Skogs- och träindustrin Halland

Skogs- och träindustrin Halland 27-212 En rapport från Region Halland

Innehåll INLEDNING... 3 SYSSELSÄTTNING... 4 SYSSELSÄTTNING EFTER DELOMRÅDEN... 5 ANDEL SYSSELSATTA... 6 UTBILDNINGSNIVÅ... 7 UTBILDNINGSNIVÅ EFTER DELOMRÅDEN... 8 SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS... 9 LIVSMEDELSSEKTORNS LOKALISERING... 1 SPECIALISERING... 11 LIVSMEDELSSEKTORNS EKONOMISKA UTVECKLING... 12 GRM-INDEX 24-212... 13 FÖRÄDLINGSVÄRDE 24-212... 13 PRODUKTIVITET... 15 REFLEKTIONER... 15 BILAGA 1.... 17 2

Inledning Region Halland har under 214 arbetat fram och antagit en Tillväxtstrategi för Halland 214-22. Bakom strategin ligger en omfattande process där många människor har mötts och samtalat om framtiden och tillväxtfrågor. Strategin bygger på tre hörnstenar; Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Det finns tre styrkeområden i strategin; Hälsoinnovation, Grön Tillväxt och Besöksnäring. Ett regionalt styrkeområde är ett tematiskt område där det i regionen finns särskilt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. Skogs- och träindustrin ingår som ett delområde inom Grön Tillväxt tillsammans med förnybar energi och råvaror, samt produkter och tjänster från jord, skog och vatten. Den halländska skogs- och träindustrin, framförallt pappersvarutillverkning, är en av länets mest specialiserade branscher, vilket skapar goda tillväxtmöjligheter längs hela kedjan från råvaruproduktion till högförädlade produkter och tjänster. Följande delbranscher ingår i denna studie; skogsbruk, trävarutillverkning, pappersvarutillverkning och möbeltillverkning. Denna rapport har tagits fram för att få ett kunskapsunderlag om den halländska skogs- och träindustrin inför det fortsatta arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin. I rapporten redovisas utvecklingen utifrån sysselsättning, utbildningsnivå, lokalisering, specialisering och ekonomisk utveckling. Statistiken kommer huvudsakligen från SCB, Statistiska Centralbyrån och Simpler (Bisnode). 3

Sysselsättning Antal sysselsatta inom skogs- och träindustrin i Halland uppgick till 4 764 år 212. Det är en minskning med -258 personer (-5, procent) från 27. -27 män (-7, procent) och 12 kvinnor (1, procent). Det är procentuellt en sämre utveckling än Sverige i övrigt. 379 personer (,3 procent), - 1 939 män (-2, procent) och 2 318 kvinnor (1, procent). Bland de halländska kommunerna hade Hylte flest sysselsatta år 212 med 1 336 personer. 6 5 4 3 2 1 Antal sysselsatta inom Skog & Trä 27 och 212, Halland 27 5 22 212 1 415 1 336 1 424 1 235 963 1 11 51 344 43 366 38 372 4 764 Hylte, Kungsbacka och Varbergs kommun har haft en sysselsättningsminskning både för män som för kvinnor medan det är omvänt förhållande för de övriga tre kommunerna. Precis som i övriga landet är det fler män än kvinnor som är sysselsatta inom skogs- och träindustrin. 15 1 5-5 Sysselsättningsförändring (antal) inom Skog & Trä efter kön och totalt 27-212 Halland -6 46 4 86 9 14 5 7 41 48-36 -32 12-1 -15-2 -25-73 -79 Män Kvinnor Totalt -153-189 -16-138 -3-27 -258 4 3 5 3 2 5 2 Antal sysselsatta inom Skog & Trä efter kön 212 Män Kvinnor 3 734 1 5 1 5 1 26 31 347 311 83 69 782 975 229 26 293 79 1 3 4

Sysselsättning efter delområden Delområdet pappersvarutillverkning sysselsatte flest personer i Halland både år 27 som 212. Alla delområden inom skogs- och träindustrin i Halland minskade sin sysselsättning mellan åren 27-212 utom delområdet skogsbruk där sysselsättningen ökade med drygt 5 personer (69 procent). Ökningen inom skogsbruk beror till stor del på förändringar inom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken mellan åren 21 och 211 (RAMS, SCB); 2 5 2 1 5 1 5-5 2 227 Antal sysselsatta efter delområde 27 och 212 samt förändring, Halland 2 3-197 727 1 226 499 1 485 1 119-366 583 389-194 -Förändringen innebär att personer som är mellan 65 och 74 år och som deklarerar för näringsverksamhet (egna företagare) bearbetas på samma sätt som personer som deklarerar för näringsverksamhet i åldern 15-64 år.detta innebär att aktiv näringsverksamhet är ett tillräckligt krav enligt SCB för att klassificeras som förvärvsarbetande i åldrarna 15-74 år. Inom samtliga delområden är det fler män än kvinnor sysselsatta både i Halland som i övriga landet. Männen har haft en kraftigare sysselsättningsminskning än kvinnorna sedan år 27. Bilden är också densamma i övriga Sverige där skogbruket ökade i antal sysselsatta med 16 3 personer (66 procent) medan övriga delområden minskade. 4 3 2 1-1 -2-3 -4 319 18 27 212 27-212 Sysselsättningsförändring efter delområde och kön 27-212, Halland -128-66 -151 Män Kvinnor -46-56 -31 16 14 12 1 Antal sysselsatta efter delområde och kön 212, Halland 1513 Män Kvinnor 975 92 8 6 4 517 326 2 144 36 63 5

Andel sysselsatta I Halland har skogs- och träindustrins andel av den totala sysselsättningen minskat mellan åren 27-212. I övriga Sverige var den oförändrad. Skogs- och träindustrins andel i de olika halländska kommunerna var som högst i Hylte kommun och som lägst i Halmstads kommun både 27 och 212. Alla delområden utom skogsbruk har också minskat sin andel av den totalal sysselsättningen i Halland vilket kan förklaras av att sysselsättningen minskade under perioden 27-212. Halland har, trots en sysselsättningsminskning, en högre andel sysselsatta inom skogs- och träindustrin än övriga Sverige. Framförallt inom pappersvarutillverkning är andelen sysselsatta högre än övriga Sverige, 1,5 procent mot,7 procent. Hylte kommun utmärker sig genom sin höga sysselsättningsandel inom pappersvarutillverkning. 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Andel sysselsatta (%) inom Skog & Trä 27 och 212 28,4 27,8 27 212 5,2 5,1 4,2 4,3 5,3 4,3 4, 3,6 2,2 2,7 2,6 1,5,8,9 Andel sysselsatta (%) efter delområde 27 och 212, Halland 1,8 27 1,5 212 1,2,9,8,6,5,3 25, Andel sysselsatta (%) efter delområde och kommun 212 2, 15, 1, 5,, Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Skogsbruk Trävarutillverkning Pappersvarutillverkning Möbeltillverkning 6

Utbildningsnivå Skogs- och träindustrin i Halland och i Sverige har generellt en låg utbildningsnivå bland de sysselsatta. I länet är andelen sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund 56 procent och utbildningsgruppen högst grundskola utgör 26 procent. Andelen sysselsatta med både kort och lång eftergymnasial utbildning är också låg, 17 procent medan Sverige som helhet låg på 19 procent år 212. Halmstad och Kungsbacka kommun utgör undantag då dom har en högre andel sysselsatta med både kort och lång eftergymnasial utbildning än Sverigesnittet. Hylte och Laholms kommun sticker ut åt andra hållet genom att ha en större andel sysselsatta med högst 7 grundskola än övriga kommuner. Under perioden 27-212 ökade andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning mer i Sverige än i Halland (44 respektive 2 procent). Omvänt så sjönk andelen sysselsatta inom grupperna högst grundskola och gymnasial utbildning med 14 procent i Halland och 1 procent i övriga Sverige. I vissa kommuner har dock andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning haft en bättre utveckling än Hallandssnittet exempelvis Halmstad, Falkenberg och Laholm. Ökningen inom utbildningsgrupperna beror till stor del på förändringar inom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken mellan åren 21 och 211 (RAMS, SCB). Förändringen berör främst skogsbruk, se sidan 5. 6 5 4 3 2 1 2 15 1 31 53 9 7 Antal sysselsatta efter utbildningsnivå 212, Skog & Trä Högst Eftergym Eftergym Kommun grundskola Gymnasial < 3 år > 3 år Totalt Hylte 415 77 12 94 1 336 Halmstad 95 218 63 54 43 Laholm 135 24 23 18 38 Falkenberg 228 617 93 73 1 11 Varberg 278 753 128 76 1 235 Kungsbacka 94 188 53 37 372 Halland 1 245 2 687 48 352 4 764 Sverige 27 554 67 234 12 146 1 492 117 426 22 51 Andel sysselsatta efter utbildningsnivå, Skog & Trä 212 15 13 36 54 6 5 61 61 23 23 9 1 7 6 51 25 26 14 1 56 23 57 1 1 7 9 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland Sverige Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år Sysselsättningsförändring efter utbildningsnivå inom Skog & Trä (%) 27-212 5 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland Sverige -5 Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 7

Utbildningsnivå efter delområden Skogsbruk samt trävarutillverkning hade år 212 en högre andel sysselsatta med högst grundskoleutbildning än övriga delområden, 35 respektive 28 procent. Men skogsbruket tillsammans med pappervarutillverkning hade även den högsta andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning år 212. Bilden är liknande i övriga Sverige. 7 6 5 4 3 2 1 Andel sysselsatta efter utbildningsnivå och delområde (%) 212, Halland 61 6 58 46 35 28 25 2 9 1 9 11 1 7 5 5 Mellan 27-212 har andelen sysselsatta ökat inom samtliga utbildningsgrupper inom delområdet skogsbruk. Ökningen beror till stor del på klassificeringsändringar hos den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. Minskningen inom övriga delområden kan förklaras av den negativa sysselssättningsutvecklingen. 7 6 5 Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år Andel sysselsatta efter utbnivå och delområde Sverige (%) 212 63 62 58 51 4 3 2 1 28 11 11 24 8 5 18 12 11 22 1 6 Skogsbruk Trävarutillverkning Pappersvarutillverkning Möbeltillverkning Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 12 1 8 16 Sysselsättningsförändring (%) efter utbildningsnivå och delområde 27-212, Halland 9 6 4 48 54 2-1,9 1-2 -4-6 -13-15 -2-21 -32-31 -27-28 -34-36 Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 8

Sysselsatta efter storleksklass Närmare 5 procent av de sysselsatta inom skogs- och träindustrin i Halland återfinns inom storleksklasserna 1-9 och 1-49 anställda. En bild som är liknande i resten av landet. I Halmstad kommun är andelen sysselsatta inom de mindre storleksklasserna hela 1 procent medan Hylte kommun hade 77 procent inom de större storleksklasserna år 212. Hyltes siffror kan förklaras av att det finns ett fåtal stora arbetsställen inom pappersvarutillverkning. Andel sysselsatta efter storleksklass inom Skog & Trä 212 (%) Sverige 37 19 19 24 Halland Kungsbacka Varberg Falkenberg Laholm Halmstad Hylte 31 43 19 3 19 4 17 19 24 2 34 21 7 53 29 75 16 61 34 32 28 42 18 25 % 2% 4% 6% 8% 1% 1-9 anst 1-49 anst 5-2 anst 2+ Inom delområdet skogsbruk är en övervägande majoritet sysselsatta inom storleksklassen 1-9 anställda. Det omvända förhållandet råder inom pappersvarutillverkning där närmare 8 procent är sysselsatta inom storleksklassen 2+. För övriga delområden är fördelningen mer spridd. Möbeltillverkning Pappersvarutillverkning Trävarutillverkning Andel sysselsatta efter storleksklass och delområde 212 Halland (%) 4,1 28 16 24 39 54 78 37 18 1-9 anst 1-49 anst 5-2 anst 2+ Skogsbruk 87 6,8 5,8 % 2% 4% 6% 8% 1% 9

Skogs- och träindustrins lokalisering Statistiken i denna rapport är hämtad från SCB och deras registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Samma källa ligger också till grund för att visualisera var skogs- och träindustrins olika delbranscher är lokaliserade. På kartbilden visas sysselsatt dagbefolkning 16+ per 5 m ruta vilket indikerar att det även finns arbetsställen i rutan. Skogsbrukets och trävarutillverkningens lokalisering i Halland visar upp en utspridd geografisk bild. Pappersvarutillverkning är istället koncentrerad till ett fåtal sysselsättningstäta platser både i inlandet som vid kusten. I Varbergs-, Falkenbergs och Halmstad kommun är möbeltillverkning koncentrerad till kusten medan den är mer utspridd i övriga kommuner. 1

Specialisering Det finns flera sätt att mäta ekonomisk specialisering i en region. Ett sätt som kan ge en bild av hur stor koncentrationen är av olika näringar i en region är specialiseringsgrad/kvot. Med den anger man hur stor andel sysselsatta som finns inom en viss bransch i regionen i förhållande till övriga landet. En låg grad/kvot (1, eller lägre) indikerar att specialiseringen är genomsnittlig eftersom branschen är lika förekommande överallt i hela landet exempelvis skoaffärer, kiosker. Visar specialiseringen istället en hög grad/kvot (1, eller högre) inom regionen har den en stor koncentration av sysselsatta inom en viss bransch. Exempel på sådana näringar kan vara finansföretag, nischer inom metall eller fordonstillverkning. Ofta har näringar med hög specialisering en lång historik i regionen. 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 2,5 2, 1,5 För skogs- och träindustrin som 1, helhet visar Hallands län upp en relativt hög specialisering som dock försvagats något sedan 27.,5 Falkenbergs, Laholm och Varbergs kommun visar också upp en hög, specialisering. Högst specialisering bland delområdena hade pappersvarutillverkning år 212 och har dessutom ökat något från år 27. 27 212 1,9 2, 1,6 1,7 Specialiseringsgrad Skog & Trä 27 och 212 (Kvot),3,4 2, 1,7,8,6 1,6 1,8 1,5 1,4 Falkenberg Laholm Halmstad Varberg Kungsbacka Hylte Halland Sverige Specialiseringsgrad efter delområden Skog & Trä 27 och 212, Halland (Kvot) 1, 27 212 1, 1,3 1,2 Skogsbruk Trävarutillverkning Pappersvarutillverkning Möbeltillverkning 2,1 2,2 1,1 1,,9 1, 11

Skogs- och träindustrins ekonomiska utveckling Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. I denna rapport har vi valt att visa företagen inom livsmedelssektorn (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Grufman Reje) 1. Simplermetoden har FÖRKLARINGSMODELL GRM-INDEX sitt ursprung i nationalekonomisk produktionsteori där produktionen är lika med förädlingsvärdet. Förädlingsvärdet är företagets försäljning minskat med inköp av varor och tjänster samt avskrivningar. De kostnaderna som krävs för att skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Personalkostnaderna är företagets kostnader för sin personal. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital och dels av kostnader för det egna kapitalet. Som bas för att beräkna kostnaden för lånade pengar använder Simpler den långa räntan. För eget kapital beräknas kostnaden som den långa räntan plus en förväntad avkastning till ägarna på nio procent. De nio procenten är den avkastning utöver långa räntan som Sveriges näringsliv har gett i genomsnitt. Strävan är att produktionen ska vara effektiv. Simpler mäter relationen mellan förädlingskostnad och förädlingsvärde. Förädlingskostnaden är av två typer, personalkostnad och kapitalkostnad. Positionen i Simpler-diagrammet visar om verksamheten är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur effektiv den är (GRm-index). Verksamheter som förflyttar sig mot ett bättre läge gör det genom att fatta och implementera viktiga strategiska beslut. Företag som ligger innanför linjen har en högre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Företag utanför linjen har en lägre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Innanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. Metoden kan alltså peka på områden där insatser och stödstrukturer kan behöva sättas in för att förbättra utvecklingen mot ökad konkurrenskraft. 1 Simpler, BISNODE. www.bisnode.com 12

GRm-index 24-212 Skogs- och träindustrins position i Simplerdiagrammet visar att verksamheten är relativ personalintensiv samt att trävaru- och pappersvarutillverkning hade en lägre effektivitet år 212 än det genomsnittliga näringslivet i Halland (utanför 1:1 linjen). Dessutom en sämre effektivitet än skogsbruk och möbeltillverkning. Skogsbruket samt möbeltillverkning har dock haft en låg effektivitet fram till år 29, 21 för att sedan förbättra en kort tid. Efter 211 verkar effektiviteten sjunka igen. Pappersvarutillverkning har varit effektiva fram till 211 men med en vikande trend från 28 då finanskrisen slog till. Trävarutillverkning hade en effektiv period fram till år 27 för att därefter sjunka och hade år 212 i stort sätt samma GRm-index som pappersvarutillverkning, 1,16 respektive 1,18. Möbeltillverkning Skogsbruk Trävarutillverkning Pappersvarutillverkning Skogs- och träindustrin som helhet har försämrat sin effektivitet efter år 28 och var år 212 på en lägre effektivitetsnivå än år 24. År 212 låg skogs- och träindustrin på 1,15 i GRm-index medan det halländska näringslivet hade ett GRm-index på,95.,4,5,6,7 GRm-index efter delområden Skog & Trä 24-212 Halland,8,9 1 1,1 1,2 Hög effektivitet (Lönsamt) GRm-index Låg effektivitet (Ej lönsamt) 1,3 1,4 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Möbeltillverkning Pappersvarutillverkning Skogsbruk Trävarutillverkning,4 GRm-index för Skog & Trä i Halland 24-212,6,8 Hög effektivitet (Lönsamt) 1 GRm-index 1,2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Låg effektivitet (Ej Lönsamt) Skog & Trä Halland Hallands näringsliv totalt 13

Förädlingsvärde 24-212 Skogs- och träindustrins förädlingsvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor år 212. Mellan åren 24-212 minskade förädlingsvärdet med -18 procent vilket var en betydligt sämre utveckling än det övriga halländska näringslivet. Skogsbruket, tillsammans med trävarutillverkning, har haft en ordentlig positiv utveckling jämfört med övriga delområden. Svagast utveckling ser vi inom pappersvarutillverkning, -3 procent. Skogs- och träindustrins samlade förädlingsvärde av det totala halländska näringslivet var 5,6 procent år 212. Ökningen av förädlingsvärdet för hela skogs- och träindustrin mellan åren 27 och 28 kan förklaras av ett antal företagsförsäljningar som genererar intäkter nästkommande år. Förädlingsvärde (tkr) Förändring Förändring Andel av Hallands 24 212 24-212 tkr 24-212 % näringsliv 212 % Skogsbruk 49 453 113 467 64 14 129,3 Trävarutillverkning 331 774 44 276 18 52 33 1,1 Pappersvarutillverkning 2 29 361 1 543 295-666 66-3 3,9 Möbeltillverkning 127 452 132 815 5 363 4,3 Skog & Trä totalt 2 718 4 2 229 853-488 187-18 5,6 Hallands näringsliv totalt 25 755 26 39 574 374 13 819 168 54 1 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Förädlingsvärdets utveckling inom Skog & trä 24-212 Index 24 = 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Hallands näringsliv totalt Skog & Trä totalt 25 Förädlingsvärdets utveckling efter delområden Skog & Trä 24-212 Halland Index 24 = 1 2 15 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Skogsbruk Pappersvarutillverkning Trävarutillverkning Möbeltillverkning 14

Produktivitet Förädlingsvärde/anställd tkr Förändring Förändring Produktivitet mäter hur mycket ett 24 212 24-212 tkr 24-212 % företag producerar per anställd. Om Skogsbruk 426 543 117 27 produktionen skapar ett stort Trävarutillverkning 477 526 49 1 förädlingsvärde per anställd är alltså Pappersvarutillverkning 1 85 772-313 -29 produktiviteten hög och tvärtom. Det är alltså ett mått på hur effektiv Möbeltillverkning 344 481 138 4 produktionen är. Tabellen och Skog & Trä totalt 845 671-173 -2 diagrammet visar hur produktiviteten Hallands näringsliv totalt 54 674 134 25 inom skogs- och träindustrin och det halländska näringslivet utvecklats sedan 24. Den långsiktiga utvecklingen visar på en försämrad produktivitet, det vill säga att företagen inom skogs- och träindustrin skapat allt mindre värden per anställd. År 24 var produktiviteten högre för skogs- och träindustrin än för det genomsnittliga näringslivet i Halland men fram till år 212 har produktiviteten försämrats framförallt inom pappersvarutillverkning. Övriga delområden har ökat sin produktivitet fram till år 212 men hade samma år ändå en lägre produktivitet än det övriga Halländska näringslivet. Konjunkturella fluktuationer i produktiviteten har varit ytterst påtagliga under senare år då vi först haft en finanskris, sedan en period av återhämtning och därefter nya problem i termer av en internationell skuldkris. På lång sikt är det dock andra faktorer som driver produktivitetsutvecklingen. Lite förenklat kan man säga att produktiviteten då kan öka genom att: - Ny och bättre teknik introduceras som effektiviserar arbetet. Arbetskraftens kompetens ökas genom utbildning och erfarenhet. Arbetsintensiva och lågproduktiva verksamheter avvecklas eller utlokaliseras till utlandet, och ersätts istället av mer högproduktiv verksamhet. 14 12 1 8 6 4 2 Förädlingsvärde per anställd (tkr) inom Skog & Trä 24-212 Halland 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Hallands näringsliv totalt Skog & Trä totalt 15

Reflektioner Halland har, jämfört med övriga Sverige, en stor andel sysselsatta inom skogs- och träindustrin i relation till övriga branscher i länet. Detta är resultatet av etableringar av två stora pappersmassabruk, trähustillverkning och ett stort antal sågverk. För att delvis försörja dessa industrier finns ett väl fungerande skogsbruk med kapacitet för både stor volym och god kvalitet. Senaste åren kan man dock se en vikande marknad för olika pappersprodukter t.ex. tidningspapper. Detta utmanar skogsindustrin till ökad satsning på innovation för nya efterfrågade varor och tjänster. Inledande samtal har därför förts mellan företrädare för skogsindustrin och skogsbruket, FoUaktörer samt Region Halland om behov av insatser tillsammans. Vid dessa samtal har behovet av samarbete, gemensam kompetens- och produktutveckling varit områden man särskilt pekat på. Med detta som grund tar ovan nämnda aktörer initiativet för att tillsammans organisera ett samarbete, i form av ett kluster eller liknande sammanslutning, för att tillgodose behoven. Författare Urmas Kömmits. 16

Bilaga 1. Skog & Trä i Halland SNI 27 Skogsbruk 211 Skogsägare 212 Skogsskötselföretag 219 Övriga skogsbruksföretag 22 Avverkningsföretag 23 Insamlare av annat vilt växande skogsmaterial än trä 241 Virkesmätningsföreningar 249 Övriga serviceföretag till skogsbruk Trävarutillverkning 1611 Sågverk 1612 Hyvlerier 1613 Träimpregneringsverk 1621 Industri för fanér och träbaserade skivor 1622 Industri för sammansatta parkettgolv 16231 Industri för monteringsfärdiga trähus 16232 Industri för trädörrar 16233 Industri för träfönster 16239 Industri för övriga byggnads- och inredningssnickerier 1624 Träförpackningsindustri 16291 Industri för förädlade trädbränslen 16292 Övrig trävaruindustri 16293 Industri för varor av kork, halm, rotting o.d. Pappersvarutillverkning 17111 Industri för mekanisk eller halvkemisk massa 17112 Sulfatmassaindustri 17113 Sulfitmassaindustri 17121 Tidnings- och journalpappersindustri 17122 Annan tryckpappersindustri 17123 Kraftpappers- och kraftpappindustri 17129 Övrig pappers- och pappindustri 17211 Wellpappindustri 17219 Övrig industri för pappers- och pappförpackningar 1722 Industri för hushålls- och hygienartiklar av papper 1723 Industri för skrivpapper, kuvert o.d. 1724 Tapetindustri 1729 Industri för andra pappers- och pappvaror Möbeltillverkning 3111 Industri för kontors- och butiksmöbler 3112 Industri för kontors- och butiksinredningar 3121 Köksmöbelindustri 3122 Köksinredningsindustri 313 Madrassindustri 319 Annan möbelindustri 17

Kontaktperson: Urmas Kömmits, tfn 35-17 98 17, e-post Urmas.Kommits@regionhalland.se Om du vill beställa rapporten ring Region Hallands broschyrbeställning 35-13 48, skicka e-post till broschyrbeställningen@regionhalland.se eller gå in på www.regionhalland.se/broschyrer. 18