SYFTE Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Relevanta dokument
Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Ljungby Kommun Unga som varken arbetar eller studerar

Lokal överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten revidering 2018

Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Stockholm 2 september 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12

Antal elever behöriga till gymnasieskolan (siris skolverket)

Silvie Jalmsell, sektionschef unga vuxna Arlandaregionen Arbetsförmedlingen

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

BILAGA 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Lokal överenskommelse

Revidering av den lokala överenskommelsen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan Arbetsmarknadsenheten

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UNGA

DUA - LOKAL ÖVERENSKOMMELSE. Reviderade mål och analys av utfall 2016

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/rev ök 2016/bilaga 3 (2016).

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Bilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,

Bilaga 1c. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Hammarö kommun

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Lokal överenskommelse

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FLER UNGA TILL ARBETE ELLER STUDIER LULEÅ

Handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Vara kommun

Lokal överenskommelse gällande unga år i Strömstadkommun.

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Bilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:

Kartläggning Dua Södertälje kommun

Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

BILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Begäran om pengar för extra arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar under 2016

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen

Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Lokal överenskommelse för unga till arbete. Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Kartläggning av målgruppen ungdomar år i Forshaga kommun

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen

ÖVERENSKOMMELSE. Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Ö verenskommelse om samverkan fo r att minska ungdomsarbetslo sheten. Arbetsförmedlingen, Norsjö kommun och Skellefteå kommun,

Arvidsjaurs kommun. Bilaga 2. Befintlig verksamhet. Arvidsjaurs kommun

Lokal överenskommelse

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Verksamhet i samverkan

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Lokal överenskommelse i Kumla kommun för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet

Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1

Delegationen för unga till arbete. (Dua)

Bilaga 1. MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Företagarna. DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag

Åmåls kommun. Kommunala aktivitetsansvaret KAA Studiecoach Jobbcentrum... 3

Lokal modell Örkelljunga kommun

Verksamhet i samverkan

Bilaga 1: Kartläggning av målgrupp storlek och sammansättning, samt behov

BILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. Gimo, Östhammars kommun

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet. En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas.

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1)

KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPP LULEÅ

Verksamhet i samverkan

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet ÖVERENSKOMMELSE KOMMUNLEDNINGSKANSLIET

Livets skola, eller livet efter skolan?

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret

Bilaga 1. Kartläggning av målgrupp Arbetsmarknadsenheten

Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsförvaltningen har gemensamt uppskattat målgruppens omfattning med utgångspunkt i nedan siffor:

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

Bilaga 2: Lokal modell för verksamhet i samverkan för Unga år

Projektplan En skola för alla Mariestad

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:

VERKSAMHET I SAMVERKAN LULEÅ

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument

Delegationen för unga i arbete. Lokal överenskommelse mellan Hallstahammars kommun och Arbetsförmedlingen i Hallstahammar

Rutiner för det kommunala aktivitetsansvaret i Älmhults kommun Framtaget av Alexander Bråhammar, jobb- och ungdomskoordinator Älmhults kommun

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019

Bilaga 3 B. Verksamhet i samverkan i Grums kommun

Arvidsjaurs kommun. Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Arvidsjaurs kommun

Transkript:

ÖVERENSKOMMELSE PARTER Kils kommun 212000-1751 Arbetsförmedling 202100-2114 Sid 1(2) SYFTE Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. MÅL Att ungdomar folkbokförda i Kils kommun inom 90 dagar fr.o.m. aktualisering inom den lokala överenskommelsen har pågående aktivitet, studier eller arbete efter sin individuella förmåga. MÅLGRUPP (BILAGA 1) Alla unga i åldern 16 till 24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta I Kils kommun 2015 Antal i åldern 16-24 år: 373 st. Varav antal i åldern 16-19 år: 53 st. REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET (BILAGA 2) Arbetsförmedlingen och Kils kommun är överens om att utgångspunkten för samverkan är den beskrivning av befintliga verksamheter som redovisas i bilaga 2. VERKSAMHET SOM SKALL BEDRIVAS I SAMVERKAN (BILAGA 3) Inriktningen på samverkansarbetet är att en styrgrupp inrättas där parterna är representerade. Styrgruppen ska planera, leda samt ansvara för revidering av arbetet i kommunen. Detta ska ske genom regelbundna möten. Styrgruppen kan, vid behov, skapa arbetsgrupper för att verkställa sina beslut. DOKUMENTATION OCH UPPFÖLJNING Parterna skall, i samverkan, använda det system som utvecklas för att löpande registrera deltagares aktiviteter under placeringstiden. Personaluppgiftslagen (1998:204) med tillhörande förordning, ska iakttas vid all hantering av personuppgifter. ÖVERENSKOMMELSENS VARAKTIGHET OCH REVIDERING Överenskommelsen gäller: Fr.o.m. 2016-01-01 t.o.m. tills vidare Revidering 2018-11-30

Sid 2(2) /Arbetsförmedlingen/ /Kils Kommun/ Bilagor 1. Målgrupp Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek och sammansättning. 2. Redovisning av befintlig verksamhet Redovisning av verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan En beskrivning av hur samverkan inom överenskommelsen organiseras.

Bilaga 1- Målgrupp År 2015, alla unga i åldern 16 till 24 år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta i Kils kommun. Antal i åldern 16-24 år: 373 personer Kommunalt Aktivitets Ansvar 53 personer Inskrivna hos AF 125 personer Utan känd aktivitet 109 personer Deltidsarbetande och timanställda 86 personer Varav antal i åldern 16-19 år: 53 personer Kommentar till målgruppens storlek Sammanlagt från kartläggningen 2015 finns sannolikt flera personer som förekommer i statistik hos både Kils kommun och Arbetsförmedlingen d.v.s. är dubbelregistrerade. Inledningsvis kommer samverkansarbetet att inrikta att fördjupa kartläggningen och samordna de olika registren hos parterna. Utifrån sekretesskäl är det svårt att samordna register hos olika myndigheter, vilket försvårar inventeringen av målgruppen. Kils kommuns mottagning av Ensamkommande flyktingbarn påbörjades 2011. Antal unga som fått permanent uppehållstillstånd och skrivits ut ur kommunens HVB är 17 personer. Anledningen till utskrivningen är att vårdnadshavare har kommit till Sverige eller att den unga vuxna har fyllt 21 år. Kartläggning av målgruppen ungdomar 16-24 år, 2015 i Kils kommun Invånare i Kils kommun Antal Kvinnor Män 2014 16-24 år enligt SCB 1253 600 653 Statistik avseende grundskolan 14-15. Elever som slutat åk 9 Antal elever totalt 126 50 76 Antal elever som ej uppnått 42 13 29 kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) som ej uppnått 26 % 38 % kunskapskraven i alla ämnen Antal elever som inte är 7 13 behöriga att söka till yrkesprogram Andel (%) som ej är behöriga till yrkesprogram 14 % 17 %

Genomströmning - gymnasieskolan Antalet gymnasieelever Kils kommun Högskoleförberedande program Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år Gymnasieelever som inte fullföljer sin utbildning inom tre år Yrkesprogram Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år Gymnasieelever som inte fullföljer sin utbildning inom tre år Antal/ andel 412 66 % 34 % 61 % 39 % Unga som varken arbetar eller studerar i Kils kommun Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd Totalt antal unga i målgruppen (två har otillräckliga inkomster i form av föräldrapenning) Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta Försörjningshinder på grund av arbetslöshet Försörjningshinder på grund av ohälsa Försörjningshinder på grund av sociala skäl Antal 80 53 10 15 Individer i KAA Antal Kvinnor Män (kommunens aktivitetsansvar Totalt antal individer 2015-05- 53 23 30 31 Antal individer fördelade på åtgärder/insatser inom KAA Okänd 22 11 11 KOMVUX 3 1 2 Obligatorisk skolform 6 2 4

Introduktionsprogram på 17 8 9 gymnasium Praktik 1 1 Annan åtgärd 4 1 3 Hos Arbetsförmedlingen Unga som är inskrivna hos AF 125 50 75 i åldern 16-24 år Unga som har insatser på AF 93 37 56 Unga inskrivna på AF med 9 1 8 funktionshinder Unga inskrivna på AF med funktionshinder med insatser 9 1 8 Unga utan känd aktivitet Antalet unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet 109 51 58 Deltidsarbetande och timanställda unga Antalet timanställda unga i kommunen Antalet deltidsarbetslösa i AF:s register 86 73 13 13 3 1 9 personer med insatser+ timtid eller deltid

Bilaga 2- Redovisning av befintlig verksamhet Denna redovisning är den verksamhet som bedrivs på Arbetsförmedlingen och kommunen. Här redovisas också kommunövergripande verksamheter. Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadspolitiska program: Jobbgarantin för ungdomar, jobb och utvecklingsgarantin, Introduktion till arbete, arbetsträning och förstärkt arbetsträning, Stöd och matchning, Arbetsmarknadsutbildningar, Studiemotiverande folkhögskolekurs SMF, Utbildningskontrakt, Yrkessvenska, meritportfölj, grundläggande moduler. Olika anställningsstöd: Nystartsjobb, Yrkesintroduktionsanställning, Traineejobb, Utbildningskontrakt, Instegsjobb, Lönebidragsanställning för utveckling i arbete samt anpassade anställningar, Särskilt anställningsstöd, Förstärkt anställningsstöd, Extratjänster. UNG FRAMTID: ESF projekt som riktar sig till ungdomar som matchningsbara och står relativt nära arbetsmarknaden. Detta erbjuds ungdomen när de anmäler sig arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Projektet avslutas 2018-04-30. Kils kommun Flera kommunala förvaltningar och enheter har verksamheter som redovisas nedan. För samverkan enligt överenskommelsen är det viktigt att tjänstemän i beslutandeställning ingår i den styrgrupp som föreslås i bilaga 3. JOBBCENTER Jobbcenter är kommunens sysselsättningsverksamhet för arbetslösa i Kils kommun. Där finns aktiviteter såsom hantverk, återbruksaffär, cykelverkstad, vaktmästararbeten, utearbeten, caféverksamhet och tvätteri. Ungdomscenter/Värmlands framtid Ungdomscenter är till för ungdomar i ålder 18-25 år som uppbär försörjningsstöd. I oktober 2015 övertog ungdomscenter ett projekt värmlandsframtid av Barn och utbildningsnämnden. Det är ett länsövergripande ESF projekt. Projektet är ett samarbete mellan länet samtliga 16 kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och samordningsförbunden i Värmland. Målet är att Genomföra insatser riktade till 900 ungdomar i ålder 15-24 år, som varken arbetar eller studerar med prioritering på ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Syftet är att Minska arbetslösheten och utanförskapet bland unga kvinnor och män i Värmland. I Kil kommer det att vara 55 unga under maj 2015 tom maj 2018 som kommer att anvisas till projektet. Aktiviteterna kommer att utgå från individuella handlingsplaner, finns möjlighet till kortare utbildningar, friskvård, samhällsinformation, lära sig ekonomikunskap, stödsamtal, gruppträffar m.m.

Feriearbeten Kommunen erbjuder feriearbeten, 2015 för årskull -97 Näringslivsenheten Inom Näringslivsenheten pågår samverkan med företag, föreningar inom kultur, natur och idrott samt andra tänkbara aktörer med inriktning 18-24år och 25-65 år. Förebyggargrupp Förebyggargruppen i Kil bedriver fältarbete i Kil. Det betyder att vi rör oss ute på gator och i områden där ungdomar befinner sig. Vi tar kontakt, pratar och håller koll på läget. Första linjen för barn och unga Första linjen erbjuder tidiga insatser för barn och ungdomar med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och därmed förhindra utveckling av allvarligare problematik samt minska antalet elever som inte fullföljer sin skolgång s.k. dropouts. Förbättra tillgängligheten till insatser för barn och unga 6-20 år, med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och/eller riskbruk. Öka den psykiska hälsan hos barn och unga. Öka antal elever som fullföljer skolgången. Elevhälsoteam Elevhälsan medverkar till att främja en arbetsmiljö med ett positivt och tryggt arbetsklimat med goda relationer mellan vuxna och barn/elever och att stödja och arbeta för så goda möjligheter till inlärning och utveckling som möjligt för det enskilda barnet/eleven och att aktivt motverka kränkande och diskriminerande behandling och att arbeta för så god fysisk och psykisk hälsa som möjligt för det enskilda barnet/eleven. I elevhälsoteamet arbetar psykologer, skolkuratorer, specialpedagoger samt skolsköterskor. Studie och yrkesvägledare Kommunens studie och yrkesvägledare ger unga stöd till studie- och yrkesval. Vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen vänder sig till de som vill komplettera sin tidigare utbildning, läsa in en behörighet för högre studier, höja kompetensen inom sitt nuvarande yrke eller skaffa sig utbildning för ett nytt yrkesområde. Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen vänder sig till unga upp till 25 år. Där finns vuxna för stöd och vägledning i frågor som kan röra nya och oväntade situationer, relationer till familjen, kompisar, kärlek, rökning, alkohol eller andra droger, funderingar kring bostad och arbete, funderingar om kroppen, vill ha eller prata om preventivmedel, graviditetstester, information och undersökning vid misstanke om sexuellt överförbar sjukdom eller undrar över något annat men vet inte vart man ska vända sig. Familjecentralen En mötesplats för blivande unga föräldrar samt föräldrar med barn i förskoleåldern. Verksamheten är ett samarbete mellan kommun och landsting och syftar till att främja en god hälsa hos barn och föräldrar.

Föräldradialogen Föräldradialogen är en samverkan mellan Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen. Föräldradialogen erbjuder stöd och rådgivning till föräldrar i kommunen, har barn i åldern 0-18 år och som upplever att de behöver stöd i föräldrarollen. Ungdomsgården Går du på högstadiet eller är äldre och vill ha någonting att göra efter skolan? Då kan du besöka ungdomsgården i Kil! Vi har nya och fräscha lokaler i Sannerudsskolan 7-9. Föreningar i Kils kommun Kommunala aktivitetsansvaret Kommunen har avsatt en resurs på 0,5 tj, för att fullgöra detta ansvar. Föreningsliv Många föreningar i Kils kommun har verksamheter för målgruppen. Föreningslivet är rikt och därigenom ges många olika intressen möjligheter att tillgodoses. Integrationsarbetet kan också få god hjälp av ideella krafter

Bilaga 3 Verksamhet som skall bedrivas i samverkan Organisering av samverkan Intentionen är att samverkan skall ske under ledning av en styrgrupp där parterna är representerade. Gruppen träffas regelbundet, kvartalsvis. Arbetet i samverkan kommer att drivas vidare av en arbetsgrupp som träffas en gång i månaden from januari 2017. Framgångsfaktor för arbetsgruppen är att de yrkesroller som i första hand träffar ungdomarna i målgruppen i sitt dagliga arbete också deltar aktivt i arbetsgruppens arbete. Styrgruppen utvärderar verksamheten och vid behov reviderar överenskommelsen samt lämnar uppdrag till arbetsgruppen. Huvudsaklig ansvarsfördelning mellan parterna. Varje part ansvarar för att delta och fullgöra sitt åtagande utifrån överenskommelsen och utifrån sitt uppdrag. Budget för samverkan och vilka resurser- personella, ekonomiska och andra- som respektive part bidrar med. I styrgruppen deltar följande funktioner: - Sektionschef Arbetsförmedlingen - Enhetschef AME (sammankallande) - Enhetschef Integration - Utvecklingsledare Barn och utbildningsnämnden - Tillväxtenhetens chef - Enhetschef, Individ- och familjeomsorgen - Rektor för kommunala vuxenutbildningen Vid ärenden av större dignitet, där mandat för beslut fattas, lyftes frågan till kommunens stora ledningsgrupp genom enhetschef AME. I arbetsgruppen kommer bl.a. följande funktioner att ingå. - Handläggare AF - Representant KAA - Socialsekreterare från IFO - Representanter AME och Värmlands framtid - Samordnare Integration - Studie- yrkesvägledare deltar vid behov. Arbetsgruppen Arbetsgruppens möten har med tiden utvecklats till att bli ett forum för att diskutera och följa upp enskilda individärenden som bedrivs i samverkan. Ambitionen är att arbetet som bedrivs i samverkan inte stannar vid arbetsgruppens möten utan att samverkansarbetet ska vara och förbli en naturlig del av det dagliga arbetet med ungdomar i Kils kommun. Arbetsgruppen har inställningen att arbetet som bedrivs är en kontinuerlig process som inte ska ses som ett projekt eller annan tidsbegränsad insats.

Framgångsfaktorer i arbetet har varit att skapa förståelse för varandras uppdrag och att alla parter träffas och prioriterar mötesformen. Arbetssättet syftar till att rätt insats ska erbjudas till rätt individ vid rätt tidpunkt. Arbetsgruppen har målsättningen att förhindra att en ungdom går från en planering hos någon av parterna till hemmasittande och undersysselsatthet. Ett utvecklat arbetssätt i samverkan har bidragit till kunskapsöverföring inom arbetsgruppen och bättre förutsättningar för var och en att vägleda ungdomen till rätt insats. Arbetsgruppen har sett kontinuitet, ökad kunskap om varandras verksamheter och förenklade kontaktvägar som tydliga framgångsfaktorer. Huvudsakliga metoder och verktyg som kommer att användas i arbetet Kartläggning Arbetet planeras för att i första hand inrikta sig på följande: - Hitta/uppsökande som handlar om att hitta ungdomarna och nå ut med information. - Kartläggning av ungdomens möjligheter och behov. - Via kartläggningen lotsas ungdomen till lämplig insats. Insatser kan vara: - Arbets-/studieförmågebedömning - Praktik - Utbildningskontrakt - Deltagande i Värmlands framtid Hur unga nås, hur deras förutsättningar och behov kartläggs De huvudsakliga metoderna som används i arbetet utgår från ungdomens individuella behov och förmåga. Utgångspunkten är att erbjuda insatser som ligger inom respektive verksamhets ordinarie möjligheter att erbjuda insatser som leder till arbete eller studier. Samarbetet i överenskommelsen syftar till att utvecklas mot en arbetsmetod, En väg in. En strävan kommer att vara att korta vägarna mellan myndigheterna i överenskommelsen och förhindra att de unga tappas bort mellan våra myndigheter. Detta kommer att förenkla för ungdomen, vilket i sin tur kommer att medföra en bättre planering, bättre stöttning och ett bättre nyttjande av gemensamma resurser hos parterna. Sannolikt kommer även det att korta ner den tid som ungdomen går arbetslös. Möjligheter till samlokalisering i samband med detta skall utredas. Arbetsgruppen utvecklar kontinuerligt arbetssätt och metoder för hur unga skall nås, hur behov och förmågor kartläggs samt vilka insatser som skall erbjudas. Gemensam kartläggning av målgruppen behov. I målgruppen finns en tydlig koppling mellan ej fullföljda gymnasiestudier och ökad risk för undersysselsättning eller arbetslöshet. Det är av stor vikt att motivera den unga mot fortsatta studier för att förhindra utanförskap och bidragsberoende. I kartläggningen ser man ett behov av att erbjuda andra studieformer än de som finns idag då det påvisats att många ungdomar har svårigheter med distansstudier.

Det framkommer även att målgruppen är i behov av andra vägar in på arbetsmarknaden, och att de behöver mycket individuell stöttning utifrån funktionsnedsättning, ohälsa och socialsituation. Vidare är målgruppen i behov av personal som kan lotsa denne vidare, samt finnas med hela vägen och vara ett stöd på t. ex arbetsprövningsplatser. Beskrivning av ungas perspektiv Ungas perspektiv tas tillvara på genom kontinuerlig utvärdering i de individuella samtalen och övriga träffar. I arbetsgruppen lyfts ungdomars kunskaper och erfarenheter och vi har kontinuerliga träffar för deltagargenomgång och för att belysa det som ungdomarna uppger att de behöver. Då alla ungdomar bemöts på ett individuellt, kommer varje individ att få möjlighet att påverka och förhoppningsvis bidra till minskad arbetslöshet bland unga i Kils kommun. Jämställdhetsperspektivet I kartläggningen framkommer det att målgruppen i Kils kommun är det fler män än kvinnor som inte har uppnått kunskapskraven i alla ämnen och det är också en större andel män än kvinnor som ej är behöriga till yrkesprogram. I vår samverkan och i mötet med ungdomarna arbetar vi utifrån ett jämställt förhållningssätt och detta genomsyrar arbetet i alla led. Alla ungdomar bemöts individuellt och kommer att erbjudas samma insatser oavsett kön. Vid diskussioner med den unge vad gäller yrkesval/studier belyser vi de områden som är kvinno- respektive mansdominerade för att lyfta möjligheten till att välja något otraditionellt. Vi genomför studiebesök på kvinno- och mansdominerade arbetsplatser, med förhoppning om att väcka intresse hos underrepresenterat kön. Vid information om arbetsmarknaden och om bristyrken ger vi samma information till alla oavsett kön och även där med förhoppning om att de unga ser möjligheten att utbilda sig inom otraditionella yrken.