Delegationen för unga i arbete. Lokal överenskommelse mellan Hallstahammars kommun och Arbetsförmedlingen i Hallstahammar

Transkript

1 Delegationen för unga i arbete Lokal överenskommelse mellan Hallstahammars kommun och Arbetsförmedlingen i Hallstahammar

2 ÖVERENSKOMMELSE Parter Hallstahammars kommun (org.nr: ) Arbetsförmedlingen Hallstahammars-Surahammar (org.nr: ) Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Mål Att antalet unga som inte fullföljer gymnasiet i kommunen ska minska årligen. Antalet unga som kommunen har inom sitt aktivitetsansvar ska minska (andel av totalen) årligen. Antalet unga som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet ska minska from Antalet unga som finns registrerade hos Arbetsförmedlingen, inklusive antal unga deltidsarbetslösa och antal som inte står direkt till arbetsmarknadens förfogande ska minska årligen. Att andelen unga år som varken arbetar eller studerar i Hallstahammars kommun ska minska årligen. Att andelen unga som fullföljer en gymnasieutbildning bl.a. med hjälp av utbildningskontrakt konsekvent ökar årligen. Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Arbetsförmedlingens inventering av målgrupperna (separat del bilaga 4) Dokumentation och uppföljning Kommunen ansvarar för att löpande registrera deltagarens aktiviteter under placeringstiden och överföra denna information till Arbetsförmedlingen. Personuppgiftslagen (1998:204) med tillhörande förordning, ska iakttas vid all hantering av personuppgifter. Överenskommelsens revidering Överenskommelsen ska revideras årligen i december. 2

3 Överenskommelsens varaktighet Överenskommelsen gäller fr.o.m och tills vidare Ort & datum Ort & datum Carin Becker-Åström Kommunchef Hallstahammars kommun.. Marija Mihajlovska Arbetsförmedlingen Hallstahammar.. Ort & datum. Catarina Pettersson Kommunalråd Hallstahammars kommun 3

4 Bilagor Bilaga 1 Målgrupp s.5 Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet s.10 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan s.14 Bilaga 4 Arbetsförmedlingens inventering av målgrupperna (separat del) 4

5 Bilaga 1 1. Målgrupp Till denna överenskommelse har parterna Hallstahammars kommun och Arbetsförmedlingen i Hallstahammar arbetat fram en gemensam kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov. Denna kartläggning biläggs denna överenskommelse. Den tidpunkt (oktober månad 2015) vid vilken kartläggningen görs utgör en startpunkt för arbetet inom överenskommelsen mellan Hallstahammars kommun och Arbetsförmedlingen som är tänkt att sträcka sig över flera år. Huvudsyftet med denna kartläggning är att parterna ska ha en gemensam bild av målgruppens storlek, sammansättning och behov inför kommande gemensamma arbete. Syftet är att få en så heltäckande, gemensam bild av hela målgruppen som möjligt. I kartläggningen nedan redovisas följande nyckeltal: Antalet unga som inte fullföljer gymnasiet i kommunen Antalet unga som kommunen har inom sitt aktivitetsansvar. Antalet unga som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Antalet unga som finns registrerade hos Arbetsförmedlingen, inklusive antal unga deltidsarbetslösa och antal som inte står direkt till arbetsmarknadens förfogande. En uppskattning av hur många unga som varken arbetar eller studerar och som vare sig kommun eller Arbetsförmedling har kontakt med i åldern år. 1.1 Unga som inte fullföljer gymnasiet Unga som inte påbörjar gymnasiet, hoppar av eller inte fullföljer gymnasieutbildningen löper av erfarenhet stor risk för återkommande arbetslöshet. Att uppmärksamma denna grupp i denna kartläggningen ger kunskap (om storleken på en grupp som på sikt kan behöva stöd från Arbetsförmedlingen eller kommunen) som Hallstahammars kommunen behöver för att öka andelen unga som fullföljer sina gymnasiestudier över tid. Det är därför viktigt att få en bild av hur många unga det finns som löper stor risk att bli långvarigt arbetslösa i kommunen. Det handlar om antalet unga i kommunen som inte når målen i grundskolan och saknar behörighet till gymnasiets nationella program samt antalet unga som bor i kommunen och inte fullföljer gymnasiet under en period av 3 år 5

6 Unga som inte är behöriga till gymnasiet & fullföljer gymnasiet i Hallstahammars kommun Indikator Antal (st) / andel (%) Flickor Pojkar Ej behöriga till gymnasiet * 25 % (ca 39 st) 19,5 % (ca 15 st) 30,4% (24 st) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år 82,8 % (2014) *ej behöriga att söka till något nationellt program. 2014/20/15 I Hallstahammars kommun var det 2014/ % av de som slutade år nio som inte var behöriga till gymnasiet. Av dessa 25 % eller 39 personer var 24 stycken pojkar och 15 stycken flickor. Att fler pojkar än flickor inte blir behöriga till gymnasiet är ett mönster i riket som helhet men ändå något att särskilt bevaka på den kommunala nivån. 25 % av de unga människorna i år nio når målen i grundskolan och saknar behörighet till gymnasiets nationella program i Hallstahammars kommun. Nästan 83 % fullföljer gymnasiet under en period av tre år andelen som inte fullföljer är således 17 %. Antalet som inte fullföljer varierar beroende på årskull men uppskattningsvis till personer. 1.2 Unga som varken arbetar eller studerar Gruppen unga som varken arbetar eller studerar inkluderar unga inskrivna hos Arbetsförmedlingen oavsett utbildningsnivå (förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial) är också en viktig grupp människor att ha god koll på för kommunen. Unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet i åldersgruppen år 2012 Antal UVAS Andel UVAS år Hallstahammar 160 personer (87 kv-78 M) 8,8 % (9,8 % Kv-7,8 % m) Surahammar 99 personer (47 kv-52 m) 9,7 % (10,2 % Kv,9,4 %m) Skinnskatteberg 45 personer (26 Kv-19 m) 10,1 % (13,9% kv- 7,3 % m) Fagersta 143 personer (80 kv-63 m) 10,1 % (11,6% kv- 8,7% m) Antalet unga som varken arbetar eller studerar i Hallstahammars kommun uppgick 2012 (sista tillgängligaste uppgiften) till 160 personer, 87 kvinnor och 78 män. 6

7 Antal UVAS Andel UVAS år Hallstahammar personer (87 kv-78 M) 8,8 % (9,8 % Kv-7,8 % m) Hallstahammar personer (78 kv-74 m) 8,5 % (9,2 % Kv,7,8 %m) Andelen unga som varken arbetar eller studerar har ökat om än lite mellan 2011 och Det är fler kvinnor än män som är utan aktivitet. Till det kommer gruppen unga som inte har kontakt med endera myndigheten ibland kallad hemmasittare eller unga utanför. År 2015 rapporterar kommunerna för första gången till Statistiska centralbyrån antal och insatser för unga år inom kommunernas aktivitetsansvar. Uppföljningsansvaret gäller för dem som inte fullföljt gymnasiet i kommunen. Det finns många unga över 20 år, eller med en fullföljd gymnasieutbildning, som inte är kända hos Arbetsförmedling eller annan myndighet. Indikator Unga som varken arbetar eller studerar i Hallstahammars kommun Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd 87 st. Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta. Försörjningshinder pga. arbetslöshet Försörjningshinder pga. ohälsa. 56 st. 14 st. Försörjningshinder pga. sociala skäl. 17 st. Individer i Kommunens aktivitetsansvar (KAA) som ej studerar eller arbetar Individer fördelade på åtgärd/insats inom KAA 10 st Studie- och yrkesvägledning Studier introduktionsprogram Fördjupad vägledning Anställning med stöd Praktik Kombination av åtgärder Annan åtgärd Studier kommun Vux 49 st 58 st 10 st 2 st 2 st 14 st 13 st 1 st Män Kvinnor Unga som är inskrivna hos AF i åldersgruppen år 236 personer 130 st. 106 st. 7

8 Av statistik framtagen av Temagruppen Unga i arbetslivet framgår antalet unga som varken arbetat eller studerat under ett helt år i just den delen av målgruppen, däremot inte individuppgifter eller aktuella siffror. Men siffrorna indikerar ändå att det finns en viss problematik som behöver adresseras och följas över tid. Endast om kommunen har tillgång till statistik och följer denna övertid så kan kommunen och AF också isolera eventuella målgrupper och minska riskerna att någon hamnar mellan stolarna. Andra viktiga grupper att följa är unga i kommunen med ekonomiskt bistånd (87 styckenfördelning se ovan i tabellen) och unga som är inom kommunens aktivitetsansvar (KAA- se tabellen ovan). Kommunens handlingsplan för KAA-ansvaret redovisas i bilaga personer var i okt 2015 inskrivna hos AF i åldersgruppen år. 1.3 Undersysselsatta unga Undersysselsatta unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhör målgruppen. Kommunen kan också undersöka hur många unga i åldersgruppen som är timanställda. Undersysselsatta i Hallstahammars kommun Indikator Inskrivna unga med arbete, tim- eller deltidsökande som har arbete utan stöd. Män Kvinnor Timanställda år Deltidsarbetslösa år Timanställda unga i kommunen år Fler kvinnor är timanställda och av de ovan skrivna oftare än männen hemmasittare. Målgruppens behov Kartläggningen ska också enligt direktiven avse vilka behov som finns hos de unga som berörs. Antalet unga säger ganska lite om detta. Analys av utbildningsnivån i gruppen är ett sätt att få en närmare uppfattning. Utbildningsnivån i de grupper som redovisats ovan är relativt låg. Obehöriga till gymnasiet, icke slutfört gymnasium och/eller hemmasittare. Att inte ha fullföljt gymnasiet säger dock inte allt om skälet/skälen till detta eller graden av motiverande och förberedande insatser som krävs för att individen ska återgå till utbildning eller aktiv sysselsättning. Enligt DUA är en tydlig lärdom av socialfondsprogrammet att ungas behov ofta missbedöms. I Hallstahammars kommun förs en dialog med de unga som berörs och hur de önskar/vill/bör att deras kunskaper och erfarenheter tas tillvara. Dialog kan ske på många sätt, i Hallstahammars sker den kontinuerligt sedan flera år tillbaka genom ungdomsrådet. Dialogen 8

9 har också skett punktvis genom fokusgruppsdiskussioner med de unga om skolans framtid och utformning i kommunen. Unga i kommunen har också varit formella remissinstanser i översiktsplanearbetet och den fysiska långsiktiga planeringen av kommunen och det nu pågående visionsarbetet. Hallstahammars kommun är naturligtvis inte i hamn med detta utan behöver hela tiden förbättra oss och utveckla våra verksamheter för att möta utmaningarna och framtidens behov. Genom dessa fokusgrupper, öppna samråd etc. har kommunen fått en allt bättre bild av de ungas önskemål och behov. Behoven är inte på något sätt enhetliga men tämligen tydliga. Genomgående har det varit de unga som bestämmer dagordningen. Inom ramen för ungdomsrådet är det de unga som lyfter upp sakfrågorna som de önskar diskutera. Vi arbetar kontinuerligt med ett jämställdhetsperspektiv, t.ex. genom insatser för att få flickor och pojkar ska göra otraditionella utbildnings- och yrkesval redan i skolan. Kommunen anordnar i samverkan t.ex. teknikskola för att få t.ex. tjejer att välja teknikutbildningar i större utsträckning. Insatser kan också göras inom olika delar av arbetet genom särskild vägledning, tips om utbildningar, visa på vägar till praktik inom yrken som traditionellt inte brukar väljas. Men kommunen inser också att detta arbete behöver systematiseras ytterligare för att få tillräckligt genomslag. Arbetet kommer övertid få större betydelse och vikt. 9

10 Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Inledning Det är betydelsefullt med en gemensam bild och analys av målgruppen, men det är lika viktigt att inventera befintlig verksamhet; vad som redan görs inom kommunen, av Arbetsförmedlingen och av andra aktörer som har verksamhet för de aktuella målgrupperna. Kartläggningen är också tänkt att fungera som en beskrivning av ett utgångsläge som kan användas i vår egen uppföljning. Finns det ett arbete som tar sikte på kompetensförsörjningsbehoven (i kommunen och andra arbetsgivare)? Det finns ett arbete som tar sikte på kompetensförsörjningsbehovet i Hallstahammars kommun. Kommunen har en Arbetsmarknadsavdelning som innefattar Jobbcentrum där det i dagsläget aktivt arbetats med kartläggning, coachning, arbetsgivarkontakter, praktiker/anställningar inom kommunen, samt mot reguljära arbetsmarknaden, språkstöd, motiverande insatser, arbetsmarknadsinformation. Inom Jobbcentrum finns de även tre verksamheter som ger möjlighet för arbetsträning, praktiker, språkstöd, samt skyddade anställningar för alla målgrupper. Där det finns arbeten och sysselsättning som efterliknar arbeten på reguljära marknaden såsom lokalvård, reception, Cafe, vaktmästeri, konferensverksamhet mm. Kommunen bistår även i dagsläget med 80 praktikplatser med möjlighet till tidsbegränsade anställningar inom alla förvaltningar dels för att ge deltagarna möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och även förse kommunen med de kompetensbehov som efterfrågas. Samordning med Arbetsförmedlingen är ett viktigt element för att tillsätta dessa platser. Gediget arbete för att knyta an arbetsgivare på reguljära arbetsmarknaden sker löpande, tillsammans med bla näringslivsenheten inom Hallstahammars kommun. Jobbcentrum har representanter som är ute och besöker näringslivet för att se över rekryteringsbehov samt komptensbehov på öppna arbetsmarknaden. 10

11 Finns det tillgång till relevant vuxenutbildning? Vuxenutbildningen är organisatorsikt samordnad med arbetsmarknadssidan. Tanken och ambitionen är att denna organisatoriska samverkan/samhörighet ska ge en bra helhet kring den enskilde och öka möjligheterna till snabb etablering och studier. Finns det parallella verksamheter? Kommunen ingår i ett Samordningsförbund- Norra Västmanlands samordningsförbund, där vi aktivt arbetar med samordnade insatser kring människor som befinner sig långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden. Förbundet drivs av Hallstahammars kommun tillsammans med Försäkringskassan, Landstinget och Arbetsförmedlingen. Är det verksamheter som saknas? Ambitionen är att all verksamhet ska ske under samma tak. Detta för att optimera möjligheterna till goda resultat men också för att undvika att enskilda individer hamnar mellan stolarna. Hur ser arbetet ut runt olika ungdomsgrupper? Vi jobbar med alla grupper utifrån individuella behov som framkommer i vårt kartläggningsarbete på individnivå. Men behovet av riktat arbete behöver kanske utvecklas ytterligare. Sker verksamheter i privat, ideell eller offentlig regi? Verksamheten sker i offentlig regi. AF anlitar vissa kompletterande aktörer. Sommarjobbsatsningar? Hallstahammars kommun erbjuder alltid sommarjobbsatsningar/feriearbete. Volymen ökar årligen. 11

12 Arbetsförmedlingens verksamhet i kommunen Arbetsförmedlingen jobbar på uppdrag av regering och därmed är Arbetsförmedlingen verksamhet likvärdig i hela landet. Det som kan skilja sig åt är det organisatoriska upplägget beroende på Arbetsförmedlingens storlek. Arbetsförmedlingen har tillgång till sitt ordinarie programutbud med bland annat Jobbgarantin för ungdomar, utbildningskontrakt, traineejobb, välfärdsjobb, yrkesintroduktionsplatser, arbetsmarknadsutbildningar, arbetsprövningar, matchning mot lediga jobb, starta eget bidrag, gruppaktiviteter. Här nedan följer en utförligare beskrivning av två verksamheter som erbjuder fördjupat stöd. Folkhögskoleplatserna delar Arbetsförmedlingen i Hallstahammar med Af Västerås. Detsamma gäller Arbetsmarknadsutbildningar och Samhall anställningar. Samordningsförbundet Syftet med förbundet är att genom finansiell samordning underlätta och förbättra möjligheterna för de individer som är i behov av samordnande rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin egen försörjning. Syftet är även att underlätta en effektiv resursanvändning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommun och Landsting. Förbundet ska stödja och utveckla samverkan mellan parterna inom rehabiliteringsområdet genom finansiell samordning. Åtgärderna anpassas efter lokala förhållanden. Samordningsförbundet har möjlighet att genomföra bl.a. fördjupade samverkansinsatser och kompetensutveckling. I Hallstahammar har vi lyft in Samordningsförbundet under samma tak som kommunens Jobbcenter för en nära och effektiv samverkan. Arbetsförmedlingen har 9 platser i samordningsförbundet och Hallstahammar kommun har 9 platser. Idag nyttjar vi förbundets fulla kapacitet. Studiemotiverande folkhögskolekurs Inspirationskurs - Västerås folkhögskola Målgrupp: åringar inskrivna på AF Främsta syfte: Motivera till studier eller arbete Antal platser: 300 Drivs av: Västerås folkhögskola (FHSK) på uppdrag av arbetsförmedlingen. Studiemotiverande folkhögskolekursen (SMF) drivs av Västerås folkhögskola på uppdrag av arbetsförmedlingen. Det finns ca 300 platser per år. Insatsen pågår på heltid i 13 veckor. Ett informationstillfälle/månad hålls i Arbetsförmedlingens lokaler. 12

13 Arbetsförmedlingen ansvarar för att kalla målgruppen. FHSK håller i informationen och AF samordnar vilka som vill delta och tar beslut. Denna insats använder Af Hallstammar främst för ungdomar som saknar gymnasiebetyg. Kursen är studiemotiverande och om intresset efter 13v kvarstår för vidare studier tittar vi på Utbildningskontrakt eller andra studievägar. 13

14 Bilaga 3 Verksamhet i samverkan En central del i överenskommelsen är hur den gemensamma verksamhetsen för att uppnå uppsatta mål ska bedrivas framöver. En redovisning av detta ska bifogas överenskommelsen och innehålla en beskrivning av: Organiseringen av samverkan och ansvarfördelning Budget för samverkan och vilka resurser personella, ekonomiska och andra som respektive part bidrar med. Huvudsakliga metoder och verktyg Organiseringen av samverkan och ansvarfördelning Det finns en central överenskommelse mellan Hallstahammars kommun och Arbetsförmedlingen i Hallstahammars kommun. Där ett samverkansavtal har skrivits kallas för Framtidstrappan. I denna överenskommelse finns tydliga ramar för hur samarbetet ska se ut mellan Hallstahammars kommuns Jobbcentrum och Arbetsförmedlingen gällande alla målgrupper inkl. ungdomar som kan vara aktuella. I Framtidstrappan finns även tydlig ansvarsfördelning, där Jobbcentrum förfogar över alla praktikplatser, anställningsplatser inom Hallstahammars kommun. Budget för samverkan och vilka resurser personella, ekonomiska och andra som respektive part bidrar med. Hallstahammars kommun bidrar med särskilda personella resurser för detta ändamål. Dessa arbetskonsulenter och arbetsledare har detta uppdrag i fokus. Arbetsförmedlingen har också på sin sida knutit till särskilda resurser för detta ändamål och målgrupper. Arbetsförmedlingen bidrar med följande personella resurser: Till styrgruppen för överenskommelsen: 1 chef- AF:s chef i Hallstahammars kommun. Till arbetsgrupp (AF, kommun, övriga parter): 4 arbetsförmedlare, aktuella chefer Arbetsförmedlingen bidrar med följande ekonomiska resurser: Har en budget för aktivitetsstöd mot arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Kommunen Kommunen bidrar med följande personella resurser: Till styrgruppen för överenskommelsen: 2 chefer, 1 strateg, 1 samordnare Uppföljning och revidering av överenskommelse 2 chefer och en 1 strateg Till arbetsgrupp (AF, kommun, övriga parter): 1 chefer, 5 arbetsmarknadskonsulenter, 1 studie- och yrkesvägledare samt 5 arbetsledare. 14

15 Kommunen bidrar med följande ekonomiska resurser: Har en budget för genomförande av insats samt nettokostnader för deltagarlöner. Ansökan av ytterligare medel I samband med överenskommelsens tecknande kommer medel att sökas innan tidsfristen i november för: Utveckling av en samordnartjänst Samt för att utveckla en gemensam kartläggningsfunktion för målgrupperna Huvudsakliga metoder och verktyg I Hallstahammars kommun finns ett flertal arbetsmarknadsinsatser för olika målgrupper hos Hallstahammars kommun och arbetsförmedlingen. Ett ständigt utvecklingsarbete pågår vilket överenskommelsen löpande behöver ta hänsyn till. Överenskommelse är tänkt att vara flexibel, möjlig att ändra och kunna användas till andra målgrupper vid behov. Årligen i december kommer överenskommelsen revideras och följas upp av de inblandade parterna. Vissa delar av överenskommelsen kan från början drivas inom ramen för ordinarie resurser. Medel kommer dock att sökas för att vidareutveckla långsiktiga stabila strukturer för samverkan, såsom en gemensam kartläggningsfunktion och tillsätta en samordnare för överenskommelsen. Hallstahammar väljer att kalla sin verksamhet i samverkan för Framtidstrappan. Prioriterat är ungdomens väg mot arbete eller studier inom vilken olika insatser och aktiviteter sker enligt en bestämd process. För att genomföra Framtidstrappan behövs en fast organisation och styrning varför en styrgrupp (bestående av chefen för Arbetsmarknadsenheten samt ansvarig områdeschef samt chefen för Arbetsförmedlingen) och en särskild samordnare kommer att tillsättas. Därtill kommer en arbetsgrupp att finnas bestående av handläggare och samordnare från kommunen och Arbetsförmedlingen. Huvudprocessen Framtidstrappan - delas in i en rad steg: Steg 1 -Uppsökeri Hitta ungdomarna genom uppsökande och nå ut med information till dessa individer-sker i huvudsak via Arbetsförmedlingen. Kommunens arbetsmarknadsenhet tillsammans med kommunens försörjningsstöd arbetar på ett liknande sätt för att ringa in personer som just idag inte står till arbetsmarknadens förfogande enligt AF:s regelverk. Tanken är att få ännu fler unga tillgängliga för arbetsmarknaden eller studier. Varje fredag (veckovis) sker samordningsmöten kring nya aktuella unga. Samordningsmötet leds av kommunens samordnare tillsammans med AF. Kommunens vuxenutbildning (SYV) deltar löpande i dessa möten/forum. Steg 2 Kartläggning Samverkan inom ramen för Framtidstrappan bygger på en väg in/kartläggning. Detta innebär att ungdomen på ett och samma ställe ska möta samlad kompetens/aktörer och där en kartläggning av ungdomens möjligheter och behov sker. Kartläggningen ska vara genomförd inom 14 dagar efter samordningsmötet-se steg 1. 15

16 Steg 3 Handlingsplan Via kartläggningen lotsas ungdomen till lämplig insats som är det tredje steget i Framtidstrappan där en individuell handlingsplan upprättas. En individuell handlingsplan ska vara upprättad inom 14 dagar efter samordningsmötet se steg 1. Löpande uppföljning Var tredje månad kommer samordningsmötena ha en särskild agenda då alla deltagare/unga följs upp för att kvalitetssäkra arbetsmetoder, verktyg och efterlevnad av handlingsplaner och kartläggning. Parallellt med Framtidstrappan ser vi i första hand två parallella processer: Förebyggande/avhoppsförhindrande vars syfte är att jobba med ungdomar så att de inte hoppar av gymnasiet, att de fullföljer sina studier (särskild handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret KAA finns beskriven längre ner i denna text). Arbetsgivarkontakter vars syfte är att samordna de insatser som görs för att få flera arbetsgivare att anställa ungdomar och erbjuda praktikplatser. Handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret KAA Hallstahammars kommun har arbetat fram en särskild handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret. Målsättningen är att kommunen genom denna planering löpande ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Syftet Syftet med det kommunala uppföljningsansvaret, KAA, är att inga ungdomar folkbokförda i Hallstahammars kommun ofrivilligt ska vara utan arbete eller utbildning. Förebyggande arbetet i handlingsplanen (i punktform) Information till elever i år 8 och 9 vid besök i klasserna om kommunens informationsansvar och vad det innebär. Information till föräldrar till elever i år 8 och 9 i samband med föräldramöten om kommunens informationsansvar och vad det innebär. SYV för KAA kartlägger elever i år 9 som inte når målen och därför inte kommer in på ett nationellt program. Dessa elever placeras därefter på lämpliga introduktionsprogram på kommunala gymnasieskolor enligt samverkansavtal med Västerås stad eller på friskolor. Kartläggningen görs under år 9 då SYV för KAA besöker Lindboskolan, Tunboskolan och Resurskolan SUS för att genom kontakter med skolornas egna SYV:ar och speciallärare informera sig om vilka elever som kan bli aktuella för placering på introduktionsprogram. De elever som är aktuella kartläggs av SYV för KAA som vid behov genomför studiebesök på aktuella skolor med eleverna. Kartläggningen skickas till de skolor där eleverna ska placeras. 16

17 Elever som ska gå på språkintroduktionsprogram träffar alltid SYV, ofta tillsammans med tolk och sin gode man, för vägledning och diskussioner inför placering. Gruppinformation och studiebesök genomförs med dessa elever. Detta förebyggande arbetet är en viktig del i att tidigt fånga upp ungdomar som riskerar utanförskap. Handlingsplanens målgrupp Ungdomar som: är folkbokförda i Hallstahammars kommun är år saknar slutbetyg inte är placerade vid någon gymnasieskola inte har någon sysselsättning som t.ex. arbete, praktik eller arbetsmarknadsåtgärd Ansvariga/kontaktpersoner i kommunen Rektor gymnasieutbildningen SYV gymnasieutbildningen Ekonom gymnasieutbildningen Hur identifieras målgruppen? Skolor där Hallstahammars elever är inskrivna tillskrivs av rektor. Skolorna får elevlistor för granskning och korrigering. Administrativ kartläggning och uppdatering av elevlistor sker kontinuerligt, ett samarbete mellan SYV och ekonom. Listor från folkbokföringen över ungdomar i åldern år stäms av mot aktuella elevlistor från gymnasieskolorna. Ungdomar som erhållit slutbetyg i ovanstående åldrar omfattas inte av uppföljnings- och informationsansvaret. Ungdomar som inte går i gymnasieskolan följs upp vad gäller sin sysselsättning. Skolbesök Rektor och SYV besöker kommunala och fristående gymnasieskolor i samverkansområdet Västerås. Vid besöken görs lektionsbesök för att bedöma lektionernas kvalitet. Elevernas frånvaro följs också upp. Samtal förs vidare med rektor, SYV och lärare ang elevernas situation, deras resultat och progression i t ex introduktionsprogrammen. Rektor följer upp elever placerade i andra kommuner genom brev och telefonsamtal. Vid avhopp eller sysslolöshet När lista med elever aktuella för KAA fastställts sker följande: Ungdomen tillskrivs av rektor och SYV med erbjudande om kontakt eller möte. Två till tre brev skickas med svarskuvert där olika möjligheter ges att kontakta SYV eller att lämna sina kontaktuppgifter till SYV. Vid utebliven respons på breven försöker man parallellt nå ungdomen per telefon. 17

18 Om de första försöken till kontakt misslyckas söker SYV och rektor upp ungdomen genom att göra hembesök. När kontakt med ungdomen etablerats bokar SYV ett möte. Samtyckte till undanröjande av sekretess begärs vid behov av ungdomen. SYV coachar genom samtal för att motivera dem som vill ha hjälp med vägledning, att söka jobb och studier. Slussning kan också ske till ungdomshandläggare vid Arbetsförmedlingen som kan erbjuda aktivitet. Om ungdomen inte vill ha kontakt eller hjälp genom KAA dokumenteras detta. Individuella åtgärder som erbjuds/föreslås Studier vid: Gymnasieskola vuxenutbildning folkhögskola, från 18 år Arbete via egna kontakter Praktik via Arbetsförmedlingen Program genom Arbetsförmedlingen: Ung inspiration/jobbgarantin Aktivitet i Kulturhuset Stöd/träff/fika med kontaktpersoner i t ex Kulturhuset Sluss till socialtjänst Sjukvård, psykiatri vid behov Aktiv fritid genom föreningsliv, intresseorganisationer o dyl. Uppföljning av åtgärder Uppföljning sker halvårsvis genom SCB:s försorg. Man följer upp: Aktuella register över ungdomar som varit föremål för KAA det senaste halvåret. Vilka elever som har erbjudits utbildning Vilka elever som har erbjudits praktik Vilka elever som har fått arbete Datum för inskrivning i KAA Datum för utskrivning ur KAA Datum för åtgärder genom KAA Sysselsättning före respektive efter åtgärd SYV registrear successivt alla som varit aktuella inom KAA i elevregistret samt för loggbok över kontakter och åtgärder. 18

19 Enkäter och resultat Årlig enkät till ungdomarna för uppföljning av insatserna och utvärdering av verksamheten. Långsiktig uppföljning av hur det går för ungdomarna. Till vad går de vidare? Hur lyckas de? 19