BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Relevanta dokument
BILDKONST. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Bildkonst årskurserna 7 9

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag

Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

RELIGION. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

Kompetens som målet anknyter till

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

KEMI. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

RELIGION. Läroämnets uppdrag

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

Engelska A2 årskurs 7-9

Gun Oker-Blom 1

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Läroplan för grundundervisning i bildkonst

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

FYSIK. Läroämnets uppdrag

TILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN ALLMÄNNA LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande

Lahden kaupunki

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm

Modersmål och litteratur

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

LÄROPLAN Svenska skolan i Hyvinge DEN 1 AUGUSTI SVENSKA SKOLAN I HYVINGE Hyvinkäänkatu 44, Hyvinge

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Valfria ämnen inom den grundläggande utbildningen i Grankulla 2017

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Omgivningslära årskurs 3-6

Transkript:

1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs upp, kunskapen om kultur och gemenskapskänslan förstärks genom att producera och tolka bilder. Undervisningen i bildkonst utvecklar elevens förmåga att förstå fenomen inom bildkonsten och den övriga visuella kulturen. Undervisningen erbjuder eleven sätt att bedöma och förnya den omgivande verkligheten. Elevens aktivitet stärks genom att skapa en grund för lokal och global delaktighet. Det tematiska arbetet som är karakteristiskt för konsten ger övning i erfarenhetsbaserat lärande, lärande som bygger på många olika sinnesintryck och är praktiskt inriktat. Grunden för undervisningen utgörs av experiment, lekfullhet, fantasi och elevens egna erfarenheter. I undervisningen stöds elevens förutsättningar för kritiskt tänkande och eleven uppmuntras att påverka sin egen livsmiljö och samhället. Eleven handleds att på ett mångsidigt sätt använda olika redskap, material, teknologi och kommunikation. I undervisningen bekantar sig eleverna med olika uppfattningar om konstens uppgifter. Eleven handleds i att utveckla multilitteracitet genom att utnyttja visuella metoder och andra sätt att undersöka och presentera. I undervisningen erbjuds möjligheter till mångvetenskapliga lärområdena i samarbete med den övriga undervisningen och i samarbete med aktörer utanför skolan. BILDKONST I ÅRSKURSERNA 7-9 I undervisningen i bildkonst skapas samband mellan elevens kulturidentitet, de omgivande samfunden och samhället. Eleven tränar på att undersöka vilka betydelser fenomen inom konsten har för eleven och samhället samt använda dessa betydelser som sätt att delta och påverka. Eleven handleds att ställa upp bestämda mål för sin verksamhet. I undervisningen stärks elevens färdigheter att använda olika visuella presentationsmetoder. Eleverna tränar på att arbeta tillsammans och utnyttjar approacher inom nutidskonsten. I undervisningen får eleverna bekanta sig med museer och andra kulturobjekt, dra nytta av deras tjänster samt sätta sig in i möjligheterna att utöva bildkonst som hobby. Eleverna ges tillräckliga förutsättningar för studier efter den grundläggande undervisningen och i undervisningen beaktas allmänna färdigheter som behövs i arbetslivet och samhället.

2 Mål för undervisningen i musik i årskurs 7 9 Nr Mål för undervisningen Innehåll som Målet för undervisningen är att Iakttagelser och visuellt tänkande M1 identifiera utgångspunkterna för sina iakttagelser och sitt visuella tänkande M2 iaktta miljön, konsten och annan visuell kultur genom att tillämpa undersökningsmetoder M3 uppmuntra eleven att lita på sina egna synpunkter, motivera dem och utnyttja dem i samarbetet med andra Visuell presentation M4 fördjupa sina visuella presentationsfärdigheter och tillämpa olika material, tekniker och uttryckssätt M5 arbeta självständigt och undersökande samt i samarbete med andra M6 uppmuntra eleven att delta i visuell kultur som en aktiv producent och aktör Tolkning av visuell kultur M7 tillämpa olika bildbaserade och verbala bildtolkningsmetoder samt andra metoder att tolka bilder M8 granska konst och annan visuell kultur som en form för samhällspåverkan samt som en betydelsefull resurs för individen och samhället M9 kritiskt granska strukturerna för att producera, presentera och ta emot konst och visuell kultur Estetisk, ekologisk och etisk värdering M10 värdera miljön, konsten och annan visuell kultur ur ett perspektiv som omfattar hållbar utveckling och kulturell mångfald M11 förstå effekterna av estetiska, etiska och ekologiska synsätt på den visuella kulturens uttrycksformer samt göra ansvarsfulla val M12 förstå det visuella kulturarvets betydelse för en kulturellt hållbar utveckling sam att agera ansvarsfullt anknyter till målen Mångsidig kompetens I1, I2, I3 K1, K2, K4 I1, I2, I3 K1, K2, K3, K4 I1, I2, I3 K1, K2, K3, K4 I1, I2, I3 K1, K2, K3, K4, K5, K6 I1, I2, I3 K1, K2, K4, K5, K6 I1, I2, I3 K1, K2, K3, K4, K6, K7 I1, I2, I3 K1, K2, K4, K5 I1, I2, I3 K1, K2, K4, K5 I1, I2, I3 K1, K2, K4, K5, K7 I1, I2, I3 K1, K2, K3, K7 I1, I2, I3 K1, K2, K3, K6, K7 I1, I2, I3 K1, K2, K4, K6, K7

3 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 7-9 Undervisningen i bildkonst inkluderar iakttagelser och visuellt tänkande, presentation, tolkning och värdering. Innehållsområdena går in i, överlappar och kompletterar varandra. Innehållet väljs tillsammans med eleverna. I valet utnyttjas lokala möjligheter och synvinklar. Utgångspunkten för valet av innehåll är att fördjupa elevernas kunnande inom bildkonst med hjälp av samhällsdelaktighet, mediefärdigheter samt olika presentations- och tillvägagångssätt inom bildkulturen. Fenomen inom konsten och annan visuell kultur undersöks långsiktigt och målinriktat. När innehållet behandlas kombineras elevens erfarenheter med traditioner och nutid inom konst. Innehållet som undersöks och tolkas i undervisningen är aktuella fenomen i olika sammanhang såsom nutidskonst, media och bebyggd miljö. Egna bildkulturer (I1) I1: Innehållet väljs så att de egna bildkulturerna och bildkulturer utanför institutionerna möts och berikar varandra i undervisningen. Undersökningsobjekt är bland annat tecknade serier, spelplanering, gatukonst och klädkulturer. Miljön granskas som ett fält för visuell produktion. I innehållsområdet ingår bland annat ungdomskulturer, hobbykulturer och populärkulturer. Innehållet väljs mångsidigt från bildkulturer som olika samfund och grupper har producerat på egen hand, såsom stadskonst, konst- och kulturevenemang samt modern folkkonst. Institutionernas bildkulturer (I2, I3) I2: I de innehåll som väljs ingår konsttraditioner och samtidskonst. Eleverna bekantar sig med traditionerna huvudsakligen med utgångspunkt i nutiden och med fokus på olika fenomen. I undervisningen fördjupar sig eleverna långsiktigt i fenomenen bland annat genom att tillämpa metoder inom nutidskonst, design och arkitektur. Eleverna introduceras till konstinstitutionerna ur ett medborgar-, service- och arbetslivsperspektiv samt som en del av samhället. Innehållet kan granskas till exempel genom att undersöka konstens utgångspunkter och betydelser under olika tidsperioder, i olika miljöer och i olika sammanhang. I3: Via det valda innehållet granskar eleverna institutioner i den visuella miljön samt övar på att aktivt delta i sin egen livsmiljö. Innehållen som undersöks i undervisningen är till exempel föremål, bebyggd miljö, reklam, visuell planering och samhällsmedia samt annan visuell kommunikation och påverkande i mediemiljöer. Mål för läroämnets lärmiljö och arbetssätt i årskurs 7-9 Lärmiljön och arbetssätten för ämnet bildkonst möjliggör flexibel användning och tillämpning av mångsidiga uttryckssätt, material, tekniker och presentationssätt. Lärmiljön och arbetssätten stöder iakttagelser med flera sinnen, uppfinningsrikedom och kreativt arbete, inspirerar till att utveckla kunskapen inom bildkonst och kultur samt gör det möjligt att njuta av arbetet ensam och i grupp. Valen stöder elevernas olika identiteter och individuella uttrycksbehov. Målet är att möjliggöra långsiktigt och stressfritt arbete samt främja kamratinlärningen, utvecklandet av grupparbetsfärdigheter och gruppverksamheten. Lärmiljön och arbetssätten uppmuntrar till undersökande lärande. Undervisningen genomförs i lärmiljöer som är ändamålsenliga med tanke på målen, såsom bebyggda miljöer, naturmiljöer, kulturobjekt och digitala miljöer. De valda lärmiljöerna möjliggör ett processinriktat och tematiskt arbete med fenomen inom konsten. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 7-9 Inom bildkonsten stöder lärandeprocessens heltäckande karaktär samt dess individuella och gemensamma natur uppbyggandet av elevernas identitet samt deras lärande och välbefinnande. Studiemotivationen och

4 framgången kan stödas genom att i handledningen och studierna prioritera didaktiska metoder som beaktar elevernas behov. I organiseringen av handledning och stöd kan eleven dra nytta av sina speciella styrkor, tillämpa olika arbetssätt och använda sig av alternativa approacher. När eleverna ska träna på sina färdigheter i att framställa och tolka bilder skapas en trygg atmosfär som respekterar mångfald och uppmuntrar till självuttryck, där eleven får personlig handledning. Målet med handledningen och stödet är att stärka kunnandet inom bildkonst ur ett perspektiv som förbereder för studier efter den grundläggande undervisningen. Bedömning av elevens lärande i bildkonst i årskurs 7-9 Bedömningen av lärandet i bildkonst är uppmuntrande och handledande till sin natur och beaktar elevens individuella framsteg. Bedömningen stöder utvecklandet av långsiktiga arbetssätt, självvärderingsfärdigheter, grundläggande färdigheter i att producera och tolka bilder samt kunskap om konst. Med hjälp av bedömningen handleds eleven att uttrycka sina tankar och att värdesätta andras synpunkter. Bedömningen av lärandet är inriktat på visuella iakttagelser, visuellt tänkande, visuell presentation, visuell tolkning samt estetisk, ekologisk och etisk värdering. Slutbedömningen infaller det läsår då bildkonst upphör vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått de gemensamma målen för lärokursen i bildkonst när studierna är slut. Slutvitsordet fås genom att ställa elevens kunskapsnivå i förhållande till de nationella kriterierna för slutbedömning i bildkonst. I ämnet bildkonst utvecklas elevens kunnande under alla faser av den lärandeprocessen som beskrivs i målen för undervisningen. När slutvitsordet fastställs beaktas alla de nationella kriterierna för slutbedömning i bildkonst oberoende av för vilken årskurs målet i fråga har ställts upp i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt kan visa det kunnande som kriterierna fastställer. Om vitsordet åtta överskrids inom vissa kompetensområden kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde.

5 Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i bildkonst Iakttagelser och visuellt tänkande M1 I1, I2, I3 identifiering av utgångspunkterna för identifiera visuella iakttagelser och utgångspunkterna för visuellt tänkande sina iakttagelser och sitt visuella tänkande Kunskap som ger ett lägre vitsord än åtta utgångspunkterna för sina iakttagelser och sitt visuella tänkande och presenterar sina synpunkter angående dessa Kunskap som ger vitsord åtta effekterna av sina iakttagelser på sitt visuella tänkande och kan diskutera dem och motivera sina åsikter Kunskap som ger ett högre vitsord än åtta effekterna av sina iakttagelser på sitt visuella tänkande och uttryck samt utnyttjar dem i sitt arbete med bilder M2 iaktta miljön, konsten genom att tillämpa undersökningsmetoder M3 uppmuntra eleven att lita på sina egna synpunkter, motivera dem och utnyttja dem i samarbetet med andra Visuell presentation M4 fördjupa sina visuella presentationsfärdigheter och tillämpa olika material, tekniker och uttryckssätt I1, I2, I3 tillämpning av konstnärlig undersökning I1, I2, I3 utnyttjande av egna synpunkter och samarbete I1, I2, I3 fördjupning av de visuella presentationsfärdigheterna Eleven prövar undersökningsmetoder i sina iakttagelser av miljön, konsten och annan visuell kultur Eleven presenterar sina visuella synpunkter samt deltar som gruppmedlem i genomförandet av gemensamma planer Eleven övar visuell presentation genom att pröva olika material och tekniker Eleven använder sig av undersökningsmetoder i sina iakttagelser av miljön, konsten och annan visuell kultur Eleven förlitar sig på sina egna visuella synpunkter samt beaktar andras synpunkter i det självständiga arbetet och grupparbetet Eleven kan använda sina visuella presentationsfärdigheter genom att utnyttja olika material, tekniker och presentationssätt Eleven tillämpar på ett mångsidigt sätt undersökningsmetoder i sina iakttagelser av miljön, konsten och annan visuell kultur Eleven utnyttjar sina egna och andras visuella synpunkter på ett insiktsfullt sätt i det självständiga arbetet och grupparbetet Eleven fördjupar sina visuella presentationsfärdigheter genom att mångsidigt använda olika material, tekniker och presentationssätt M5 I1, I2, I3 utvecklande av Eleven arbetar Eleven utvecklar sina Eleven främjar sina

6 arbeta självständigt och undersökande samt i samarbete med andra M6 uppmuntra eleven att delta i visuell kultur som en aktiv producent och aktör Tolkning av visuell kultur M7 tillämpa olika bildbaserade och verbala bildtolkningsmetoder samt andra metoder att tolka bilder M8 granska konst och annan visuell kultur som en form för samhällspåverkan M9 kritiskt granska strukturerna för att producera, presentera och ta emot konst och visuell kultur arbetsfärdigheterna självständigt och deltar i gruppens verksamhet I1, I2, I3 deltagande i visuell kultur Eleven deltar i att producera visuell kultur I1, I2, I3 tillämpning av bildtolkningsmetoder I1, I2, I3 att påverka med hjälp av visuell kultur I1, I2, I3 granskning av den visuella kulturens strukturer olika bildtolkningsapproacher konstens och den övriga visuella kulturens roll i den offentliga diskussionen faserna i upphovsprocessen för samt framställandet och mottagandet av ett verk eller en produkt visuella idéer självständigt och samarbetar med andra Eleven deltar med sina bildbaserade presentationer i produktionen av visuell kultur och kan använda några bildtolkningsmetoder Eleven förstår konstens och den övriga visuella kulturens möjligheter vad gäller samhällspåverkan Eleven deltar aktivt i diskussioner om produktionen, framställningen och mottagandet av ett verk eller en produkt visuella idéer med hjälp av ett undersökande och uppfinningsrikt grepp samt arbetar i uppmuntrande växelverkan med andra Eleven deltar som en aktiv och ansvarsfull aktör i att producera visuell kultur Eleven kan använda bildbaserade, verbala och andra bildtolkningsmetoder i tolkningen av miljö, konst Eleven kan använda möjligheterna förknippade med konst och övrig visuell kultur i sin sträva att påverka samhällsfrågor Eleven överväger kritiskt och värderande strukturerna för produktion, framställningen och mottagandet av ett verk eller en produkt och de faktorer som påverkar strukturerna

7 Estetisk, ekologisk och etisk värdering M10 värdera miljön, konsten ur ett perspektiv som omfattar hållbar utveckling och kulturell mångfald M11 förstå effekterna av estetiska, etiska och ekologiska synsätt på den visuella kulturens uttrycksformer samt göra ansvarsfulla val M12 förstå det visuella kulturarvets betydelse för en kulturellt hållbar utveckling sam att agera ansvarsfullt I1, I2, I3 beaktande av hållbar utveckling och kulturell mångfald I1, I2, I3 främjande av en estetiskt, ekologiskt och etiskt hållbar utveckling I1, I2, I3 att förstå det visuella kulturarvets betydelse Eleven ställer upp mål gällande jämlika möten och jämlik växelverkan mellan olika kulturer estetiska, ekologiska och etiska perspektiv förknippade med konst sambandet mellan det visuella kulturarvet och en hållbar livsstil Eleven ställer upp mål gällande jämlika möten och jämlik växelverkan mellan olika kulturer och arbetar interaktivt med andra för att uppnå målen Eleven behandlar estetiska, ekologiska och etiska frågor i sina visuella planer och presentationer Eleven förstår det visuella kulturarvets betydelse för en kulturellt hållbar utveckling Eleven arbetar aktivt för att främja jämlika och mångsidiga möten samt jämlik och mångsidig växelverkan mellan olika kulturer Eleven framför sina åsikter och synpunkter i estetiska, ekologiska och etiska frågor gällande konst och annan kultur med bildbaserade, verbala och andra metoder Eleven deltar på ett ansvarsfullt sätt i att värna om och utveckla kulturarvet samt främjar genom sin verksamhet en kulturellt hållbar utveckling