Uppföljning av 2015 års verksamhet för trafiknämnden

Transkript

1 1(1) Verksamhetsstyrning och ekonomi Handläggare Håkan Nilsson TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden , punkt Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Uppföljning av 2015 års verksamhet för trafiknämnden Årsrapport har upprättats 2015 avseende trafiknämnden och de i trafiknämnden ingående verksamheterna inom AB Storstockholms Lokaltrafik, färdtjänstverksamheten samt Waxholms Ångfartygs AB Förslag till beslut Nämnden föreslås besluta att att godkänna Årsrapport 2015 för trafiknämnden och de däri ingående verksamheterna förklara paragrafen omedelbart justerad Ragna Forslund Tf. Förvaltningschef Håkan Nilsson Avdelningschef Verksamhetsstyrning och ekonomi

2 ÅRSRAPPORT 2015 LS Trafiknämnden ÅRSRAPPORT 2015

3 2 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Ledningens åtgärder Förväntad utveckling Styrning Verksamhetens uppdrag och omfattning Regionalt trafikförsörjningsprogram Styrning av verksamheten Uppdrag Uppdrag givna i budget Uppdrag givna under året Efterlevnad av styrande dokument Bolagsstyrningsrapport/styrningsrapport Landstingets finanspolicy Internkontroll Mål Mål och indikatorer Ekonomi i balans Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Hållbar tillväxt och utveckling Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Övriga verksamhetsmål Verksamhet Genomförd verksamhet Avtal och upphandlingar Övriga händelser och speciella satsningar Större kommunikationsinsatser Verksamhetsförändringar Produktion trafik Kollektivtrafik på land Färdtjänsttrafik Kollektivtrafik på vatten Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv Produktivitet Ekonomi... 28

4 3 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Årets resultat Intäktsutveckling Kostnadsutveckling Avvikelser årets resultat mot årsbudget Förändring årets resultat mot föregående år Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Resultat per trafikindelning Redovisning över specialdestinerade statsbidrag Resultatdisposition Resultatdisposition SL Resultatdisposition WÅAB Resultatdisposition färdtjänstverksamheten Resultatdisposition trafikförvaltningen Investeringar Utfall gentemot budget Specificerade investeringar- utfall gentemot budget Specificerade investeringar utfall Ospecificerade investeringar Balansräkning Finansiering Verksamhetsstöd Förvaltning/bolag som arbetsgivare Personalpolicy Verksamhetsförändringar och omstruktureringar Kompetensförsörjning Utbildning Chef- och ledarskap Hälsofrämjande arbetsmiljö Sjukfrånvaro Jämställdhet och mångfald Miljö Miljöutmaning Klimatneutrala tjänster Ledningssystem Övrig redovisning... 51

5 4 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Socialt ansvarstagande, säkra processer och folkhälsoarbete Pågående rättsprocesser (tvister) Övrigt Nämnd-/styrelsebehandling Bilagor Bilaga 1 - SL-koncernen Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten Bilaga 3 - Waxholmsbolaget Bilaga 4 Analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Bilaga 5 Specifikation investeringsobjekt... 66

6 5 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Resultatet 2015 för trafiknämndens verksamhetsområden är minus 192 mkr (föregående år minus 18 mkr) jämfört med ett budgeterat nollresultat. Resultatprognosen från delårsrapport augusti 2015 uppgick till minus 220 mkr. Resultatet exklusive omräkning av pensionsskulden på minus 92 mkr, är minus 100 mkr. Prognosen exklusive omräkning av pensionsskulden på 117 mkr var minus 103 mkr. Budget 2015 hade ett behov av att stärkas med 500 mkr. Trafiknämnden levererade fyra femtedelar av utmaningen i budget. Översiktligt beror detta på en stark resandeutveckling, en positiv indexoch ränteutveckling samt effektiviseringar inom spårtrafiken. Landstingsbidraget har ökat med 6,1 procent och biljettintäkterna med 3,7 procent jämfört med utfallet Trafikkostnaderna har ökat med 3,4 procent och kapitalkostnaderna med 12,4 procent jämfört med föregående år. Diagram. Resultat 2015 jämfört med resultat 2014 och budget Utfallet per december är -192 mkr, inklusive en omräkning av pensionsskulden. Prognosen per helår var -220 mkr. Investeringsutfallet uppgår till mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad på 100 procent jämfört med budget, mkr.

7 6 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Ledningens åtgärder Effektivisering Under året har ett arbete pågått för att effektivisera verksamheten och sänka kostnaderna utifrån en helhet av åtgärder, såsom effektivisering av busstrafik, justering i spårtrafik, kostnadseffektivisering vid upphandlingar, insatser för att öka och säkra intäkterna i kollektivtrafiken, fortsatt effektivisering av administration samt konsultväxling. Effektiviseringar i spårtrafiken har effektuerats inom beställningsprocessen vilket har gett effekt från augusti respektive december 2015 och innefattar reducerad trafik och reducerad bemanning/öppettider på stationer. Vad gäller effektiviseringar i busstrafiken, arbetade trafikförvaltningen fram ett förslag till principer, som trafiknämnden också beslutade om att godkänna under september. Enligt dessa principer togs utgångspunkt i det regionala trafikförsörjningsprogrammet, med däri ingående linjeklassificering omfattande rekommenderat lägsta utbud samt statistik över resandet. I trafikavtal med VBP-ersättning (Verifierad Betalande Påstigande) har trafikutövaren större ansvar och frihet att planera trafiken utifrån den grundtrafik som avtalet stipulerar. Inom dessa avtal fick trafikutövarna inkomma med förslag på trafikförändringar. Effektiviseringarna i busstrafiken träder i kraft i januari Åtgärder för att stävja fusk fortsätter med bland annat en strikt tillämpning av regelverket, samordning mellan ordningsvakter och biljettkontrollen samt ett större antal biljettkontroller. Andra aktiviteter är kalibrering av spärrar samt återinförande av ljudsignaler som larmar vid fusk i spärrar. Valideringsgraden har ökat bland annat på grund av en förbättrad tillförlitlighet hos bussarnas viseringsutrustning. Under 2015 har trafikförvaltningen, som en del i en handlingsplan för att minska fusk, beställt extra kontroller vilket har medfört att fler kontrollanter har varit synliga i trafiken. I syfte att öka effektiviteten har kontrollerna till stor del omfördelats från utpasseringskontroller i biljetthallarna till att kontrollera ombord på tåg och bussar. Utökningen och omfördelningen av kontroller kommer att utvärderas under Förberedelser har gjorts för att genomföra en pilot med validering på plattformar på Tvärbanan och Nockebybanan. Utrustningen kommer att göra det möjligt för resenären att lösa biljett innan man går på tåget. Ett arbete har genomförts för att accessutrustning på bussar skall ha en hög tillgänglighet. Andelen fordon i trafik som har fel på utrustningen fortsätter att minska. Trafikförvaltningen har fått i uppdrag att spara 100 mkr under treårsperioden Som ett led i denna besparing påbörjades ett arbete med att minska antalet konsulter. Nedtrappning av antalet konsulter har skett under hela 2015 där en besparing på 24 mkr har uppnåtts.

8 7 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Internkontroll Arbetet som startade 2014 med att stärka internkontrollen och skapa effektivare arbetssätt har fortsatt under året. Utifrån befintliga processer, har bland annat risker och nuvarande kontroller kartlagts för inköpsprocessen. Befintlig kontrollstruktur har analyserats och resultatet av arbetet utgör en grund för utveckling och implementering av nyckelkontroller. Åtgärder för att skapa en enhetlig och tydlig rapportering av konsulttimmar som faktureras trafikförvaltningen har införts under hösten. Konsulter ska numera redogöra för nedlagda timmar i ett särskilt dagboksblad för att fakturerad tid ska kunna godkännas för betalning. Förbättringar av internkontroll inom den tekniska fastighetsförvaltningen har införts. Se vidare avsnitt Organisatoriskt har internkontrollarbetet förstärkts genom att internrevisionen och Chief Risk Officer (CRO) har blivit direktrapporterande till förvaltningschefen, tidigare var dessa funktioner en del av ledningsstaben. Därutöver har förvaltningschefen beslutat att inrätta en internkontrollgrupp. Denna skall arbeta med att införa åtgärder och kontroller för att hantera identifierade risker/förbättringsområden samt att vara rådgivare för hur processer och kontroller kan förbättras. Effekten av dessa förändringar uppnås under En tydlig koppling finns mellan identifierade risker i internkontrollplanen (IKP) för 2016 och förvaltningschefsuppdragen i verksamhetsplanen. Förvaltningschefens uppdrag i verksamhetsplanen 2016 har tydligt prioriterats bland annat utifrån IKP och uppdrag som återfinns i arbetsordningen har lyfts bort till förmån för beskrivningar av ansvar. Syftet är bland annat att skapa en hög resurseffektivitet, tillsammans med god uppföljning och styrning. Riskhanteringsarbetet avseende risker som har identifierats i internkontrollplanen pågår för de flesta av dessa. Införande av riskhantering görs inom hela trafikförvaltningen. Förvaltningens största program leds och styrs baserat på riskhantering i programmens alla faser. De förslag till beslut som presenteras i tjänsteutlåtande ska sedan årsskiftet innehålla en redogörelse för genomförda riskanalys- och riskhanteringsåtgärder. Verksamhetsutveckling En utredning från 2014 med syfte att utveckla boksluts-, budget- och redovisningsprocesser pekade bland annat på ett behov av att utveckla systemlösningar för analys och konsolidering av hög kvalitet inom samtliga verksamheter. Ett arbete har startat under året för att skapa ett integrerat systemstöd för ekonomi- och verksamhetsstyrning. Syftet är att skapa beslutsstöd för utfall, budget och prognos samt en ledningsrapportering som stödjer trafikförvaltningens processer och arbetssätt. Implementering

9 8 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS av de tre modulerna, drift, ledningsrapportering och investeringar, kommer att ske under I syfte att förbättra ekonomistyrningen har månadsuppföljningen vidareutvecklats på trafikavdelningen. I den nuvarande uppföljningsmodellen granskas sektionsvis månadens utfall, både på driftoch investeringssidan, med bland annat fokus på avtal och prognos. I uppföljningen ingår också en analys av biljettintäkter. Analysen utgår ifrån statistik och nyckeltal och genomförs stegvis utifrån omvärldsfaktorer, volymförändringar, prisförändringar, effektiviseringar samt övrigt. Under hösten 2015 har arbetet med att förfina och implementera affärsförvaltningsprocessen inom trafikförvaltningen fortsatt. Som en särskild del i affärsförvaltningen har nya rutiner för uppföljning av teknisk fastighetsförvaltning fastställts. Vidare har processen för infrastruktur och kundnära aktiviteter utvecklats under Uppföljning och kontroll av pågående projekt har förbättrats avseende att identifiera aktiveringstidpunkt och tidigare identifiera projekt som skall kostnadsföras. Exempel på åtgärder för att fortsätta utveckla investeringar är en effektivare styrning av investeringsportfölj- och processer. Inom trafikavdelningen genomförs månatlig uppföljning och prioritering av kortsiktiga investeringsprojekt. Styrningen av projekten har en tidshorisont på 18 månader. Inom avdelningen Projekt och upphandling har metoden för den ekonomiska styrningen av projektportföljen för leverans mot investeringsbudgeten utvecklats under året. Organisationen för signalsystemskompetens har förstärkts. En genomgång av säkerhetsdelegeringar har genomförts samt kunskapsåterföring, utbildningsinsatser och säkerställande av rätt kompetens i program och projekt. Projekt- och programhandboken har utvecklats vad avser såväl riskhantering för att säkerställa att projektledare systematiskt arbetar med riskhantering, som regler för dokumenthanteringsplaner, kommunikation, miljö och arbetsmiljöplaner. Trafikavdelningen har infört en ny organisation under året för att bland annat förbättra förvaltningsmottagandet av verksamhetskritiska infrastrukturleveranser och trafikupphandlingar. Se vidare avsnitt 4.2. Två dokumenthanteringsplaner är fastställda under året som reglerar hur en handling ska hanteras och var den ska förvaras. I och med att dokumenthanteringsplaner har fastställts har trafikförvaltningen också tagit ett viktigt steg i arbetet att införliva den så kallade verksamhetsbaserade informationsredovisningen (VIR) som skall tillämpas i Stockholms läns landsting.

10 9 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Förväntad utveckling 2016 Förutsättningarna för kollektivtrafiken påverkas av befolknings- och verksamhetstillväxten i regionen. Under den närmsta tioårsperioden beräknas antalet invånare i länet öka från 2,2 miljoner till 2,5 miljoner. Befolkningstillväxten innebär en generellt ökad belastning på trafiksystemet. Faktorer som har betydelse för resandeutvecklingen är bland annat befolkningstillväxt, sysselsättningsgrad, bensinpris, trängselskatter samt parkeringsavgifter och tillgång till parkering. Allmänna samhällstrender kan också påverka resandet, såsom ökad hälso- och miljömedvetenhet. För Stockholmsregionen är det en stor utmaning och en avgörande framtidsfråga att kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen på sikt ska kunna öka. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet. Belastningen på kollektivtrafiksystemet ökar och det finns investerings- och utvecklingsbehov, vilket innebär ökade kostnader för kollektivtrafiken. Under de senaste åren har investeringsvolymen ökat och den kommer att vara fortsatt hög under de närmaste åren. Flera föreslagna investeringar behöver dock omprioriteras över den kommande femårsperioden med nuvarande investeringsram. Avseende program Roslagsbanan pekar prognoser idag på behov av utökad investeringsbudget för att färdigställa med bibehållen ambitionsnivå. Investeringarna har medfört ett ökat lånebehov och ökade avskrivningskostnader. För att skapa en hållbar kostnadsutveckling inom trafiken kommer arbetet att fortskrida med effektiviseringar och omprövningar. Ett fortsatt fokus kommer också att vara på upphandlingar, intäktssäkring och förbättrad internkontroll.

11 10 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Styrning 2.1 Verksamhetens uppdrag och omfattning Landstinget har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker Stockholms län, ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Visionen för kollektivtrafiken är en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem. I trafikförvaltningens uppdrag ligger att bereda och verkställa beslut om inriktning och omfattning för en långsiktigt hållbar kollektivtrafik inom trafiknämndens verksamhetsområden. Dessutom ansvarar förvaltningen för styrning och uppföljning av trafikdrift samt upprätthållandet av infrastrukturens funktion, säkerhet och värde. All trafik utförs av företag som trafikförvaltningen upphandlar i konkurrens. För att kunna erbjuda en så bra trafik som möjligt, är det avgörande att trafikförvaltningen har ett affärsmässigt och förtroendefullt samarbete med de företag som trafikförvaltningen sluter avtal med. Trafikförvaltningens roll är att vara expert på att övergripande planera, beställa och följa upp trafiken, medan trafikentreprenörerna svarar för den detaljerade planeringen, leveransen och mötet med kunden Regionalt trafikförsörjningsprogram Det regionala trafikförsörjningsprogrammet innehåller Stockholms läns långsiktiga kollektivtrafikmål. Programmet beskriver omfattning och förutsättningar för den upphandlade trafiken för att nå måluppfyllelse, samt vad den kommersiella trafiken kan bidra med. Programmet innehåller politiska målsättningar och uppdateras eller aktualitetsprövas en gång per mandatperiod. Trafikförvaltningen har under året fortsatt arbetet med att revidera det regionala trafikförsörjningsprogrammet. 2.2 Styrning av verksamheten Trafikförvaltningens verksamhet regleras genom tillämpliga lagar samt tillstånd för den verksamhet förvaltningen bedriver. Landstingets styrning av trafikförvaltningens verksamhet sker genom budget och olika övergripande styrdokument såsom direktiv, SLL:s policyer, trafikförsörjningsprogram och SLL:s investeringsstrategi. De långsiktiga målen för kollektivtrafiken i Stockholms län sätts i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län. Där anges långsiktiga mål som krävs för att visionen om en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem ska kunna förverkligas.

12 11 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Den ekonomiska styrningen för trafikförvaltningen utgår från budgeten, som anger mål och ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Förvaltningschefen beslutar årligen om en ettårig verksamhetsplan för att leda och styra verksamheten via mål och uppdrag. Trafikförvaltningen styrs genom en kombination av uppsatta mål och styrning genom uppdrag från förvaltningschefen till avdelningscheferna inom organisationen. Styrningen grundar sig på ett aktivt arbete med riskanalys och riskhantering, både för att fatta verksamhetsbeslut men även för att följa upp att beslutade mål uppnås. Arbetet inom förvaltningen sker enligt fastställda riktlinjer. Exempel är den aktiva arbetsmetodiken i såväl studier som investeringsprojekten som följer fastställda steg i enlighet med studiehandboken och projekthandboken. 2.3 Uppdrag Uppdrag givna i budget Nedan redovisas de uppdrag som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2015, LS För status hänvisas till bilaga A1 Uppdrag i budget. - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med underlag för genomförandebeslut avseende ny bussdepå i Ekerö - att till följd av att objektet Miljöbussar utgår från investeringsbudget 2015 och plan uppdra åt trafiknämnden att vidta nödvändiga justeringar av investeringsbudget 2015 och plan inom trafiknämndens fastställda investeringsutrymme senast i samband med inrapportering av slutlig budget att uppdra åt trafiknämnden att, i samråd med landstingsstyrelsen, utreda tillkommande investeringsbehov för befintlig tunnelbana, bytespunkter samt angränsande anläggningar med anledning av beslutad överenskommelse om utbyggnad av tunnelbana i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling - att uppdra åt trafiknämnden att senarelägga genomförandet av sammanbindningen av Spårväg city mellan linje 7 och Lidingöbanan i Ropsten till efter år 2019 samt att utreda möjligheterna till etappvis trafikstart till Frihamnen och vid tillräckligt stor redovisad nytta lämna förslag på beslut avseende en sådan lösning med trafikstart före år att uppdra åt trafiknämnden att se över ambitionsnivåer avseende beslutade och planerade investeringar för perioden samt föreslå nödvändiga förändringar avseende berörda objekts tid, ekonomi och kvalitet samt därtill hörande konsekvensanalys - att uppdra åt trafiknämnden att utreda förutsättningar och kostnader för införande av helautomatisk drift på tunnelbanans röda linje samt eventuella konsekvenser som detta kan medföra

13 12 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS att uppdra åt trafiknämnden att tillsätta en parlamentarisk utredning för att se över framtidens biljettsystem i kollektivtrafiken vad avser priser, zoner och biljettsystem. Nedan redovisas de uppdrag som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2014, LS För status hänvisas till bilaga A1 Uppdrag i budget. - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Färdtjänstsystem - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Fordonsdator Buss-PC Uppdrag givna under året Nedan redovisas de uppdrag givna av landstingsfullmäktige/ landstingsstyrelsen under För status hänvisas till bilaga A2 Uppdrag under löpande år. - att uppdra till landstingets nämnder och bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin - att uppdra åt trafiknämnden att, inom ramen för gällande ansvarsoch beslutsordning avseende landstingsverksamheternas investeringar, förvalta avtalet och träffa sådana tilläggsöverenskommelser rörande investeringar och drift som erfordras för avtalets förvaltning 2.4 Efterlevnad av styrande dokument Bolagsstyrningsrapport/styrningsrapport Till Årsrapporten 2015 finns i bilaga bolagsstyrningsrapport för SL respektive för WÅAB samt styrningsrapport för trafikförvaltningen Landstingets finanspolicy Landstingets finanspolicy följs av bolag och förvaltning inom trafiknämndens verksamhetsområde. I det fall avsteg gjorts är detta enligt överenskommelse med SLL Internfinans Internkontroll Trafikförvaltningen följer Stockholms läns landstings policy för internkontroll, LS vilket innebär att regler och anvisningar har utformats för att upprätthålla en god internkontroll och att dessa antagits

14 13 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS av trafiknämnden. Förvaltningschefen avrapporterar löpande till nämnden hur den interna kontrollen fungerar. Organisatoriskt är numera Chief Risk Officer (CRO) och internrevisionen särskilda funktioner som var och en rapporterar direkt till förvaltningschefen. Arbetet med planering, riskhantering, rapportering etcetera, är inrättat så att en kontinuerlig direktkontakt kan förekomma med förvaltningschefen och organisationen. I arbetet med internkontrollplan för år 2016 har förvaltningschefen och ledningsgruppen tagit tillvara på avdelningarnas riskbedömningar och ställt dessa mot sina egna utvärderingar. Samtliga tjänsteutlåtanden granskas inom trafikförvaltningen av CRO med avseende på kvaliteten i genomförda riskanalyser och de riskhanteringsåtgärder som föreslås som resultat av tjänsteutlåtandena. CRO-funktionen har under året gett stöd till ett antal riskanalyser. Riskanalyserna har exempelvis omfattat utredningar av haverier, bedömningar av affärsbeslut och projekt.

15 14 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Mål 3.1 Mål och indikatorer Ekonomi i balans Mål och indikator EKONOMI I BALANS Finansiell stabilitet Resultat: Ett positivt resultat enligt balanskravet Utfall 2015 Mål 2015 Utfall mkr 0 mkr -18 mkr Budget 2015 för trafiknämndens ansvarsområde hade ett årsresultat på noll mkr i enlighet med fullmäktiges beslut. Prognosen visade på ett resultat på mkr. Resultatet för helåret uppgår till -192 mkr. I såväl prognos som utfall för året ingår den ökade kostnaden avseende pensionsskulden. Se vidare avsnitt Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Mål och indikator ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK I ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Attraktiva resor Utfall 2015 Mål 2015 Utfall 2014 Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna * 38,0% 37,5 % 38,0 % Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik ** 78% 75 % 77 % Andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik 86% 90 % 87 % Andel nöjda resenärer i kollektivtrafiken på vatten 91 % 96 % Tillgänglig och sammanhållen region Andel bussar med tillgängligt insteg 100% 100 % 100 % Andel spårfordon med tillgängligt insteg 91% 83 % 84 % Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan Andel förnybar energi i kollektivtrafiken *** - 86 % 93 % Kostnad per personkilometer 3,12 kr 3,22 kr 3,02 kr *) Angivet utfall är preliminärt och baserat på undersökningen i oktober **) Andel nöjda resenärer enligt SL-ombordundersökning. ***) Utfall levereras i samband med miljörapporteringen. Attraktiva resor Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna har ökat något vid den senaste mätningen, som utfördes hösten Indikatorn är trögrörlig. En ökad kollektivtrafikandel av de motoriserade resorna är både ett mål och ett medel för att minska trängseln i hela transportsystemet och även för att minska klimatpåverkan. Kollektivtrafikandelen i övriga Sverige ligger på cirka hälften av Stockholms läns nivå.

16 15 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Diagram. Andel nöjda resenärer per trafikslag. Enligt ombordundersökningen Upplevd kvalitet har andelen nöjda resenärer i kollektivtrafiken på land ökat från 77 till 78 procent. Det är den högsta siffran sedan mätningarna startade år För tunnelbanan syns förbättringar inom en rad områden som exempelvis tidhållning, städning och bemötande. Bakom de förbättrade nöjdhetssiffrorna för buss finns god tillförlitlighet i samtliga områden under året. Omläggningen av linjenätet i innerstaden och Lidingö har också verkat positivt på nöjdheten. Pendeltåg, som stod för den största ökningen föregående år, minskar med sex procentenheter, från 72 till 66 procent. Den främsta orsaken till en försämrad nöjdhet jämfört med föregående år förklaras av brister i infrastruktur och trafikstörningar under våren. Även för lokalbanor berodde nedgången i andel nöjda kunder till viss del på trafikavstängningar som skett på flertalet av banorna. Andelen färdtjänstresenärer som ger betyget 4 eller 5 på en femgradig skala på fråga om hur den senaste resan upplevdes uppgår till 86 procent. Det är en procentenhet under föregående år. Den upplevda kundnöjdheten i skärgårdstrafiken var liksom året innan 96 procent. Pendelbåtstrafiken uppnådde 95 procent.

17 16 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Tillgänglig och sammanhållen region Andel bussar och spårfordon med tillgängligt insteg har uppnått målnivån för För andelen bussar var målet satt till 100 procent och målet har varit att bibehålla kravet på att alla bussar i SL-trafiken ska vara tillgänglighetsanpassade. För spårtrafiken ökar andelen och är nu uppe i 91 procent av alla fordon. Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan Andel förnybar energi i kollektivtrafiken rapporteras i samband med miljörapporteringen i slutet av februari Kostnad per personkilometer har ökat till 3,12 kr per personkilometer. Ökningen förklaras av att kostnadsökningstakten varit högre, 4 procent, jämfört med antalet personkilometer som ökat med drygt 1 procent Hållbar tillväxt och utveckling Mål och indikator HÅLLBAR TILLVÄXT Effektivt miljöarbete Energianvändningen i verksamhetslokaler: energianvändning per kvadratmeter (kwh/m 2 ) * *) Utfall levereras i samband med miljörapporteringen. Utfall 2015 Mål 2015 Utfall Kommentar om utfall för miljöarbete sker i och med miljöredovisningen i slutet av februari Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Utfall Mål och indikator 2015 ATTRAKTIV OCH KONKURRENSKRAFTIG ARBETSGIVARE Stolta merbetare Mål 2015 Utfall 2014 AKA-index: Uppföljning av landstingets personalpolicy i medarbetarenkäten som består av aktivt ansvarstagande, kund- och resultatfokus, förändring och utveckling, jämlikhetsindex, hälso- och stressindex samt motivationsindex. Skala SLL:s indikator AKA-index om stolta medarbetare för trafikförvaltningen har utfallet 77, vilket är samma nivå som föregående år. Trafikförvaltningens utfall av Motiverad medarbetarindex (MMI) uppgick till 67 vilket var en ökning med en procentenhet. MMI har därmed ökat varje år de senaste fem åren. Av de fyra frågor som ingår i MMI är två fokuserade på medarbetarens motivation och arbetssituation och de övriga två på trafikförvaltningens attraktivitet som arbetsgivare och huruvida man skulle rekommendera andra att arbeta på trafikförvaltningen.

18 17 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Övriga verksamhetsmål Diagram. Punktlighet per trafikslag. En av de indikatorer som är viktig för resenärerna är hur punktlig trafiken har varit. Punktligheten mäts procentuellt i antal avgångar i rätt tid. Tunnelbana har liksom för nöjd-kund, ökat punktligheten jämfört med föregående år då fordons- och depåfel har minskat under Dessutom har en genomgång och justering av tidtabeller skett i syfte att få en mer robust och störningssäker tidtabell. Även för lokalbanor har punktligheten ökat, där samtliga lokalbanor har stigit med en procentenhet till Enskilda månader då utfallet varit lägre för vissa av banorna, beror detta i de allra flesta fall på störningar i infrastrukturen, till exempel i form av nedrivna kontaktledningar. Övriga trafikslag har minskat i punktlighet. Den övergripande orsaken till att punktligheten hos pendeltågstrafiken minskade med en procentenhet relateras till störningar i infrastrukturen samt obehöriga personer i spåret. Den lägre punktligheten för busstrafiken har främst påverkats av framkomlighetsproblem i innerstaden, men även på Ekerö och i Järfälla/Upplands Bro, där trafiken påverkats av byggarbeten i området. Vid taxiresa för färdtjänstverksamheten, ska 94 procent av kunderna hämtas inom 10 min från avtalad tid. Punktligheten uppgick för 2015 till 94 procent vilket är en procentenhet lägre än föregående år. För sjötrafiken

19 18 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS avses endast skärgårdstrafiken, där punktligheten mäts genom tidspassning vid de större knutpunkterna och denna uppgick även 2015 till 93 procent. Ytterligare lokala mål återfinns i bilaga Verksamhetstal.

20 19 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Verksamhet 4.1 Genomförd verksamhet Avtal och upphandlingar Nedan beskrivs kortfattat kring de upphandlingar som genomförts under året. Tilldelningsbeslut fattades i december för pendeltågstrafiken (E24), och MTR har tilldelats kontrakt. SJ har överprövat upphandlingen och process pågår i förvaltningsrätten. Tilldelningsbeslut fattades i november för busstrafiken i Södertälje (E27) och Järfälla, Upplands-Bro (E28). Avtal har ingåtts med Nobina och arbete inför kommande uppstart har påbörjats. Tilldelningsbeslut fattades i november för sjötrafiken (E29) och för närvarande pågår flera överprövningar. I avvaktan på utgången av processerna har förvaltningen ingått temporära uppdragsavtal för att säkerställa fortsatt drift av sjötrafiken. Huvuddelen av färdtjänstens avtal har upphandlats (E26) under året. E26 omfattar avtal gällande rullstolstaxi, där avtal har slutits med sju leverantörer och dessa träder i kraft Vidare omfattas färdtjänsttaxi, där överprövning pågår för ett av 33 områden. Trafikstart är E26 innefattar även upphandling av bårtaxi där Samtrans tilldelats kontrakt samt callcenter och närtrafik, där upphandling pågår. I december 2014 beslutade trafiknämnden att godkänna utvärderingen av MTR-avtalet (SL ) som genomförts under I enlighet med trafiknämndens beslut har en överenskommelse tecknats med MTR i juni Som en del i överenskommelsen har avtalstiden fastställts till 2 november 2023 villkorat MTR:s deltagande i program/projekt till exempel röda linjens uppgradering (RLU), citybanan (CB), förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), anpassning av verksamheten samt att MTR säkerställer leverans mot resenär. Ingen tillkommande ersättning utgår. Överenskommelse har träffats med MTR om att överlåta kassa- och kontanthanteringssystem (icash) till MTR. C20-fordonen nyttjas i högre grad än prognosticerat. Efter genomförd förstudie beslutade trafiknämnden 2014 att ge trafikförvaltningen i uppdrag att ombesörja uppgradering av fordonen. Ramavtal för de övergripande villkoren tecknades den 21 augusti 2015 följt av avtal för boggi-swop samt byte av motorkablage. Ett nytt avtal avseende underhåll på Spårväg city och Lidingöbanan, UH2012B, har tecknats under perioden. Avtalet träder i kraft den 1 januari

21 20 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS och den nya leverantören ElTel har under hösten etablerat organisation och rutiner för uppdraget. Under året har den nya kundtjänstleverantören, Releasy, påbörjat uppdraget och den tidigare leverantören GoExcellent fasades ut under hösten. Under 2015 har förvaltningen genomfört upphandling av reklamavtalen och i januari 2016 fattades tilldelningsbeslut. ClearChannel fortsätter i spårtrafiken och Wallstreet Media tilldelades buss. Avtal för IT drift (DIT 2017) och underhåll (IT UH 2017) har påbörjats under 2015 med planerad driftsstart för nya avtal under Avtal för kundundersökningar har upphandlats under året. I maj beslutade trafiknämnden om anskaffningsbeslutet för UH2014 (upphandling avseende drift och underhåll av fastigheter). UH 2014 innehåller fem områden; tunnelbana, spärr, lokalbana, hissar och rulltrappor. Upphandlingar pågår med olika tidplaner för de olika områdena Övriga händelser och speciella satsningar Trafikförvaltningen deltar i tillväxt- och regionplaneförvaltningens arbete med kommande regionplan, RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen). Trafikförvaltningens ansvarar för att utveckla kommande RUFS med avseende på det framtida transportsystemets utformning. Arbete pågår med att färdigställa ett samrådsunderlag som är planerat att gå ut till regionens aktörer våren Trafikförvaltningen har under året fortsatt arbetet med att revidera det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Under våren 2016 kommer ett antal samrådsmöten äga rum och under 2016 planeras en remiss till regionens aktörer med sikte på beslut av landstingsfullmäktige om färdig revidering år Se även Regionalt trafikförsörjningsprogram. Arbetet fortskrider med att tillsammans med länets kommuner och Trafikverket utveckla framkomligheten för befintlig och framtida stombusstrafik till exempel genom att ta fram förbättringsförslag för linje 2 och 3. Trafikförvaltningen deltar i planering och samråd för den utbyggnad av tunnelbanan som drivs av förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT). Detta genom att bevaka att planeringen även beaktar övrig kollektivtrafikutveckling samt genom deltagande i arbetet med att se över vilka ytterligare behov av förändringar i kollektivtrafiken som uppkommer som ett resultat av utbyggnadsobjekten. Förbättringar av internkontroll inom den tekniska fastighetsförvaltningen har införts. Arbetat har utgått ifrån en internrevisionsrapport hos

22 21 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS förvaltningen. I det mer omedelbara perspektivet har bland annat nya rutiner tagits fram, vilket inkluderar mallar för beställningar och fakturaunderlag. Utbildning och informationsinsatser har genomförts och för att säkerställa implementeringen görs månadsvisa stickprovskontroller av fakturor och fakturaunderlag. En övergripande processbeskrivning av flödet inom den tekniska fastighetsförvaltningen har tagits fram. I ett längre perspektiv övervägs kontroller samt utveckling av ett anpassat arbetssätt för det nya avtal inom fastighetsområdet som för närvarande är under upphandling (UH 2014). Därtill kommer pågående utredning inom avdelningen för strategisk utveckling (SU) avseende bland annat organisation och uppdrag för fastighetsområdet. I juni var det trafikstart för E23 (busstrafik Handen, Tyresö och Nynäshamn) med Nobina som trafikentreprenör. Vid samma tid trafiksattes det nya linjenätet (busstrafik Stockholms innerstad och Lidingö) av Keolis inom ramen för trafikavtal E22. Inom sjötrafiken har SL Access införts under Vidare har ett antal försök genomförts under året; Nord/Sydlig linje, förlängd sommartidtabell samt försökstrafik Huvudskär. Arbete med upphandling av försökslinjer av pendelbåtstrafik har pågått under 2015 (Riddarfjärden och Ekerö). Under 2014 och början av 2015 genomfördes förstudien Köp och validering av biljett. Förstudien belyste de båda biljettsystemen SL Access och mobilbiljettsystemet (sms och app) och vilka åtgärder som bör göras på kort och lång sikt. Efter trafiknämndens beslut genomförs nu en rad åtgärder för att förbättra de nuvarande biljettsystemen men också för att ta de första stegen mot ett centralvaliderat biljettsystem. Handläggningstiden för färdtjänsttillstånd har minskat under året från 16 veckor till 2-3 veckor. Projektet BESAM, det vill säga införande av Asset Management system för spårtrafikanläggningen, fortgår enligt plan. Inventering av tunnelbanans blå linje och utbildning till Strukton har prioriterats under andra halvåret. Vidare har ett nytt projekt för verksamhetsutveckling inom teknisk dokumentation startats upp i syfte att finna nya rutiner och IT-stöd för dokumenthantering av relationshandlingar för såväl förvaltning som projekt i anläggningen. Rekommendationerna efter Interfleets utredningsrapport avseende rulltrappsolyckan på Östermalmstorg håller på att implementeras i förvaltningen. En investeringsplan som sträcker sig på 10 år är framtagen för utbyte av hissar och rulltrappor med budget på 1,5 miljarder kronor. I enlighet med uppdrag givet i trafiknämnden i juni 2015 har förvaltningen arbetat med framtagande av underlag och utredningar inför Sverigeförhandlingen.

23 22 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Trafikförvaltningen har påbörjat arbetet med den parlamentariska utredningen kring priser, taxesystem och biljett- och betalsystem i enlighet med uppdrag givet i trafiknämnden i mars Inriktningen är att resenärerna ska uppleva att det är enkelt att resa kollektivt och att fler ska välja att resa kollektivt. Det skall vara användarvänligt att resa dels för att kunna öka resandet men också för att intäkterna ska säkras. Under året har en inriktning fastställts för trafikförvaltningens behov av forskning och innovation år för att nå målen för Stockholm läns kollektivtrafik. Trafikförvaltningen har därutöver deltagit i etablering av samarbete med KTH och Stockholms universitet under ledning av landstingsstyrelsen. Trafikförvaltningen har under året fortsatt arbetet med framtagande av utvecklingsplaner för respektive trafikslag Större kommunikationsinsatser Under 2015 har flera kampanjer genomförts i syfte att öka såväl antalet resenärer som försäljning av biljetter. En kampanj riktad mot företag genomfördes i början av året, vilken resulterade i ett stort antal nya registrerade företagskunder. Under samma period genomfördes även en kampanj riktad mot bilister för att öka överströmningen till kollektivtrafik. Kampanjen Tips från SL genomfördes löpande under 2015, med syfte att informera resenärer om förbättringar i biljettsortiment och tjänster, exempelvis automatisk påladdning av reskassa samt SL:s trygghetstjänster. Den nya biljettappen har marknadsförts under året, både genom kampanjer och riktade insatser. Våren 2015 infördes SL-accesskortet även i sjötrafiken. Detta presenterades för resenärer i en kampanj. I början av sommaren marknadsfördes även den nya nord-sydlinjen till sjöss, vilket resulterade i gott genomslag bland resenärer och i media. En ny grafisk profil för varumärket SL presenterades i början av året. Denna omfattar nytt utseende för spårtrafikkarta, vägvisning i trafiken samt trafik-, störnings- och bygginformation. Arbetet med att fullt ut tillämpa den nya profilen har inletts och beräknas fortsätta även under I samband med trafikstörningar, avstängningar och övriga förändringar i utbudet har omfattande kommunikationsinsatser genomförts. Dessa bedöms ha haft god effekt kopplat till kundnöjdheten. 4.2 Verksamhetsförändringar Trafikförvaltningen har sedan länge identifierat kommande omfattande infrastrukturleveranser och trafikupphandlingar. Förvaltningsmottagandet

24 23 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS och uppstarten av dessa är påbörjade, men kommer successivt att intensifieras under en tid framöver. För att kvalitetssäkra förvaltningens förmåga i denna nya situation genomfördes under slutet av 2014 och början av 2015 en situationsanalys rörande organisation och kompetens. I analysen framkom ett behov av organisationsjusteringar för att säkra den framtida leveransförmåga. Som ett resultat av detta införde trafikavdelningen en ny organisation under året för att bland annat förbättra förvaltningsmottagandet av verksamhetskritiska infrastrukturleveranser och trafikupphandlingar. Den nya organisationen bygger på ett renodlat trafik- och serviceleveransansvar, och syftar bland annat till att skapa förutsättningar för en fokuserad affärs/avtalsuppföljning samt ett tydliggörande av infrastrukturägarskapet. Därtill avses att skapa en robust organisation, där kompetenser av samma slag samlas under gemensam ledning. Vidare skapas en sektion för intäkter, som syftar till att lägga stor tyngd på intäktssäkring och de kommersiella frågorna. Ett av de långsiktiga målen med förändringen är att arbetssättet inom avdelningen ska bli mer processorienterat. Den önskade effekten av avdelningens genomförda organisationsjustering kan sammanfattas i fyra nyttor: effektivt arbetssätt, tydlig verksamhetsstyrning, stort affärsfokus samt en robust organisation. Trafikavdelningens förändrade organisation med tillhörande arbetssätt har varit driftsatt i sex månader och kan redan nu, inom vissa områden, visa på att de eftersträvade nyttorna också i praktiken gett effekt. Som en del i arbetet med organisationsförändringar ingick också att pröva om några av avdelningens operativa delar var möjliga att outsourca för att på så sätt skapa större flexibilitet i det fortsatta organisationsutvecklingsarbetet. Ett antal befattningar inom kundservice färdtjänst befanns vara möjliga att outsourca. Arbetet med att genomföra sådan outsourcing kommer att fortgå under första halvan av I början på året har ett projekt startats upp för att se över konsultanvändningen och hur den kan effektiviseras. Projektet avslutades i november och resulterade bland annat i en handbok för konsultanvändning samt nyckeltal för konsultstyrning. Under 2016 kommer en personalstrategisk utredning att genomföras. Resultatet av konsultanvändningsprojektet kommer att vara en del i den fortsatta utredningen.

25 24 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Produktion trafik Tabell. Produktionsredovisning per trafikslag jämfört med budget och föregående år. Produktionsredovisning Bokslut 2015 Bokslut 2014 Förändr % Budget 2015 Avvik Bokslut- Bu Allmän kollektivtrafik på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag ,4% ,4% Genomsnitt påstigande en vardag ,4% ,1% Antal sittplatskilometer, miljoner ,2% ,3% Särskild kollektivtrafik: Antal resenärer/tillstånd per perioden ,5% ,5% Totalt antal resor, tusental * ,6% ,1% Kollektivtrafik på vatten: Passagerare tusental ,2% ,4% - varav skärgårdstrafik ,2% ,8% - varav hamntrafik ,5% ,4% * Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Kollektivtrafik på land Under 2015 ökade antalet genomsnittligt påstigande en vintervardag, det vill säga tertial ett och tre, med 1,4 procent jämfört med föregående år. Resandet ökar generellt under höst och vinter men minskar under vår och sommar då fler personer går eller cyklar. För varje enskild månad under 2015 har antalet påstigande varit högre än året innan. Viktiga faktorer för resandet med SL är utveckling av befolkningsmängden och antalet sysselsatta i länet. En växande befolkning och en ökad sysselsättning bidrar till en ökad efterfrågan på resor. Bensinpriset har samtidigt sjunkit vilket gör att kollektivtrafikresor relativt bilresor har blivit något dyrare.

26 25 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Lokalbanorna var det trafikslag som ökade antalet påstigande mest under 2015, med knappa 5 procent (Lidingöbanan exkluderad). En ökning trots att Årstabergs pendeltågstation varit avstängd under fyra månader, vilken är en stor omstigningspunkt för Tvärbanan. Tunnelbanans alla tre linjer ökade med cirka 2 procent medan pendeltåg och lokalbanorna hade ungefär samma antal påstigande som året innan. Utbudet av allmän kollektivtrafik mäts genom antal sittplatskilometer. Under 2015 har antalet producerade sittplatskilometer minskat med 1,2 procent. Pendeltåg och busstrafik har en lägre produktion medan tunnelbana och lokalbana har ökat utbudet Färdtjänsttrafik I slutet av 2015 uppgick antalet personer med färdtjänsttillstånd till eller cirka 3 procent av länets befolkning, vilket är en marginellt lägre andel än för riket totalt. År 2015 är antalet resenärer fler än 2014 och 300 färre än budgeterat. Tilldelningen av resor, vilket betyder den minimivolym resor som alla färdtjänstresenärer har tillgång till har varit 198 resor per person och år sen Resenärsutvecklingen har tillsammans med resetilldelningen betydelse för resevolymernas utveckling. Det totala antalet utförda resor för färdtjänsten (inklusive sjukresor) uppgick till drygt 4,1 miljoner resor under 2015 och överstiger budget med resor och fler resor än utfallet Antalet färdtjänstresor minskar medan sjukresorna ökar gentemot budget och utfallet Trenden från 2014 med minskat taxiresande och ökat resande med rullstollstaxi fortsatte även under 2015.

27 26 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Kollektivtrafik på vatten Antal passagerare i sjötrafiken var sammanlagt drygt 4,5 miljoner och 11 procent fler än Ökningen beror på fler (23 procent) resenärer i hamntrafiken och ökningen kan förklaras med ett nytt taxe- och biljettsystem vilket möjliggjort resande med reskassa och att information och skyltning i större grad nått ut till resenärerna. Jämfört med budget var antalet resande i hamntrafiken 24 procent högre. I skärgårdstrafiken har antalet passagerare minskat med 4 procent jämfört med Minskningen bedöms bero på dåligt väder från midsommar fram till slutet av juli månad. Jämfört med budget är antalet resande i skärgårdstrafiken 6 procent lägre, motsvarande passagerare. Antalet utbudstimmar i skärgårdstrafiken uppgick år 2015 till timmar vilket är 8 procent mer än föregående år. En del av ökningen beror på försöket med Nord/sydlinjen. Trafik har även tillkommit till Huvudskär och Gräskö samt förstärktes trafiken under höstens fyra första veckor. Dessutom var förra vintern mild vilket innebar att taxibåtarna gick i större utsträckning. Antalet utbudstimmar i hamntrafiken uppgick år 2015 till timmar vilket var lika mycket som föregående år. 4.4 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv Landstingets regionala trafikförsörjningsprogram för Stockholms län innebär att kollektivtrafiken ska skapa tillgång till arbete, service och rekreation för regionens medborgare utifrån deras olika behov och förutsättningar. Enligt de nationella transportpolitiska målen ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Kollektivtrafiken strävar efter att vara ett attraktivt resealternativ oavsett ålder, kön eller förmåga. Könsfördelningen bland resenärerna är relativt jämn med övervikt av kvinnliga resenärer. Bolagen genomför årligen kundundersökningar som är könsuppdelade. Resultaten är underlag vid utveckling av verksamheten. Jämställdhet utgör en del i strategi för hållbar utveckling. I april 2015 fastställdes en ny Riktlinje för Social hållbarhet. Den ersätter tidigare riktlinjer som omfattar barn- respektive jämställdhetsperspektivet (RiBarn och RiJäm). Riktlinjen samlar krav om social ansvarsfull upphandling, planering och förvaltning. Kraven avser sakområdena jämställdhet, jämn representation, trygghet, dialog och samråd, konsekvensbeskrivningar etcetera. Implementering pågår inom förvaltningen och när riktlinjen är fullt implementerad innebär det bland annat att trafikförvaltningens verksamhet är jämställdhetsintegrerad.

28 27 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Produktivitet Antal påstigande resenärer i SL-trafiken har ökat från 771 miljoner till 795 miljoner, vilket motsvarar en ökning på 3,1 procent. Antal genomsnittligt påstigande en vintervardag har ökat med 1,4 procent för kollektivtrafiken på land jämfört med föregående år. Antal sittplatskilometer har överskridit budget men minskat sedan föregående år med 1,2 procent. Pendeltågstrafiken minskade utbudet från och med augusti, i och med effektiviseringar i utbudet, samt påverkades av brister i Trafikverkets infrastruktur såsom rälsbrott och signalfel. Antalet sittplatskilometer för lokalbanorna ökade i och med att längre sträckor på Roslagsbanan öppnades under året. Antalet resor inom färdtjänsten (färdtjänstresor, sjukresor och tjänsteresor) har ökat med 0,6 procent. De dyrare typerna av resor det vill säga sjukresor och rullstolstaxi har ökat medan färdtjänstresorna med taxi minskat. Antalet resor inom kollektivtrafiken på vatten har ökat med 11 procent, där antal påstigande i skärgårdstrafiken minskade med 4 procent och inom hamntrafiken ökade med 23 procent. Antal utbudstimmar ökade med 6,9 procent.

29 28 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Ekonomi 5.1 Årets resultat Resultaträkning TN Mkr Bokslut 2015 Budget 2015 Avvik Bokslut-Bu Bokslut 2014 Förändr % Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag ,1 % Biljettintäkter/resenärsintäkter ,7 % Uthyrning fordon ,2 % Uthyrning lokaler ,5 % Reklam ,5 % Övriga intäkter ,5 % Verksamhetens intäkter ,9 % Personalkostnader ,6 % Köpt landtrafik (SL) ,4 % Köpt färdtjänsttrafik /Ftjv) ,6 % Köpt sjötrafik (WÅAB) ,4 % Drift och underhåll ,7 % Övriga kostnader ,4 % Verksamhetens kostnader ,6 % Avskrivningar ,3 % Finansnetto ,6 % Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Bokslutsdispositioner ** ,0 % Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt ,0 % Resultat * ,0 % Resultaten ovan belastas med ökade pensionskostnader, ändrad diskonteringsränta påverkar räntekostnaden och löneskatten avseende pensionsskulden. 2015: räntekostnad -72,5 mkr och löneskatt -17,9 mkr, SL. Motsvarande för WÅAB är -1,4 mkr respektive -0,3 mkr. 2014: räntekostnad -37,7 mkr och löneskatt -9,1 mkr, SL. Motsvarande för WÅAB är -1,0 mkr samt löneskatt -0,2 mkr. Utöver pensionskostnader finns för år 2014 en återbetalning av försäkringspremier AFA i SL/Tågia med +6,9 mkr. Trafiknämndens (TN) resultat för året uppgår till -192 mkr att jämföra med -18 mkr föregående år och ett budgeterat nollresultat. Enligt anvisningar från SLL belastas resultatet med kostnader för ränteeffekt på pensionsskuld för AB SL och WÅAB med 92 mkr. Prognosen för året uppgick till -220 inklusive bedömda ökade pensionskostnader med 117 mkr.

30 29 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Budget 2015 hade ett behov av att stärkas med 500 mkr. Prognosen pekade på att trafiknämnden skulle komma att lyckas med fyra femtedelar vilket också blev det faktiska utfallet. Översiktligt beror detta på en stark resandeutveckling, en positiv indexutveckling, effektiviseringar inom spårtrafiken samt lägre räntekostnader. Handlingsplanen efter augustiprognosen på -220 mkr, för att få ett resultat i balans, var att se över kostnader för drift och underhåll samt övriga kostnader. Verksamhetens intäkter uppgår till mkr jämfört med budgeterat mkr, en avvikelse om 145 mkr motsvarande 0,7 procent. Biljettintäkterna, som utgör 68,5 procent av trafiknämndens intäkter exklusive landstingsbidrag, svarar för 227 mkr av avvikelsen. Det beror i grunden på en stark resandeutveckling. Budgeten 2015 för biljettintäkter angav en ökning om 0,4 procent jämfört med bokslutet Jämfört med föregående år ökade utfallet för biljettintäkter med 3,7 procent eller 255 mkr. Verksamhetens kostnader överstiger budget med 317 mkr motsvarande 2,0 procent. Utfallet uppgick till mkr jämfört med budgeterat mkr. Kostnadsbudgeten 2015 angav en ökning med knappt 1,6 procent jämfört med bokslutet Kostnadsutfallet jämfört med föregående år var 3,6 procent. Det högre utfallet för kostnader mot budget beror huvudsakligen på att planerade effektiviseringar ej kunde genomföras samt ersättningstrafik vid avstängningar till följd av banarbeten. Kostnader för finansnettot minskar till följd av lägre marknadsräntor. Den positiva budgetavvikelsen uppgår till 93 mkr vilken reduceras till följd av ökade räntekostnader med 74 mkr avseende pensionsskulden. Avskrivningskostnaderna är 38 mkr högre än budgeterad nivå, 1,5 procent. Finansnettot, exklusive ränteeffekt avseende pensionsskulden, minskar och avskrivningskostnaderna ökar jämfört med föregående år. Skattefinansieringsgraden för trafiknämnden uppgår till 51,1 procent jämfört med föregående år, 49,9 procent Intäktsutveckling Verksamhetens intäkter uppgick till mkr jämfört med mkr föregående år, en ökning om 738 mkr motsvarande 3,9 procent. Prognosen uppgick till mkr, en ökning om 783 mkr eller 4,2 procent jämfört med föregående år.

31 30 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Diagram. Intäktsutveckling jämfört med föregående år Landstingsbidraget ökade med 6,1 procent jämfört med föregående år i enlighet med budget. Resenärsintäkter, som utgör den största intäktsposten efter landstingsbidraget, ökade med 3,7 procent eller 255 mkr jämfört med föregående år på grund av gynnsam utveckling under året till följd av stark resandeökning samt överströmning till biljetter med högre pris. Den prognostiserade ökningen 2015 jämfört med utfall 2014 uppgick till 3,9 procent på helårsbasis. Ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av förändrad redovisning av intäkterna vid övergång till Reskassa För förköpsremsa redovisades intäkten vid försäljningstillfället medan Reskassa laddas med pengar och redovisningen av intäkten sker först vid resandet. För en utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken se vidare bilaga 4. Övriga intäkter minskar med 1,0 procent jämfört med föregående år. Enligt prognosen väntades de övriga intäkterna understiga föregående års utfall med 0,2 procent. För vidare analyser, se avsnitt och bilaga Kostnadsutveckling Utfallet avseende verksamhetens kostnader, inklusive kapitalkostnader för 2015 uppgick till mkr och för 2014 till mkr. Det motsvarar en ökning med 912 mkr eller 4,9 procent. Prognosen för detsamma uppgick till mkr. Jämfört med utfallet 2014 innebär det en ökning om 987 mkr eller 5,3 procent. Den budgeterade ökningen för 2015 jämfört med utfallet 2014 var 3,1 procent.

32 31 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Diagram. Kostnadsutveckling jämfört med föregående år Kostnader för köpt landtrafik, som utgör den största kostnadsposten, ökade med 386 mkr motsvarande 3,4 procent jämfört med utfall Prognosen för 2015 visade en ökning om 446 mkr motsvarande 4,0 procent mot Den budgeterade ökningen uppgick till 0,9 procent. Ökningen jämfört med utfall 2014 beror främst på att planerade effektiviseringar ej kunde genomföras samt ersättningstrafik vid avstängningar i pendeltågstrafiken på grund av arbeten med Citybanan och Mälarbanan. Utfallet 2015 blev lägre än prognosen huvudsakligen på grund av regleringar av VBP-avtalen. Övriga kostnader inklusive drift, underhåll och personalkostnader ökade med 125 mkr motsvarande 4,1 procent jämfört med utfall Prognosen för 2015 visade en ökning om 152 mkr motsvarande 5,0 procent mot Den budgeterade ökningen uppgick till 4,5 procent. Den något lägre ökningen jämfört med budget beror främst på upplösning av underhållsreserv avseende tunnelbanevagnar av typ C20. Jämfört med prognos minskade kostnaderna något främst inom underhåll till följd av lägre energipriser än förväntat samt på grund av att en planerad försäljning av lokalbanevagnar ej utfördes. Den senare avvikelsen är dock resultatneutral då motsvarande intäkt uteblev. Kapitalkostnaderna är 12,4 procent eller 344 mkr högre jämfört med föregående år. Detta beror på ökade avskrivningskostnader till följd av ökad investeringsvolym, ändrade avskrivningsplaner samt ökad räntekostnad på pensionsskulden. Den prognostiserade kostnadsökningen uppgår till 11,5 procent jämfört med föregående år. För vidare analyser, se avsnitt 5.2.2

33 32 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Avvikelser årets resultat mot årsbudget Resultatet för trafiknämnden 2015 uppgår till -192 mkr att jämföra med ett budgeterat nollresultat. Orsak avvikelse jämfört med budget, mkr textkommentar Intäkt Avvik Bokslut-Bu Kostnad Avvik Bokslut-Bu Resultat Avvik Bokslut-Bu Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Högre resandeökning och viss överströmning till dyrare biljetter. Resultatförbättring för de flesta biljettyperna. WÅAB: Ökad intäkt pga redovisn tekn skäl i samband med nytt biljettsystem, påverkar kostn för Köpt trafik. Övriga intäkter SL: Huvudsakligen resultatneutrala poster såsom biogas, lager, försälj av RB-vagnar (motsv poster finns under Övriga kostn). Högre intäkter från näringsbidrag, kontrollvgifter, fastighetsreglering, lösen av fordon mm. Lägre hyresintäkter pga senare inflytt i depåer än som planerats (Ulvsunda & Lidingö). Viss vidarefakturering bortfaller till följd av trafikavtal. Köpt landtrafik Högre kostnader pga ej utförda planerade effektiviseringar, ersättningstrafik vid avstängningar pga banarbeten och slutavräkningar avseende Lägre kostnader för grundavtal (VBP-avtal inom buss), index, incitament mm. Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Ökad volym sjukresor och rullstolstaxi. Minskad volym färdtjänstresor, lägre kostnader per resa pga lägre indexuppräkning Köpt sjötrafik Ökad ersättning till trafikentreprenörer pga ökad trafikvolym. Övriga kostnader SL: Lägre kostnader till följd av upplösning av underhållsreserv, utfall elenergi och media, personal och specialistkonsulter mm. Högre kostnader för utrangeringar och kostnadsföringar (tex förstudie Tvärbana ost) samt reglering av drivströmskostnader och akut & felavhjälpande underhåll i tunnelbanan. Delar av avvikelsen är resultatneutral, motsvarande poster återfinns under Övriga intäkter. WÅAB: Lägre kostnader för drift och underhåll till följd av lägre bränslepriser. Kapitalkostnader SL: Lägre marknadsräntor påverkar leasingoch lånekostnader. Ökad räntekostn kopplat till pensionsskulden. Högre avskrivningskostnader. Nedskrivningar av utredningsutgifter Summa avvikelse

34 33 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Förändring årets resultat mot föregående år Resultatet för trafiknämnden 2015 uppgår till -192 mkr att jämföra med ett verksamhetsresultat på -18 mkr föregående år. Orsak avvikelse jämfört med föregående år, mkr textkommentar Intäkt Förändring Kostnad Förändring Resultat Förändring Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Landstingsbidrag Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Högre resandeökning och vissöverströmning till dyrare biljetter. Resultatförbättring för de flesta biljettyperna. WÅAB: Ökad intäkt pga redovisn tekn skäl i samband med nytt biljettsystem, påverkar kostn för Köpt trafik. Övriga intäkter SL: Huvudsakligen resultatneutrala poster såsom biogas, lager, försälj av RB-vagnar (motsv poster finns under Övriga kostn). Högre intäkter från näringsbidrag, kontrollvgifter, fastighetsreglering, lösen av fordon mm. Lägre hyresintäkter pga senare inflytt i depåer än som planerats (Ulvsunda & Lidingö). Viss vidarefakturering bortfaller till följd av trafikavtal. Köpt landtrafik Högre kostnader pga senarelagda effektiviseringar, för ersättningstrafik vid avstängningar i pendeltågtrafiken pga banarbete samt slutavräkningar avseende Lägre kostnader för grundavtal (VBPavtal inom buss), index, incitament mm. Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Ökad volym sjukresor samt överströmning från färdtjänsttaxi till rullstolstaxi. Lägre kostnader per resa pga lägre indexuppräkning. Köpt sjötrafik Ökad ersättning till entreprenörer till följd av ökat resande. Övriga kostnader SL: Högre kostnader pga utrangeringar och kostnadsföringar (tex förstudie Tvärbana ost), akut & felavhjälpande underhåll i tunnelbanan. Delar av avvikelsen är resultatneutral, motsvarande poster återfinns under Övriga intäkter. Lägre kostnader som en följd av upplösning av underhållsreserv, utfall elenergi media, personal och specialistkonsulter mm. WÅAB: Lägre kostnader för drift och underhåll till följd av lägre bränslepriser. Kapitalkostnader SL: Lägre marknadsräntor påverkar leasingoch lånekostnader. Ökad räntekostn kopplat till pensionsskulden. Lägre avskrivningskostnader. Nedskrivningar av utredningsutgifter Summa avvikelse

35 34 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Biljettintäkterna för hela trafiknämnden överstiger årets budget med 227 mkr. 1 Ökningen jämfört med föregående år uppgår till 255 mkr. Biljettintäkterna i SL-trafiken 2015 överstiger budget med 221 mkr, motsvarande 3,1 procent. Merparten av intäktsökningen är volymrelaterad och hänförlig till ett generellt ökat resande. Försäljningen av biljetter med högre pris står också för en intäktsökning mot budget. Se vidare Analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken, bilaga 4. Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter ligger i nivå med såväl budget som med föregående år. Fler färdtjänstresor men med en större andel rabatterade resor bidrar till en smärre budgetavvikelse. Sjötrafikens utfall för biljettintäkter är i nivå med föregående år och 16 mkr högre än budget vilket beror på redovisningsteknisk förändring av intäkterna efter införande av nytt biljettsystem. Biljettintäkter, som tidigare tillföll entreprenörerna som del av ersättning för trafikuppdraget, redovisas nu av WÅAB. Denna förändring är ej budgeterad. Kostnader för trafiken ökar som en följd av detta. Övriga intäkter Övriga intäkter för trafiknämnden understiger budget och föregående år med 82 mkr respektive 32 mkr. I posten ingår delposterna uthyrning av fordon och lokaler, reklam samt övriga intäkter. Inom SL-trafiken noteras en budgetavvikelse som avser uthyrning av lokaler huvudsakligen beroende på en försenad inflyttning till depåer (Ulvsunda och Lidingödepån). Försening i leveranser gällande signalsäkerhetssystemet på Tvärbanan har påverkat en inflyttning till depån i Ulvsunda. Depå AGA för Lidingöbanans fordonsunderhåll blev först i april övertagen till förvaltning. Viss budgeterad vidarefakturering av energi/media upphör, vilket medför lägre lokalintäkter bland annat då trafikentreprenören övertagit kostnaden i trafikavtalet. Högre intäkter noteras däremot för reklam, näringsbidrag samt från fastighetsreglering (del av Igelboda 5:1 i Nacka, Lidingö 8:1, Norra Djurgårdsstaden 2:1) samt för en retroaktiv engångspost avseende fastighetsavtal Liljeholmen. Avvikelsen avseende intäkter från Uthyrning av fordon är resultatneutral, då motsvarande avvikelse återfinns under Övriga kostnader. Motsvarande 1 Inklusive koncernelimineringar d v s verksamhetsinterna intäkter ingår ej i beloppet

36 35 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS gäller också för försäljningen av biogas och lagerartiklar samt för försäljning av lokalbanevagnar där såväl intäkter som kostnader är lägre än budget. Hälso- och sjukvården faktureras löpande för färdtjänstverksamhetens kostnader för sjukresor. Till följd av fler resor överstiger intäkterna budget med 9 mkr och är 16 mkr högre än föregående år. Ökad trafik innebär även ökade trafikkostnader till följd. Övriga intäkter i sjötrafiken överstiger såväl årets budget som utfall föregående år, huvudsakligen till följd av såväl ökad hamntrafik (djurgårdsfärjorna) som ändrat redovisningssätt för hamntrafiken Verksamhetens kostnader Köpt landtrafik Kostnaderna för köpt landtrafik uppgår till mkr och är 319 mkr högre än budget. Den främsta orsaken till avvikelsen är att planerade effektiviseringar ej kunde genomföras, framförallt avseende busstrafiken. Andra orsaker är ett ökat behov av ersättningstrafik till pendeltågstrafiken till följd av arbetena med Mälarbanan och Citybanan samt ej budgeterade slutavräkningar för köpt trafik Kostnaden för VBP-avtal inom busstrafiken (ersättning per resenär) har varit lägre än budgeterat vilket bidrar till att minska avvikelsen. Långsammare indexutveckling än budget främst på grund av sjunkande bränslepriser och räntemarknadens utveckling bidrar också till att minska avvikelsen. Jämfört med föregående år har kostnaderna för köpt landtrafik ökat med 386 mkr eller 3,4 procent. Ökningen beror på ovan nämnda orsaker, främst på att planerade effektiviseringar ej kunde genomföras samt ersättningstrafik vid avstängningar i pendeltågstrafiken på grund av arbeten med Citybanan och Mälarbanan. Köpt färdtjänsttrafik Kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor uppgår till mkr och överstiger budget med 3 mkr. Avvikelsen beror främst på fler sjukresor samt fler resor med rullstolstaxi än förväntat. Färre taxiresor verkar kostnadsdämpande och lägre indexuppräkning än förväntat bidrar till lägre kostnader per resa. Sjukresekostnaderna faktureras hälso- och sjukvårdsnämnden. Se ovan under intäkter. Jämfört med föregående år har kostnaden för köpt färdtjänsttrafik ökat med 32 mkr motsvarande 2,6 procent. Det beror på en ökad volym sjukresor samt en överströmning från färdtjänsttaxi till rullstolstaxi.

37 36 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Köpt sjötrafik Kostnaderna för köpt sjötrafik uppgår till 276 mkr och överstiger budget med 8 mkr. Detta beror främst på ökad trafikersättning till entreprenörer. Verksamheten erhåller dock numera biljettintäkter som motsvarar trafikersättning till entreprenörer med rörligt avtal. Den milda vintern har verkat kostnadsdämpande för svävare och helikoptrar som ej behövt användas i budgeterad omfattning. Jämfört med föregående år är kostnaden köpt sjötrafik 26 mkr högre motsvarande 10,4 procent. Det beror huvudsakligen på ökad trafikersättning till entreprenörer med rörligt avtal. Övriga kostnader Årets utfall för personalkostnader, drift- och underhåll samt övriga kostnader för trafiknämnden uppgår till mkr och understiger budget med 12 mkr. De lägre kostnaderna beror främst på upplösningen av en underhållsreserv avseende tunnelbanevagnar av typ C20. Den milda vintern i början på året har medfört låga energipriser vilket lett till lägre kostnader för fjärrvärme, el och snöröjning. Trafikentreprenörernas övertag av vissa drifts- och underhållskostnader såsom väderskydd inom busstrafiken bidrar även till den positiva avvikelsen. En planerad försäljning av lokalbanevagnar uteblev vilket medförde att vagnarna inte kostnadsfördes. Affären är dock resultatneutral. Diverse kostnadsföringar bidrar till ökade övriga kostnader. Det rör sig främst om ett flertal anläggningar som utrangerats, huvudsakligen inom tunnelbanan. Några exempel på större sådana poster är fastigheter i anslutning till Hammarbydepån, äldre ombyggnationer inom stationsområdet och signalsystem inom gröna linjen. Äldre förstudier av Tvärbana ost har också kostnadsförts vilket också motverkar den positiva avvikelsen liksom avsättning för överlåtelse av parkeringsplatser och förråd i Fredriksdals bussdepå. Akut- och avhjälpande underhåll av rulltrappor i tunnelbanan till följd av en olycka under året bidrar också till ökade kostnader. Vissa kostnader relaterade till olyckan har omklassificerats som reinvestering. Även reglering av drivströmskostnader inom tunnelbanan bidrar till att minska den positiva avvikelsen. Under året noteras ett lägre utfall för personalkostnader på grund av vakanser. Högre kostnader påvisas dock för inhyrd personal för att täcka upp för vakanta tjänster. En del avvikelser är resultatneutrala och motsvarande avvikelser återfinns under övriga intäkter. Se ovan under intäkter.

38 37 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Färdtjänsttrafikens övriga kostnader är högre jämfört med budget vilket i huvudsak beror på att verksamheten under året tagit över serverdrift från AB SL. Sjötrafiken däremot, uppvisar lägre övriga kostnader. Avvikelsen avser lägre kostnad för bränsle som påverkats av lägre marknadspriser på olja samt minskad lagerhållning och vakanta tjänster. Jämfört med föregående år har utfallet för övriga kostnader för trafiknämnden ökat med 125 mkr motsvarande 4,1 procent. Ökningen består, förutom av budgeterade förändringar såsom indexuppräknade kostnader, av ovan nämnda resultatpåverkande poster såsom utrangering av anläggningstillgångar, kostnadsföring av äldre förstudier avseende Tvärbana ost, reglering av drivströmskostnader inom tunnelbanan, samt akut och avhjälpande underhåll till följd av olycka i rulltrappa. Upplösning av underhållsreserv avseende C20-vagnar samt den uteblivna kostnadsföringen av lokalbanevagnar gör dock att den totala ökningen blir lägre än budgeterat. Färdtjänsttrafikens övriga kostnader är i nivå med föregående år. Inom sjötrafiken har desamma minskat med 13 mkr, huvudsakligen en konsekvens av lägre bränslepriser. Bemanningskostnader Tabell. Bemanningskostnader jämfört med budget och föregående år Avvik Bemanningskostnader Bokslut Budget Boksl Bokslut- Mkr Bu Föränd % Summa personalkostnader % varav förändring sem- och löneskuld % varav lönekostnad % varav pensionskostnad % Inhyrd personal % Summa bemanningskostnad % Verksamhetens bemanningskostnader, som utgör cirka 3 procent av trafiknämndens totala verksamhetskostnad, är lägre än budget och har ökat med 5 procent jämfört med föregående år. Utfallet för bemanningskostnaderna uppgår till 548 mkr jämfört med budgeterat 556 mkr. Lönekostnaderna som ligger under budget har ökat jämfört med föregående år. Kostnaderna för inhyrd personal är högre än budget till följd av vakanser under året men har sjunkit jämfört med Pensionskostnaderna ligger i nivå med föregående år.

39 38 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Kapitalkostnader Avskrivningar Kostnader för avskrivningar uppgår till mkr och överstiger budget med 38 mkr till följd av retroaktiva avskrivningar och ändrade avskrivningsplaner till följd av anpassning till ekonomisk livslängd. Jämfört med föregående år ökar avskrivningarna med 334 mkr, en ökning med 15,3 procent. Finansnetto Finansnettot visar en positiv budgetavvikelse på 19 mkr. Detta förklaras av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Ränteintäkter på banktillgodohavanden och swapkostnader påverkas däremot negativt av den lägre räntenivån. Finansnettot belastas med 74 mkr för ökade räntekostnader kopplat till pensionsskulden till följd av rekommendation från Finansinspektionen om en räntesänkning av diskonteringsräntan från 1,9 till 0,8 procent. En sänkning av räntan påverkar räntenettot negativt för SL Resultat per trafikindelning Resultat för SL, WÅAB och Färdtjänst finns i separata bilagor till årsrapporten Redovisning över specialdestinerade statsbidrag Bidragsgivare, Mkr Statsbidrag Bokslut 2015 Budget 2015 Avvik Bokslut- Bu Bokslut 2014 Lidingöbanan 6,4 248,5 Roslagsbanan etapp ,0 337,6 Roslagsbanan kommunala följdinvesteringar 8,3 13,5 Tvärbanan Ost 71,7 100,8 Totalt specialdestinerade statsbidrag Resultatdisposition I årsrapporten lämnas förslag till resultatdisposition enligt följande regelverk. För SL och WÅAB gäller att landstinget garanterar det egna kapitalet. Positivt resultat behålls i verksamheten. Negativt resultat täcks av koncernfinansiering respektive Landstingshuset i Stockholm AB.

40 39 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Resultatdisposition SL SL har under 2015 erhållit budgeterat verksamhetsbidrag från landstinget om mkr. Årets resultat -250 mkr i SL-koncernen balanseras i ny räkning i avvaktan på landstingsfullmäktiges beslut. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till kronor. Avsättning till bundna reserver behöver ej göras. Till årsstämmans förfogande står följande resultatmedel: Balanserad vinst Årets resultat kr kr kr Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatmedlen disponeras så att i ny räkning balanseras kronor. Fritt eget kapital i koncernen uppgår till kronor Resultatdisposition WÅAB WÅAB har under 2015 erhållit budgeterat verksamhetsbidrag från landstinget om 308 mkr. Årets resultat 38 mkr balanseras i ny räkning i avvaktan på landstingsfullmäktiges beslut. Fritt eget kapital uppgår till kronor. Avsättning till bundna reserver behöver ej göras. Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserad vinst Årets resultat kr kr kr Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatmedlen disponeras så att till aktieägarna lämna koncernbidrag om att i ny räkning balanseras kr kr kr Resultatdisposition färdtjänstverksamheten Det ekonomiska resultatet för färdtjänstverksamheten, ett överskott på 3 mkr, balanseras enligt gällande regelverk för resultatenheter inom landstinget i ny räkning i avvaktan på överföring till koncernfinansiering.

41 40 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Resultatdisposition trafikförvaltningen Det ekonomiska resultatet för trafikförvaltningen, ett överskott på 18 mkr, balanseras enligt gällande regelverk för resultatenheter inom landstinget i ny räkning i avvaktan på överföring till koncernfinansiering. 5.4 Investeringar Trafiknämndens investeringar fördelas per investeringstyp samt på specificerade respektive ospecificerade investeringar i bilaga Trafikinvesteringar. Specificerade investeringar uppgår till 83 procent av investeringsutfallet för året, resterande 17 procent består av ospecificerade investeringar, främst ersättningsinvesteringar. Investeringar (mkr) Bokslut 2015 Budget LF 2015 Avvik Boksl-BU Upparb. Boksl/BU Specificerade investeringar % Ospecificerade investeringar % Justeringspost Trafiknämnden totalt % Varav ersättningsinvesteringar % Utfall gentemot budget Investeringsutfallet för året uppgår till mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i förhållande till årets budget om 100 procent Specificerade investeringar- utfall gentemot budget Investeringsbudget 2015 för specificerade investeringar uppgår till mkr. Med justeringsposten inkluderad är budgeten mkr. Utfallet för året uppgår till mkr vilket ger en upparbetningsgrad på 99 procent. Justeringsposten på 708 mkr har inarbetats i de specificerade investeringarna utöver de erfarenhetsmässiga justeringarna på mkr. Nedan återfinns kortfattade beskrivningar av avvikelser mellan årets utfall och budget fördelat per specificerat investeringsobjekt. Ospecificerade investeringar återfinns under avsnitt Ospecificerade investeringar.

42 41 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Specificerade investeringar TN (mkr) Bokslut 2015 Budget LF 2015 Avvik Boksl-BU Upparb Boksl/BU Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkn % Program Bussdepåer % Program Slussen % Program Röda linjen uppgradering % Program Citybanan % Program Tvärbana Norr Solnagrenen % Program Spårväg City % Program IT med säkerhetsaspekt % Program Spårdepåer % Program Mötesplats SL % Program Pendeltåg % Program Kistagrenen % Spårvägsmuseum i Gasverksområdet % Spårväg Syd % C20 - uppgradering % Roslagsbanan till Arlanda % Spårväg Linje % TB Kanalisation 750 Volt % Lågfrekvent underhåll Pendeltåg Stockholmståg % Återköp av bussar i trafikavtal % Biljett- och betalsystem FO % Utbyte av hissar och rulltrappor % Bytespunkt Brommaplan % Övriga projekt % Justeringspost budget Totalt % Varav ersättningsinvesteringar % Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning Investeringsbudgeten för året uppgår till mkr. Utfallet för året uppgår till 815 mkr och understiger årets budget med 334 mkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på beslut om att senarelägga leveransen av fordon (X15P) och därmed förskjuts förskottet för dessa från 2015 till Program Bussdepåer Investeringsbudgeten för året uppgår till 757 mkr. Utfallet för året uppgår till 673 mkr och understiger årets budget med 84 mkr. Avvikelsen beror på att detaljplanen för Ekerö har överklagats samt att besparingar har gjorts inom projekt Charlottendal Program Slussen Investeringsbudgeten för året uppgår till 588 mkr. Utfallet för året uppgår till 312 mkr och understiger årets budget med 276 mkr. Avvikelsen

43 42 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS förklaras av att detaljplanen för Tvärbana till Sickla överklagats varför investeringsmedel förskjuts i tiden samt att projekt Saltsjöbanan förskjuter vissa projekteringsåtgärder till 2016 och Program Röda linjen Investeringsbudgeten för året uppgår till mkr. Utfallet för året uppgår till mkr och understiger årets budget med 249 mkr. Avvikelsen kan huvudsakligen förklaras av förändringar i utbetalningsplaner mellan 2014 och Dessutom har en översikt av planerade men ej beslutade delar i projektet gjorts och detta har lett till att vissa delar förskjutits i tiden Program Citybanan Investeringsbudgeten för året uppgår till 53 mkr. Utfallet för året uppgår till 41 mkr och understiger årets budget med 12 mkr. Avvikelsen beror på att IT-aktiviteter i projektet förskjuts i tiden Program Tvärbana Norr Solnagrenen Investeringsbudgeten för året uppgår till 468 mkr. Utfallet för året uppgår till 136 mkr och understiger årets budget med 332 mkr. Avvikelsen förklaras främst av fortsatta förseningar i leveransen av signalsäkerhetssystemet men även av utebliven FTO (Final Take Over) för A35-fordon vilket innebär att slutbetalningen förskjuts framåt Program Spårväg City Investeringsbudgeten för året uppgår till 429 mkr. Utfallet för året uppgår till 426 mkr och är i nivå med budget Program IT med säkerhetsaspekt Investeringsbudgeten för året uppgår till 169 mkr. Utfall för året uppgår till 61 mkr och understiger årets budget med 108 mkr. Avvikelsen beror främst på att LÅS-projektet förskjuts i tiden bland annat på grund av att en entreprenad avbrutits Program Spårdepåer Investeringsbudgeten för året uppgår till 316 mkr. Utfallet för året uppgår till 249 mkr och understiger årets budget med 67 mkr. Avvikelsen beror främst på att entreprenadutgifter för Hammarbydepån förskjuts till Program Mötesplats SL Investeringsbudgeten för året uppgår till 4 mkr. Utfallet för året uppgår till 13 mkr och överstiger årets budget med 9 mkr. Avvikelsen beror på att projektet i huvudsak avsåg att vara klart 2014 men då överenskommelse avseende slutreglering för utförda arbeten inte kunde nås förskjuts investeringsmedel för detta till 2015 och Program Pendeltåg Investeringsbudgeten för året uppgår till 558 mkr. Utfallet för året uppgår till 475 mkr och understiger årets budget med 83 mkr. Avvikelsen beror på att det i samband med fordonsbeställningen finns ett antal

44 43 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS tilläggsbeställningar och utredningar som leverantören inte har levererat under året, dessa förskjuts därmed till 2016/ Program Kistagrenen Investeringsbudgeten för året uppgår till 141 mkr. Utfallet för året uppgår till 97 mkr och understiger årets budget med 44 mkr. Avvikelsen förklaras av nya antaganden i programmet. I budget 2015 fanns ett antagande om genomförandebeslut 2014 med planerad byggstart Eftersom beslutet återremitterades innebär det en lägre investeringsutgift Spårvägsmuseet Investeringsbudgeten för året uppgår till 75 mkr. Utfallet för året uppgår till 10 mkr och understiger årets budget med 65 mkr. Avvikelsen beror på att prognosen som budget 2015 baseras på togs fram innan tidsplanen för projektet var färdigställd samt att rivning och sanering inte genomfördes under Spårväg Syd Investeringsbudgeten för året uppgår till 10 mkr. Utfallet för året uppgår till 14 mkr och överstiger årets budget med 4 mkr. Avvikelsen beror på förändring i utredningens tidsplan mellan 2014 och 2015 vilket innebär att investeringsmedel förskjutits till C20 uppgradering Investeringsbudgeten för året uppgår till 97 mkr. Utfallet för året uppgår till 29 mkr och understiger årets budget med 68 mkr. Projektets tidplan har av besparingsskäl förskjutits i tiden. Budget 2015 baserades på att projektet pågår till 2020 och i den nu fastslagna tidplanen pågår projektet till Roslagsbanan till Arlanda Investeringsbudgeten för året uppgår till 20 mkr. Utfallet för året uppgår till 6 mkr och understiger årets budget med 15 mkr. Avvikelsen beror på att utredningen fördröjs på grund av Sverigeförhandlingen. Spårväg Linje 4 Investeringsbudgeten för året uppgår till 20 mkr. Utfallet för året uppgår till knappt 1 mkr och understiger årets budget med knappt 20 mkr. Avvikelsen beror att utredningen fördröjs på grund av Sverigeförhandlingen. TB Kanalisation 750 volt Investeringsbudgeten för året uppgår till 71 mkr. Utfallet för året uppgår till 33 mkr och understiger årets budget med 38 mkr. Avvikelsen beror på reviderad tidplan på grund av provtågskörningar och installation av signalsäkerhetssystem på Röda linjen.

45 44 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Återköp av bussar i trafikavtal Investeringsbudgeten för året uppgår till 81 mkr. Utfallet för året är 0 mkr. Avvikelsen beror på att detta vid realiseringstillfället inte var en investering och har därför kostnadsförts. Biljett och betalsystem Investeringsbudgeten för året uppgår till 90 mkr. Utfallet för året uppgår till 2 mkr och understiger årets budget med 88 mkr. Avvikelsen beror främst på att förstudien visade att all befintlig försäljnings- och valideringsutrustning inte behöver bytas ut, vilket innebär att även projektets totala utgift minskas. Utbyte av hissar och rulltrappor Investeringsbudgeten för året uppgår till 115 mkr. Utfallet för året uppgår till 56 mkr och understiger årets budget med 59 mkr. Avvikelsen beror på att projekttiden förlängs från 5 till 10 år vilket innebär att investeringsmedel förskjuts i tiden. Bytespunkt Brommaplan Investeringsbudgeten för året uppgår till 60 mkr. Utfallet för året är 0 mkr. Avvikelsen beror på att tidplanen för projektet förskjuts i väntan på att ägandefrågor med kommun och entreprenör ska lösas Specificerade investeringar utfall 2015 För programmen Roslagsbanan, Spårväg City, Citybanan, Slussen, Röda linjen och Pendeltåg består utfall 2015 av utgifter enligt nedan: Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning Utfallet för året är 815 mkr och består av följande utgifter: o o o o Dubbelspårsutbyggnad, 571 mkr: Slutförande av dubbelspårsutbyggnad inklusive säkerhetshöjande- och spårnära bulleråtgärder på sträckorna Kragstalund-Vallentuna, Visinge-Täby Kyrkby och Rydbo-Åkers Runö. Bygghandlingar och genomförande av bygget på Östra Station. Genomförande av spårnära och lokala bulleråtgärder längs enkelspårsträckorna. Upprustning av befintliga fordon, 121 mkr: 21 st. vagnar (X10p) är upprustade, levererade och drifttagna. Upphandling nya fordon, 36 mkr: utvärdering av anbuden för de nya fordonen (X15p). Depå, 87 mkr: köp av mark till Molnbydepån och påbörjande av geoteknisk undersökning samt utgifter för fortgående projektering.

46 45 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Program Spårväg City Utfallet för året är 426 mkr och består av följande utgifter: o AGA-depån, Lidingö: färdigställande och driftsättning av etapp 1, markarbete och stomresning på etapp2. o Lidingöbanan: färdigställande av BEST-arbeten (Bana/El/Signal/Tele) och driftsättning. o Spårvagnar: leverans av nya vagnar (CAF A36), teknikanpassning av vagnar (CAF A34). o Upprustning och tillgänglighetsanpassning av befintliga hållplatser på linje 7. o Finansiering av Stockholm stads förstärkningsarbeten på Sergels torg. o Ledningsomläggningar. Program Citybanan Utfallet för året är 41 mkr och består av utgifter för implementering och anpassning av IT-system för såväl SL:s befintliga anläggning som för Citybanans två nya stationer och anpassning mellan dem. Under året har programmet också slutbetalat en snedhiss till biljetthallen Krysset vid station Stockholm City. Program Slussen inklusive till Tvärbana Sickla Utfallet för året är 312 mkr och avser huvudsakligen följande utgifter: o o o Saltsjöbanan, 147 mkr: Nybyggnation av likriktarstationer. Bulleråtgärder på sträckan Igelboda-Solsidan. Ny kanalisation och KTL-fundament. Nya spår och växelbyten. Nytt teknikhus Igelboda. Vägskyddsanläggning. Förläggning av Optokabel. Besiktningar för ibruktagande. Projektering. Spår- och växelbyte. Tvärbanan till Sickla, 89 mkr: Mark- och Anläggningsarbeten. Projektering. Besiktningar. Söderströmsbron, 57 mkr: Förberedande arbeten Materialinköp Projektering Besiktningar

47 46 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Program Röda linjens uppgradering Utfall för året är mkr och avser huvudsakligen följande utgifter: Norsborgsdepån, 626 mkr: Utbetalningar enligt plan till Skanska och NCC. Nya tunnelbanevagnar C30, 667 mkr: Förskottsbetalningar, 140 mkr. Fullskalig modell av vagnen (Mock-up), 527 mkr. Signalsäkerhetssystem/ Trafiksäkerhetssystem, 80 mkr: Utbetalning enligt plan till leverantör Teknikstöd för C20-utbyggnad Kraftmatning och jordningslösning för teknikrum Program Pendeltåg Utfall för året är 475 mkr och består främst av utbetalningar enligt avtalade betalplaner för Brodepån, stationerna längs Mälarbanan och Vega station samt för fordon (X60B) som kommer att användas för att trafikera Citybanan. Utöver detta har utbetalningar av innehållna medel gjorts för fordon X60 och X60A Ospecificerade investeringar Ospecificerade investeringar kännetecknas av att de har en total investeringsutgift som understiger 100 mkr och är mindre omfattande i jämförelse med specificerade investeringar. Ospecificerade investeringar drivs vanligtvis som enskilda projekt och avser till största delen reinvesteringar som krävs för att säkerställa och bibehålla befintliga anläggningars status. Ospecificerade investeringar 2015 Budget LF 2015 Avvik Boksl-BU Upparb Boksl/BU Strategiska investeringar % Ersättningsinvesteringar % Justeringspost prognos 0 Totalt % Investeringsbudget 2015 för ospecificerade investeringar uppgår till mkr. Utfallet för året uppgår till mkr och överstiger årets budget med 30 mkr vilket motsvarar en upparbetningsgrad om 103 procent.

48 47 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Balansräkning Balansräkning Mkr Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Finansiering SL-koncernens likviditet uppgår till mkr, vilket är mkr högre än föregående år. Vid årsskiftet 2015/2016 behövdes en högre likviditet än normalt för att lösa leasingfinansiering i inledningen av Räntebärande skulder uppgår till mkr varav mkr avser leasingfinansiering av fordon. Motsvarande belopp vid årets början var mkr varav leasingfinansiering bestod av mkr. SL har tecknat ränteswapavtal till ett belopp om 300 mkr för att skydda kassaflödet från räntekostnader hänförliga till finansiering med rörlig ränta. Ränteswaparna har medfört en ökning av årets räntekostnader med 16 mkr. Upptagande av lån, förskottsbetalningar, hantering av valutaexponeringar och andra finansiella åtaganden följer SLL:s finanspolicy.

49 48 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Verksamhetsstöd 6.1 Förvaltning/bolag som arbetsgivare Utveckling helårsarbeten samt verksamhetsförändringars effekt Tabell. Utveckling helårsarbete Personalvolym/helårsarbete Antal Bokslut 2015 Budget 2015 Avvik Utf-Perb Bokslut 2014 Förändr % LF/LS/HSN beslut (Ja/Nej) TF - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) iu 635 3,1% Verksamhetsförändringar 0 Ersatta vakanser -5 Förändring visstidsanställningar 22 Förtida rekrytering inför avgångar 7 Pensionsavgångar -14 Utökningar/avgångar (netto) 10 TF - Totalt förändring 20 WÅAB - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) ,7% Antalet årsarbetare inom trafikförvaltningen har ökat sedan föregående år i enlighet med tabellen ovan. Kvarvarande personal inom WÅAB:s terminalverksamhet har nu övergått till kundtjänstbolaget Releasy Personalpolicy Trafikförvaltningen följer Stockholms läns landstings personalpolicy Verksamhetsförändringar och omstruktureringar Trafikavdelningen införde en ny organisation under året, se vidare avsnitt 4.2 Verksamhetsförändringar. Under 2015 övertog den landstingsgemensamma pensionsenheten ansvaret för trafikförvaltningens pensionsadministration, det vill säga arbete med pensionsberäkningar, prognoser, godkännande av pensioner med mera. Hyresavtalet för kontoret på Lindhagensgatan förlängdes med sju år efter omförhandling Kompetensförsörjning Fokus i personalarbetet under 2015 var att bemanna vakanser i organisationen med kvalificerad kompetens. Cirka 140 rekryteringar genomfördes under året, 42 procent av dessa är ett resultat av en medveten

50 49 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS satsning på ökad intern rörlighet. Organisationen utökades med 46 befattningar och personalomsättning uppgick till 7,3 procent. Under året har ett arbete gjorts för att profilera trafikförvaltningen som arbetsgivare samt arbete med rekryteringar via sociala medier. En företagssida på LinkedIn har skapats bestående av en verksamhetsbeskrivning och ett nyhetsflöde som löpande fylls på med rekryteringsannonser. En handbok i konsultanvändning har tagits fram i syfte att uppnå en tydlig ledning och styrning samt ett affärsmässigt och ekonomiskt användande av konsulttjänster. Trafikförvaltningen sysselsätter inga yrkesgrupper där det föreligger risk för övertalighet Utbildning Utbildningsbehovet identifieras och omhändertas decentraliserat inom trafikförvaltningen. Vissa centrala och obligatoriska utbildningar rörande exempelvis miljö och säkerhet har genomförts samt utbildningar för chefer och ledare Chef- och ledarskap Under 2015 genomfördes det sjätte i en serie ledarutvecklingsprogram. Ett program pågår under åtta månader och riktar sig till alla som har en chefsroll. Under året startade ett arbete med att beskriva ett ramverk för utveckling av ledarskap. Ramverket innebär en paketering av det samlade ledarskapsarbetet inom trafikförvaltningen. Ledarkriterier (egenskaper och förmågor för att bli en effektiv ledare) och ledarutveckling (utbildningsinsatser, chefsstöd) är dokumenterade och andra aspekter på ledarskap som ledarförsörjning, uppföljning av ledarskap och chefsrörlighet skall fortsättningsvis beskrivas och dokumenteras Hälsofrämjande arbetsmiljö I syfte att säkerställa en god arbetsmiljö bedrivs ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete. För att förebygga ohälsa erbjuds alla anställda en hälsoundersökning vartannat år. Under året har ett stort antal medarbetare tillgodogjort sig den friskvårdssubvention som erbjuds. Trafikförvaltningen tillhandahåller ett eget gym för medarbetarna. Det så kallade Hälsospåret är en satsning från förvaltningen för att på ett mer proaktivt sätt främja hälsa och friskvård. Tema år 2015 var hälsa och livsbalans. Exempel på aktiviteter

51 50 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS under året - med fokus vardagsmotion - var träningspass ledda av medarbetare så kallade hälsoinspiratörer och en stegutmaning/stegtävling Sjukfrånvaro Sjukfrånvaromått Bokslut 2015 Bokslut 2014 Föränd %-enh Procentuell sjukfrånvaro TF 5,0 5,4-0,4 Procentuell sjukfrånvaro WÅAB 2,97 0,4 2,6 Sjukfrånvaron inom trafikförvaltningen är på en stabil nivå. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron är beskrivna under avsnitt Jämställdhet och mångfald Under året har chefer deltagit i utbildning i jämställdhet, en komprimerad version av SLL:s certifierade jämställdhetsutbildning. Inom trafikförvaltningen är 54 procent av medarbetarna kvinnor, 51 procent av cheferna är kvinnor och i förvaltningens ledningsgrupp är könsfördelningen jämn. Som en del i mångfaldsarbetet har alla medarbetare varit delaktiga i ett värderings- och kulturarbete. Ett antal workshops har hållits och utifrån dessa har förvaltningens värderingar och utvecklingsområden i företagskulturen förnyats och förtydligats. Medarbetarenkäten besvarades av 95 procent av alla anställda. De som besvarat enkäten anser att trafikförvaltningen behandlar alla lika oavsett kön samt instämmer i påståendet att förvaltningen arbetar aktivt för ickediskriminering. Jämställdhetsindex är 91 vilka är det bästa resultatet av alla ingående index.

52 51 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Miljö Miljöutmaning 2016 Under 2015 har trafikförvaltningen fortsatt arbeta med att öka andelen förnybara drivmedel enligt mål i Miljöutmaning Andelen miljöbussar har ökat och i november 2015 var det 91 procent av de bussarna som drevs med biogas, etanol eller biodiesel. Förvaltningen genomför också test och utveckling av eldrift för busstrafiken Klimatneutrala tjänster Trafikförvaltningen har i dagsläget inga beslut om klimatkompensering. Personalen erbjuds rabatterade SL access kort som används i stor utsträckning för pendlingsresor och lokala tjänsteresor. På så vis försöker förvaltningen minska klimatpåverkan från tjänsteresor. För övriga tjänsteresor tillämpas SLL:s resepolicy som anger att vid tjänsteresa ska väljas det färdsätt som med hänsyn till restid, miljö och total kostnad är mest effektivt och att hänsyn till miljön ska präglas vid val av resealternativ Ledningssystem Trafikförvaltningens miljöledningssystem uppfyller kraven i ISO och omfattar nu både kollektivtrafik på land och vatten (Waxholmsbolaget). Under 2015 har förvaltningen integrerat Waxholmsbolaget som hittills har haft ett eget miljöcertifikat i det gemensamma miljöarbetet och certifikatet. Bakgrunden till projektet är dels beslutet om gemensamt miljöledningssystem som fattades av trafikförvaltningens ledningsgrupp under 2014 och krav på miljöcertifiering från Stockholms läns landsting. Det nya gemensamma miljöledningssystemet godkändes utan anmärkningar av en extern miljörevisor i november Det nya gemensamma arbetssättet inom miljöområdet innebär att trafikförvaltningen kommer få en ny miljöpolicy i början av Övrig redovisning Fullständig miljöredovisning avseende kollektivtrafik på land och sjötrafik kommer att färdigställas under februari Socialt ansvarstagande, säkra processer och folkhälsoarbete För beskrivning av arbete, metoder och verktyg inom trafikförvaltningen, se bilaga F8 Socialt ansvarstagande, säkra processer och folkhälsoarbete

53 52 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Pågående rättsprocesser (tvister) SL har till Kammarrätten efter dom i Förvaltningsrätten överklagat Skatteverkets föreläggande om skattetillägg avseende hur aktieägartillskott har redovisats i deklarationen. Arriva Sverige AB har vid tingsrätten yrkat att tingsrätten ska förpliktiga SL att återbetala 7 mkr rörande vite för Nöjd Kund Index. SL har inte redovisat någon avsättning då bolaget bedömer att domen blir till SL:s fördel. 8. Övrigt Ingen förändring av redovisningsprinciper. 9. Nämnd-/styrelsebehandling Årsrapporten för perioden januari-december 2015 kommer att behandlas i trafiknämnden Stockholm Ragna Forslund Förvaltningschef Verkställande direktör SL och WÅAB Håkan Nilsson Avdelningschef Ekonomidirektör SL och WÅAB

54 53 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Bilagor 1-3 Specifikationer per verksamhet/bolag 4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken 5 Specifikation investeringsobjekt Separata bilagor: Trafikinvesteringar Styrningsrapporter Uppdrag i budget Uppdrag under löpande år Uppföljning Internkontrollplan 2015 Funktionsnedsättning Socialt ansvarstagande, säkra processer och folkhälsoarbete Upphandling och inköp Finansuppföljning Verksamhetstal

55 54 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Bilaga 1 - SL-koncernen Resultat AB Storstockholms Lokaltrafik (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack utfall 2015 Ack utfall 2014 Periodiserad budget Månadens prognos Föregående prognos Resultaträkning SL Mkr Bokslut 2015 Budget 2015 Avvik Bokslut- Bu Bokslut 2014 Förändr % Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag ,9 % Biljettintäkter/resenärsintäkter ,1 % Uthyrning fordon ,2 % Uthyrning lokaler ,5 % Reklam ,5 % Övriga intäkter ,0 % Verksamhetens intäkter ,3 % Personalkostnader ,3 % Köpt landtrafik (SL) ,8 % Drift och underhåll ,8 % Övriga kostnader ,0 % Verksamhetens kostnader ,9 % Avskrivningar ,3 % Finansnetto ,8 % Resultat Anm. Personalkostnader redovisas huvudsakligen i trafikförvaltningen. SL-koncernen köper personella resurser från trafikförvaltningen, vilket redovisas under övriga kostnader i tabellen ovan. Skattefinansieringsgraden för SL uppgår till 49,2 procent.

56 55 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Balansräkning Mkr Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Produktionsredovisning Bokslut 2015 Bokslut 2014 Förändr % Budget 2015 Avvik Bokslut- Bu Allmän kollektivtrafik på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag ,4% ,4% Genomsnitt påstigande en vardag ,4% ,1% Antal sittplatskilometer, miljoner ,2% ,3% Investeringar AB SL, Mkr Bokslut 1512 Budget LF 2015 Avvik. Boksl-BU Upparb. Boksl/B U Specificerade investeringar % Ospecificerade investeringar % AB SL Justeringspost AB SL Totalt % Varav ersättningsinvesteringar %

57 56 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten Resultat Färdtjänstverksamheten (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Periodiserad ack budget Månadens prognos Föregående prognos 3-9 Resultaträkning Färdtjänst Mkr Bokslut 2015 Budget 2015 Avvik Bokslut- Bu Bokslut 2014 Förändr % Landstingsbidrag ,1 % Resenärsavgifter ,6 % Från HSN för sjukresor ,9 % Övriga intäkter ,8 % Summa intäkter ,3 % Köpt färdtjänsttrafik ,9 % Sjukresor ,1 % Tjänsteresor ,0 % Övriga kostnader ,0 % Summa kostnader ,4 % Avskrivningar Finansnetto Resultat

58 57 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Balansräkning Mkr Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Produktionsredovisning för resenärer med funktionsnedsättning Bokslut 2015 Bokslut 2014 Förändr % Budget 2015 Avvik Bokslut- Bu Antal resenärer/tillstånd 31 dec ,5% Totalt antal resor, tusental* ,6% * Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor

59 58 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Bilaga 3 - Waxholmsbolaget Resultat Waxholmsbolaget (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Periodiserad ack budget Månadens prognos Föregående prognos Resultaträkning WÅAB Mkr Bokslut 2015 Budget 2015 Avvik Bokslut- Bu Bokslut 2014 Förändr % Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag ,9% Biljettintäkter/resenärsintäkter ,2% Övriga intäkter ,0% Verksamhetens intäkter ,2% Personalkostnader ,6% Köpt trafik ,0% Drift och underhåll ,1% Övriga kostnader ,3% Verksamhetens kostnader ,1% Avskrivningar ,1% Finansnetto ,5% Resultat WÅAB köper personella resurser från trafikförvaltningen, vilket redovisas under övriga kostnader i tabellen ovan.

60 59 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Balansräkning Mkr Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Produktionsredovisning Kollektivtrafik på vatten: Bokslut 2015 Bokslut 2014 Förändr % Budget 2015 Avvik Bokslut- Bu Passagerare tusental % % - varav skärgårdstrafik % % - varav hamntrafik % % Investeringar WÅAB, Mkr Bokslut 1512 Budget LF 2015 Avvik Boksl-BU Upparb. Boksl/BU Strategiska investeringar % Ersättningsinvesteringar % WÅAB totalt %

61 60 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Bilaga 4 Analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Utveckling biljettintäkter Biljettintäkterna för 2015 överstiger budget med 221 mkr (+3,3 procent). Det är i linje med senaste prognos där helårsutfallet skattades till +234 mkr mot budget. Den positiva avvikelsen är till stor del volymrelaterad, där ett högre resande än förväntat är huvudorsaken (volym). Till det kommer positiva effekter relaterade till pris och biljettmix (pris). Budgeten antog en större ökning av biljetter till rabatterat pris än vad som varit fallet under året. Enstaka biljetter, där intäkten är högre, uppvisar en större ökning än periodbiljetter, vilket medför en positiv effekt. För periodbiljetter är också intäkten per validering högre med positiv priseffekt som följd. Högre valideringsgrad (intäktssäkring) och ökad försäljning av årsbiljetter till företag är också bidragande orsaker till den positiva utvecklingen. Jämfört med motsvarande period föregående år är ökningen 280 mkr, motsvarande 4,1 procent. Analys utfall mot budget De flesta biljettslag har en positiv utveckling mot budget. Periodbiljetter överträffar budget med +152 mkr, motsvarande +3,1 procent medan enstaka biljetter inklusive reskassa avviker med +71 mkr, +3,9 procent. Bland långa periodbiljetter står årsbiljetterna för +46 mkr (+17,5 procent). En stor del av ökningen kommer från försäljning till företag, direkt eller via förmånsförmedlare. 30-dagarsbiljetterna visar en ökning på 1,7 procent, och en överströmning till övriga långa periodbiljetter, däribland årsbiljetter och 90-dgarsbiljetter, kan antas. Intäkterna från korta periodbiljetter (24-, 72-timmars samt 7- dagarsbiljetter) överträffar såväl budget som föregående år med ca 5 procent. Dessa biljetter köps till stor del av turister och ökningen stämmer väl med statistik över antalet gästnätter på hotell i Stockholms län. En viktig förklaring är den svenska kronans försvagning mot valutaområden från vilka en stor del utländska besökare kommer. Biljettintäkter från Reskassa överträffar budget med 45 mkr (+3,0 procent). I slutet av 2014 lanserades tjänsten Automatisk påfyllning av reskassa, vilket innebär möjlighet att automatiskt föra över pengar till kortet då saldot nått en viss nivå. Av de resenärer som laddar sin reskassa via e- handel är idag cirka 70 procent anslutna till tjänsten. Den ackumulerade skulden till resenärerna (laddning reskassa minus resande med reskassa) har ökat med 56 mkr från årsskiftet 2014/2015 och uppgår vid utgången av 2015 till 313 mkr. Sedan april 2015 kan reskassa

62 61 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS även utnyttjas för köp av biljett i Waxholmsbolagets skärgårdstrafik. Av alla SL Accesskort med reskassa har 168 tusen kort inte använts för laddning eller resa de senaste 2 åren, vilket motsvarar 17 mkr av skulden. Detta kan vara kort som tappats bort, gått sönder eller som helt enkelt inte används så ofta. Intäkten tillfaller SL om kortet gått ut (giltighet 6 år) utan att ägaren bytt till ett nytt kort eller gjort anspråk på tillgodohavandet. Zonbiljetter (inkl mobila biljetter) står för en positiv avvikelse om +26 mkr (+7,6 procent). Tabell: ackumulerad avvikelse för biljettintäkter 2015 mot budget och motsvarande föregående år. Avvikelserna är grupperade utifrån volym, pris, effektivitet och övrigt. Förklaringsposter helår, mkr Mot budget Mot 2014 Volym (resande) Pris (biljettpris, sortiment, val av biljettyp) Effektivitet (intäktssäkring) 8 13 Övrigt Summa förklaringsposter Volym I huvudsak förklaras volymavvikelsen av en generell resandeökning till följd av befolkningsförändring. Bidragande förklaringar är ökad volym från företagsförsäljning och ett ökat resande till/från Arlanda. Under inledningen av år 2015 var vädret en gynnsam faktor för biljettintäkterna till följd av vinterväder med halka. Efter en mild och solig avslutning bedöms dock vädrets påverkan för helåret ha varit negativ jämfört med budget. Resandet, sett utifrån antal elektroniskt validerade biljetter, ökade med 3,3 procent från Ökningen har framförallt skett för biljettyperna reskassa och zonbiljetter, dvs sådana biljetter som generellt ger en högre intäkt per resa. Till detta kommer effekten från biljetter som inte kan valideras elektroniskt, där merparten är biljetter sålda via sms och app. Sedan appen lanserades hösten 2014 märks en ökning av mobila biljetter på 35 procent och bedömningen är att en stor del är försäljning till nya resenärer och en mindre del överströmning från andra biljettyper. Sett till antal påstigande per vardag, visade de flesta av årets månader ett utfall som överträffade budgeterade 1,5 procent. Ackumulerat visar dock statistiken en ökning av antal påstigande på cirka 1,4 procent per snittvardag. Det inkluderar inte resandet på helgerna och viss precisionsnedsättning i statistiken kan finnas. Ingen av dessa indikatorer kan direkt kopplas till motsvarande intäktsförändring och effekterna på intäkterna påverkas även av till exempel resenärernas val av biljettyp och antal omstigningar. Under 2015 har två prova-på kampanjer genomförts i syfte att locka nya resenärer och försäljningen av årsbiljetter till företag överträffar också

63 62 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS budgeterad nivå. Bedömningen av hur stor del av ökningen som verkligen är nya resenärer som inte redan tidigare rest med SL på andra biljettyper, är dock osäker. Biljettintäkter från skol-, termin- och fritidsbiljetter är +3 mkr högre än budget och intäkterna från resor till och från Arlanda överträffar budget med +3 mkr. Pris Den positiva priseffekten uppkommer i huvudsak från överströmning från billiga till dyrare biljettyper samt en större andel biljetter till fullt pris än budget. En högre intäkt per validering för periodbiljetter påverkar också. Utöver en mindre justering av pris för passagebiljett Arlanda i januari 2015 samt prisjustering av UL/SL-biljetter 1 april 2015, har inga prisförändringar gjorts jämfört med budget. Under 2015 har så kallade enstaka biljetter, som köps för varje enskild resa, ökat procentuellt sett mer mot budget än periodbiljetter. Andelen enstaka biljetter är högre än såväl budget som föregående år vilket har en positiv effekt på intäkterna då dessa biljetter har ett högre pris per resa. Genomsnittlig intäkt per validerad påstigande är något högre 2015 än 2014, vilket har en positiv påverkan på jämförelsen. Det betyder att färre resor görs i genomsnitt per periodbiljett men kan även påverkas av utvecklingen av antalet omstigningar, dvs där en validering görs som inte leder till ytterligare intäkt. Generellt har en mixförändring skett under de senaste åren, där andelen biljetter till rabatterat pris (student- och reducerade biljetter) har ökat. Denna effekt har under 2015 stannat av och utgör för tillfället en positiv avvikelse mot budget. Effektivitet Arbete med att öka valideringsgraden, det vill säga antal validerade biljetter av totalt antal påstigande resenärer, fortgår. Intäktsbortfallet från fusk och svinn skattas för 2014 till 3,2 procent, motsvarande 250 mkr. Främsta orsaken till fusk är att resenärer reser på någon form av rabatterad biljett, trots att de inte är berättigade till det. Arbete med att sammanställa lägesrapport avseende fusk och svinn i SL-trafiken 2015 pågår. SL har under 2015 beställt extra biljettkontroller av leverantören ISS, något som fortsätter även under Utökat antal kontrollanter i trafiken har medfört fler utställda kontrollavgifter till följd av att fler resenärer utan giltig biljett fångas. Det ger också en förhoppning om förändrat beteende genom en ökad synlighet. Inriktningen på kontrollerna har i viss mån ändrats och de genomförs nu i större utsträckning i områden med mycket fusk. De sker också oftare

64 63 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS ombord på tåg och bussar istället för i spärrlinjen. Biljettkontrollens toleransnivå mot bortförklaringar vid fusk har skärpts och regelverket för resa utan giltig biljett tillämpas striktare. Arbetet med kalibrering av spärrarna fortsätter och förväntas vara slutfört under våren Optiska läsare för validering av sms-biljetter finns installerade i spärrkiosk på tunnelbana och pendeltåg. En pilot har genomförts på 91 st stomlinjebussar där mobila biljetter validerats med hjälp av en mobil optisk läsare, vilket visat sig vara effektivt. Trafiknämnden har fattat beslut om att införa fast installerad utrustning för att validera mobila biljetter i hela trafiken, vilket förväntas ske under Till följd av diskussionen om BKUs (bärbar konduktörsutrustning) lämplighet ur arbetsmiljösynpunkt fortsätter konduktörerna på lokalbanorna att endast validera reskassa i högtrafik. I syfte att hitta alternativ valideringsmetod genomförs en pilot med valideringsstolpar på Tvärbanan och Nockebybanan med start sommaren I samband med detta utökas även kontrollerna för att säkerställa att resenärerna har giltig biljett. Slår piloten väl ut kommer detta att införas på fler lokalbanor. Tillgängligheten i valideringsutrustningen på bussar har förbättrats under senaste året och antal felande utrustningar har minskat. En orsak är förbättrade rutiner för felrapportering samt fler tillgängliga servicetekniker vilket medfört förbättrad driftsäkerhet. Förbättringarna är också en effekt av det långsiktiga arbete som löpande görs hos entreprenörerna med bl a utbildning och förbättrade rutiner. I de avtal där VBP-lösning finns märks en högre valideringsgrad än i övriga avtal. Övrigt För resa i hamntrafiken (Djurgårdsfärja) gäller sedan sommaren 2014 SL:s hela biljettsortiment. Det innebär att intäkterna från försäljning av även enstaka biljetter tillfaller SL, men motsvaras också av en högre kostnad för köpt trafik. Av avvikelsen mot budget förklaras +8 mkr av en bokföringsmässig förändring mellan intäkt- och kostnadssidan avseende ersättningen från SL till WÅAB. Basen för budget 2015 är högre än vad som prognostiserades då budgeten togs fram, effekt +8 mkr.

65 64 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Analys mot föregående år Volym I huvudsak förklaras volymavvikelsen av en generell resandeökning till följd av befolkningsförändring. Bidragande förklaringar är även ökad volym från företagsförsäljning och ett ökat resande till/från Arlanda. Under inledningen av år 2015 var vädret en gynnsam faktor för biljettintäkterna med mer vinterväder och halka än under Sett till året som helhet bedöms dock effekten vara liten till följd av en mild höst och avslutning på året. Under 2014 gjordes en satsning på nyförsäljning till företag. Under 2015 har ytterligare två prova-på kampanjer genomförts och företagsförsäljningen har ökat med 39 mkr mellan åren. Övriga långa periodbiljetter har dock visat en mindre procentuell ökning varför en viss överströmning mellan biljettyper kan antas. Bedömningen av hur stor del av ökningen som verkligen är nya resenärer som inte redan tidigare rest med SL på andra biljettyper, är dock osäker. Bidragande orsaker till den positiva utvecklingen är även ökad försäljning av biljetter med Arlanda-tillägg (+4 mkr). Pris Under 2015 har priset UL/SL-biljetter, liksom tidigare år, justerats den 1 april. En mindre justering av pris för passagebiljett till Arlanda har även gjorts 7 januari. I övrigt har inga prisförändringar genomförts. Den positiva priseffekten uppkommer i huvudsak från överströmning från billiga och dyrare biljettyper samt en större andel biljetter till fullt pris än föregående år. En högre intäkt per validering för periodbiljetter påverkar också. Mobila biljetter, dvs app och sms, överträffar 2014 med 44 mkr (+35 procent). Här märks en överströmning från zonbiljetter sålda i automat/spärr då dessa är oförändrade från Vi antar att en stor del av försäljningen av mobila biljetter är nytillkomna resenärer som inte tidigare köpt biljett. Någon större överströmning från reskassa eller periodbiljetter är inte trolig. Effektivitet Arbetet med att förbättra valideringsgraden pågår ständigt. Ej validerade biljetter medför ett intäktsbortfall och i dagsläget är inte valideringsgraden på en tillfredsställande nivå. Valideringsgraden på buss visar en förbättring mot 2014 vilket ger en positiv ekonomisk effekt. I de avtal där VBP-lösning finns märks en högre valideringsgrad än i övriga avtal.

66 65 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Övrigt Under 2014 bokfördes ersättningen till Waxholmsbolaget för resenärernas möjlighet att använda SL periodbiljett på Djurgårdsfärjan som en minskad biljettintäkt. I och med att samtliga SL-biljetter sedan sommaren 2014 gäller på Djurgårdsfärjan redovisas ersättningen på kostnadssidan, vilket ger en positiv effekt för biljettintäkterna med +8 mkr i jämförelse mot föregående år. Volymerna i SL:s biljettsamarbeten (t ex Trafik i Mälardalen och Stockholmskort) överstiger budget och bidrar till en positiv avvikelse på 5 mkr. Mer försäljning av kongressbiljetter bidrar med 2 mkr.

67 66 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Bilaga 5 Specifikation investeringsobjekt Beskrivning av specificerade investeringar Specificerade investeringar drivs vanligtvis som program och består av ett antal projekt som hålls samman för att optimera samverkan och uppföljning. Projekten kännetecknas av att de har en total investeringsutgift som överskrider 100 mkr, är strategiskt viktiga, komplexa eller särskilt omfattande Program Roslagsbanans Utbyggnad Programmet omfattar dubbelspårsutbyggnad inklusive säkerhetsåtgärder, nya depåer samt 22 nya fordon i syfte att möjliggöra kapacitetsförstärkning för Roslagsbanan. Utöver detta innefattar programmet även upprustning av befintliga fordon samt bullerskyddsåtgärder på de sträckor som inte byggs ut till dubbelspår. Utbyggnaden ska vara klar till De tre första fordonen kommer ut i trafik Program Bussdepåer Programmet omfattar nyinvesteringar i Charlottendal, Ekerö och Fredriksdal. I programmet ingår även en depå i Tomteboda som ersättning till depån i Hornsberg. Depåerna i Tomteboda och Fredriksdal byggs som ersättning till befintliga innerstadsdepåer, vilka som en del av medlingsavtalet med Stockholm Stad skall exploateras för kontor och bostäder. Depån i Charlottendal byggs för att avlasta befintliga depåer i Nacka/Värmdö och Ekerö. Målet med programmet är att skapa nya moderna bussdepåer som tillskapar ytterligare depåkapacitet för bussar och därigenom möjliggör utökning av kapaciteten för busstrafiken Program Slussen Programmet är en samordning av trafikförvaltningens åtgärder och behov i och angränsande till Stockholms stads projekt avseende Slussen. Syftet med programmet är att hålla samman pågående och planerade aktiviteter som rör Slussen för att därmed skapa tydlighet i relation med Stockholms Stad och därmed bättre möjlighet till helhetssyn gällande SL:s och stadens åtgärder. Programmet omfattar även en ny bussterminal i Katarinaberget, upprustningsåtgärder på Saltsjöbanan inklusive bulleråtgärder, renovering av Söderströmsbron samt Tvärbanans förlängning till Sickla station Program Röda linjen Programmet omfattar anskaffning och införande av ett nytt signalsystem för den Röda linjen, nya tunnelbanefordon C30 samt byggnation av en ny depå i Norsborg. Därutöver ingår ombyggnation av depåerna i Hammarby och Nyboda för de nya tunnelbanefordonen samt upprustning av stationerna Hallunda och Norsborg och förberedande arbeten för införande

68 67 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS av helautomatisk drift. Målet med programmet är i enlighet med Trafikplan 2020 att möjliggöra en kapacitetsökning på Röda linjen med ca 25 procent i rusningstrafik i centrala snittet. Samtliga projekt som ingår i programmet förväntas vara tagna i drift då de sista fordonen levereras Program Citybanan Citybanan byggs av Trafikverket. Programmet avser planering, projektering, upphandling, byggande och driftsättning av en komplett dubbelspårig järnväg, i huvudsak i tunnel mellan Tomteboda i norr till station Stockholm södra i söder, samt en komplett planskild järnvägskorsning på bro mellan Årstabron och Älvsjö station. I programmet ingår också två nya stationer, Odenplan och City vilka kommer ansluta till tunnelbanestationerna Odenplan och T-centralen. Stationerna finansieras och kommer att ägas av SLL. Trafikförvaltningen har i uppdrag att bevaka att ställda funktionskrav uppnås, att finansiera tillkommande SL-specifik utrustning bland annat en hiss och kommersiella ytor, samt att hantera intrånget och störningarna i tunnelbanan. Övriga tillkommande avtalade utgifter hanteras av SLL. Programmet avslutas 2017 då Citybanan tas i drift Program Tvärbana Norr Solnagrenen Programmet omfattar ny dubbelspårsanläggning från Alvik till Solna station, ny depå i Ulvsunda, anpassning av befintlig Tvärbana till den utökade trafiken, 15 nya spårvagnar samt ny uppställningshall för 6 spårvagnar för Nockebybanan. Etappvis trafikstart har skett dels i oktober 2013 (Alvik Solna centrum) dels augusti 2014 (Alvik Solna station). Genomförandet fortgår med etappvisa installationer och uppgraderingar av signalsäkerhetssystem inklusive anpassningar av befintlig bana samt övertagande av 15 nya spårvagnar Program Spårväg City Programmets syfte är att möjliggöra trafikering mellan Gåshaga brygga och Sergels torg via den planerade stadsdelen Norra Djurgårdsstaden samt att tillgänglighetsanpassa befintlig spårvägslinje. Programmet omfattar nya spår från Djurgårdsbron till Ropsten, upprustning och partiell dubbelspårsutbyggnad av Lidingöbanan, ny depå för spårvagn på Lidingö, anskaffning av 24 nya fordon samt upphandling av ny trafik på färdigställda och driftsatta delsträckor. Programmet omfattar även åtgärder på befintlig Spårväg city som innebär ny gemensam plattform som både spårvagn och buss kan angöra med gällande tillgänglighetsnormer. Parallellt fortsätter samråd med Stockholms stad gällande förlängningen av sträckningen västerut. Programmet påbörjade byggnationen under Program IT med säkerhetsaspekt Programmet är en samordning av IT-projekt och syftar till att samordna vinster och ge en säker och stabil leverans av de säkerhets- och trygghetsaktiviteter som pågår. Programmets leveranser erbjuder

69 68 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS trafikentreprenörerna en stabil och säker radiokommunikation genom att migrera samtliga radiokommunikationssystem inom trafikförvaltningen till ett gemensamt radiosystem för buss och spårbunden trafik. Programmet nyanskaffar ett elektroniskt passersystem med tillhörande administration av objekts- och behörighetshantering, samt uppgraderar det befintliga kamerasystemets mjukvara. Väktare görs synliga under jord genom möjlighet till GPS-positionering på karta. Programmet förväntas vara klart Program Spårdepåer Programmet omfattar 4 separata projektet vilka sammantaget möjliggör en ökad och förbättrad depåkapacitet för tunnelbanan och avveckling av verksamhet för framtida bostadsbyggande. I programmet ingår byggandet av en ny banunderhållsdepå i Hammarby som ersätter befintlig depå i Slakthusområdet. Därutöver ingår ett utbyggnadsprojekt i Högdalen innehållande en ny hjulsvarvningsanläggning, en ny uppställningshall inomhus för 4 tågset, en ny förrådsbyggnad och förbättrade personallokaler. Målet med programmet är dels att möjliggöra stadens exploatering av bostäder, arenor och annan verksamhet i Slakthusområdet men också att förbättra kapaciteten för banunderhåll, få en driftssäkrare verksamhet samt en snabbare tillgång till bansystemet och ökad kapacitet. Vidare syftar programmet till att möjliggöra rivningen av Brommadepån samt att förbättra depåkapaciteten genom att tillföra 4 uppställningsspår för kommande utbyggnad av tunnelbanetrafik. Hammarbydepån tas i drift Slakthusdepån överlämnas Utbyggnaden av Högdalsdepån förväntas färdigställas Program Mötesplats SL Mötesplats SL syftar till att öka kundnyttan, stärka SL:s varumärke samt öka hyresintäkterna och utgör en delmängd i arbetet mot det övergripande målet fler och mer nöjda resenärer. Programmet omfattar modernisering av tunnelbanestation Hornstull och Hötorget samt övriga åtgärder som behöver utföras under programmets genomförande. Programmet kommer att avslutas under Program Pendeltåg Programmet omfattar projekt inom området för trafikutveckling. Det finns ett antal pågående fordonsleveranser, planerade nyanskaffningar och pågående depåprojekt. Totalt hanterar programmet nyanskaffning av 129 fordon varav 83 fordon redan levererats och går i trafik. Resterande 46 fordon som ska levereras kommer att trafikera Citybanan och ersätta de gamla fordonen X10 som idag trafikerar pendeltågsnätet. Första fordonet levereras i januari 2016 och samtliga fordon förväntas vara levererade 2017 för att möta den utökade trafiken då Citybanan tas i drift. I programmet ingår även den redan genomförda upphandlingen av trafik till Uppsala via Arlanda, ombyggnad av Brodepån och upphandling av hyresavtal för Depå

70 69 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS Nord. Vidare omfattar programmet även projekt som drivs av Trafikverket och där trafikförvaltningen/sl är medfinansiärer och kravställare. Dessa projekt är Solna station norra uppgången mot Friends arena, ny station i Vega samt åtgärder på stationerna längs Mälarbanan för att möta utbygganden till 4-spår. Programmet syftar till att samordna projekten samtidigt som trafikförvaltningen blir en tydlig kravställare med en tydlig kontaktyta Program Kistagrenen Kistagrenen avser nybyggnation av spårväg och är en förbindelse på tvären i regionen som ger kortare restider till boende, arbetsplatser och andra viktiga resmål. Tvärbanan kommer att börja strax norr om hållplatsen Norra Ulvsunda och sträcker sig via Bromma flygplats, Rissne och Stora Ursvik till Kista. Efter Kista centrum ansluter den till pendeltåget i Helenelund. Kistagrenen kommer att komplettera dagens spårstruktur som i huvudsak består av förbindelser in mot de centrala delarna av Stockholm. Spårvägsmuseet Projektet Spårvägsmuseet avser att flytta befintligt Spårvägsmuseum till nya lokaler i Norra Djurgårdsstaden. Spårvägsmuseets flytt är orsakad av att trafikförvaltningen ska avveckla verksamheten i kvarteret Persikan som en del i Stockholmsförhandlingen med Stockholms stad. Spårväg Syd Projektet omfattar byggnation av ny spårväg som länkar samman de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Skärholmen-Kungens kurva och förbättrar kollektivtrafiken utmed sträckan Flemingsberg Masmo Skärholmen/Kungens kurva Fruängen Älvsjö. Förbindelsen innebär bättre möjligheter till resor i tvärled med byten till pendeltåget i Flemingsberg och Älvsjö samt till tunnelbanan i Skärholmen, Fruängen och Masmo. C20 Uppgradering Objektet avser uppgradering och modernisering av tunnelbanevagnarna C20 och kommer att genomföras under perioden Uppgraderingen avser att säkra C20-fordonens planerade livslängd om 30 år och att utveckla den funktion som krävs av fordonen för att möta framtida behov och mål med tunnelbanan. Uppgraderingen förbättrar tillgängligheten och av- och påstigning med en förändrad interiör. Det blir mer plats ombord minskar vilket minskar trängsel och underlättar för personer med funktionsnedsättning att resa med tunnelbanan. Även driftsäkerheten säkras samtidigt som trafiksäkerheten förbättras. Lågfrekvent underhåll pendeltåg Stockholmståg Projektet har under året utfört lågfrekvent underhåll av X60. Det lågfrekventa underhåll som utförs är 5- och 10- års översyn och ingår i

71 70 (70) ÅRSRAPPORT 2015 LS fordonens underhållsplan. Underhållsplanen är genomgången och godkänd av Transportstyrelsen och därmed tvingande. Roslagsbanan till Arlanda Studien avseende Roslagsbanan till Arlanda startades under hösten Syftet med den tidigare förstudien var att studera om det är motiverat med en tvärförbindelse mellan de regionala stadskärnorna Arlanda/Märsta och Täby C/Arninge och vilket trafikslag och sträckning som i så fall rekommenderas. Förstudien har haft ett trafikslagsövergripande perspektiv, vilket innebär att lösningar som bygger på såväl buss- som spårtrafik har analyserats. Inriktningsbeslut fattades i trafiknämnden den 10 december 2013 (TN ). Beskrivning av ospecificerade investeringar Ospecificerade investeringar kännetecknas av att de har en total investeringsutgift som understiger 100 mkr och är mindre omfattande i jämförelse med specificerade investeringar. Ospecificerade investeringar drivs vanligtvis som enskilda projekt och avser till största delen ersättningsinvesteringar som krävs för att säkerställa och bibehålla befintliga anläggningars status.

72 Sida 1 (2) Förvaltning/Bolag: 2580 Trafikförvaltningen BILAGA A1 UPPDRAG I BUDGET. ÅRSRAPPORT 2015 År Att-sats nummer LS-nummer Att-sats Ansvarig nämnd/ styrelse att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med underlag för genomförandebeslut avseende ny bussdepå i Ekerö kommun Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat (Ja, Delvis, Nej) Kommentar Detaljplanen har överklagats till mark- och miljööverdomstolen, som under hösten 2015 beslutade att lämna prövningstillstånd. Framförallt är det trafikfrågor som domstolen påtalat som måste besvaras av kommunen. Troligen kommer detta att försena processen ytterligare 6 månader TN Delvis Köpet av marken för depån är villkorat av att detaljplanen ska vinna laga kraft. Så snart domstolens beslut kommit kan ärendet hanteras vidare och genomföras av Trafikförvaltningen/Projekt- och upphandlingsavdelningen att till följd av att objektet Miljöbussar utgår från investeringsbudget 2015 och plan uppdra åt trafiknämnden att vidta nödvändiga justeringar av investeringsbudget 2015 och plan inom trafiknämndens fastställda investeringsutrymme senast i samband med inrapportering av slutlig budget 2015 TN Ja Justeringar gjorda i slutlig budget 2015 enligt beslut i Trafiknämnden SU att uppdra åt trafiknämnden att, i samråd med landstingsstyrelsen, utreda tillkommande investeringsbehov för befintlig tunnelbana, bytespunkter samt angränsande anläggningar med anledning av beslutad överenskommelse om utbyggnad av tunnelbana i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling TN Delvis Utredningsstudier (tidigare kallat förstudier) är identifierade och uppstartade. Arbetet bedrivs samordnat inom trafikförvaltningen för att så effektivt som möjligt nyttja tillgängliga medel och resurser. De första inriktningsbesluten bedöms komma under senare delen av VE SU

73 Sida 2 (2) att uppdra åt trafiknämnden att senarelägga genomförandet av sammanbindningen av Spårväg city mellan linje 7 och Lidingöbanan i Ropsten till efter år 2019 samt att utreda möjligheterna till etappvis trafikstart till Frihamnen och vid tillräckligt stor redovisad nytta lämna förslag på beslut avseende en sådan lösning med trafikstart före år 2019 TN Ja Planeringen av kommande aktiviteter har anpassats till detta och projektorganisationen för sammanbindningen är under avveckling vilket också är i linje med budget TJUT som beskriver nytta med ev. etappvis trafikstart till Frihamnen före 2019 är under framtagande. Dock saknas medel för ett sådant genomförande före 2019 i budget 2016 ( ) att uppdra åt trafiknämnden att se över ambitionsnivåer avseende beslutade och planerade investeringar för perioden samt föreslå nödvändiga förändringar avseende berörda objekts tid, ekonomi och kvalitet samt därtill hörande konsekvensanalys att uppdra åt trafiknämnden att utreda förutsättningar och kostnader för införande av helautomatisk drift på tunnelbanans röda linje samt eventuella konsekvenser som detta kan medföra att uppdra åt trafiknämnden att tillsätta en parlamentarisk utredning för att se över framtidens biljettsystem i kollektivtrafiken vad avser priser, zoner och biljettsystem. att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Färdtjänstsystem TN TN TN TN Delvis Ja Ja Delvis Under hösten och inför budgetarbete 2017 kommer förslag till förändringar att presenteras. Röda Linjen har till TN i dec 2015 informerat om status och kommer att föredra förslag och kostnader för införande av helautomatisk drift i februari Den parlamentariska utredningen kring priser, taxesystem och biljett- och betalsystem är tillsatt och utredningen är under genomförande. Tidplanen sträcker sig till slutet av Förstudie bedrevs Inriktningsbeslut fattades av TN den 2 dec Med anledning av otydlig projektbeställning beslöts att TF/PU genomför en förnyad programstudie i syfte till att ta fram en uppdaterad projektbeställning, kalkyl och beslutsunderlag för genomförande. Innebörden av detta är att projektet är försenat ca: 6 månader. PU VE SU/Affärsutv att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Fordonsdator Buss-PC TN Ja Programstudie avslutad. Slutrapport fastställd. Förslag till Genomförandebeslut arbetas vidare på under PU PU

74 Sida 1 (11) Förvaltning/Bolag: 2580 Trafikförvaltningen BILAGA A2 UPPDRAG UNDER LÖPANDE ÅR. ÅRSRAPPORT 2015 VE TA/JV Beslutsdatum i LS-nummer Ärenderubrik Att-sats Ansvarig Ansvarig Uppdrag Kommentar LF/LS nämnd/ funktion inom åtgärdat) styrelse SLL (Ja, Delvis, Nej LF LS LS Översyn av Investeringsstrategin och Investeringsstrategins ansvars- och beslutsordning att uppdra till landstingets nämnder och bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin TN Ja Nya investeringsstrategin och investeringstrategins ansvarsoch beslutsordning publicerade i ekonomihandboken. Agresso uppdaterat med de nya fasnamnen. Investeringskalkyl uppdaterad. Ny rutin för investeringsbeslut publicerad i ekonomihandboken. LF LS Avtal med staten om framtida nyttjande av pendeltågsstationer m.m. Att uppdra åt trafiknämnden att, inom ramen för gällande ansvars- och beslutsordning avssende landstingsverksamheternas investeringar, förvalta avtalet och träffa sådana tilläggsöverenskommelser rörande investeringar och drift som erfordras för avtalets förvaltning. TN Ja Avtalet som allmänt går under benämningen DSF (Den Stora Förhandlingen) förvaltas av sektion Järnväg inom ramen för ordinarie avtalsförvaltning. Huvudsakligen handlar det om förvaltning av Stockholms pendeltågsstationer, vilka ägs av staten (Trafikverket) men förvaltas av trafikförvaltningen. Avtalet stipulerar bla hur det gemensamma arbete parterna emellan ska gå till samt vilka rättigheter och skyldigheter som trafikförvaltningen har under avtalstiden. 1 (11)

75 INVESTERINGSUTFALL 2015 TRAFIKNÄMNDEN - BILAGA 2C Period Investeringsutgifter Ackumulerad förbrukning t.o.m Budget 2015 Bokslut 2015 Prognos 2015 Avvik Bokslut-BU 1. Specificerade objekt 1.1Strategiska investeringar Tunnelbana Program Röda linjen Program Spårdepåer Program Mötesplats SL Pendeltåg Depå Syd Program Pendeltåg Program Citybanan Lokalbanor och spårvägar Program Spårväg City, etapp Program Tvärbana Norr Solnagrenen Program Roslagsbanans Utbyggnad Spårväg syd Spårväg Linje Roslagsbanan till Arlanda Program Slussen (TvbSickla station, buller SB) Tvärbana Norr Kistagrenen Buss Program bussdepåer Bussterminal Slussen Förstudie Bytespunkt Barkarby FUT Förstudie Bytespunkt Nacka Centrum FUT Trafikslagsgemensamt Program Slussen (Söderströmsbron) Bytespunkt Brommaplan Program IT med säkerhetsaspekt Sjötrafik Tonnage för Pendelbåt och Skärgårdstrafik Summa strategiska investeringar Ersättningsinvesteringar Tunnelbana Program Röda linjen Utbyte av hissar och rulltrappor TB Kanalisation 750 Volt C20 - uppgradering Hässelbygrenen Pendeltåg Lågfrekvent underhåll Pendeltåg Stockholmståg Förstudie PT Stationer ombyggnation Program Pendeltåg Lokalbanor och spårvägar Program Roslagsbanans Utbyggnad Program Slussen ( åtg Saltsjöbanan) Buss Återköp av bussar i trafikavtal Handen Bussterminal (Haningeterassen) Trafikslagsgemensamt Program IT med säkerhetsaspekt Realtidsinformation Spårvägsmuseum i Gasverksområdet Biljett- och betalsystem FO Summa Ersättningsinvesteringar Summa specificerade objekt Nedjustering pga planprocesser * Summa specificerade objekt Ospecificerade objekt (inkluderar WÅAB) Strategiska investeringar * Ersättningsinvesteringar * Erfarenhetsmässig justering prognos * * * * Summa ospecificerade objekt * Summa beslutade objekt * Varav ersättningsinvesteringar

76 STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 Trafiknämndens förvaltning STYRNINGSRAPPORT 2015

77 2 (6) STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 Innehållsförteckning 1. Återrapportering av styrande direktiv Efterlevnad av fastställt reglemente Efterlevnad av policyer och styrdokument Internkontroll Kontrollmiljö Riskbedömning och kontrollaktiviteter Uppföljning Försäkran om internkontroll Behandling av styrningsrapporten... 6

78 3 (6) STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 Styrningen av trafiknämnden och dess förvaltning utgår från kommunallagen, gällande lagar för den specifika verksamheten som bedrivs samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat, exempelvis reglemente och policyer. 1. Återrapportering av styrande direktiv 1.1 Efterlevnad av fastställt reglemente Trafiknämnden fullgör landstingets uppgifter som regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och ansvarar för kollektivtrafiken på land, till sjöss samt för särskilt anordnade transporter (färdtjänst). Trafiknämnden har ansvaret för strategiska och övergripande frågor hänförliga till den regionala kollektivtrafiken och uppföljningen av verksamheten. Trafiknämnden ansvarar för landstingets trafikplanering och för att förslag till regionala trafikförsörjningsprogram utarbetas. Trafiknämnden ska säkerställa samverkan med närliggande kommuner och landsting, angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer för att uppnå väl fungerande trafiklösningar i regionen. Det åligger trafiknämnden att besluta om allmän trafikplikt, att upphandla varor, tjänster och entreprenader, att ingå avtal om allmän trafik samt ingå övriga avtal vad avser kollektivtrafik på land, till sjöss och för särskilt anordnande transporter (färdtjänst). Avtal hänförliga till kollektivtrafiken på land överlåts efter ingående till AB Storstockholms Lokaltrafik. Avtal hänförliga till kollektivtrafiken till sjöss överlåts efter ingående till Waxholms Ångfartygs AB. Trafiknämnden har i uppdrag att sköta förvaltningen av AB Storstockholms Lokaltrafiks och Waxholms Ångfartygs AB:s avtal och tillgångar och därvid företräda bolagen i frågor hänförliga till sådan förvaltning. Trafiknämndens verksamhet har under 2015 bedrivits i enlighet med fastställt reglemente.

79 4 (6) STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 1.2 Efterlevnad av policyer och styrdokument Som framgår av bilaga till Årsrapport 2015 har förvaltningen efterlevt de policyer och regelverk som fullmäktige eller annat centralt organ beslutat om. I de fall avsteg görs från styrdokument beslutas det i särskild ordning i enlighet med det aktuellt styrdokument föreskriver. 2. Internkontroll Förvaltningen tillämpar god intern styrning och kontroll som säkerställer att trafiknämnd, förvaltningens ledning och övrig personal samverkar och med rimlig grad av säkerhet ser till att verksamhetens mål uppnås avseende: - Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning - Tillförlitlig och rättvisande finansiell rapportering - Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Förvaltningen följer landstingets policy för internkontroll, LS Förvaltningen tillämpar COSO-modellen. COSO beskriver ett antal områden som bedöms vara kritiska för en god intern styrning och kontroll: - Kontrollmiljö - Riskbedömning - Kontrollaktiviteter - Information och kommunikation - Uppföljning 2.1 Kontrollmiljö I trafiknämndens uppdrag och delegation till förvaltningschefen säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Förvaltningens ledning har etablerat styrande dokument och instruktioner till förvaltningen och kommunicerar en sådan kultur och etiska värderingar som lägger grunden för att förvaltningens verksamhet ska prestera de leveranser trafiknämnden och landstingsfullmäktige beslutat om. Förvaltningen ansvarar för det system av intern kontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat arbetsordning, planer, strategier, riktlinjer samt instruktioner för

80 5 (6) STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 olika befattningshavare för att de skall förstå och inse betydelsen av sina respektive roller. 2.2 Riskbedömning Förvaltningen genomför löpande riskbedömningar avseende frågor som rör en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar samt finansiell rapportering. Avseende finansiell rapportering resulterar arbetet i att så kallade kontrollmål kan tas fram, vilka definierar kraven på att finansiella rapporter inte ska innehålla väsentliga fel. För övriga områden görs prioritering av riskerna baserat på dessas natur och uppskattade konsekvenser. Riskbedömningarna uppdateras regelbundet för att täcka in förändringar som väsentligen påverkar intern styrning och kontroll. En särskild riskanalys för framtagande av internkontrollplan har för 2016 genomförts under hösten Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter utformas inom förvaltningen med syfte att se till att kontrollmål uppfylls och att riskhanteringsåtgärder införs i verksamheten. De väsentligaste riskerna inklusive väsentliga redovisningsprinciper som identifierats under riskbedömningen hanteras via lämpliga kontrollaktiviteter. Särskild uppmärksamhet läggs inom förvaltningen på att IT-kontroller är ändamålsenligt utformade för de system som stödjer processerna vilka påverkar kvaliteten hos intern kontroll. Förvaltningen har också ansvar för intern kontroll och riskhantering i samband med finansiell rapportering avseende verksamhet som utförs för förvaltningens räkning av tredje part. Till sin hjälp att klarlägga dessa förhållanden har förvaltningen låtit utföra så kallad tredjepartsgranskning av ett antal IT-miljöer och IT-baserade system. Granskningarna har i görligaste mån utförts i enlighet med ISA Information och kommunikation Förvaltningens informations- och kommunikationsvägar avseende intern styrning och kontroll är upplagda så att arbetsordning, planer,

81 6 (6) STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 strategier, riktlinjer samt instruktioner för olika befattningshavare läggs ut framförallt på förvaltningens intranät så att det når rätt personer i verksamheten. Kunskap om dessa dokument och uppgifter om var aktuella versioner kan erhållas är etablerad i organisationen. Informationssäkerhet avseende sådana delar av intranätet och andra platser där riktlinjer och instruktioner av olika slag är publicerade övervakas av en särskild sektion inom förvaltningen. 2.5 Uppföljning Trafiknämnden utvärderar kontinuerligt den information som förvaltningsledningen lämnar. Förvaltningsledningen rapporterar regelbundet till trafiknämnden utifrån fastställda rutiner. Förvaltningsledningen följer kontinuerligt upp revisionsrekommendationer och kontrollåtgärder enligt internkontrollplanen. Verksamheten, inklusive pågående program/projekt, följs regelbundet upp av förvaltningschefen i den så kallade ledningsrapporteringen. Förvaltningens internrevision utför särskilda granskningar av efterlevnaden av intern styrning och kontroll inom förvaltningen. 2.6 Försäkran om internkontroll Förvaltningschefen har i särskild bilaga till Årsrapport 2015 lämnat försäkran om att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom förvaltningen i enlighet med Policy för Internkontroll LS Behandling av styrningsrapporten Denna styrningsrapport ingår som en bilaga till Årsrapport 2015 och behandlas av trafiknämnden den 23 februari 2016.

82 AB Storstockholms Lokaltrafik BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 AB Storstockholms Lokaltrafik BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2015

83 2 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 Innehållsförteckning 1. Styrelsens arbete under kalenderåret Valberedning Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning Styrelsens arbetsordning Redogörelse för styrelsearbetet Arvodering av styrelsen Verkställande direktören Revisorer Efterlevnad av styrande direktiv Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Efterlevnad av de kommunala befogenheterna Efterlevnad specifika ägardirektiv Efterlevnad policyer och styrdokument Internkontroll Kontrollmiljö Riskbedömning och kontrollaktiviteter Uppföljning Försäkran om internkontroll Behandling av bolagsstyrningsrapporten... 9

84 3 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 AB Storstockholms Lokaltrafik ( Bolaget ) ägs av Stockholms läns landsting. Bolagsstyrningen i Bolaget utgår från den svenska aktiebolagslagen, kommunallagen samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat så som generella och specifika ägardirektiv. 1. Styrelsens arbete under kalenderåret 1.1 Valberedning Landstingsfullmäktige utser Bolagets styrelseledamöter efter beredning i landstingsstyrelsens arbetsutskott. 1.2 Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning Bolagets styrelse har under 2015 bestått av 3 ledamöter. Inga arbetstagarrepresentanter eller suppleanter för arbetstagarrepresentanter är utsedda. Bolagets verkställande direktör, trafikförvaltningens stabschef och styrelsens sekreterare deltar vid samtliga styrelsemöten. I övrigt deltar vid behov berörda avdelningschefer och/eller sakkunniga inom trafikförvaltningen som föredragande. Den 1 januari december 2015 har styrelsen bestått av följande ledamöter: Ordförande Kristoffer Tamsons (M) under hela perioden 1 januari december Det noteras att Kristoffer Tamsons nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma :e vice ordförande Sara Svanström (FP) under hela perioden 1 januari december Det noteras att Sara Svanströms nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma :e vice ordförande Nanna Wikholm (S) under perioden 1 januari oktober 2015 då Stockholms läns landstingsfullmäktige beslutade att bevilja befrielse för Nanna Wikholm från uppdraget som styrelseledamot och andre vice ordförande för Bolaget. Talla Alkurdi (S) från och med 15 december december Stockholms läns landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde 15 december 2015 att utse Talla Alkurdi som ordinarie styrelseledamot, tillika andre vice ordförande i Bolaget. Extra bolagsstämma antecknade valet 16

85 4 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 januari Det noteras att Talla Alkurdis nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma Det noteras att Bolagets styrelse från och med 15 december 2015 således består av: Kristoffer Tamsons, tillika styrelseordförande, Sara Svanström, tillika förste vice ordförande, Talla Alkurdi, tillika andre vice ordförande. Den genomsnittliga närvaron vid styrelsemötena har varit 100 %. 1.3 Styrelsens arbetsordning Styrelsen och verkställande direktören leder och utvecklar verksamheten inom Bolaget i enlighet med den ansvarsfördelning som landstinget har slagit fast samt vad som följer av aktiebolagslagen och andra gällande lagar och förordningar, bolagsordningen, ägardirektiv, övriga beslut av bolagsstämman, uppdrag som ges av landstingsfullmäktige, via ägaren beslutade policys särskilt ägarpolicyn, beslut som fattas av trafiknämnden samt styrelsens arbetsordning. Bland styrelsens huvudsakliga uppgifter ingår att bevaka Bolagets intressen, innefattande medelsförvaltning, tillse att åtagande om övertagande av avtal samt avtalsförvaltning i enlighet med Bolagets bolagsordning fullgörs samt att tillse att samarbetsavtalet med trafiknämnden fullgörs. Styrelsens ordförande skall leda styrelsens arbete och svara för att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, instruktioner till den verkställande direktören samt rapporteringsinstruktioner. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år, vanligtvis i anslutning till trafiknämndens sammanträden. Schema över antalet styrelsesammanträden och tider fastställs årligen i särskild ordning. Härutöver skall styrelsens ordförande se till att eventuellt ytterligare styrelsesammanträden hålls när så krävs enligt aktiebolagslagens regler. Av ordinarie stämman utsedd revisor respektive av landstingsfullmäktige utsedda lekmannarevisorer deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för resultatet av den löpande granskningen och bokslutsrevisionen.

86 5 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 Styrelsen genomför en årlig utvärdering av sitt arbete samt verkställande direktörens insatser i enlighet med Stockholms läns landstings ägarpolicy. Styrelsens ordförande leder utvärderingen. 1.4 Redogörelse för styrelsearbetet 2015 Styrelsen haft 9 sammanträden under 2015 varav 2 styrelsemöten per capsulam. Sekreterare har varit Ingela Svanberg Ohlsson och Daniela Eriksson. 1.5 Arvodering av styrelsen Beslut om arvodering fattas av landstingsfullmäktige. Inget styrelsearvode har utgått. 1.6 Verkställande direktören Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören tar fram beslutsunderlag inför styrelsemöten, är föredragande samt ger väl underbyggda förslag till beslut. Verkställande direktören leder Bolagets löpande arbete och fattar beslut i samråd med övriga befattningshavare. Verkställande direktör under tiden har varit Anders Lindström. Verkställande direktör från och med har varit Ragna Forslund. 1.7 Revisorer Bolagets stämmovalda revisorer upphandlas av landstingets revisionskontor. Lekmannarevisorerna utses av landstingsfullmäktige. Vid den ordinarie stämman 22 juni 2015 beslutades att utse, som revisionsbyrå avseende den årliga revisionen för , Ernst & Young AB med huvudansvarig revisor Magnus Fagerstedt och revisorssuppleant Mikael Sjölander. Den ordinarie stämman antecknade även att Stockholms läns landstingsfullmäktige , och för tiden fram till 31 december 2018 beslutade utse till lekmannarevisorer: Turid Stenhaugen, ordförande, Lars Lundquist, vice ordförande, Jan-Erik Nyberg, Gunilla Jerlinger, Roine Hangvar, Sverre Launy och Ulrika Ekengren. Bolagsledningen har löpande kontakt med Bolagets stämmovalde revisor. Auktoriserad revisor Magnus Fagerstedt deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för den löpande granskningen och bokslutsrevisionen.

87 6 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 2. Efterlevnad av styrande direktiv 2.1 Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Bolagets syfte är, enligt bolagsordningen, att anordna den lokala och regionala kollektivtrafiken på land som Stockholms läns landsting ansvarar för. I detta uppdrag ingår att överta sådana avtal och egendom som trafiknämnden överlåtit till Bolaget, förvalta anläggningar, fordon och övrig egendom som upphandlats av Bolaget eller av Stockholms läns landsting för kollektivtrafiken liksom avtal om allmän trafik som upphandlats och/eller tecknats av Bolaget eller av Stockholms läns landsting och överlåtits till Bolaget för förvaltning samt att i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att fullgöra uppdraget. Av bolagsordningen följer att Bolaget ska bedriva sin verksamhet med iakttagande av kommunala likställighetsprincipen samt i ekonomiskt hänseende enligt följande: - Verksamhet som gäller förvaltning av fast och lös egendom ska bedrivas på affärsmässig grund - Övrig verksamhet ska bedrivas med tillämpning av kommunala självkostnadsprincipen Under 2015 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet. 2.2 Efterlevnad av de kommunala befogenheterna Under 2015 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med de kommunala befogenheterna. 2.3 Efterlevnad specifika ägardirektiv Inom ramen för Bolagets ändamål såsom det uttrycks i bolagsordningen ansvarar styrelse och ledning för att följa den av landstinget fastlagda ägarpolicyn och de generella samt specifika ägardirektiven samt för att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt så att ägarens mål med verksamheten, uttryckta i av landstingsfullmäktige fastställd budget, policys och andra styrdokument uppfylls; trafiknämnden bereds möjlighet att godkänna strategiska och övergripande frågor hänförliga till Bolagets verksamhet; överta och förvalta sådana avtal för kollektivtrafiken på land som trafiknämnden överlåter till Bolaget. Bolaget ska uppdra åt trafiknämnden att förvalta bolagets avtal och tillgångar.

88 7 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 De specifika ägardirektiven för verksamheten har efterlevts. 2.4 Efterlevnad policyer och styrdokument Bolaget följer landstingsfullmäktiges policybeslut och övriga viktiga styrdokument. 3. Internkontroll En god intern styrning och kontroll säkerställer att verksamheten utförs på ett sådant sätt att målen uppnås genom: - Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning - Tillförlitlig och rättvisande finansiell rapportering - Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Bolaget följer landstingets policy för internkontroll, LS Inom landstinget tillämpas COSO-modellen. COSO beskriver ett antal områden som bedöms vara kritiska för en god intern styrning och kontroll: - Kontrollmiljö - Riskbedömning - Kontrollaktiviteter - Information och kommunikation - Uppföljning 3.1 Kontrollmiljö I styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen har fastställt ett antal grundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med intern kontroll, bland annat markerar styrelsen vikten av att det finns tydliga och dokumenterade instruktioner och policys. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat riktlinjer för olika befattningshavare för att de skall förstå och inse betydelsen av sina respektive roller för upprätthållandet av god internkontroll. 3.2 Riskbedömning Bolaget genomför löpande riskbedömningar avseende frågor som rör en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, efterlevnad av tillämpliga lagar och

89 8 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 förordningar samt finansiell rapportering. Avseende finansiell rapportering resulterar arbetet i att så kallade kontrollmål kan tas fram, vilka definierar kraven på att finansiella rapporter inte ska innehålla väsentliga fel. För övriga områden görs prioritering av riskerna baserat på riskernas natur och uppskattade konsekvenser. Riskbedömningarna uppdateras regelbundet för att täcka in förändringar som väsentligen påverkar intern styrning och kontroll. Trafikförvaltningen har genomfört en riskanalys i anslutning till arbetet med verksamhetsplanen för Sådan riskanalys har legat till grund för uppdatering av internkontrollplanen för Till Årsrapport 2015 har internkontrollplanen för 2015 bilagts. Motsvarande riskanalys och framtagande av internkontrollplan har för 2016 ägt rum under hösten Denna presenteras i trafikförvaltningens internkontrollplan för Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter utformas inom Bolaget med syfte att se till att kontrollmål uppfylls och att riskhanteringsåtgärder införs i verksamheten. De väsentligaste riskerna inklusive väsentliga redovisningsprinciper som identifierats under riskbedömningen hanteras via lämpliga kontrollaktiviteter. Särskild uppmärksamhet läggs på att IT-kontroller är ändamålsenligt utformade för de system som stödjer processerna vilka påverkar kvaliteten hos intern kontroll. Bolaget har också ansvar för intern kontroll och riskhantering i samband med finansiell rapportering avseende verksamhet som utförs för Bolagets räkning av tredje part. Till sin hjälp att klarlägga dessa förhållanden har Bolaget låtit utföra så kallad tredjepartsgranskning av ett antal IT-miljöer och IT-baserade system. Granskningarna har i görligaste mån utförts i enlighet med ISA Information och kommunikation Bolagets informations- och kommunikationsvägar avseende intern styrning och kontroll är upplagda så att arbetsordning, planer, strategier, riktlinjer samt instruktioner för olika befattningshavare läggs ut framförallt på trafikförvaltningens intranät så att det når rätt personer i verksamheten. Kunskap om dessa dokument och uppgifter om var aktuella versioner kan erhållas är etablerad i organisationen. Informationssäkerhet avseende sådana delar av intranätet och andra platser där riktlinjer och instruktioner av olika slag är publicerade övervakas av en särskilt sektion inom trafikförvaltningen.

90 9 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 3.5 Uppföljning Bolagets verkställande direktör rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Verkställande direktören följer kontinuerligt upp revisionsrekommendationer och kontrollåtgärder enligt den interna kontrollplanen samt verksamheten i övrigt. Uppföljningen av internkontrollplanen 2015 är bilagd till trafiknämndens Årsrapport Trafikförvaltningens internrevision utför särskilda granskningar av efterlevnaden av intern styrning och kontroll inom Bolaget och att föreslagna förbättringsåtgärder har genomförts. 3.6 Försäkran om internkontroll Bolagets verkställande direktör har i särskild bilaga till trafiknämndens Årsrapport 2015 lämnat försäkran att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom bolaget i enlighet med Policy för Internkontroll LS Behandling av bolagsstyrningsrapporten Föreliggande bolagsstyrningsrapport för år 2015 styrelsebehandlas den 23 februari 2016 och kommer att tillställas Bolagets årsstämma för beslut. Stockholm den 23 februari 2016 Kristoffer Tamsons Sara Svanström Talla Alkurdi Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

91 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2015 Bilaga F3 Dnr Waxholms Ångfartygs AB BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2015

92 2 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2015 Dnr Innehållsförteckning 1. Styrelsens arbete under kalenderåret Valberedning Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning Styrelsens arbetsordning Redogörelse för styrelsearbetet Arvodering av styrelsen Verkställande direktören Revisorer Efterlevnad av styrande direktiv Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Efterlevnad av de kommunala befogenheterna Efterlevnad specifika ägardirektiv Efterlevnad policyer och styrdokument Internkontroll Kontrollmiljö Riskbedömning och kontrollaktiviteter Uppföljning Försäkran om internkontroll Behandling av bolagsstyrningsrapporten... 9

93 3 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2015 Bilaga F3 Dnr Waxholms Ångfartygs AB ( Bolaget ) är ett landstingsägt bolag ingående i den av Stockholms läns landsting ägda koncernen Landstingshuset i Stockholm AB. Bolagsstyrningen i Bolaget utgår från den svenska aktiebolagslagen, kommunallagen samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat så som generella och specifika ägardirektiv. 1. Styrelsens arbete under kalenderåret 1.1 Valberedning Landstingsfullmäktige utser styrelseledamöterna efter beredning i landstingsstyrelsens arbetsutskott. 1.2 Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning Bolagets styrelse har under 2015 bestått av 3 ledamöter. Inga arbetstagarrepresentanter eller suppleanter för arbetstagarsuppleanter är utsedda. Bolagets verkställande direktör, trafikförvaltningens stabschef och styrelsens sekreterare deltar vid samtliga styrelsemöten. I övrigt deltar vid behov berörda avdelningschefer och/eller sakkunniga inom trafikförvaltningen som föredragande. Den 1 januari december 2015 har styrelsen bestått av följande ledamöter: Ordförande Kristoffer Tamsons (M) under hela perioden 1 januari december Det noteras att Kristoffer Tamsons nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma :e vice ordförande Sara Svanström (FP) under hela perioden 1 januari december Det noteras att Sara Svanströms nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma :e vice ordförande Nanna Wikholm (S) under perioden 1 januari oktober 2015 då Stockholms läns landstingsfullmäktige beslutade att bevilja befrielse för Nanna Wikholm från uppdraget som styrelseledamot och andre vice ordförande för Bolaget. Talla Alkurdi (S) från och med 15 december december Stockholms läns landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde 15 december 2015 att utse Talla Alkurdi som ordinarie styrelseledamot, tillika

94 4 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2015 Bilaga F3 Dnr andre vice ordförande i Bolaget. Extra bolagsstämma antecknade valet 16 januari Det noteras att Talla Alkurdis nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma Det noteras att Bolagets styrelse från och med 15 december 2015 således består av: Kristoffer Tamsons, tillika styrelseordförande, Sara Svanström, tillika förste vice ordförande, Talla Alkurdi, tillika andre vice ordförande. Den genomsnittliga närvaron vid styrelsemötena har varit 100 %. 1.3 Styrelsens arbetsordning Styrelsen och verkställande direktören leder och utvecklar verksamheten inom Bolaget i enlighet med den ansvarsfördelning som landstinget har slagit fast samt vad som följer av aktiebolagslagen och andra gällande lagar och förordningar, bolagsordningen, ägardirektiv, övriga beslut av bolagsstämman, uppdrag som ges av landstingsfullmäktige, via ägaren beslutade policys särskilt ägarpolicyn, beslut som fattas av trafiknämnden, samt styrelsens arbetsordning. Bland styrelsens huvudsakliga uppgifter ingår att bevaka Bolagets intressen, innefattande medelsförvaltning, tillse att åtagande om övertagande av avtal samt avtalsförvaltning i enlighet med Bolagets bolagsordning fullgörs samt att tillse att samarbetsavtalet med trafiknämnden fullgörs. Styrelsens ordförande skall leda styrelsens arbete och svara för att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, instruktioner till den verkställande direktören samt rapporteringsinstruktioner. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år, vanligtvis i anslutning till trafiknämndens sammanträden. Schema över antalet styrelsesammanträden och tider fastställs årligen i särskild ordning. Härutöver skall styrelsens ordförande se till att eventuellt ytterligare styrelsesammanträden hålls när så krävs enligt aktiebolagslagens regler. Av ordinarie stämman utsedd revisor respektive av landstingsfullmäktige utsedda lekmannarevisorer deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för resultatet av bokslutsrevisionen.

95 5 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2015 Bilaga F3 Dnr Styrelsen genomför en årlig utvärdering av sitt arbete samt verkställande direktörens insatser i enlighet med Stockholms läns landstings ägarpolicy. Styrelsens ordförande leder utvärderingen. 1.4 Redogörelse för styrelsearbetet 2015 Styrelsen haft 9 sammanträden under 2015 varav 2 styrelsemöten per capsulam. Sekreterare har varit Ingela Svanberg Ohlsson och Daniela Eriksson. 1.5 Arvodering av styrelsen Beslut om arvodering fattas av landstingsfullmäktige. Inget styrelsearvode har utgått. 1.6 Verkställande direktören Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören tar fram beslutsunderlag inför styrelsemöten, är föredragande samt ger väl underbyggda förslag till beslut. Verkställande direktören leder Bolagets löpande arbete och fattar beslut i samråd med övriga befattningshavare. Verkställande direktör under tiden har varit Anders Lindström. Verkställande direktör från och med har varit Ragna Forslund. 1.7 Revisorer Bolagets stämmovalda revisorer upphandlas av landstingets revisionskontor. Lekmannarevisorerna utses av landstingsfullmäktige. Vid den ordinarie stämman 25 maj 2015 beslutades att utse, som revisionsbyrå avseende den årliga revisionen för , Ernst & Young AB med huvudansvarig revisor Magnus Fagerstedt och revisorssuppleant Mikael Sjölander. Den ordinarie stämman antecknade även att Stockholms läns landstingsfullmäktige , och för tiden fram till 31 december 2018 beslutade utse till lekmannarevisorer: Turid Stenhaugen, ordförande, Lars Lundquist, vice ordförande, Jan-Erik Nyberg, Gunilla Jerlinger, Roine Hangvar, Sverre Launy och Ulrika Ekengren. Bolagsledningen har löpande kontakt med Bolagets stämmovalde revisor. Auktoriserad revisor Magnus Fagerstedt deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för den löpande granskningen och bokslutsrevisionen.

96 6 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2015 Bilaga F3 Dnr 2. Efterlevnad av styrande direktiv 2.1 Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Bolagets syfte är, enligt bolagsordningen, att anordna den kollektivtrafik till sjöss som Stockholms läns landsting ansvarar för. I detta uppdrag ingår att teckna trafikavtal, förvalta anläggningar, fartyg och övrig egendom som upphandlats av Bolaget eller av Stockholms läns landsting för kollektivtrafiken samt att i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att fullgöra uppdraget. Av bolagsordningen följer att Bolaget ska bedriva sin verksamhet med iakttagande av kommunala likställighetsprincipen samt i ekonomiskt hänseende enligt följande: - Verksamhet som gäller förvaltning av fast och lös egendom ska bedrivas på affärsmässig grund - Övrig verksamhet ska bedrivas med tillämpning av kommunala självkostnadsprincipen Under 2015 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet. 2.2 Efterlevnad av de kommunala befogenheterna Under 2015 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med de kommunala befogenheterna. 2.3 Efterlevnad specifika ägardirektiv Inom ramen för Bolagets ändamål såsom det uttrycks i bolagsordningen ansvarar styrelse och ledning för att följa den av landstinget fastlagda ägarpolicyn och de generella samt specifika ägardirektiven samt för att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt så att ägarens mål med verksamheten, uttryckta i av landstingsfullmäktige fastställd budget, policys och andra styrdokument uppfylls; Trafiknämnden bereds möjlighet att godkänna strategiska och övergripande frågor hänförliga till Bolagets verksamhet överta och förvalta sådana avtal för kollektivtrafiken till sjöss som trafiknämnden överlåter till Bolaget. Bolaget ska uppdra åt trafiknämnden att förvalta Bolagets avtal och tillgångar. De specifika ägardirektiven för verksamheten har efterlevts.

97 7 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2015 Bilaga F3 Dnr 2.4 Efterlevnad policyer och styrdokument Bolaget följer landstingsfullmäktiges policybeslut och övriga viktiga styrdokument. 3. Internkontroll En god intern styrning och kontroll säkerställer att verksamheten utförs på ett sådant sätt att målen uppnås genom: Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler Bolaget följer landstingets Policy för internkontroll, LS Inom landstinget tillämpas COSO-modellen. COSO beskriver ett antal områden som bedöms vara kritiska för en god intern styrning och kontroll: - Kontrollmiljö - Riskbedömning - Kontrollaktiviteter - Information och kommunikation - Uppföljning 3.1 Kontrollmiljö I styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen har fastställt ett antal grundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med intern kontroll, bland annat markerar styrelsen vikten av att det finns tydliga och dokumenterade instruktioner och policys. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat riktlinjer för olika befattningshavare för att de skall förstå och inse betydelsen av sina respektive roller för upprätthållandet av god internkontroll. 3.2 Riskbedömning Bolaget genomför löpande riskbedömningar avseende frågor som rör en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, efterlevnad av tillämpliga lagar och

98 8 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2015 Bilaga F3 Dnr förordningar samt finansiell rapportering. Avseende finansiell rapportering resulterar arbetet i att så kallade kontrollmål kan tas fram, vilka definierar kraven på att finansiella rapporter inte ska innehålla väsentliga fel. För övriga områden görs prioritering av riskerna baserat på dessas natur och uppskattade konsekvenser. Riskbedömningarna uppdateras regelbundet för att täcka in förändringar som väsentligen påverkar intern styrning och kontroll. Trafikförvaltningen har genomfört en riskanalys i anslutning till arbetet med verksamhetsplanen för Sådan riskanalys har legat till grund för uppdatering av internkontrollplanen för Till Årsrapport 2015 har interkontrollplanen för 2015 bilagts. Motsvarande riskanalys och framtagande av internkontrollplan har för 2016 ägt rum under slutet av En särskild riskanalys för framtagande av internkontrollplan för 2016 har genomförts under slutet av Denna ingår i Trafikförvaltningens internkontrollplan för Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter utformas inom Bolaget med syfte att se till att kontrollmål uppfylls och att riskhanteringsåtgärder införs i verksamheten. De väsentligaste riskerna inklusive väsentliga redovisningsprinciper som identifierats under riskbedömningen hanteras via lämpliga kontrollaktiviteter. Särskild uppmärksamhet läggs inom Bolaget på att IT-kontroller är ändamålsenligt utformade för de system som stödjer processerna vilka påverkar kvaliteten av intern kontroll. Bolaget har också ansvar för intern kontroll och riskhantering i samband med finansiell rapportering avseende verksamhet som utförs för Bolagets räkning av tredje part. Till sin hjälp att klarlägga dessa förhållanden har Bolaget låtit utföra så kallad tredjepartsgranskning av ett antal IT-miljöer och IT-baserade system. Granskningarna har i görligaste mån utförts i enlighet med ISA Information och kommunikation Bolagets informations- och kommunikationsvägar avseende intern styrning och kontroll är upplagda så att arbetsordning, planer, strategier, riktlinjer samt instruktioner för olika befattningshavare läggs ut framförallt på trafikförvaltningens intranät så att det når rätt personer i verksamheten. Kunskap om dessa dokument och uppgifter om var aktuella versioner kan erhållas är etablerad i organisationen.

99 9 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2015 Bilaga F3 Dnr Informationssäkerhet avseende sådana delar av intranätet och andra platser där riktlinjer och instruktioner av olika slag är publicerade övervakas av en särskilt sektion inom trafikförvaltningen. 3.5 Uppföljning Bolagets verkställande direktör rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Verkställande direktören följer kontinuerligt upp revisionsrekommendationer och kontrollåtgärder enligt den interna kontrollplanen samt verksamheten i övrigt. Uppföljningen av internkontrollplanen 2015 är bilagd till trafiknämndens Årsrapport Trafikförvaltningens internrevision utför särskilda granskningar av efterlevnaden av intern styrning och kontroll inom Bolaget och att föreslagna förbättringsåtgärder har genomförts. 3.6 Försäkran om internkontroll Bolagets verkställande direktör har i särskild bilaga till trafiknämndens Årsrapport 2015 lämnat försäkran att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom bolaget i enlighet med Policy för Internkontroll LS Behandling av bolagsstyrningsrapporten Föreliggande bolagsstyrningsrapport för år 2015 styrelsebehandlas i samband med styrelsebehandling av årsredovisningen för år 2015 och kommer att tillställas Bolagets årsstämma för beslut. Stockholm den mars 2016 Kristoffer Tamsons Sara Svanström Talla Alkurdi Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

100 2580 Trafikförvaltningen MER ÄN BARA TRÖSKLAR Bilaga F5 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning I programmet (lättläst) som Landstingsfullmäktige beslutade den 16 mars 2010 beskrivs hur målen nås. Varje år ska förvaltningar och bolag redovisa följande indikatorer: Mål 1 Bemötande 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka medvetandet och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Trafikförvaltningen har genomfört: Under 2015 har ingen Insiktsutbildning hållits för medarbetare på trafikförvaltningen eftersom en ny heldagsutbildning i social hållbarhet har tagits fram. Arbetet med den nya utbildningen, där tillgänglighet är en del i utbildningen, påbörjades i slutet av 2014 med en workshop. En testutbildning med 16 deltagare hölls i mars Hösten 2015 har konsulter, som kommer att hålla den nya utbildningen, upphandlats. Utbildningen i social hållbarhet startar i april Oktober 2015 tog företaget Releasy i Linköping över SL-Kundtjänst. Samtliga omkring 90 agenter som svarar på SL- och Waxholmsbolagets kundtjänst har fått en två timmars allmän information om trafikförvaltningens tillgänglighetsarbete. De 18 agenterna som svarar på tillgänglighetsnumret har därefter fått en skräddarsydd utbildning i samverkan med funktionshindersorganisationerna. Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 52 och 62

101 2 (9) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Bilaga F påbörjades ett samarbete och utbildning av personal på hjälpmedelscentralerna i Stockholms län. Genom samarbete vill trafikförvaltningen uppnå att hjälpmedel i den allmänna kollektivtrafiken inte blir ett hinder vid en eventuell utrymning. Trafikförvaltningens tillgänglighetsexpertis har vid 1 tillfälle under 2015 träffat Sodexhos personal (Hjälpmedelscentral norr) samt en grupp arbetsterapeuter på Rosenlunds sjukhus för att informera om tillgänglighetsarbetet och diskutera hur förskrivning av stora elrullstolar kan anpassas så att de inte utgör ett hinder vid utrymning av spårfordon. Trafikförvaltningen arbetar kontinuerligt med att informera om tillgängligheten i SL-trafiken. Under 2015 har Trafikförvaltningens tillgänglighetsexpertis informerat hos; Bosse råd och stöd Växthuset Vällingby SPF seniorernas Stockholmsdistrikt 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om bemötande, hur många uppföljningar har gjorts avseende bemötandet samt har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: Alla trafikavtal som blivit klara under året ställer krav på att all personal hos Trafikförvaltningens entreprenörer ska genomgå en bemötandeutbildning. Under året har Trafikförvaltningen arbetat med följande avtal: E 23 busstrafikupphandling i Tyresö, Handen och Nynäshamn Sjövägen pendelbåtstrafik Nybroplan-Nacka-Lidingö E24 Förstudie och förfrågningsunderlag av trafikupphandling pendeltågsverksamhet E26 Förstudie nytt färdtjänstavtal samt utredning framtida inriktning färdtjänsten E27 Busstrafikupphandling Södertälje-Nykvarn E28 Busstrafikupphandling Järfälla-Upplandsbro E29 Skärgårdsupphandlingen

102 3 (9) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Bilaga F5 I alla avtal finns krav på bemötande, fysisk tillgänglighet och kommunikativ tillgänglighet. 3. Vilka åtgärder har vidtagits för att personer med funktionsnedsättning ska kunna anställas Svar: Trafikförvaltningen anpassar kontinuerligt miljöer och processer efter önskemål från anställda med funktionsnedsättningar.

103 4 (9) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Bilaga F5 Mål 2 Kommunikativ tillgänglighet 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka den kommunikativa tillgängligheten. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Under 2015 har Trafikförvaltningen arbetat med planerade aktiviter enligt kommunikationsplanen för kommunikativ tillgänglighet som antogs Film Resor för alla Daisy (talad) version av filmen Resor för alla har tagits fram under Tidningsartiklar Det publiceras regelbundna artiklar om trafikförvaltningens tillgänglighetsarbete i tidningen Metro 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om kommunikativ tillgänglighet. Hur många uppföljningar har gjorts avseende kommunikativ tillgänglighet. Har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: Alla trafikavtal som blivit klara under året ställer krav på att all personal hos Trafikförvaltningens entreprenörer ska genomgå en bemötandeutbildning. Under året har Trafikförvaltningen arbetat med följande avtal: E 23 busstrafikupphandling i Tyresö, Handen och Nynäshamn Sjövägen pendelbåtstrafik Nybroplan-Nacka-Lidingö E24 Förstudie och förfrågningsunderlag av trafikupphandling pendeltågsverksamhet E26 Förstudie ny färdtjänstavtal samt utredning framtida inriktning färdtjänsten E27 Busstrafikupphandling Södertälje-Nykvarn

104 5 (9) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Bilaga F5 E28 Busstrafikupphandling Järfälla-Upplandsbro E29 Skärgårdsupphandlingen I alla avtal finns krav på bemötande, fysisk tillgänglighet och kommunikativ tillgänglighet. 3. Anser personer med funktionsnedsättning att den kommunikativa tillgängligheten till de tjänster som landstinget erbjuder har ökat. Svar: Trafikförvaltningen har inga indikationer på att nöjdheten med den kommunikativa tillgängligheten har minskat. Trafikförvaltningen har under 2015 regelbundet informerat i tidningen Metro om tillgänglighetsarbetet och fått bra respons på tidningsartiklarna. 4. Anser personer med funktionsnedsättning att deras möjligheter till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen har ökat. Svar: Trafikförvaltningen har haft fyra Samverkansråd varav två med politiker, fyra resursgruppsmöten om kollektivtrafik på land och till sjöss och fyra resursgruppsmöten om färdtjänst. Utöver detta har Trafikförvaltningen haft arbetsgruppsmöten/workshops vid 23 tillfällen samt 7 referensgruppsmöten inom utredningen för Färdtjänstens framtida inriktning under Frågan om personer med funktionsnedsättning därmed anser att deras möjlighet till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen har ökat måste ställas till målgruppen.

105 6 (9) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Bilaga F5 Mål 3 Fysisk tillgänglighet 1. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om den fysiska tillgängligheten, hur många uppföljningar har gjorts avseende den fysiska tillgängligheten samt om ekonomiska regleringar har genomförts. Svar: Alla trafikavtal som blivit klara under året ställer krav på att all personal hos Trafikförvaltningens entreprenörer ska genomgå en bemötandeutbildning. Under året har Trafikförvaltningen arbetat med följande avtal: E 23 busstrafikupphandling i Tyresö, Handen och Nynäshamn Sjövägen pendelbåtstrafik Nybroplan-Nacka-Lidingö E24 Förstudie och förfrågningsunderlag av trafikupphandling pendeltågsverksamhet E26 Förstudie nytt färdtjänstavtal samt utredning framtida inriktning färdtjänsten E27 Busstrafikupphandling Södertälje-Nykvarn E28 Busstrafikupphandling Järfälla-Upplandsbro E29 Skärgårdsupphandlingen I alla avtal finns krav på bemötande, fysisk tillgänglighet och kommunikativ tillgänglighet. Varje år genomförs minst två stycken så kallade Mystery Shopper - undersökningar där bland annat den fysiska tillgängligheten i busstrafiken undersöks. 2. Har samverkan med andra samhällsaktörer ökat.

106 7 (9) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Bilaga F5 Svar: Under året har trafikförvaltningen fortsatt att samverka med Hjälpmedelscentralerna i Stockholms län för att diskutera och informera om hur förskrivning av stora elrullstolar kan anpassas så att de inte utgör ett hinder vid utrymning av spårfordon. Trafikförvaktningen har under 2015 fört en dialog med FUB Stockholm om information om vilken åtgärd som är bäst att genomföra för att barn/ungdom med intellektuell funktionsnedsättning fritt kan ta med sig ledsagare i kollektivtrafiken. Trafikförvaltningen deltar under tillsammans med Trafikverket, Jernhusen och Samtrafiken i ett projekt för att ta fram en Nationell Genomförandeplan för tillgängliga linjer och stationer enligt krav i EUförordningen 1300/2014 (TSD/PRM) 3. Har fysiska hinder eliminerats så att personal med funktionsnedsättning har kunnat anställas. Svar: Anpassningarna har redan tidigare gjorts för personer som är anställda men förenklar även för personer med funktionsnedsättning som kan komma att anställas och för personer med funktionsnedsättningar som kommer som besökare till Trafikförvaltningens lokaler.

107 8 (9) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Bilaga F5 Utifrån svaren på ovanstående frågor anser ni att ni har metoder och verktyg för ett systematiskt arbete? Indikator: Andel av landstingets förvaltningar och bolag som infört metoder och verktyg för systematiskt arbete. Verktyg och metoder för systematiskt arbete innebär att verksamheten uppfyller beskrivningen i programmet gällande områdena bemötande, kommunikativ tillgänglighet och fysisk tillgänglighet Nivå Ja Delvis Nej Kryssa i på vilken nivå verksamheten har metoder och verktyg enligt angiven beskrivning. Metoder och verktyg finns och används av alla delar av arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar X Metoder och verktyg finns och används för vissa delar av arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar Inga metoder och verktyg finns för systematiskt arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar

108 9 (9) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Bilaga F5 Tillgänglighet Att göra informationen tillgänglig betyder att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med och ta del av myndighetens information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten. Att göra lokalerna tillgängliga betyder att personer med funktionsnedsättning ska kunna besöka en myndighet samt ta del av och delta i verksamheten där. Lokalerna ska också fungera som arbetsplats för personer med funktionsnedsättning. Ibland sker förändringar inom tillgänglighetsområdet till exempel nya standarder, regler och lagar samt ny kunskap. På Myndigheten för delaktighet (F d Handisam) webbplats, hittar du de senast uppdaterade riktlinjerna. Läs mer i Riktlinjer för tillgänglighet, Riv hindren

109 Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling LSF Kansli Förvaltning/Bolag: WÅAB MER ÄN BARA TRÖSKLAR (8) Bilaga F 5 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning I programmet (lättläst) som Landstingsfullmäktige beslutade den 16 mars 2010 beskrivs hur målen nås. Varje år ska förvaltningar och bolag redovisa följande indikatorer: Mål 1 Bemötande 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka medvetandet och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: 1. Avsnitt om bemötande ingår i Waxholmsbolagets trafikavtal. Entreprenörers ombordanställda samt terminalpersonal är utbildade i bemötande med fokus på passagerare med olika typer av funktionshinder. 2. Mätningar görs månadsvis med resultatredovisning per tertial genom kundenkäter. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om bemötande, hur många uppföljningar har gjorts avseende bemötandet samt har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: 1. Avsnitt om bemötande ingår i Waxholmsbolagets trafikavtal. Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 52 och 62

110 2 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Mätningar görs månadsvis med resultatredovisning per tertial genom kundenkäter. Parameter för besättningens uppträdande visar ett genomsnittligt värde på 92 %. 3. Inga ekonomiska regleringar har genomförts. 3. Vilka åtgärder har vidtagits för att personer med funktionsnedsättning ska kunna anställas. Svar: 1. Personalen på Waxholmsbolaget överfördes den 1 januari 2014 till Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting. Organisatorisk tillhörighet är Sjötrafiksektionen inom Trafikavdelningen. Kontorets adress är Lindhagensgatan 100, Stockholm.

111 3 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Mål 2 Kommunikativ tillgänglighet 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka den kommunikativa tillgängligheten. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar; 1. Tillgänglighetsinformation finns på reseplaneraren. Av tidtabellerna framgår fartygens tillgänglighet för passagerare med funktionshinder. I särskilda broschyrer redovisas bryggors tillgänglighet och tillgänglighet för passagerare med synnedsättning. 2. Sjötrafiksektionen och dess avtal med leverantörer är sedan 2014 inkluderade i Riktlinjen Tillgänglighet för Barn, Äldre och resenärer med funktionsnedsättning. RiTill 3. Upphandlat 2014 att ingå inom SL Tillgänglighetsupplysning, likt övriga kollektiva trafikslag. Tillgänglighetsupplysningen har personal som är utbildad att svara på frågor speciellt för tillgänglighet. 4. Inga kvantitativa eller kvalitativa mätningar har gjorts. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om kommunikativ tillgänglighet. Hur många uppföljningar har gjorts avseende kommunikativ tillgänglighet. Har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: 1. Waxholmsbolagets trafikavtal innehåller avsnitt om kommunikation via fartygens högtalaranläggningar. 2. Inga ekonomiska regleringar har genomförts. 3. Anser personer med funktionsnedsättning att den kommunikativa tillgängligheten till de tjänster som landstinget erbjuder har ökat.

112 4 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Svar: 1. Ingen särskild mätning för personer med funktionsnedsättning har gjorts, men i kundenkäterna är det genomsnittliga värdet för parameter enkelt att få information 87 %. 2. Information söks i allt högre grad på reseplaneraren. 4. Anser personer med funktionsnedsättning att deras möjligheter till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen har ökat. Svar: 1. Ingen kommentar.

113 5 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Mål 3 Fysisk tillgänglighet 1. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om den fysiska tillgängligheten, hur många uppföljningar har gjorts avseende den fysiska tillgängligheten samt om ekonomiska regleringar har genomförts. Svar: 1. Waxholmsbolagets trafikavtal innehåller avsnitt om fysisk tillgänglighet. Krav ställs på ombordstigning, toaletter och vistelse ombord utomhus och inomhus. 2. Mätningar görs månadsvis med resultatredovisning per tertial genom kundenkäter. Det genomsnittliga värdet för parametern trygg resenär är 90%. 3. Waxholmsbolaget har under året ökat kraven och påtryckningar vid byggnation av bryggor och kajer. 4. Inga ekonomiska regleringar har genomförts. 2. Har samverkan med andra samhällsaktörer ökat. Svar: 1. Waxholmsbolaget har i samarbete med Skärgårdsstiftelsen tagit fram informationsbroschyren Skärgård för alla. En information om resor och besöksmål för rörelsehindrade. 2. Waxholmsbolaget samarbetar med alla resursgrupper inom SL/TF, på samma sätt som övriga trafikslag inom SL, vid de gemensamma möten som hålls löpande under året med dels resursgrupper och dels politiker. 3. Sjötrafiksektionen har deltagit i flera medlemsträffar i olika medlemsförbund för funktionsnedsättningar tillsammans med Skärgårdsstiftelsen och föreläst om tillgänglighet på fartyg och öar i Stockholms Skärgård.