Sjukresor -263-261 1% -251-12 Tjänsteresor -10-10 0% -11 1 Övriga kostnader -35-45 -22% -35 0 Summa kostnader -1 294-1 276 1% -1 275-19 Avskrivningar 0 0 0% 0 0 Finansnetto 0 0 0% 0 0 Resultat -9-12 0-9 Avvikelsen mot budgeten är -9 mkr. Verksamhetens intäkter överstiger budget främst avseende intäkter från hälso- och sjukvården för sjukresor. Hälso- och sjukvården ersätter färdtjänstverksamheten för samtliga kostnader för sjukresor och dessa överstiger budget. Intäktsöverskottet reduceras av minskade resenärsintäkter till följd av en lägre volym färdtjänstresor än budgeterat. Trafikkostnaderna följer resevolymerna och överstiger budget, främst avseende en ökad volym sjukresor men också på grund av en omfördelning av färdtjänstresevolymer från taxi till dyrare rullstolstaxi. En högre kostnad

60 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 per färdtjänstresa än budgeterat motverkas av en totalt sett lägre volym färdtjänstresor. Sjukresekostnaderna överstiger budget till följd av en ökad volym resor och en ökad kostnad per resa. Övriga kostnader överensstämmer med budget. Kostnader för IT överstiger budget, liksom kundförlusterna medan konsulter och administrativa tjänster ej nyttjats i budgeterad omfattning. Antalet resenärer/tillståndshavare når ej budgeterad nivå. Skattefinansieringsgraden för färdtjänsttrafiken uppgår till 86,4 procent mot budgeterat 86,2 procent. Balansräkning Mkr 2014-12-31 2013-12-31 Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar 0 0 0 Omsättningstillgångar 75 84-9 varav kassa och bank 4 7-3 SUMMA TILLGÅNGAR 75 84-9 Eget kapital 38 36 2 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 0 0 0 Skulder 37 48-11 Långfristiga skulder 37 0 37 Kortfristiga skulder 48-48 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 75 84-9 Produktionsredovisning för resenärer med funktionsnedsättning Bokslut 2014 ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Bokslut 2013 Förändr % Budget 2014 Avvik Bokslut- Bu Antal resenärer/tillstånd 31 dec 68 631 69 956-2% 70 000-1 369 Totalt antal resor, tusental** 4 091 4 085 0% 4 130-39

61 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 Bilaga 3 - Waxholmsbolaget 30 20 10 0 Resultat Waxholmsbolaget (Mkr) 21 22 20 15 12 10 11 6 7 8 4 1 2 1 0 0 1817 15 21-10 -1-2 -2-2 -20 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack utfall 2014 Ack utfall 2013 Periodiserad ack budget Månadens prognos Föregående prognos Resultaträkning Mkr Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändr % Budget 2014 Avvik Bokslut- Bu Tillskott SLL/Landstingsbidrag 280 247 13% 280 0 Biljettintäkter/Resenärsavgifter 78 109-28% 107-29 Övriga intäkter 48 23 104% 24 23 Verksamhetens intäkter 405 379 7% 411-6 Personalkostnader -6-19 -66% -23 17 Köpt trafik -251-212 18% -244-7 Reparation, underhåll -10-13 -20% -17 6 Driftskostnader -47-48 -3% -57 10 Övriga kostnader -30-24 26% -16-14 Verksamhetens kostnader -345-316 9% -357 12 Avskrivningar -39-34 15% -45 6 Finansnetto -7-9 -17% -9 1 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 14 20-32% 0 14 Bokslutsdispositioner** 175 0 0 175 Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 189 20 0 189 Justerat Resultat* 15 20 0 15 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för ränteeffekter på pensionskostnader ** Avser skattemässig optimering inom LISAB-koncernen Avvikelse mot budgeten är 15 mkr efter justering av ränteeffekt för pensionsskuld. Bolaget har erhållit ett koncernbidrag från moderbolaget Landstingshuset i Stockholm AB (LISAB) med 175 mkr. Verksamhetens intäkter avviker jämfört med budget positivt för biljettförsäljning i skärgårdstrafiken men negativt i trafiken med Djurgårdsfärjorna efter

62 (62) TRAFIKNÄMNDEN SL-2014-0017 införande av SL-taxa zon A. Ersättning från SL för resandet medför ökade övriga intäkter jämfört med budget. Lägre personalkostnad matchas av högre övriga kostnader (köpta tjänster) och är hänförligt till organisationsförändring med överföring av WÅAB:s personal till trafikförvaltningen. Högre kostnad än budget noteras för köpt trafik och avser resultatneutral kostnad för ersättning till leverantörer som kompensation för biljettintäkter som, efter införande av nytt biljettsystem, tillfaller WÅAB. Lägre underhålls- och driftskostnader än budget avser främst bränslekostnad och förskjutna skrovarbeten. Avskrivningskostnader är lägre än budget eftersom större investeringsobjekt har försenats och fortfarande är pågående. Skattefinansieringsgraden för sjötrafiken uppgår till 67,6 procent mot budgeterat 68,0 procent. Balansräkning Mkr Tillgångar 2014-12-31 2013-12-31 Förändring Anläggningstillgångar 477 422 55 Omsättningstillgångar 222 60 162 varav kassa och bank 27 35-7 SUMMA TILLGÅNGAR 699 482 217 Eget kapital 226 64 162 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 14 12 1 Skulder 459 406 54 Långfristiga skulder 371 315 56 Kortfristiga skulder 88 90-2 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 699 482 217 Produktionsredovisning för kollektivtrafik på vatten Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändr % Budget 2014 Avvik Bokslut- Bu Passagerare tusental 4 108 4 057 1% 3 952 4% - varav skärgårdstrafik 1 732 1 723 1% 1 716 1% - varav hamntrafik 2 376 2 334 2% 2 236 6% Investeringar WÅAB (mkr) Bokslut 2014 Budget LF 2014 Utfall mot budget Utfall mot budget % Strategiska investeringar 26 26 0 100% Ersättningsinvesteringar 75 65 10 115% Wåab totalt 101 91 10 110%

INVESTERINGSUTFALL 2014. TRAFIKNÄMNDEN Period 201401-201412 Investeringsutgifter Kommentarer Budget 2014 Bokfört 2014 Prognos 2014 Avvik Utfall-BU 1. Specificerade objekt 1.1Strategiska investeringar Tunnelbana Program Röda linjen 1 211 1 249 1 228 38 Program Spårdepåer 322 133 197-189 Program Mötesplats SL 39 53 76 14 C20 uppgradering 0 7 16 7 Tunnelbana Nacka 50 0 0-50 Pendeltåg Program Pendeltåg 883 471 473-412 Älvsjödepån 0 494 500 494 Program Citybanan 10 13 27 3 Lokalbanor och spårvägar Program Spårväg City, etapp 2 1 397 949 927-448 Program Tvärbana Norr Solnagrenen 930 640 639-290 Program Roslagsbanans Utbyggnad 1 425 991 1 034-435 Spårväg syd 20 21 23 1 Roslagsbanan till Arlanda 0 0 1 0 Program Slussen (TvbSickla station, buller SB) 30 38 33 8 Tvärbana Norr Kistagrenen 90 10 14-80 Buss Program bussdepåer 647 854 837 207 Fordonsdator (Buss-PC) 150 0 1-150 Handen Bussterminal 1 0 1-1 Trafikslagsgemensamt Program Slussen (Söderströmsbron) 82 24 40-58 Program IT med säkerhetsaspekt 0 25 28 25

Investeringsutgifter Kommentarer Budget 2014 Bokfört 2014 Prognos 2014 Avvik Utfall-BU Summa strategiska investeringar 7 287 5 973 6 095-1 315 1.2 Ersättningsinvesteringar Tunnelbana Program Röda linjen 52 19 8-33 Hässelbygrenen 0 0 0 0 Pendeltåg Program Pendeltåg 0 0 4 0 Lokalbanor och spårvägar Program Roslagsbanans Utbyggnad 129 74 30-55 Program Slussen ( åtg Saltsjöbanan) 10 22 27 12 Buss Miljöbussar 60 177 130 117 Trafikslagsgemensamt Program IT med säkerhetsaspekt 123 37 41-86 Realtidsinformation 0 0 0 0 Biljett- och betalsystem FO 0 0 2 0 Färdtjänst Färdtjänstsystem 23 1 1-22 Summa Ersättningsinvesteringar 397 331 243-66 Summa specificerade objekt 7 684 6 303 6 338-1 381 Nedjustering pga planprocesser -368 0-445 368 Summa specificerade objekt 7 317 6 303 5 893-1 013 2. Ospecificerade objekt (inkluderar WÅAB) Strategiska investeringar 266 185 229-81 Ersättningsinvesteringar 1 434 1 388 1 625-46 Erfarenhetsmässig justering prognos * * -247

Investeringsutgifter Kommentarer Budget 2014 Bokfört 2014 Prognos 2014 Avvik Utfall-BU Summa ospecificerade objekt 1 700 1 573 1 607-127 Erfarenhetsmässig justering Budget -899 * 899 Summa beslutade objekt 8 118 7 877 7 500-241 Varav ersättningsinvesteringar 1 831 1 719 1 868-112

Bilaga A1 Ange Förvaltning/Bolag: Trafikförvaltningen PÅGÅENDE ÄRENDEN I BUDGET. ÅRSRAPPORT 2014 År Att-sats nummer LS-nummer Att-sats Ansvarig nämnd/ styrelse Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat (Ja, Delvis, Nej) Kommentar Årsbokslut Avrapporterad. (Ad acta-datum) 2014 13 att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till inriktningsbeslut avseende Tunnelbana till Nacka TN Nej Övergått till FUT 2014 14 att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Färdtjänstsystem TN Delvis Förstudie bedrevs 2013. Inriktningsbeslut fattades av TN den 2 dec 2014. Fortsatt arbete ska ta sin början under 2015. 2014 15 att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Fordonsdator Buss-PC TN Delvis Förstudie genomförd och godkänd av TN. Fördjupad förstudie (programstudie) pågår för ytterligare fördjupning. Genomförandebeslut planeras Q2 2015. SU/Öberg PU 1 (1)

Bilaga A2 Ange Förvaltning/Bolag: Trafikförvaltningen UPPDRAG GIVNA UNDER ÅRET. ÅRSRAPPORT 2014 Beslutsdatum i LF/LS LS-nummer Ärenderubrik Att-sats Ansvarig nämnd/ styrelse LS 2014-03-04 LS 1312-1593 Handlingsplan för att säkra en positiv utveckling inom landstingets trafikverksamhet att uppdra åt landstingsdirektören att i samverkan med förvaltningschefen för trafikförvaltningen tertialvis under år 2014 återrapportera vidtagna åtgärder enligt handlingsplanen TN Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat) (Ja, Delvis, Nej Ja Kommentar Årsbokslut Återrapportering av vidtagna åtgärder enligt handlingsplanen har gjort tertialvis via tertial-, delårs-, och helårsrapporterna under avsnittet Ledningens åtgärder Avrapporterad (Ad acta-datum) LS 1208-1030 Genomförandebeslut för program Kistagrenen som innebär en lägre total investeringskostnad Att uppdra till landstingsstyrelsen att återkomma till landstingsfullmäktige med ett bearbetat genomförandebeslut för program Kistagrenen som innebär en lägre total investeringskostnad TN Nej Pågår fortsatt arbete med utpekade utredningar och fördjupningar med målsättningen att kostnadseffektivisera Kistagrenens utbyggnad och skapa en stadsmässig spårväg som smälter in i omgivningen samt påbörja arbetet med detaljplaner i samråd med berörda kommuner. VE Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden med underlag för genomförandebeslut och anskaffningsbeslut avseende hela utbyggnaden av Kistagrenen inklusive spåranläggningar, depå och vagnar under mars 2015. VE/Granberg 1 (15)

AB Storstockholms Lokaltrafik BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT AB Storstockholms Lokaltrafik BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2014

Fel! Hittar inte referenskälla. 2 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Innehållsförteckning 1. Styrelsens arbete under kalenderåret...3 1.1 Valberedning...3 1.2 Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning...3 Ordförande...3 1:e vice ordförande...3 2:e vice ordförande...3 1.3 Styrelsens arbetsordning... 4 1.4 Redogörelse för styrelsearbetet 2014... 4 1.5 Arvodering av styrelsen... 5 1.6 Verkställande direktören... 5 1.7 Revisorer... 5 2. Efterlevnad av styrande direktiv... 6 2.1 Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet... 6 2.2 Efterlevnad av de kommunala befogenheterna... 6 2.3 Efterlevnad specifika ägardirektiv... 6 2.4 Efterlevnad policyer och styrdokument... 7 3. Internkontroll... 7 3.1 Kontrollmiljö... 7 3.2 Riskbedömning... 7 3.3 Kontrollaktiviteter... 8 3.4 Information och kommunikation... 8 3.5 Uppföljning... 9 3.6 Försäkran om internkontroll... 9 4. Behandling av bolagsstyrningsrapporten... 9

Fel! Hittar inte referenskälla. 3 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT AB Storstockholms Lokaltrafik ( Bolaget ) ägs av Stockholms läns landsting. Bolagsstyrningen i Bolaget utgår från den svenska aktiebolagslagen, kommunallagen samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat så som generella och specifika ägardirektiv. 1. Styrelsens arbete under kalenderåret 1.1 Valberedning Landstingsfullmäktige utser Bolagets styrelseledamöter efter beredning i landstingsstyrelsens arbetsutskott. 1.2 Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning Styrelsen för Bolaget har under 2014 bestått av 3 ledamöter. Inga arbetstagarrepresentanter eller suppleanter för arbetstagarrepresentanter är utsedda. Verkställande direktören, trafikförvaltningens stabschef och styrelsens sekreterare deltar vid samtliga styrelsemöten. I övrigt deltar vid behov berörda avdelningschefer och/eller sakkunniga inom trafikförvaltningen som föredragande. Den 1 januari 2014 31 december 2014 har styrelsen bestått av följande styrelseledamöter: Ordförande Christer G Wennerholm (M) fram till den 31 december 2014. Kristoffer Tamsons (M) utsågs vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 16 december 2014 till ny ordförande för tiden från 1 januari 2015 intill slutet av ordinarie bolagsstämma 2015. Extra bolagsstämma antecknade valet den 23 december 2014. 1:e vice ordförande Stella Fare (FP) fram till den 18 november 2014. Sara Svanström (FP) utsågs vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 18 november 2014 till ny 1:e vice ordförande för tiden från 18 november 2014 intill slutet av ordinarie bolagsstämma 2015. Extra bolagsstämma antecknade valet den 23 december 2014. 2:e vice ordförande Erika Ullberg (S) fram till den 31 december 2014. Nanna Wikholm (S) utsågs vid landstingsfullmäktige den 16 december 2014 till ny 2:e vice ordförande för tiden från 1 januari 2015 intill slutet av ordinarie

Fel! Hittar inte referenskälla. 4 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT bolagsstämma 2015. Extra bolagsstämma antecknade valet den 23 december 2014. Den genomsnittliga närvaron vid styrelsemötena har varit 97 %. 1.3 Styrelsens arbetsordning Styrelsen och verkställande direktören leder och utvecklar verksamheten inom Bolaget i enlighet med den ansvarsfördelning som landstinget har slagit fast samt vad som följer av aktiebolagslagen och andra gällande lagar och förordningar, bolagsordningen, ägardirektiv, övriga beslut av bolagsstämman, uppdrag som ges av landstingsfullmäktige, via ägaren beslutade policys särskilt ägarpolicyn, beslut som fattas av Trafiknämnden, samt styrelsens arbetsordning. Bland styrelsens huvudsakliga uppgifter ingår att bevaka Bolagets intressen, innefattande medelsförvaltning, tillse att åtagande om övertagande av avtal samt avtalsförvaltning i enlighet med Bolagets bolagsordning fullgörs samt att tillse att samarbetsavtalet med Trafiknämnden fullgörs. Styrelsens ordförande skall leda styrelsens arbete och svara för att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, instruktioner till den verkställande direktören samt rapporteringsinstruktioner. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år. Schema över antalet styrelsesammanträden och tider fastställs årligen i särskild ordning. Härutöver skall styrelsens ordförande se till att eventuellt ytterligare styrelsesammanträden hålls när så krävs enligt aktiebolagslagens regler. Av årsstämman utsedd revisor respektive lekmannarevisorer deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för resultatet av bokslutsrevisionen. Styrelsen genomför en årlig utvärdering av sitt arbete samt verkställande direktörens insatser i enlighet med Stockholms läns landstings ägarpolicy. Ansvarig för utvärderingen är styrelsens ordförande. 1.4 Redogörelse för styrelsearbetet 2014 Styrelsen haft 10 sammanträden under 2014. Sekreterare har varit Sara Catoni och Ingela Svanberg Ohlsson

Fel! Hittar inte referenskälla. 5 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 1.5 Arvodering av styrelsen Beslut om arvodering fattas av landstingsfullmäktige. Inget styrelsearvode har utgått. 1.6 Verkställande direktören Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören tar fram beslutsunderlag inför styrelsemöten, är föredragande samt ger väl underbyggda förslag till beslut. Verkställande direktören leder Bolagets arbete och fattar beslut i samråd med övriga befattningshavare. Verkställande direktör under 2014 har varit Anders Lindström. 1.7 Revisorer Bolagets stämmovalda revisorer upphandlas av landstingets revisionskontor. Lekmannarevisorerna utses av landstingsfullmäktige. Vid årsstämman 2014 antecknades att bolagsstämman 2011-05-24 valde till revisor Ernst & Young AB med huvudansvarig revisor Magnus Fredmer och till revisorssuppleant Mikael Sjölander. Antecknades också att landstingsfullmäktige 2010-12-14--15 och 2011-12-06 för tiden fram till 31 december 2014 valde till lekmannarevisorer Gunilla Jerlinger, Berit Assarsson, Karin Bodin, Gunilla Hansson och Anders Ödmark. Det noteras att landstingsfullmäktige vid sammanträde 2014-11-18 för tiden 2015-01-01 fram till 2018-12-31 valde till lekmannarevisorer Lars Joakim Lundquist och Jan-Erik Nyberg. Det noteras att landstingsfullmäktige vid sammanträde 2014-12-16 för tiden 2015-01-01 fram till 2018-12-31 valde till lekmannarevisorer Michael Stjernström, Gunilla Jerlinger, Roine Hangvar och Erik Wallin. Extra bolagsstämma 2014-12-23 antecknade att Bolagets lekmannarevisorer för tiden 2015-01-01 fram till 2018-12-31 utgörs av Lars Joakim Lundquist, Jan-Erik Nyberg, Michael Stjernström, Gunilla Jerlinger, Roine Hangvar och Erik Wallin. Bolagsledningen har löpande kontakt med Bolagets stämmovalde revisor. Auktoriserad revisor Magnus Fredmer deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för bokslutsrevisionen.

Fel! Hittar inte referenskälla. 6 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2. Efterlevnad av styrande direktiv 2.1 Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Bolagets syfte är, enligt bolagsordningen, att anordna den lokala och regionala kollektivtrafiken på land som Stockholms läns landsting ansvarar för. I detta uppdrag ingår att överta sådana avtal och egendom som Trafiknämnden överlåtit till Bolaget, förvalta anläggningar, fordon och övrig egendom som upphandlats av Bolaget eller av Stockholms läns landsting för kollektivtrafiken liksom avtal om allmän trafik som upphandlats och/eller tecknats av Bolaget eller av Stockholms läns landsting och överlåtits till Bolaget för förvaltning samt att i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att fullgöra uppdraget. Av bolagsordningen följer att Bolaget ska bedriva sin verksamhet med iakttagande av kommunala likställighetsprincipen samt i ekonomiskt hänseende enligt följande: - Verksamhet som gäller förvaltning av fast och lös egendom ska bedrivas på affärsmässig grund - Övrig verksamhet ska bedrivas med tillämpning av kommunala självkostnadsprincipen Under 2014 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet. 2.2 Efterlevnad av de kommunala befogenheterna Under 2014 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med de kommunala befogenheterna. 2.3 Efterlevnad specifika ägardirektiv Inom ramen för Bolagets ändamål såsom det uttrycks i bolagsordningen ansvarar styrelse och ledning för att följa den av landstinget fastlagda ägarpolicyn och de generella ägardirektiven samt för att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt så att ägarens mål med verksamheten, uttryckta i av landstingsfullmäktige fastställd budget, policys och andra styrdokument uppfylls; Trafiknämnden bereds möjlighet att godkänna strategiska och övergripande frågor hänförliga till Bolagets verksamhet; överta och förvalta sådana avtal för kollektivtrafiken på land som Trafiknämnden överlåter till Bolaget. Bolaget ska uppdra åt Trafiknämnden att förvalta bolagets avtal och tillgångar.

Fel! Hittar inte referenskälla. 7 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT De specifika ägardirektiven för verksamheten har efterlevts. 2.4 Efterlevnad policyer och styrdokument Bolaget följer landstingsfullmäktiges policybeslut och övriga viktiga styrdokument. 3. Internkontroll En god intern styrning och kontroll säkerställer att verksamheten utförs på ett sådant sätt att målen uppnås genom: - Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning - Tillförlitlig och rättvisande finansiell rapportering - Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Bolaget följer landstingets policy för internkontroll, LS 1303-0431. Inom landstinget tillämpas COSO-modellen. COSO beskriver ett antal områden som bedöms vara kritiska för en god intern styrning och kontroll: - Kontrollmiljö - Riskbedömning - Kontrollaktiviteter - Information och kommunikation - Uppföljning 3.1 Kontrollmiljö I styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen har fastställt ett antal grundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med intern kontroll, bland annat markerar styrelsen vikten av att det finns tydliga och dokumenterade instruktioner och policys. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat riktlinjer för olika befattningshavare för att de skall förstå och inse betydelsen av sina respektive roller för upprätthållandet av god internkontroll. 3.2 Riskbedömning Bolaget genomför löpande riskbedömningar avseende frågor som rör en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, efterlevnad av tillämpliga lagar och

Fel! Hittar inte referenskälla. 8 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT förordningar samt finansiell rapportering. Avseende finansiell rapportering resulterar arbetet i att så kallade kontrollmål kan tas fram, vilka definierar kraven på att finansiella rapporter inte ska innehålla väsentliga fel. För övriga områden görs prioritering av riskerna baserat på riskernas natur och uppskattade konsekvenser. Riskbedömningarna uppdateras regelbundet för att täcka in förändringar som väsentligen påverkar intern styrning och kontroll. Trafikförvaltningen har genomfört en riskanalys i anslutning till arbetet med verksamhetsplanen för 2014. Sådan riskanalys har legat till grund för uppdatering av internkontrollplanen för 2014. Till Årsrapport 2014 har interkontrollplanen för 2014 bilagts. Motsvarande riskanalys och framtagande av internkontrollplan har för 2015 ägt rum under slutet av 2014. En särskild riskanalys för framtagande av internkontrollplan för 2015 har genomförts under slutet av 2014. Denna ingår i trafikförvaltningens internkontrollplan för 2015. 3.3 Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter utformas inom Bolaget med syfte att se till att kontrollmål uppfylls och att riskhanteringsåtgärder införs i verksamheten. De väsentligaste riskerna inklusive väsentliga redovisningsprinciper som identifierats under riskbedömningen hanteras via lämpliga kontrollaktiviteter. Särskild uppmärksamhet läggs på att IT-kontroller är ändamålsenligt utformade för de system som stödjer processerna vilka påverkar kvaliteten hos intern kontroll. Bolaget har också ansvar för intern kontroll och riskhantering i samband med finansiell rapportering avseende verksamhet som utförs för Bolagets räkning av tredje part. Till sin hjälp att klarlägga dessa förhållanden har Bolaget låtit utföra så kallad tredjepartsgranskning av ett antal IT-miljöer och IT-baserade system. Granskningarna har i görligaste mån utförts i enlighet med ISA 3402. 3.4 Information och kommunikation Bolagets informations- och kommunikationsvägar avseende intern styrning och kontroll är upplagda så att arbetsordning, planer, strategier, riktlinjer samt instruktioner för olika befattningshavare läggs ut framförallt på trafikförvaltningens intranät så att det når rätt personer i verksamheten. Kunskap om dessa dokument och uppgifter om var aktuella versioner kan erhållas är etablerad i organisationen.

Fel! Hittar inte referenskälla. 9 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Informationssäkerhet avseende sådana delar av intranätet och andra platser där riktlinjer och instruktioner av olika slag är publicerade övervakas av en särskilt sektion inom trafikförvaltningen. 3.5 Uppföljning Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Verkställande direktören följer kontinuerligt upp revisionsrekommendationer och kontrollåtgärder enligt den interna kontrollplanen samt verksamheten i övrigt. Uppföljningen av internkontrollplanen 2014 är bilagd till Årsrapport 2014. Trafikförvaltningens internrevision utför särskilda granskningar av efterlevnaden av intern styrning och kontroll inom Bolaget och att föreslagna förbättringsåtgärder har genomförts. 3.6 Försäkran om internkontroll AB SL:s verkställande direktör har i särskild bilaga till Årsrapport 2014 lämnat försäkran att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom bolaget i enlighet med Policy för Internkontroll LS 1303-0431. 4. Behandling av bolagsstyrningsrapporten Föreliggande bolagsstyrningsrapport för år 2014 styrelsebehandlas den 20 februari 2015 och kommer att tillställas Bolagets årsstämma för beslut. Stockholm den 2 februari 2015 Kristoffer Tamsons Sara Svanström Nanna Wikholm Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2014 Dnr 2014-240 Waxholms Ångfartygs AB BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2014

2 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2014 Dnr 2014-240 Innehållsförteckning 1. Styrelsens arbete under kalenderåret...3 1.1 Valberedning...3 1.2 Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning...3 Ordförande...3 1:e vice ordförande...3 2:e vice ordförande... 4 1.3 Styrelsens arbetsordning... 4 1.4 Redogörelse för styrelsearbetet 2014... 5 1.5 Arvodering av styrelsen... 5 1.6 Verkställande direktören... 5 1.7 Revisorer... 5 2. Efterlevnad av styrande direktiv... 6 2.1 Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet... 6 2.2 Efterlevnad av de kommunala befogenheterna... 6 2.3 Efterlevnad specifika ägardirektiv... 6 2.4 Efterlevnad policyer och styrdokument... 7 3. Internkontroll... 7 3.1 Kontrollmiljö... 7 3.2 Riskbedömning... 7 3.3 Kontrollaktiviteter... 8 3.4 Information och kommunikation... 8 3.5 Uppföljning... 9 3.6 Försäkran om internkontroll... 9 4. Behandling av bolagsstyrningsrapporten... 9

3 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2014 Dnr 2014-240 Waxholms Ångfartygs AB ( Bolaget ) är ett landstingsägt bolag ingående i den av Stockholms läns landsting ägda koncernen Landstingshuset i Stockholm AB. Bolagsstyrningen i Bolaget utgår från den svenska aktiebolagslagen, kommunallagen samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat så som generella och specifika ägardirektiv. 1. Styrelsens arbete under kalenderåret 1.1 Valberedning Landstingsfullmäktige utser styrelseledamöterna efter beredning i landstingsstyrelsens arbetsutskott. 1.2 Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning Styrelsen för Bolaget har under 2014 bestått av 3 ledamöter. Inga arbetstagarrepresentanter eller suppleanter för arbetstagarsuppleanter är utsedda. Verkställande direktören, trafikförvaltningens stabschef och styrelsens sekreterare deltar vid samtliga styrelsemöten. I övrigt deltar vid behov berörda avdelningschefer och/eller sakkunniga inom trafikförvaltningen som föredragande. Den 1 januari 2014 31 december 2014 bestod styrelsen av följande medlemmar: Ordförande Christer G Wennerholm (M) fram till den 31 december 2014. Kristoffer Tamsons (M) utsågs vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 16 december 2014 till ny ordförande för tiden från 1 januari 2015 intill slutet av ordinarie bolagsstämma 2015. Extra bolagsstämma antecknade valet den 23 december 2014. 1:e vice ordförande Stella Fare (FP) fram till den 18 november 2014. Sara Svanström (FP) utsågs vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 18 november 2014 till ny 1:e vice ordförande för tiden från 18 november 2014 intill slutet av ordinarie bolagsstämma 2015. Extra bolagsstämma antecknade valet den 23 december 2014.

4 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2014 Dnr 2014-240 2:e vice ordförande Erika Ullberg (S) fram till den 31 december 2014. Nanna Wikholm (S) utsågs vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 16 december 2014 till ny 2:e vice ordförande för tiden från 1 januari 2015 intill slutet av ordinarie bolagsstämma 2015. Extra bolagsstämma antecknade valet den 23 december 2014. Den genomsnittliga närvaron vid styrelsemötena har varit 97 %. 1.3 Styrelsens arbetsordning Styrelsen och verkställande direktören leder och utvecklar verksamheten inom Bolaget i enlighet med den ansvarsfördelning som landstinget har slagit fast samt vad som följer av aktiebolagslagen och andra gällande lagar och förordningar, bolagsordningen, ägardirektiv, övriga beslut av bolagsstämman, uppdrag som ges av landstingsfullmäktige, via ägaren beslutade policys särskilt ägarpolicyn, beslut som fattas av Trafiknämnden, samt styrelsens arbetsordning. Bland styrelsens huvudsakliga uppgifter ingår att bevaka Bolagets intressen, innefattande medelsförvaltning, tillse att åtagande om övertagande av avtal samt avtalsförvaltning i enlighet med Bolagets bolagsordning fullgörs samt att tillse att samarbetsavtalet med Trafiknämnden fullgörs. Styrelsens ordförande skall leda styrelsens arbete och svara för att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, instruktioner till den verkställande direktören samt rapporteringsinstruktioner. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år. Schema över antalet styrelsesammanträden och tider fastställs årligen i särskild ordning. Härutöver skall styrelsens ordförande se till att eventuellt ytterligare styrelsesammanträden hålls när så krävs enligt aktiebolagslagens regler. Av årsstämman utsedd revisor respektive lekmannarevisorer deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för resultatet av bokslutsrevisionen. Styrelsen genomför en årlig utvärdering av sitt arbete samt verkställande direktörens insatser i enlighet med Stockholms läns landstings ägarpolicy. Ansvarig för utvärderingen är styrelsens ordförande.

5 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2014 Dnr 2014-240 1.4 Redogörelse för styrelsearbetet 2014 Styrelsen har haft 10 sammanträden under 2014. Sekreterare har varit Sara Catoni och Ingela Svanberg Ohlsson. 1.5 Arvodering av styrelsen Beslut om arvodering fattas av landstingsfullmäktige. Inget styrelsearvode har utgått. 1.6 Verkställande direktören Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören tar fram beslutsunderlag inför styrelsemöten, är föredragande samt ger väl underbyggda förslag till beslut. Verkställande direktören leder Bolagets arbete och fattar beslut i samråd med övriga befattningshavare. Verkställande direktör under 2014 har varit Anders Lindström. 1.7 Revisorer Bolagets stämmovalda revisorer upphandlas av landstingets revisionskontor. Lekmannarevisorerna utses av landstingsfullmäktige. Vid årsstämman 2014 antecknades att bolagsstämman 2011-05-24 valde till revisor Ernst & Young AB med huvudansvarig revisor Magnus Fredmer och till revisorssuppleant Mikael Sjölander. Antecknades också att landstingsfullmäktige 2010-12-14--15 och 2011-12-06 för tiden fram till 31 december 2014 valde till lekmannarevisorer Gunilla Jerlinger, Berit Assarsson, Karin Bodin, Gunilla Hansson och Anders Ödmark. Det noteras att landstingsfullmäktige vid sammanträde 2014-11-18 för tiden 2015-01-01 fram till 2018-12-31 valde till lekmannarevisorer Lars Joakim Lundquist och Jan-Erik Nyberg. Det noteras att landstingsfullmäktige vid sammanträde 2014-12-16 för tiden 2015-01-01 fram till 2018-12-31 valde till lekmannarevisorer Michael Stjernström, Gunilla Jerlinger, Roine Hangvar och Erik Wallin. Extra bolagsstämma 2014-12-23 antecknade att Bolagets lekmannarevisorer för tiden 2015-01-01 fram till 2018-12-31 utgörs av Lars Joakim Lundquist, Jan-Erik Nyberg, Michael Stjernström, Gunilla Jerlinger, Roine Hangvar och Erik Wallin. Bolagsledningen har löpande kontakt med Bolagets stämmovalde revisor. Auktoriserad revisor Magnus Fredmer deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för bokslutsrevisionen.

6 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2014 Dnr 2014-240 2. Efterlevnad av styrande direktiv 2.1 Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Bolagets syfte är, enligt bolagsordningen, att anordna den kollektivtrafik på vatten som Stockholms läns landsting ansvarar för. I detta uppdrag ingår att teckna trafikavtal, förvalta anläggningar, fartyg och övrig egendom som upphandlats av Bolaget eller av Stockholms läns landsting för kollektivtrafiken samt att i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att fullgöra uppdraget. Av bolagsordningen följer att Bolaget ska bedriva sin verksamhet med iakttagande av kommunala likställighetsprincipen samt i ekonomiskt hänseende enligt följande: - Verksamhet som gäller förvaltning av fast och lös egendom ska bedrivas på affärsmässig grund - Övrig verksamhet ska bedrivas med tillämpning av kommunala självkostnadsprincipen Under 2014 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet. 2.2 Efterlevnad av de kommunala befogenheterna Under 2014 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med de kommunala befogenheterna. 2.3 Efterlevnad specifika ägardirektiv Inom ramen för Bolagets ändamål såsom det uttrycks i bolagsordningen ansvarar styrelse och ledning för att följa den av landstinget fastlagda ägarpolicyn och de generella ägardirektiven samt för att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt så att ägarens mål med verksamheten, uttryckta i av landstingsfullmäktige fastställd budget, policies och andra styrdokument uppfylls; Trafiknämnden bereds möjlighet att godkänna strategiska och övergripande frågor hänförliga till Bolagets verksamhet överta och förvalta sådana avtal för kollektivtrafiken på vatten som Trafiknämnden överlåter till Bolaget. Bolaget ska uppdra åt Trafiknämnden att förvalta Bolagets avtal och tillgångar. De specifika ägardirektiven för verksamheten har efterlevts.

7 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2014 Dnr 2014-240 2.4 Efterlevnad policyer och styrdokument Bolaget följer landstingsfullmäktiges policybeslut och övriga viktiga styrdokument. 3. Internkontroll En god intern styrning och kontroll säkerställer att verksamheten utförs på ett sådant sätt att målen uppnås genom: Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler Bolaget följer landstingets Policy för internkontroll, LS 1303-0431. Inom landstinget tillämpas COSO-modellen. COSO beskriver ett antal områden som bedöms vara kritiska för en god intern styrning och kontroll: - Kontrollmiljö - Riskbedömning - Kontrollaktiviteter - Information och kommunikation - Uppföljning 3.1 Kontrollmiljö I styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen har fastställt ett antal grundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med intern kontroll, bland annat markerar styrelsen vikten av att det finns tydliga och dokumenterade instruktioner och policys. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat riktlinjer för olika befattningshavare för att de skall förstå och inse betydelsen av sina respektive roller för upprätthållandet av god internkontroll. 3.2 Riskbedömning Bolaget genomför löpande riskbedömningar avseende frågor som rör en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, efterlevnad av tillämpliga lagar och

8 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2014 Dnr 2014-240 förordningar samt finansiell rapportering. Avseende finansiell rapportering resulterar arbetet i att så kallade kontrollmål kan tas fram, vilka definierar kraven på att finansiella rapporter inte ska innehålla väsentliga fel. För övriga områden görs prioritering av riskerna baserat på dessas natur och uppskattade konsekvenser. Riskbedömningarna uppdateras regelbundet för att täcka in förändringar som väsentligen påverkar intern styrning och kontroll. Trafikförvaltningen har genomfört en riskanalys i anslutning till arbetet med verksamhetsplanen för 2014. Sådan riskanalys har legat till grund för uppdatering av internkontrollplanen för 2014. Till Årsrapport 2014 har interkontrollplanen för 2014 bilagts. Motsvarande riskanalys och framtagande av internkontrollplan har för 2015 ägt rum under slutet av 2014. En särskild riskanalys för framtagande av internkontrollplan för 2015 har genomförts under slutet av 2014. Denna ingår i Trafikförvaltningens internkontrollplan för 2015. 3.3 Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter utformas inom Bolaget med syfte att se till att kontrollmål uppfylls och att riskhanteringsåtgärder införs i verksamheten. De väsentligaste riskerna inklusive väsentliga redovisningsprinciper som identifierats under riskbedömningen hanteras via lämpliga kontrollaktiviteter. Särskild uppmärksamhet läggs inom Bolaget på att IT-kontroller är ändamålsenligt utformade för de system som stödjer processerna vilka påverkar kvaliteten av intern kontroll. Bolaget har också ansvar för intern kontroll och riskhantering i samband med finansiell rapportering avseende verksamhet som utförs för Bolagets räkning av tredje part. Till sin hjälp att klarlägga dessa förhållanden har Bolaget låtit utföra så kallad tredjepartsgranskning av ett antal IT-miljöer och IT-baserade system. Granskningarna har i görligaste mån utförts i enlighet med ISA 3402. 3.4 Information och kommunikation Bolagets informations- och kommunikationsvägar avseende intern styrning och kontroll är upplagda så att arbetsordning, planer, strategier, riktlinjer samt instruktioner för olika befattningshavare läggs ut framförallt på trafikförvaltningens intranät så att det når rätt personer i verksamheten. Kunskap om dessa dokument och uppgifter om var aktuella versioner kan erhållas är etablerad i organisationen.

9 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2014 Dnr 2014-240 Informationssäkerhet avseende sådana delar av intranätet och andra platser där riktlinjer och instruktioner av olika slag är publicerade övervakas av en särskilt sektion inom trafikförvaltningen. 3.5 Uppföljning Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Verkställande direktören följer kontinuerligt upp revisionsrekommendationer och kontrollåtgärder enligt den interna kontrollplanen samt verksamheten i övrigt. Uppföljningen av internkontrollplanen 2014 är bilagd till årsrapporten. Trafikförvaltningens internrevision utför särskilda granskningar av efterlevnaden av intern styrning och kontroll inom Bolaget och att föreslagna förbättringsåtgärder har genomförts. 3.6 Försäkran om internkontroll Bolagets verkställande direktör har i särskild bilaga till förvaltningsberättelsen lämnat försäkran att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom Bolaget i enlighet med Policy för Internkontroll LS 1303-0431. 4. Behandling av bolagsstyrningsrapporten Föreliggande bolagsstyrningsrapport för år 2014 styrelsebehandlas den 20 februari 2015 och kommer att tillställas Bolagets årsstämma för beslut. Stockholm den 2 februari 2015 Kristoffer Tamsons Sara Svanström Nanna Wikholm Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

STYRNINGSRAPPORT SL 2014-0017 Trafiknämndens förvaltning STYRNINGSRAPPORT 2014

2 (6) STYRNINGSRAPPORT SL 2014-0017 Innehållsförteckning 1. Återrapportering av styrande direktiv...3 1.1 Efterlevnad av fastställt reglemente...3 1.2 Efterlevnad av policyer och styrdokument... 4 2. Internkontroll... 4 2.1 Kontrollmiljö... 4 2.2 Riskbedömning... 5 2.3 Kontrollaktiviteter... 5 2.4 Information och kommunikation... 5 2.5 Uppföljning... 6 2.6 Försäkran om internkontroll... 6 3. Behandling av styrningsrapporten... 6

3 (6) STYRNINGSRAPPORT SL 2014-0017 Styrningen av Trafiknämnden och dess förvaltning utgår från kommunallagen, gällande lagar för den specifika verksamheten som bedrivs samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat, exempelvis reglemente och policyer. 1. Återrapportering av styrande direktiv 1.1 Efterlevnad av fastställt reglemente Trafiknämnden fullgör landstingets uppgifter som regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och ansvarar för kollektivtrafiken på land, på vatten samt för särskilt anordnade transporter (färdtjänst). Trafiknämnden har ansvaret för strategiska och övergripande frågor hänförliga till den regionala kollektivtrafiken och uppföljningen av verksamheten. Trafiknämnden ansvarar för landstingets trafikplanering och för att förslag till regionala trafikförsörjningsprogram utarbetas. Trafiknämnden ska säkerställa samverkan med närliggande kommuner och landsting, angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer för att uppnå väl fungerande trafiklösningar i regionen. Det åligger Trafiknämnden att besluta om allmän trafikplikt, att upphandla varor, tjänster och entreprenader, att ingå avtal om allmän trafik samt ingå övriga avtal vad avser kollektivtrafik på land, på vatten och för särskilt anordnande transporter (färdtjänst). Avtal hänförliga till kollektivtrafiken på land överlåts efter ingående till AB Storstockholms Lokaltrafik. Avtal hänförliga till kollektivtrafiken på vatten överlåts efter ingående till Waxholms Ångfartygs AB. Trafiknämnden har i uppdrag att sköta förvaltningen av AB Storstockholms Lokaltrafiks och Waxholms Ångfartygs AB:s avtal och tillgångar och därvid företräda bolagen i frågor hänförliga till sådan förvaltning. Trafiknämndens verksamhet har under 2014 bedrivits i enlighet med fastställt reglemente.

4 (6) STYRNINGSRAPPORT SL 2014-0017 1.2 Efterlevnad av policyer och styrdokument Som framgår av bilaga till Årsrapport 2014 har förvaltningen efterlevt de policyer och regelverk som fullmäktige eller annat centralt organ beslutat om. I de fall avsteg görs från styrdokument beslutas det i särskild ordning i enlighet med det aktuellt styrdokument föreskriver. 2. Internkontroll Förvaltningen tillämpar god intern styrning och kontroll som säkerställer att trafiknämnd, förvaltningens ledning och övrig personal samverkar och med rimlig grad av säkerhet ser till att verksamhetens mål uppnås avseende: - Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning - Tillförlitlig och rättvisande finansiell rapportering - Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Förvaltningen följer landstingets policy för internkontroll, LS 1303-0431. Förvaltningen tillämpar COSO-modellen. COSO beskriver ett antal områden som bedöms vara kritiska för en god intern styrning och kontroll: - Kontrollmiljö - Riskbedömning - Kontrollaktiviteter - Information och kommunikation - Uppföljning 2.1 Kontrollmiljö I Trafiknämndens uppdrag och delegation till förvaltningschefen säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Förvaltningens ledning har etablerat styrande dokument och instruktioner till förvaltningen och kommunicerar en sådan kultur och etiska värderingar som lägger grunden för att förvaltningens verksamhet ska prestera de leveranser Trafiknämnden och landstingsfullmäktige beslutat om. Förvaltningen ansvarar för det system av intern kontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat arbetsordning, planer, strategier, riktlinjer samt instruktioner för

5 (6) STYRNINGSRAPPORT SL 2014-0017 olika befattningshavare för att de skall förstå och inse betydelsen av sina respektive roller. 2.2 Riskbedömning Förvaltningen genomför löpande riskbedömningar avseende frågor som rör en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar samt finansiell rapportering. Avseende finansiell rapportering resulterar arbetet i att så kallade kontrollmål kan tas fram, vilka definierar kraven på att finansiella rapporter inte ska innehålla väsentliga fel. För övriga områden görs prioritering av riskerna baserat på dessas natur och uppskattade konsekvenser. Riskbedömningarna uppdateras regelbundet för att täcka in förändringar som väsentligen påverkar intern styrning och kontroll. En särskild riskanalys för framtagande av internkontrollplan har för 2015 genomförts under slutet av 2014. 2.3 Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter utformas inom förvaltningen med syfte att se till att kontrollmål uppfylls och att riskhanteringsåtgärder införs i verksamheten. De väsentligaste riskerna inklusive väsentliga redovisningsprinciper som identifierats under riskbedömningen hanteras via lämpliga kontrollaktiviteter. Särskild uppmärksamhet läggs inom förvaltningen på att IT-kontroller är ändamålsenligt utformade för de system som stödjer processerna vilka påverkar kvaliteten hos intern kontroll. Förvaltningen har också ansvar för intern kontroll och riskhantering i samband med finansiell rapportering avseende verksamhet som utförs för förvaltningens räkning av tredje part. Till sin hjälp att klarlägga dessa förhållanden har förvaltningen låtit utföra så kallad tredjepartsgranskning av ett antal IT-miljöer och IT-baserade system. Granskningarna har i görligaste mån utförts i enlighet med ISA 3402. 2.4 Information och kommunikation Förvaltningens informations- och kommunikationsvägar avseende intern styrning och kontroll är upplagda så att arbetsordning, planer,

6 (6) STYRNINGSRAPPORT SL 2014-0017 strategier, riktlinjer samt instruktioner för olika befattningshavare läggs ut framförallt på förvaltningens intranät så att det når rätt personer i verksamheten. Kunskap om dessa dokument och uppgifter om var aktuella versioner kan erhållas är etablerad i organisationen. Informationssäkerhet avseende sådana delar av intranätet och andra platser där riktlinjer och instruktioner av olika slag är publicerade övervakas av en särskild sektion inom förvaltningen. 2.5 Uppföljning Trafiknämnden utvärderar kontinuerligt den information som förvaltningsledningen lämnar. Förvaltningsledningen rapporterar regelbundet till Trafiknämnden utifrån fastställda rutiner. Förvaltningsledningen följer kontinuerligt upp revisionsrekommendationer och kontrollåtgärder enligt internkontrollplanen. Verksamheten, inklusive pågående program/projekt, följs regelbundet upp av förvaltningschefen i den så kallde ledningsrapporteringen. Förvaltningens internrevision utför särskilda granskningar av efterlevnaden av intern styrning och kontroll inom förvaltningen. 2.6 Försäkran om internkontroll Förvaltningschefen har i särskild bilaga till Årsrapport 2014 ämnat försäkran om att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom förvaltningen i enlighet med Policy för Internkontroll LS 1303-0431. 3. Behandling av styrningsrapporten Denna styrningsrapport ingår som en bilaga till Årsrapport 2014 och behandlas av Trafiknämnden den 20 februari 2015.

Internkontrollplan för 2014 - Trafikförvaltningen Grön 16 st Uppföljning per 2014-12-31 Gul 19 st Värdering Röd 0 st Riskområden Löp nr Risk Utvecklingsmål Riskbeskrivning Effekt Sannolikhet (5 år) Värde (effekt * sannolikhet) Kommentar Förslag till: rutiner, kontrollmoment, förebyggande åtgärder, avvärjande åtgärder Status Beskrivning av vidtagna åtgärder per 2014-12-31 Övriga verksamhetsrisker 1 Information om verksamheten är bristfällig, där TFs kostnader kan öka då underlag för affärsanalys är för dåligt samt att underlag i upphandling ej är tillräckligt Affärsmässig utförlig eller beställare samt aktuell. kompetent strateg Aktuell och fullödig information om verksamheten saknas. Exempel: Fastighetsinformation, inventeringar av samtliga tillgångar i versksamheten, ekonomisk information om ex. kostnader för komponenter (exempelvis fordon, depåer, stationer, väderskydd etc. Detta har försvårats i och med ny kontoplan etc. vilket gör spårbarheten för verksamhetens information om kostnader och intäkter svårgenomtränglig och svåranvänd. Detta är kritisk information för en Påverkar samtliga uppdrag där beställarorganisation och en information om TFs tillgångar och förutsättning för att kunna fatta bra exempelvis driftskostnader behöver affärsbeslut. 5 6 30 analyseras och användas Ökad transparens i ekonomisystem behövs med koppling till komponentkartan i TF:s affärsmodell. Tydlig spårbarhet bakåt flerår behöver skapas. Information om verksamhetens tillgångar (ex fastigheter, fordon etc.) behöver aktualitetsprövas så att informationen är aktuell. Grön VE startat vissa initiativ enl. förslagen. Ex. översyn av ekonomi och rapportsystem för att kunna möjliggöra en bättre koppling till verksamhetskomponenter ref. Affärsmodellens komponentkarta. Vidare har controllerrollen utvecklats samt att fastighetsekonom tillsatts. Försäljnings- och intäktsrelaterade verksamhetsrisker 2 Övriga verksamhetsrisker 3 Långsam implementering av intäktsanalysverktyg. Kompetent strateg samt Effektiv styrning Att inte leverera resultat för beslutade studier i enlighet med projektets omfattning (ekonomi, kvalité Kompetent och tid) projektgenomförande Långsam implementering av intäktsanalys-verktyg riskerar att fördröja analyser och svar på viktiga frågor som berör utveckling och budget. 5 3 15 Leda framtagandet av ett flertalet studier fram till eventuellt beslut om genomförande, där ett antal studier Kan medföra ökade kostnader och försenade trafikstarter 5 1 kan komma att förverkligas senare 5 eller inte alls.. Konsulter anlitade november 2013 för förstudie/fas 1. Fas 2 sker våren 2014. Prioritering och resurser nödvändigt under våren 2014. Projekten drivs i enlighet med för TF gällande rutiner (beskrivs i Projekthandboken) och styrs innehållsmässigt i enlighet med gällande praxis (beskrivs i Förstudiehandboken) och av krav från förstudien. Grön Grön Verktyget är implementerat. En grupp tjänstemän från olika avdelningar på TF har utpekats som ansvariga/behöriga användare. Verktyget kommer att användas skarpt i den parlamentariska taxeutredningen, kommande remissvar och övriga överväganden kring taxefrågor. Studieprojekten följer de angivna handböckerna enligt plan. Avtalsrelaterade verksamhetsrisker 4 Otillräcklig tillgänglig statistik för uppföljning av SL Accessutrustnin g och valideringar i trafiken med risk för ökade kostnader a) Affärsmässig beställare b) Effektiv styrning c) Kompetent strateg TF har idag otillräcklig rapportering/statistik över SL Accessutrustning i trafiken både vad gäller "upp-tid" (utrustning i funktion/ur funktion) samt antal valideringar (VBPavtal). Detta innebär ett flertal risker: a) Dåligt underlag i förstudier och upphandlingar leder till höga riskpremier dvs kostnad b) risk för att åtgärder tar för lång tid resulterande i intäktstapp (reskassa och vilande periodbiljetter) samt kostnadsökningar både i riskpremier vid upphandling samt felaktig ersättning till TU 4 6 24 Kopplar till samtliga idé och förstudier gällande trafikdrift (flertal FC uppdrag 2014). Kopplar även till PU upphandling av trafik samt TA affärsförvaltning. Detta är identifierat inom organisationen men kvarstår som risk till dess att rapportering och statistik är fullgod och kan användas för proaktiva åtgärder av både TF samt TU Genomförande av identifierade åtgärder som identifierades av E22 styrgrupp Grön Flera initiativ genomförda enligt J. Servicetekniker på plats i kritiska depåer för Access. Rapportering finns nu upprättad och följs kontinuerligt. Felmarginal har snabbt minskat drastiskt. Bra feedback från TU samt anbudsgivare i trafikupphandlingar. Detta fokus minskar kostnader och ökar TF:s intäkter.

Personalrelaterade verksamhetsrisker 5 Att inte ha tillräckliga interna resurser som kan tillsättas i arbetet Kompetent strateg Utvecklingsplaner som ska styra verksamheten rätt avseende behov av att utveckla nya eller befintliga kundmiljöer som finns i bytespunkter för alla trafikslag samt investeringsbehovet av desamma 4 5 SU KS2 utvecklingplan Kundmiljöer 20 respektive Depå Resurs och kompetensförstärkning Gul Omprioritering och omplanering avseende Utvecklingsplaner och tillhörande PM har skett under september-oktober 2014 enligt förnyad uppdragsanalys presenterad för TFLG 7/10-14. Risk hanterad genom omprioritering av tidplan samt resursgenomgång inkl. anskaffande av konsultstöd. Omvärldsrisker 6 Brist på resurser på marknaden i förhållande till Trafikförvaltning ens behov Affärsmässig beställare Stockholm står inför stora investeringar vilket kan leda brist på resurser och därmed förseningar i Trafikförvaltningens investeringar. 5 3 15 Genomför leverantörsträffar för att känna av marknadens syn på Trafikförvaltningens investeringsprojekt och inhämta leverantörernas information om omvärldsprojekt och hur de har tänkt att utveckla sina organisationer för att möta marknadens behov. Grön Ingen åtgärd planerad 2014 med anledning av årets prioriterade fokusområden. Prioriteringen är gjord baserad på genomförda revisioner av EY och PWC. Med anledning av att de stora projekten som planeras i Stockholm ännu ej har startat har sannolikheten för denna risk minskat. Personalrelaterade verksamhetsrisker 7 Processen för hantering av arbetsmiljöansva r i projekten är inte etablerad och kunskap om Affärsmässigbeställar den saknas. e Kan leda till att ansvariga chefer drabbas av rättsliga följder. 5 3 15 Lagens krav är inarbetade i Trafikförvaltningens mallar för byggentreprenader. En kvalitetsplanerare har anställts på PU med ansvar att arbeta med förvalta rutiner med tillhörande mallar samt implementera och utbilda PUs personal.. Vidmakthålla och utveckla rutiner och mallar samt kontinuerligt implementera och utbilda TFs personal. Gul Utbildning av PU:s projektledare har genomförts. Upprättande av skriftliga delegeringar och undertecknande av dessa för anställda är genomförd till stor del. Delegering av arbetsuppgift till rätt person i projekten pågår. Rutin för upphandling och inköp är uppdaterad. Introduktionsutbildningar genomförs fortlöpande för nyanställda. Personalrelaterade verksamhetsrisker 8 Att TF inte kan uppfylla sitt uppdrag genomföra alla upphandlingar på ett affärsmässigt och korrekt sätt. Affärsmässig beställare Upphandlingrutin är framtagen och alla upphandlingar som genomförs Otillåtna upphandlingar som kan leda till upphandlingsskadeavgift och ogiltigförklarande av avtal samt därmed risk för skadestånd 3 5 på Upphandlings sektionen följer rutinen. Utbildningsinsatser har gjorts men rutinen är dock ej fullt 15 implementerad. Vidmakthålla och utveckla rutiner och mallar samt kontinuerligt implementera och utbilda TFs personal. Sammanställa upphandlingsplan och kontinuerligt följa upp upphandlingarna i upphandlingsportfölj i syfte att förbättra TFs förmåga att planera upphandlingarna i rätt tid och med rätt kvalitet. Grön Ett introduktionspaket för konsulter är under framtagen under LS ledning. Utveckling av samarbetet med TF:s kravställare och affärsförvaltare samt utveckling av kategoristyrningsarbete pågår. Uppföljning av upphandlingsportfölj är genomförd och resultat är redovisat i upphandlingsbokslut 2013. Program- och projekthandboken är implementerad inom TF.

Metod för prognosanalys i projekt och program är genomförd och prognosdata är uppdaterade vilket ska ge mer relevanta planer för framtiden. Risk för förtroendeskada 9 Att TF inte klarar att omsätta beslutad investeringsvoly m Kompetent projektgenomförare Risk att beslutade medel omprioriteras Tröghet i tillståndsprocessen medför och satsningar därmed ej kan fullföljas 6 3 18 förskjutningar i tid Genomförande av landstingets investeringsbudget är FC viktigaste fokus 2014. Fortsatt utveckling av PUs processen och rutiner samt bidra till TFs totala utveckling genom samverkan med andra avdelningar. Grön Möten har genomförts för att övergripande beskriva TF:s behov av systemstöd. Fortlöpande uppföljning genomförs. En handlingsplan baserat på revisionsrapporterna från EY och PWC är framtagen. Etablering av arbetsgrupp är genomförd och mål samt tidplaner är under framtagande. Omvärldsrisker 10 Brister avseende Trafikverkets infrastruktur Affärsmässig beställare Stora trafikstörningar för pendeltågen från tid till annan, med anledning av både kommande, planerade arbeten i Trafikverkets infrastruktur (bla avstängning av Årstabron 2015) samt akuta infrastrukturhändelser (ban- och signalfel). 5 6 TF svårt att agera då TrV ensamt styr över sina arbeten och 30 underhållsleverantörer. Täta samarbeten och proaktiva handlingsplaner med Trafikverket och Stockholmståg i den Gemensamma Kvalitetsarbetsgruppen (GKA). Kommunikation till resenärer i god tid, när så är möjligt. Fortsatt försöka påverka Trafikverkets prioriteringar av förebyggande underhåll. Gul Som tidigare rapportertas så har samarbetet 2014 varit bra. TF:s samarbete med TrV och Ståg har lett till ett rekordhögt NKI! Ståg har i många detaljerade frågeställningar lyckast påverka TrV:s arbeten, med understöd av TF. Dock är det ytterst TrV som själva styr över dessa risker och under 2015 kommer de att genomföra ett mycket stort antal arbeten på infrastrukturen, vilket med stor sannolikhet leder till många avstängningar och akuta trafikstörningar under det kommande året./best 2014-12-22 Avtalsrelaterade verksamhetsrisker 11 Avtalsrelaterade verksamhetsrisker 12 Bristfälliga förutsättningar för affärsmässig förvaltning Affärsmässig beställare Bristfällig dokumenthanteri ng avseende teknisk dokumentation Effektiv styrning För att vara en affärsmässig beställare behövs samsyn om begreppet affärsmässighet, kompetens hos medarbetarna samt ändamålsenliga rutiner. Viktiga förutsättningar är också att de stödsystem som används i samband med affärsförvaltningen är på plats och funktionella. För att säkerställa samordning behöver även program och projekt få bättre kunskap om Trafikförvaltningens befintliga affärer 5 4 20 Den tekniska dokumentationen är bristfällig. Det behövs relationshandlingar på många ställen i TF:s verksamhet. 5 5 25 Grundstrukturen för en affärsmässig förvaltning är på plats men implementering och utbildning behöver förstärkas ytterligare under 2014. Avtalsmodul i EDIT beräknas vara på plats under våren, utbildning i Agresso sker löpande och löpande förbättringar genomförs i SL Access och SLBIW. I nuläget finns ett antal styrande dokument på TF:s intranät som beskriver hur teknisk dokumentation skall utformas och paketeras för att sedan levereras till TF. Det saknas dock ett ritningshanteringssystem som externa och interna aktörer kan hantera själva. Det saknas också processer och rutiner för hur teknisk dokumentation skall hanteras samt effektiva systemstöd. Implementerings- och utbildningstillfällen för den grundstruktur för affärsförvaltning som finns bokas in för 2014. Systemförbättringar sker löpande utifrån IT-förvaltningsmodellen och följs upp i respektive handlingsplan. Ett upplägg för kunskapsöverföring till program och projekt avseende befintliga avtal tas fram under kvartal 1 2014. En förstudie har genomförts under 2013. Beslut och implementering av åtgärder och arbetssätt sker löpande under 2014. Förstudien ger också svar på hur TF skall vara organiserade framöver för att kunna hantera flöde av teknisk dokumentation. Gul Gul Utvecklingsaktiviteter avseende affärsmässighet har genomförts enligt plan. Ett flertal medarbetare har även gått fördjupade utbildningar i bland annat revision. Ett flertal systemförbättringar har också genomförts i de stödsystem som används för affärsförvaltningen. Förstudien har övergått i en fördjupad förstudie där pilotprojekt angående mottagning av tekn dok pågår(citybanan, Tvärbanan, Spårväg City), skall leda fram till projektstart för implementering bemanning samt systemstöd för ritningashantering

Skapa arbetsmiljödelegeringar. Personalrelaterade verksamhetsrisker 13 Bristande rutiner för arbetsmiljödeleg ering Kompetent projektgenomförare Arbetsmiljölagens regler gällande byggherreansvar vilket innebär att FC nu är byggherre. Byggherren kan överlåta arbetsmiljöansvaret på en uppdragstagare men befrias inte från ansvaret utan har kvar ett backup ansvar 5 5 25 Utbilda anställda vid trafikförvaltningen som får arbetsmiljöansvaret delegerat till sig. De måste ha den kompetens som erfordras för att kunna fullfölja det ansvar som delegeringen medför. Skapa rutiner kopplat till hur personen som fått den slutliga vidaredelegeringen ska tillse att lämplig byggarbetsmiljösamordnare (BAS) utses. Grön Sektionschefer på Trafikavdelningen har återkopplat vilka AO som ska ha utbildning. Utbildning planeras ske under Q1 2015. Efter genomförd utbildning skrivs delegeringar under Omvärldsrisker 14 Försäljnings- och intäktsrelaterade verksamhetsrisker 15 Brister avseende Trafikverkets trafikinformation Affärsmässig beställare Risk för bristfällig intäktssäkring och redovisning i SL Access och andra försäljningssyste Affärsmässig m beställare Trafikverket återtar ansvaret för trafikinformationen till våra pendeltågsresenärer fr.o.m. december 2014. Risk för sämre information vad gäller frekvens på utrop, terminologi, "hela resan-tänk"/trafikslagsgemensam SLinformation m.m. TF tappar proaktiva kontrollen över information, IT och skyltar. Stockholmstågs nöjdhetsindex riskerar påverkas negativt utan att TF eller Stockholmståg kan påverka situationen fullödigt. 4 4 16 Vi behöver säkerställa att TF har rutiner, arbetssätt och systemstöd/försäljnings- och valideringsutrustningar som säkerställer att SL inte tappar intäkter eller har missvisande redovisning. 4 5 20 Trafikverket har rätt att ensidigt besluta att återta ansvaret för trafikinformation. Projektövertagande påbörjat med mål att lämnas över december 2014. Trafikverket och TF samarbetar i projektform samt i samordningsgrupp. En handlingsplan är framtagen i syfte att bättre säkra SL:s intäkter. Handlingsplanen följs upp i TEAM Försäljning och kundservice. Ett arbete pågår tillsammans med VE i syfte att kartlägga eventuella brister i intäktsredovisningen, kopplat till befintliga arbetssätt och rutiner och befintligt systemstöd. Grön Gul TrV:s återtagande av trafikinformation fördes tekniskt över helt enligt plan den 14 december 2014. Vårt samarbete i projektet har varit mycket gott och vi kan konstatera att detta har lett till ett framgångsrikt projektresultat på den tekniska sidan. Dock kvarstår att se hur TrV:s ansvar klarar av framtida stora trafikstörningar vad gäller interna rutiner och arbetssätt samt rapportering till TF:s affärsförvaltare m.m. En förvaltningsorganisation över organisationsgränserna har sjösatts och stort fokus på utveckling av trafikinformationstjänsten finns redan nu. /BeSt 2014-12-22 En genomlysning av intäktsredovisningsprocessen har gjorts och slutrapporten godkändes Q2 2014. I rapporten ges förslag till åtgärder som successivt implementeras. Trafiknära IT leder arbetet som beräknas vara klart Q1 2015. Implementerings- och utbildningstillfällen för den grundstruktur för affärsförvaltning som finns bokas in för 2014. Systemförbättringar sker löpande utifrån IT-förvaltningsmodellen och följs upp i respektive handlingsplan. Gul Avtalsrelaterade verksamhetsrisker 16 Oegentligheter i leverantörernas utförande och rapportering sitt av uppdrag Affärsmässig beställare Avser exempelvis att leverantörer får betalt för ej utförda tjänster eller utför delar av sitt uppdrag med svart arbetskraft 4 4 Genom en god affärsförvaltning och löpande revisioner reduceras risken för och möjligheterna till att i god tid 16 upptäcka ogentligheter Ett upplägg för kunskapsöverföring till program och projekt avseende befintliga avtal tas fram under kvartal 1 2014. Åtgärder via utvecklingsaktiviteter enligt risk 11 Ekonomisk risk/ redovisningsrisk 17 Ekonomisk risk pga felaktig momsredovisnin g Ekonomisk risk med anledning av felaktig momsredovisning (t ex fastighet, SL o TF, byggmoms) 5 4 20 Kompetensförstärka inom moms- och skatteområdet. Utveckla processer och rutiner samt implementera dessa i verksamheten. Gul Kompetensförstärkning genomförd inom moms- och skatteområdet. En genomgång av nuläge och en kommunikation med SKV pågår.

Övriga verksamhetsrisker 18 IT-baserade verksamhetsrisker/r edovisningsrisk 19 Operativa verksamhetsrisker i trafiken Operativa verksamhetsrisker i trafiken Risk för förtroendeskada Försäljnings- och intäktsrelaterade verksamhetsrisker Risk för förtroendeskada 20 21 22 23 24 Ineffektivt arbetssätt, felaktiga beslut, ineffektiv styrning Brister i systemstöd kan leda till felaktigheter i redovisingen Brister i Effektiva resor tillgänglighet avseende förnybart bränsle på marknaden Brister i infrastrukturen pga eftersatt underhåll Risk för kvalitetsrisk i rapporteringen till TN Attraktiva resor Effektiv styrning Övergång till Trafikförvaltningen ger ökad komplexitet i verksamhetsuppföljning och redovisning. 4 6 24 Processerna som slutar i ekonomisystem har iflera fall glapp vilket innebär att VE inte kontaktas innan förändringar sker. Pga låg prioritet av systemstöd för ekonomi (jämfört med trafikrelaterade system) finns dåligt med personella resurser/backuper hos IT. Vi är beroende utav konsulter både inom IT och VE. 4 4 16 Efterfrågan på marknaden är för liten för att producenterna ska anse bränslet intressant att producera. WÅAB har inte tillräckliga resurser för att köpa det dyrare bränslet. Otydligt underlag för prioriteringar eller alltför hårda prioriteringskrav leder till eftersatt underhåll med åtföljande kapital/ värdeförstöring och i sämsta fall säkerhetsbrister. Tidspress ställer höga krav på att kvalitetssäkra innehållet i TN ärenden samt att tillse att utskick görs i god tid. 6 2 5 3 5 3 Biljett- och försäljningssyste met uppfattas som krångligt och resenärsoväntlig t därmed sjunker förtroendet för SL Attraktiva resor 4 6 Projekt framställs som misslyckade, dyra och onödiga Attraktiva resor 4 5 12 15 15 24 20 VE driver ett delprojekt inom ramen för huvudprojektet att anpassa organisationen till förvaltning. Risken bör omhändertas där. Vi har under 2013 haft stora problem med våra avstämningar avseende försäljningstransaktioner. Idag använder WÅAB bränsle med 5% inblandning på samtliga fartyg utom djurgårdsfärjorna. Uppdraget till WÅAB från LF är användning med 18-20% och WÅABs inriktning är att nå målet senast 2015. För 2014 kan målet inte nås pga bristande budgetmedel. Riskvärde baserat på 2014-målet. Åtgärder ska säkra oplanerde driftstopp. Statusrapport infrastruktur och underhålls-planer ger erforderligt underlag till genomförande- och utvecklingsplan per trafikslag liksom för budget- och VP-prioriteringar. Underlag enligt ovan säkras via strukturerad avtalsuppföljning. Uppföljning av infrastrukturens status ska även ske systematiskt genom revisioner. Arbetet löper idag tillfredsställande men har utvecklingspotential både administrativ och kvalitetsmässigt. Huvudprojektet och Ledningen stödjer anpasningen till TF organisation. Viktigt även med tanke på att WÅAB också ska in i TF. Måste slutföras under 2014. Tydliggöra för organisationen att VE är en viktig del i kedjan för att redovsining/bokföring ska bli korrekt. Säkerställa högre prioritering av ekonomirelaterade system (bör ej konkurrera med trafikrelaterade system). Äska medel för genomförande av LFs uppdrag i budgetunderlag för 2015. Utrusta djurgårdsfärjorna under 2014 med teknik för att möjliggöra användning av förnybart bränsle. Utveckla och implementera rutin för statusrapporter avseende infrastruktur samt underhållsplaner. Utveckla och implementera rutin för revision av infrastrukturens status. Göra en genomlysning av processen. Tydliggöra ansvar och tillse att peronberoende undviks. Genomföra kontinuerlig utbildning för TN Detta är ett av FC fokusområden för 2014. Resenärsfokus vid produkt- och affärsutveckling, rutiner för uppföljning av kundbeteende/synpunkter, "early warning" system för kommunikationsplanering, proaktivitet i talelinjer, planerad kommunikation med resenären i fokus. Rutiner för intern samordning och kunskapsspridning, early warning system för kommunikationsplanering, proaktivitet i talelinjer, planerad kommunikation med resenären i fokus Grön Gul Gul Gul Gul Gul Gul Fungerande rutiner på plats för att hantera förvaltningen i förhållande till bolagen. VE är en aktiv part i systemutveckling både avseende administrativa och trafiknära system. Ekonomirelaterade system har en högre prioritet idag, det pågår ett flertal utvecklingsprojekt. Avseende processen för intäktsredovisning pågår ett arbete med VE och TA. Planering pågår. Trafiknämnden givit ett uppdrag att ta fram ett underlag för drift av icke fossila bränseln. Redovisa i nämnden under Q1. Underhållsplan finns. Har inte vidareutvecklats. I budgetarbetet finns plan för underhåll. Ansvarig person på plats i januari 2015. En rutin för hantering av trafiknämndsärenden har skrivits. Utgångspunkten var en genomlysning av processen som först gjordes. Återstår att formellt fastställa rutinen. Den är en fundamental grund för att styrningen av den här processen ska kunna genomföras effektivt och riskerna minimeras. Formerna för planering, uppföljning och samverkan Komm-försäljning har utvecklats. Ger bättre framförhållning och därmed bättre kommunikation. Men kommunikation löser inte alla problem. Formerna för planering, uppföljning och samverkan Komm-PU har utvecklats. Ger bättre framförhållning och därmed bättre kommunikation. Men kommunikation löser inte alla problem.

Risk för förtroendeskada IT-baserade verksamhetsrisker Efterlevnadsrisker Operativa verksamhetsrisker i trafiken Operativa verksamhetsrisker i trafiken Operativ verksamhetsrisk 25 26 27 28 29 30 Förtroendet för SL sjunker Bristande Effektiv styrning efterlevnad och uppdatering av gällande IT- och informationssäk erhetsregler kan leda till säkerhetskritiska brister i trafikdrift och informationshant ering. Bristande Effektiv styrning efterlevnad av de krav som ställs i tillstånden. Misslyckande Effektiv styrning med att identifiera och åtgärda brister/luckor i TRI-instruktioner t.ex. vid införande av nya tekniska system. Misslyckande Effektiv styrning med att identifiera och åtgärda brister/luckor i säkerhetsbestä mmelser t.ex. vid införande av nya tekniska system, nya arbetsmetoder etc. Misslyckande Effektiv styrning med att identifiera och åtgärda brister/luckor i brandsäkerhetsb estämmelser t.ex. vid införande av nya tekniska system, nya arbetsmetoder etc. Attraktiva resor 4 4 Organisationen brister i förståelsen av IT- och informationssäkerhetsrisker, både administrativa och tekniska. Organisationen förstår inte vikten av att alla måste leva efter TF:s System för säkerhetsstyrning. Nya tekniska system införs där SÄK inte får tillräckling information för att kunna anpassa regelverket. Nya tekniska system införs där SÄK inte får tillräckling information för att kunna anpassa regelverket. Nya tekniska system införs där SÄK inte får tillräckling information för att kunna anpassa regelverket. 6 2 6 1 5 1 5 1 5 2 16 12 Kräver personella resurser att fortlöpande följa omvärlden samt händelser i driften som kan påkalla behov av uppdaterade eller nya regler eller korrigeringar av beteenden. Kontinuerlig uppföljning av förtroende, early warning system för kommunikationsplanering, proaktivitet i talelinjer, planerad kommunikation med resenären i fokus Kontinuerlig utbildning av organisationen i IT- och informationssäkerhetsrisker och hur dessa kan förebyggas. 6 Kontinurliga revisioner av säkerhetsarbetet. Kräver personella resurser att fortlöpande följa olika program och projekt samt händelser i driften som kan påkalla behov av uppdaterade eller nya regler. 5 5 10 Kräver personella resurser att fortlöpande följa olika program och projekt samt händelser i driften som kan påkalla behov av uppdaterade eller nya regler. Kräver personella resurser att fortlöpande följa olika program och projekt samt händelser i driften som kan påkalla behov av uppdaterade eller nya regler. Kontinuerling omvärldsbevakning och bra dialog TF avdelningar samt deltagande i olika styrgrupper för att tidigt få information om planerade förädrningar. Kontinuerling omvärldsbevakning och bra dialog TF avdelningar samt deltagande i olika styrgrupper för att tidigt få information om planerade förädrningar. Kontinuerling omvärldsbevakning och bra dialog med TA och PU samt deltagande i olika styrgrupper för att tidigt få information om planerade förädrningar. Gul Gul Grön Gul Gul Gul Formerna för planering, uppföljning och samverkan kring kommunikation har utvecklats. Ger bättre framförhållning och därmed bättre kommunikation.mätningar visar att förtroendet ökar, men inte i den takt vi önskat. Såväl ny A) infosäk-policy som nya B) infosäk-riktlinjer för informationssäkerhet framtagna under 2013/2014. C) Kontinuerliga användaranpassade utbildningar inom infosäk-området genomförs löpande. Revisioner genomförs löpande inom TA mot leverantörerna och internt genom SÄK. Två interna säkerhetsrevisioner har genomförts under 2014, 1) revision av ritningshantering inom TF, och 2) revision av dokumentering av underhållsåtgärder inom BESområdet. Rekrytering av ytterligare en person till SÄK som förstärkning ärförsenad, och rollen beräknas vara bemannad under kv2, 2015. Rekrytering av ytterligare en person till SÄK som förstärkning ärförsenad, och rollen beräknas vara bemannad under kv2, 2015. Arbetet med att uppdatera brandsäkerhetsbestämmelser pågår och även täcka upp de luckor som finns genom nya bestämmelser. Färdiga förslag kommer att gå ut på remiss under kv1, 2015.

Risk för förtroendeskada Personalrelaterad verksamhetsrisk Personalrelaterad verksamhetsrisk Personalrelaterad verksamhetsrisk 31 32 33 34 Krishanteringen fungerar inte vid krisläge. TF lyckas inte rekrytera enligt plan Ett flertal nyckelpersoner lämnar sin anställning i TF TF uppnår ej målen p.g.a. brister i ledarskap Effektiv styrning Bristande förståelse för krishantering och behov av övning och samråd med entreprenöerna. 5 1 Attraktiv arbetsgivare 4 3 Attraktiv arbetsgivare 4 3 Attraktiv arbetsgivare 4 3 5 12 12 12 Övning och kontinuerlig översyn av krisledningsrutinerna. Arbete pågår med att optimera och utveckla marknadsföring av TF som arbetsgivare såväl som åtgärder för att förfina rekryteringsprocessen Arbete pågår. I medarbetarenkät fångas stämningar upp. HR följer efterlevnad av karantärregler Ledarutvecklingsprogram, chefsmöten. Uppföljning av index Grön Grön Grön Grön A) Krisledningsplanerna är uppdaterade under 2013. Två övningar har genomförts med krisledningen under 2013. B) En större krisövning genomförd i november 2014. C) Översyn av TF:s webbaserade krisledningsverktyg är påbörjad, men ej klar. a. Utveckling av vår närvaro i sociala medier t.e.x. Linkedin. B. Deltagande på KTH (ARMADA). C, Rekryteringsannonsering (Upphandling av ny leverantör). a., Kontinuerligt arbete med nyanställningsuppföljning på individnivå. B, Kontinuerligt arbete med avgångsintervjuer, c, i samband med medarbetarenkäten samt olika personalnyckeltal identifieras riskområden. a, Förfina och säkerställa chefstestning vid nyrekrytering. B, Utbildnings- träningsinsatser för chefer i ledarskap. C, I samarbete med kommunikation genomföra ändamålsenliga chefsmöten. Operativa verksamhetsrisker 35 FC får inte en aggregerad bild av TF:s samlade risker Effektiv styrning Med ofullständiga beslutsunderlag avseende risker, kan FC inte styra verksamheten på ett En aggregerad bild av TF risker tillfredsställande sätt utifrån det uppdrag TN förutsätter att enhetliga metoder har givit honom. 5 5 25 etableras Enhetliga metoder för riskanalys etableras och tillämpas likvärdigt av avdelningarna samt att arbetet genomförs synkroniserat inom TF. Grön Arbetet med riskinventering och riskanalys har gått väsentligt framåt under 2014. Beslutade angreppssätt för framtagande av iinternkontrollplan och uppföljning av denna efterlevs. Det finns fortfartande andra delar av riskhanteringen som behöver utvecklas, däribland en invävning av riskbedömning i de mest väsentliga löpande verksamhetsbesluten.

Trafikförvaltningen Strategisk Utveckling MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2015-01-20 1 (10) Bilaga F 5 LS 1411-1258 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning I programmet (lättläst) som Landstingsfullmäktige beslutade den 16 mars 2010 beskrivs hur målen nås. Varje år ska förvaltningar och bolag redovisa följande indikatorer: Mål 1 Bemötande 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka medvetandet och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Trafikförvaltningen har genomfört: En skräddarsydd utbildning, med totalt 9 deltagare, har hållits för personal på Trafikförvaltningens kundtjänst under 2014. Tre informationstillfällen har hållits för ledning och personal, sammanlagd 28 personer, på Hjälpmedelscentralerna Norr och Syd för att diskutera och informera om hur förskrivning av stora elrullstolar kan anpassas så att de inte utgör ett hinder vid utrymning av spårfordon. Arbetet fortsätter under 2015. Trafikförvaltningen har informerat och hållit en föreläsning för allmänheten på Funktionshinderdagen på Rehabstation Stockholm med ca 50 deltagare. Trafikförvaltningen har i samarbete med Riksgymnasiet i Skärholmen informerat såväl personal, anhöriga som elever om tillgänglighetsanpassningar i SL-trafiken samt stöttat den praktiska övningen som eleverna genomförde. Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-737 41 09 E-post: registrator.lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 52 och 62

2 (10) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2015-01-20 LS 1411-1258 Alla medarbetare på Trafikförvaltningen och all trafikpersonal utbildas i tillgänglighetsfrågor. Under utbildningen får deltagarna själva testa på hur det kan vara att exempelvis vara blind eller rullstolsburen i SL-trafiken. Under 2014 har 6 stycken utbildningstillfällen genomförts för personal på Trafikförvaltningen med totalt 74 stycken deltagare. Arbetet med att ta fram en ny utbildning för social hållbarhet där tillgänglighet blir en del i utbildningen har påbörjats i slutet av 2014. En workshop med 35 deltagare från intresseorganisationer för funktionshinderfrågor, entreprenörer, SLL och intern TF personal har hållits i december. Syftet med workshopen var att få underlag till innehåll och pedagogiskt upplägg för den nya utbildningen. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om bemötande, hur många uppföljningar har gjorts avseende bemötandet samt har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: Alla trafikavtal som blivit klara under året ställer krav på att all personal hos Trafikförvaltningens entreprenörer ska genomgå en bemötandeutbildning. Under året har Trafikförvaltningen arbetat med följande avtal: E 23 busstrafikupphandling i Tyresö, Handen och Nynäshamn Sjövägen pendelbåtstrafik Nybroplan-Nacka-Lidingö E24 Förstudie och förfrågningsunderlag av trafikupphandling pendeltågsverksamhet E26 Förstudie nytt färdtjänstavtal samt utredning framtida inriktning färdtjänsten E27 Busstrafikupphandling Södertälje-Nykvarn E28 Busstrafikupphandling Järfälla-Upplandsbro I alla avtal finns krav på bemötande, fysisk tillgänglighet och kommunikativ tillgänglighet.

3 (10) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2015-01-20 LS 1411-1258 3. Vilka åtgärder har vidtagits för att personer med funktionsnedsättning ska kunna anställas Svar: Trafikförvaltningen anpassar kontinuerligt miljöer och processer efter önskemål från anställda med funktionsnedsättningar. Under 2014 har Trafikförvaltningen tagit bort trösklar samt anpassad toaletter och installerad automatiska dörröppnare.

4 (10) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2015-01-20 LS 1411-1258 Mål 2 Kommunikativ tillgänglighet 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka den kommunikativa tillgängligheten. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Under 2014 har Trafikförvaltningen arbetat med planerade aktiviter enligt kommunikationsplanen för kommunikativ tillgänglighet som antogs 2013. Film Resor för alla Under 2014 har ett arbete med att skapa en film på temat resor för alla slutförts. Filmen visar på tillgänglighetsanpassningar som gjorts i SLtrafiken. I filmen följs två personer, en äldre man och en ung tjej med olika funktionsnedsättningar, som gör var sin resa i kollektivtrafiken. Detta för att visa på att det går att resa och vilka anpassningar som är gjorda. Filmen är animerad har bland annat spridits till organisationer för funktionshinderfrågor samt pensionärsorganisationer, samtliga kommuner och folkhögskolor i Stockholmsregionen men även till hjälpmedelscentralerna Norr och Syd, Rehab Stockholm, Syncentralerna, Stockholms Universitet, Södertörns högskola och Visitor Stockholm Informationsbroschyr och kampanj Under 2014 har arbetet med utformning och innehållet i en informationsbroschyr till samtliga färdtjänstberättigade invånare i Stockholms läns landsting påbörjats. I broschyren finns information om såväl tillgänglighetsanpassningar i kollektivtrafiken som information om SL-Kundtjänsts tillgänglighetsnummer, trygghetsnumret och resegaranti för personer med funktionsnedsättning. Broschyren kommer att skickas ut under första kvartalet 2015. Arbetet med att utforma en informationskampanj riktat till medresenärer har pågått under 2014. Kampanjen informerar om varför det finns prioriterade sittplatser och vikten av att erbjuda sin plats till resenärer som behöver det. En ny dekal för att markera prioriterade sittplatser med tre piktogram som visar gubbe med käpp, en gravid kvinna och en person

5 (10) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2015-01-20 LS 1411-1258 med gipsat ben har tagit fram under 2014. Antalet prioriterade sittplatser kommer att öka med mellan 5-14% i fordonen i sambandet med kampanjen för att sedan permanentas. Nollmätning Under maj-juni 2014 har en nollmätning för tillgänglighet genomförts. Syftet med nollmätningen är att få en mätning på vad målgrupperna personer med funktionsnedsättning, äldre, medresenärer, internt anställa och konsulter känner till om Trafikförvaltningens tillgänglighetsarbete. Ett annat syfte är att kunna se hur mycket målen i kommunikationsplanen behöver justeras. Nollmätningen ska följas upp 2016 för att se om kommunikativa åtgärder som film, broschyr och kampanj har lett till en ökad medvetenhet. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om kommunikativ tillgänglighet. Hur många uppföljningar har gjorts avseende kommunikativ tillgänglighet. Har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: Alla trafikavtal som blivit klara under året ställer krav på att all personal hos Trafikförvaltningens entreprenörer ska genomgå en bemötandeutbildning. Under året har Trafikförvaltningen arbetat med följande avtal: E 23 busstrafikupphandling i Tyresö, Handen och Nynäshamn Sjövägen pendelbåtstrafik Nybroplan-Nacka-Lidingö E24 Förstudie och förfrågningsunderlag av trafikupphandling pendeltågsverksamhet E26 Förstudie ny färdtjänstavtal samt utredning framtida inriktning färdtjänsten E27 Busstrafikupphandling Södertälje-Nykvarn E28 Busstrafikupphandling Järfälla-Upplandsbro I alla avtal finns krav på bemötande, fysisk tillgänglighet och kommunikativ tillgänglighet.

6 (10) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2015-01-20 LS 1411-1258 3. Anser personer med funktionsnedsättning att den kommunikativa tillgängligheten till de tjänster som landstinget erbjuder har ökat. Svar: Trafikförvaltningen har inga indikationer på att nöjdheten med den kommunikativa tillgängligheten har minskat. Trafikförvaltningen har under 2014 regelbundet informerat i tidningen Metro om tillgänglighetsarbetet och fått bra respons på tidningsartiklarna. 4. Anser personer med funktionsnedsättning att deras möjligheter till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen har ökat. Svar: Trafikförvaltningen har haft fyra Samverkansråd varav två med politiker, fyra resursgruppsmöten om kollektivtrafik på land och till sjöss och fyra resursgruppsmöten om färdtjänst. Utöver detta har Trafikförvaltningen haft arbetsgruppsmöten/workshops vid 26 tillfällen under 2013. Frågan om personer med funktionsnedsättning därmed anser att deras möjlighet till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen har ökat måste ställas till målgruppen.

7 (10) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2015-01-20 LS 1411-1258 Mål 3 Fysisk tillgänglighet 1. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om den fysiska tillgängligheten, hur många uppföljningar har gjorts avseende den fysiska tillgängligheten samt om ekonomiska regleringar har genomförts. Svar: Alla trafikavtal som blivit klara under året ställer krav på att all personal hos Trafikförvaltningens entreprenörer ska genomgå en bemötandeutbildning. Under året har Trafikförvaltningen arbetat med följande avtal: E 23 busstrafikupphandling i Tyresö, Handen och Nynäshamn Sjövägen pendelbåtstrafik Nybroplan-Nacka-Lidingö E24 Förstudie och förfrågningsunderlag av trafikupphandling pendeltågsverksamhet E26 Förstudie nytt färdtjänstavtal samt utredning framtida inriktning färdtjänsten E27 Busstrafikupphandling Södertälje-Nykvarn E28 Busstrafikupphandling Järfälla-Upplandsbro I alla avtal finns krav på bemötande, fysisk tillgänglighet och kommunikativ tillgänglighet. Varje år genomförs minst två stycken så kallade Mystery Shopper - undersökningar där bland annat den fysiska tillgängligheten i busstrafiken undersöks. Under 2014 har Trafikförvaltningen genomförd en Typreseundersökning Det är en undersökning som genomförs var tredje år. Trafikförvaltningen följer upp upplevd och observerad tillgänglighet i trafiken. 2014 genomfördes undersökningen för tredje gången. Tio personer med funktionsnedsättning fick genomföra tio förutvalda resor. Med var och en

8 (10) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2015-01-20 LS 1411-1258 av dessa följde också en observatör. Alla deltagare gjorde samma resor. Resultaten från resorna utgör underlag till ett tillgänglighets- respektive bemötandeindex 2. Har samverkan med andra samhällsaktörer ökat. Svar: Under året har Trafikförvaltningen samverkat med Hjälpmedelscentralerna Norr och Syd för att diskutera och informera om hur förskrivning av stora elrullstolar kan anpassas så att de inte utgör ett hinder vid utrymning av spårfordon. Trafikförvaltningen har i samarbete med Riksgymnasiet i Skärmholmen bidraget till att eleverna och anhöriga har fått information om och praktiskt provat på att resa med SL-trafiken. Trafikförvaltningen har tillsammans med medarbetare från LSF, HSF, Karolinska sjukhuset och Danderyds sjukhus samverkat i ett tillgänglighetsnätverk för att kartlägga tillgänglighetsarbetet inom ovanstående förvaltningar/enheter. Samarbetet resulterade i en skrivelse till ansvarig politiker med åtgärdsförslag. Trafikförvaltningen har under året även samarbetat med såväl Jernhusen som Trafikverket i olika tillgänglighetsfrågor. 3. Har fysiska hinder eliminerats så att personal med funktionsnedsättning har kunnat anställas. Svar: Under 2014 har Trafikförvaltningen tagit bort trösklar samt anpassad toaletter och installerad automatiska dörröppnare. Dessa anpassningar har gjorts för personer som redan är anställda men förenklar för personer med funktionsnedsättning som kan komma att anställas och för personer med funktionsnedsättningar som kommer som besökare till Trafikförvaltningens lokaler.

9 (10) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2015-01-20 LS 1411-1258 Utifrån svaren på ovanstående frågor anser ni att ni har metoder och verktyg för ett systematiskt arbete? Indikator: Andel av landstingets förvaltningar och bolag som infört metoder och verktyg för systematiskt arbete. Verktyg och metoder för systematiskt arbete innebär att verksamheten uppfyller beskrivningen i programmet gällande områdena bemötande, kommunikativ tillgänglighet och fysisk tillgänglighet Nivå Ja Delvis Nej Kryssa i på vilken nivå verksamheten har metoder och verktyg enligt angiven beskrivning. Metoder och verktyg finns och används av alla delar av arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar X Metoder och verktyg finns och används för vissa delar av arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar Inga metoder och verktyg finns för systematiskt arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar

10 (10) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2015-01-20 LS 1411-1258 Tillgänglighet Att göra informationen tillgänglig betyder att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med och ta del av myndighetens information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten. Att göra lokalerna tillgängliga betyder att personer med funktionsnedsättning ska kunna besöka en myndighet samt ta del av och delta i verksamheten där. Lokalerna ska också fungera som arbetsplats för personer med funktionsnedsättning. Ibland sker förändringar inom tillgänglighetsområdet till exempel nya standarder, regler och lagar samt ny kunskap. På Myndigheten för delaktighet (F d Handisam) webbplats, www.mfd.se, hittar du de senast uppdaterade riktlinjerna. Läs mer i Riktlinjer för tillgänglighet, Riv hindren

Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling LSF Kansli Ange Förvaltning/Bolag: Trafikförvaltningen Sjötrafiksektionen MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2014-11-14 LS 1411-1258 1 (8) Bilaga F 5 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning I programmet (lättläst) som Landstingsfullmäktige beslutade den 16 mars 2010 beskrivs hur målen nås. Varje år ska förvaltningar och bolag redovisa följande indikatorer: Mål 1 Bemötande 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka medvetandet och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: 1. Avsnitt om bemötande ingår i Waxholmsbolagets trafikavtal. Entreprenörers ombordanställda samt terminalpersonal är utbildade i bemötande med fokus på passagerare med olika typer av funktionshinder. 2. Mätningar görs månadsvis med resultatredovisning per tertial genom kundenkäter. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om bemötande, hur många uppföljningar har gjorts avseende bemötandet samt har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: 1. Avsnitt om bemötande ingår i Waxholmsbolagets trafikavtal. Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-737 41 09 E-post: registrator.lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 52 och 62

2 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2014-11-14 LS 1411-1258 2. Mätningar görs månadsvis med resultatredovisning per tertial genom kundenkäter. Parameter för besättningens uppträdande visar ett genomsnittligt värde på 92 %. 3. Inga ekonomiska regleringar har genomförts. 3. Vilka åtgärder har vidtagits för att personer med funktionsnedsättning ska kunna anställas. Svar: 1. Personalen på Waxholmsbolaget överfördes den 1 januari 2014 till Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting. Organisatorisk tillhörighet är Sjötrafiksektionen inom Trafikavdelningen. Kontorets adress är Lindhagensgatan 100, Stockholm.

3 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2014-11-14 LS 1411-1258 Mål 2 Kommunikativ tillgänglighet 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka den kommunikativa tillgängligheten. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar; 1. Tillgänglighetsinformation finns på reseplaneraren. Av tidtabellerna framgår fartygens tillgänglighet för passagerare med funktionshinder. I särskilda broschyrer redovisas bryggors tillgänglighet och tillgänglighet för passagerare med synnedsättning. 2. Sjötrafiksektionen och dess avtal med leverantörer är sedan 2014 inkluderade i Riktlinjen Tillgänglighet för Barn, Äldre och resenärer med funktionsnedsättning. RiTill 3. Upphandlat 2014 att ingå inom SL Tillgänglighetsupplysning, likt övriga kollektiva trafikslag. Tillgänglighetsupplysningen har personal som är utbildad att svara på frågor speciellt för tillgänglighet. 4. Inga kvantitativa eller kvalitativa mätningar har gjorts. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om kommunikativ tillgänglighet. Hur många uppföljningar har gjorts avseende kommunikativ tillgänglighet. Har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: 1. Waxholmsbolagets trafikavtal innehåller avsnitt om kommunikation via fartygens högtalaranläggningar. 2. Inga ekonomiska regleringar har genomförts. 3. Anser personer med funktionsnedsättning att den kommunikativa tillgängligheten till de tjänster som landstinget erbjuder har ökat.

4 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2014-11-14 LS 1411-1258 Svar: 1. Ingen särskild mätning för personer med funktionsnedsättning har gjorts, men i kundenkäterna är det genomsnittliga värdet för parameter enkelt att få information 87 %. 2. Information söks i allt högre grad på reseplaneraren. 4. Anser personer med funktionsnedsättning att deras möjligheter till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen har ökat. Svar: 1. Ingen kommentar.

5 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2014-11-14 LS 1411-1258 Mål 3 Fysisk tillgänglighet 1. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om den fysiska tillgängligheten, hur många uppföljningar har gjorts avseende den fysiska tillgängligheten samt om ekonomiska regleringar har genomförts. Svar: 1. Waxholmsbolagets trafikavtal innehåller avsnitt om fysisk tillgänglighet. Krav ställs på ombordstigning, toaletter och vistelse ombord utomhus och inomhus. 2. Mätningar görs månadsvis med resultatredovisning per tertial genom kundenkäter. Det genomsnittliga värdet för parametern trygg resenär är 90%. 3. Waxholmsbolaget har under året ökat kraven och påtryckningar vid byggnation av bryggor och kajer. 4. Inga ekonomiska regleringar har genomförts. 2. Har samverkan med andra samhällsaktörer ökat. Svar: 1. Waxholmsbolaget har i samarbete med Skärgårdsstiftelsen tagit fram informationsbroschyren Skärgård för alla. En information om resor och besöksmål för rörelsehindrade. 2. Waxholmsbolaget samarbetar med alla resursgrupper inom SL/TF, på samma sätt som övriga trafikslag inom SL, vid de gemensamma möten som hålls löpande under året med dels resursgrupper och dels politiker. 3. Sjötrafiksektionen har deltagit i flera medlemsträffar i olika medlemsförbund för funktionsnedsättningar tillsammans med Skärgårdsstiftelsen och föreläst om tillgänglighet på fartyg och öar i Stockholms Skärgård.

6 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2014-11-14 LS 1411-1258 4. Sjötrafiksektionen/Waxholmsbolaget blev nominerade till St: Julian priset av Stockholms Stad inom kategorin Fysisk Tillgänglighet 2014. 3. Har fysiska hinder eliminerats så att personal med funktionsnedsättning har kunnat anställas. Svar: 1. Waxholmsbolaget personal ingår sedan 2014-01-01 i Trafikförvaltningens personal och omfattas av förvaltningens arbete och ansvar avseende tillgänglighetsanpassningar av arbetsmiljö för personal.

7 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2014-11-14 LS 1411-1258 Utifrån svaren på ovanstående frågor anser ni att ni har metoder och verktyg för ett systematiskt arbete? Indikator: Andel av landstingets förvaltningar och bolag som infört metoder och verktyg för systematiskt arbete. Verktyg och metoder för systematiskt arbete innebär att verksamheten uppfyller beskrivningen i programmet gällande områdena bemötande, kommunikativ tillgänglighet och fysisk tillgänglighet Nivå Ja Delvis Nej Kryssa i på vilken nivå verksamheten har metoder och verktyg enligt angiven beskrivning. Metoder och verktyg finns och används av alla delar av arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar Metoder och verktyg finns och används för vissa delar av arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar X Inga metoder och verktyg finns för systematiskt arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar

8 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2014-11-14 LS 1411-1258 Tillgänglighet Att göra informationen tillgänglig betyder att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med och ta del av myndighetens information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten. Att göra lokalerna tillgängliga betyder att personer med funktionsnedsättning ska kunna besöka en myndighet samt ta del av och delta i verksamheten där. Lokalerna ska också fungera som arbetsplats för personer med funktionsnedsättning. Ibland sker förändringar inom tillgänglighetsområdet till exempel nya standarder, regler och lagar samt ny kunskap. På Handisams webbplats, www.handisam.se, hittar du de senast uppdaterade riktlinjerna. Läs mer i Riktlinjer för tillgänglighet, Riv hindren

1 (11) Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok 2014-11-12 Förvaltningsberättelse 2014 Datum: 2015-01-16 fastställd Frågeformulär avseende uppföljning av landstingets Upphandling och Inköp år 2014 Frågeformuläret syftar till att besvara hur förvaltningar/bolag arbetat med upphandling under året. Uppgiftslämnare och kontaktperson: Resultatenhet Kontaktperson E-postadress Telefonnummer Trafikförvaltningen (AB Storstockholms Lokaltrafik) Jan Ribacka Jan.ribacka@sll.se 08-6861561 1. Upphandlat år 2014 Här avses annonserade upphandlingar som avslutats under år 2014, d v s där tilldelningsbeslut fattats. Avrop, beställning och förnyad konkurrensutsättning på föregående års ramavtal tas inte med. Upphandlingsvärdet avser det sammanlagda avtalsvärdet, inklusive optionsår. Mkr betecknar miljoner kronor. 1.1. Ange antalet upphandlingar över 505 800 kr (28% av tröskelvärdet) för LOU samt det totala upphandlingsvärdet för dessa. Särskilj egna upphandlingar, samordnade upphandlingar och de upphandlingar som Ni gett SLL Upphandling i uppdrag att utföra. De verksamheter som går under LUF anger upphandlingar över 939 342 kr (26% av tröskelvärdet). Upphandlingar över 505 800 kr för LOU samt 939 342 kr för LUF år 2014 Upphandling Egna upphandlingar Samordnad upphandling Uppdrag till SLL Upphandling Antal upphandlingar, totalt Totalt upphandlingsvärde (Mkr) 80 12 311 0 0 0 0 2580 Bilaga F7-Frågeformulär upphandling TN_1412.docx

2 (11) Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok 2014-11-12 Förvaltningsberättelse 2014 Samordnad upphandling är när två eller flera nämnder/styrelser eller bolag gemensamt anskaffar varor och tjänster av samma slag. Den part som genomför den samordnade upphandlingen redovisar denna i enkäten. Eventuella kommentarer till fråga 1.1: Uppgifterna är hämtade från dels Upphandlingssektionens redovisade statistik av sektionen genomförda upphandlingar och dels av övriga organisationen registrerade i Trafikförvaltningens (TF) beställningsportal AGRESSO. I beloppet 12 311 Mkr ingår bl.a. 3 st. större upphandlingar (E23 Trafikupphandling Tyresö, Handen och Nynäshamn, Fysiskt och finansiellt elinköp, Biogas) till ett sammantaget upphandlingsvärde om 7 500 Mkr. I beloppet 12 311 Mkr ingår upphandlingsvärden enligt LOU för ca 233 Mkr vilket avser verksamhet för WÅAB och Färdtjänst. För övrigt har SL:s inköpskostnader (fakturerat belopp) varit ca 21 641 Mkr för år 2014. 2580 Bilaga F7-Frågeformulär upphandling TN_1412.docx

3 (11) Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok 2014-11-12 Förvaltningsberättelse 2014 1.2. Ange antalet direktupphandlingar och det totala upphandlingsvärdet för dessa. Antal direktupphandlingar och upphandlingsvärde år 2014 Upphandling Mellan 100 000 kr och 505 800 för LOU och 939 342 för LUF Över 505 800 för LOU och 939 342 för LUF med synnerliga skäl Antal Totalt upphandlingsvärde (Mkr) 38 13 24 183 Eventuella kommentarer till fråga 1.2: I beloppet 13 Mkr ingår upphandlingsvärden enligt LOU för ca 4 Mkr till ett antal direktupphandlingar om 17 st vilket avser verksamhet för WÅAB. I beloppet 183 Mkr ingår upphandlingsvärden enligt LOU för ca 128 Mkr till ett antal direktupphandlingar om 16 st vilket avser verksamhet för WÅAB. 2. Miljöprogram och uppförandekod 2.1 I hur många upphandlingar (exkl. direktupphandlingar) där avtal har tecknats år 2014 har landstingets miljöprogram beaktats? Avser upphandlingar över 505 800 kr för LOU och 939 342 kr för LUF. Upphandlingar där landstingets miljöprogram beaktats år 2014 Antal upphandlingar, totalt Egna upphandlingar 80 Samordnad upphandling - Uppdrag till SLL Upphandling - 2580 Bilaga F7-Frågeformulär upphandling TN_1412.docx

4 (11) Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok 2014-11-12 Förvaltningsberättelse 2014 2.2 I hur många av de av fullmäktige beslutade prioriterade områdena har krav ställts på landstingets uppförandekod (De prioriterade områdena är instrument och rostfria sjukvårdsartiklar, operation och engångsmaterial, handskar, sprutor och kanyler, förbandsartiklar, textilier.) Upphandlingar där krav ställts på landstingets uppförandekod år 2014 Antal upphandlingar, totalt Egna upphandlingar 0 Samordnad upphandling - Uppdrag till SLL Upphandling - 2.3 Antal övriga upphandlingar där krav ställts i på uppförandekod utöver de av fullmäktige prioriterade områdena Upphandlingar där krav uppförandekod utöver prioriterade områden år 2014 Antal upphandlingar, totalt Egna upphandlingar 80 Samordnad upphandling - Uppdrag till SLL Upphandling - Vilken uppförandekod har använts? TF använder inte SLL:s uppförandekod som kravställande dokument. SL som medlem i Global Compact har tagit fram egna krav motsvarande SLL:s uppförandekod. Dessa krav ställs av TF där så är möjligt med hänsyn till proportionalitetsprincipen. Antalet inkluderar 24 st direktupphandlingar med synnerliga skäl. 2.4 Antal genomförda uppföljningar av uppförandekoden 0 st. a) Antal uppföljningar som lett till åtgärd: aa) Om det lett till åtgärd, beskriv denna: 2580 Bilaga F7-Frågeformulär upphandling TN_1412.docx

5 (11) Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok 2014-11-12 Förvaltningsberättelse 2014 3. Avtal 3.1 I vilken utsträckning utnyttjar Er verksamhet samordnade upphandlingsavtal? Alltid Ofta Sällan Aldrig Om svar sällan eller aldrig, ange orsak: 4. Använder ni elektroniska beställningssystem? Ja Nej A) Om ja, vilket system används Clock Work Annat Om annat ange vad: Elektroniskt beställningssystem (MARS) används idag för anskaffning till lager. IT beställningsportal används för beställning av IT produkter, mobiltelefoner samt tillbehör till dessa. Utöver detta används AGRESSOS beställningsportal. Vidare tillhandahåller den nu upphandlade konsultanskaffningsleverantören en separat beställningsportal, för TF:s räkning. B) Om nej, finns planer på ett införande? Ja Nej Kommentar : 2580 Bilaga F7-Frågeformulär upphandling TN_1412.docx

6 (11) Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok 2014-11-12 Förvaltningsberättelse 2014 5. Kvalitet i upphandlingsarbetet. 5.1 I mars 2010 antog landstingsfullmäktige en ny upphandlingspolicy. Finns det en dokumenterad lokal upphandlingspolicy som följs? Finns det en dokumenterad och standardiserad upphandlingsprocess som följs? 2013 2014 2013 2014 Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Eventuella kommentarer till fråga 5.1: 6. Upphandlingsstrategi 6.1 I vilken utsträckning har en upphandlingsstrategi innehållande riskanalys och kvalitetssäkringsmoment upprättats? Gäller upphandlingar över 505 800 kr för LOU och 939 342 kr för LUF. Upphandlingsstrategi Egna upphandlingar Samordnad upphandling Uppdrag till SLL Upphandling Antal med genomförd och dokumenterad upphandlingsstrategi Antal upprättade strategier innehållande dokumenterad riskanalys och kvalitetssäkringsmoment 80 80 - - - - Eventuella kommentarer till 6.1: Samtliga upphandlingar som genomförs av TF föregås av ett anskaffningsbeslut som innehåller texter avseende upphandlingsstrategi och riskanalys. För direktupphandlingar innehållande synnerliga skäl fattas separata beslut innehållandes upphandlingsstrategier, riskanalys och motivering till de synnerliga skälen. 2580 Bilaga F7-Frågeformulär upphandling TN_1412.docx

7 (11) Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok 2014-11-12 Förvaltningsberättelse 2014 7. Uppföljning 7.1 Har ni en organisation som säkerställer aktiv uppföljning av ingångna avtal? Ja Beskriv denna: TF är en beställar- och förvaltarorganisation. Förvaltning av infrastruktur/trafikutövare utförs genom avtal med externt upphandlade entreprenörer/trafikutövare. TF är organiserat på sådant sätt att linjeorganisationen har egen personal för avtalsförvaltning av trafik, drift- och underhållsavtal. Projektorganisationen för infrastrukturprojekten bemannas med både egen personal och upphandlade konsulter som genomför avtalsförvaltning för projekten. Nej Om nej, ange varför? 7.2 Genomför ni seriositetskontroller via skattemyndigheten under pågående avtalsperiod? Ja Nej Om nej ange varför: Kommentar till Ja. Seriositetskontroller utförs när så erfordras. Seriositetskontroller sker fortlöpande av de företag som är anslutna till kvalificeringssystemet TransQ vilket TF tillämpar. 7.3 Följer ni regelmässigt upp avtal ekonomiskt under pågående avtalsperiod? Ja Nej Beskriv om ni gör annan regelmässig uppföljning av avtal: TF:s förvaltningsorganisation gör exempelvis regelbundna uppföljningar av trafikavtalen avseende såväl avtalad kvalité som andra krav genom trafikmätningar, dialoger och leverantörsmöten. 2580 Bilaga F7-Frågeformulär upphandling TN_1412.docx

8 (11) Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok 2014-11-12 Förvaltningsberättelse 2014 7.4 Hur många avtal (t ex serviceavtal och försörjningsavtal) har ni följt upp ekonomiskt under år 2014? Avser avtal med årligt avtalsvärde över 2000 000 kr för LOU och LUF. Hur många sådana avtal har ni totalt? Antal avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF Antal avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF, som följts upp ekonomiskt - - Försörjningsavtal avser städning, mat och tvätt. 7.5 Hur många avslutade avtal (t ex serviceavtal och försörjningsavtal) under 2014 har följts upp avseende villkor i avtalet? Avser avtal med årligt avtalsvärde över 2000 000 kr för LOU och LUF. Hur många sådana avtal har avslutats under året? Antal avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF, som avslutats under år 2014 Antal avslutade avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF, som följts upp avseende villkor i avtalet Antal avslutade avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF, utan särskilda villkor i avtalet - - - 8. Små och medelstora företag 8.1 Har förfrågningsunderlag anpassats så att små företag har möjlighet att delta i det konkurrensuppsökande skedet? Gäller upphandlingar över 505 800 kr för LOU och 939 342 kr för LUF. (Definition : små företag har färre än 50 anställda) Ja a) Antal upphandlingar där förfrågningsunderlaget anpassats 80 2580 Bilaga F7-Frågeformulär upphandling TN_1412.docx

9 (11) Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok 2014-11-12 Förvaltningsberättelse 2014 aa) På vilket sätt har förfrågningsunderlaget anpassats? TF genomför redan idag upphandlingar anpassade för både små, medelstora och stora företag i förhållande till vad som ska upphandlas. Valet av upphandlingarnas omfattning styrs bl.a. av TF:s möjligheter att hantera antalet affärer/avtal samt kostnads- och kvalitetseffektiva affärsupplägg. Dessa parametrar ligger delvis till grund för de upphandlingsstrategiska bedömningar som görs inför en upphandling. TF försöker alltid eftersträva en så god konkurrens som möjligt men givetvis görs bedömningar enligt ovan. I de fall TF väljer att genomföra upphandlingar i större paket så använder TF sig oftast av RFI:er (Request For Information) för att undersöka marknadens uppfattning avseende valda strategier. RFI:er används också för att förbereda marknaden för upphandlingen och möjliggöra för mindre aktörer att samarbeta i upphandlingen. För att ytterligare stimulera små- och medelstora företag att lämna anbud tillämpar TF avtalet för konsultanskaffning. aaa) Antal små företag som erhållit avtal? TF har genom konsultinköpet ramavtal med 798 leverantörer för SL/TF. Utav dessa utgör ca 758 leverantörer som har färre än 50 anställda. Nej Ange varför : 9. Medarbetarstatistik Här anges hur många genomsnittligt antal årsarbetare (ej personer) som arbetar med inköp (beställning/avrop) respektive upphandlingar. Beräkning av genomsnittligt antal framgår av Anvisningar årsbokslut 2014. (OBS! Om en medarbetare i sin tjänst till viss del har att upphandla/göra inköp så uppskattar Ni hur stor respektive del är). De som avropar ute i vården skall ej tas med här. Antal Heltidstjänster : Inköpare Upphandlare (beställning/avrop) 2013 2014 2013 2014 30 32 - - 2580 Bilaga F7-Frågeformulär upphandling TN_1412.docx

10 (11) Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok 2014-11-12 Förvaltningsberättelse 2014 Eventuella kommentarer till fråga 9: TF:s upphandlingssektion leder/deltar i samtliga upphandlingar exklusive beställning/avrop till lagerverksamheten som utförs av Manpower på uppdrag. Upphandlingssektionen består av 19 tjänster inklusive chef. Ovanstående siffra (32) för 2014 är en uppskattning utifrån ovan angivna anställda upphandlare och att det i TF:s projekt förekommer upphandlingsresurser i form av konsulter. Dessutom ingår 6 konsulter från leverantören för konsultanskaffning. Övriga i företaget som berörs av upphandling/inköp som kravställare är ca 150-250 medarbetare i olika omfattning. 10. Överprövningar 10.1 Ange antal unika överprövningsmål (så kallade målnummer, dvs flera parallella mål med olika leverantörer avseende samma upphandling) med lagakraftvunna domar under år 2014 där SLL fått rätt. SLL har fått rätt och ärendet har blivit: - avslaget - avskrivet - återkallat 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Antal: 4 4 0 0 0 0 10.2 Ange antal unika överprövningsmål (så kallade målnummer) med lagakraftvunna domar under år 2014 där anbudsgivaren fått rätt. SLL har ålagts att: göra en rättelse göra om upphandlingen 2013 2014 2013 2014 Antal: 0 0 1 0 Eventuella kommentarer till fråga 10: 2580 Bilaga F7-Frågeformulär upphandling TN_1412.docx

11 (11) Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok 2014-11-12 Förvaltningsberättelse 2014 11. Ökad eller minskad konkurrens vid upphandling Mäter ni om konkurrensen vid upphandling förändras mellan åren? Till exempel genom att mäta antalet anbud per upphandling. Ja Nej Om nej ange varför: Det är inget nyckeltal vi har tagit fram. Vi arbetar fortlöpande med att bevaka att konkurrensen upprätthålls. Trafikförvaltningen har påbörjat ett arbete med målsättningen att övergå till kategoristyrt inköp. I kategoristyrt inköp är utveckling av konkurrensen ett viktigt moment inom varje inköpskategori. Om ja ange hur ni mäter: 2580 Bilaga F7-Frågeformulär upphandling TN_1412.docx

2580 Bilaga Miljöredovisning WÅAB 2014 MILJÖREDOVISNING 2014 1