SYFTE Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Transkript

1 ÖVERENSKOMMELSE PARTER Kils kommun Arbetsförmedling Sid 1(2) SYFTE Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. MÅL Att ungdomar folkbokförda i Kils kommun inom 90 dagar fr.o.m. aktualisering inom den lokala överenskommelsen har pågående aktivitet, studier eller arbete efter sin individuella förmåga. MÅLGRUPP (BILAGA 1) Alla unga i åldern 16 till 24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta I Kils kommun 2015 Antal i åldern år: 373 st. Varav antal i åldern år: 53 st. REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET (BILAGA 2) Arbetsförmedlingen och Kils kommun är överens om att utgångspunkten för samverkan är den beskrivning av befintliga verksamheter som redovisas i bilaga 2. VERKSAMHET SOM SKALL BEDRIVAS I SAMVERKAN (BILAGA 3) Inriktningen på samverkansarbetet är att en styrgrupp inrättas där parterna är representerade. Styrgruppen ska planera, leda samt ansvara för revidering av arbetet i kommunen. Detta ska ske genom regelbundna möten. Styrgruppen kan, vid behov, skapa arbetsgrupper för att verkställa sina beslut. DOKUMENTATION OCH UPPFÖLJNING Parterna skall, i samverkan, använda det system som utvecklas för att löpande registrera deltagares aktiviteter under placeringstiden. Personaluppgiftslagen (1998:204) med tillhörande förordning, ska iakttas vid all hantering av personuppgifter. ÖVERENSKOMMELSENS VARAKTIGHET OCH REVIDERING Överenskommelsen gäller: Fr.o.m t.o.m. tills vidare Revidering

2 Sid 2(2) /Arbetsförmedlingen/ /Kils Kommun/ Bilagor 1. Målgrupp Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek och sammansättning. 2. Redovisning av befintlig verksamhet Redovisning av verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan En beskrivning av hur samverkan inom överenskommelsen organiseras.

3 Bilaga 1- Målgrupp År 2015, alla unga i åldern 16 till 24 år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta i Kils kommun. Antal i åldern år: 373 personer Kommunalt Aktivitets Ansvar 53 personer Inskrivna hos AF 125 personer Utan känd aktivitet 109 personer Deltidsarbetande och timanställda 86 personer Varav antal i åldern år: 53 personer Kommentar till målgruppens storlek Sammanlagt från kartläggningen 2015 finns sannolikt flera personer som förekommer i statistik hos både Kils kommun och Arbetsförmedlingen d.v.s. är dubbelregistrerade. Inledningsvis kommer samverkansarbetet att inrikta att fördjupa kartläggningen och samordna de olika registren hos parterna. Utifrån sekretesskäl är det svårt att samordna register hos olika myndigheter, vilket försvårar inventeringen av målgruppen. Kils kommuns mottagning av Ensamkommande flyktingbarn påbörjades Antal unga som fått permanent uppehållstillstånd och skrivits ut ur kommunens HVB är 17 personer. Anledningen till utskrivningen är att vårdnadshavare har kommit till Sverige eller att den unga vuxna har fyllt 21 år. Kartläggning av målgruppen ungdomar år, 2015 i Kils kommun Invånare i Kils kommun Antal Kvinnor Män år enligt SCB Statistik avseende grundskolan Elever som slutat åk 9 Antal elever totalt Antal elever som ej uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) som ej uppnått 26 % 38 % kunskapskraven i alla ämnen Antal elever som inte är 7 13 behöriga att söka till yrkesprogram Andel (%) som ej är behöriga till yrkesprogram 14 % 17 %

4 Genomströmning - gymnasieskolan Antalet gymnasieelever Kils kommun Högskoleförberedande program Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år Gymnasieelever som inte fullföljer sin utbildning inom tre år Yrkesprogram Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år Gymnasieelever som inte fullföljer sin utbildning inom tre år Antal/ andel % 34 % 61 % 39 % Unga som varken arbetar eller studerar i Kils kommun Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd Totalt antal unga i målgruppen (två har otillräckliga inkomster i form av föräldrapenning) Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta Försörjningshinder på grund av arbetslöshet Försörjningshinder på grund av ohälsa Försörjningshinder på grund av sociala skäl Antal Individer i KAA Antal Kvinnor Män (kommunens aktivitetsansvar Totalt antal individer Antal individer fördelade på åtgärder/insatser inom KAA Okänd KOMVUX Obligatorisk skolform 6 2 4

5 Introduktionsprogram på gymnasium Praktik 1 1 Annan åtgärd Hos Arbetsförmedlingen Unga som är inskrivna hos AF i åldern år Unga som har insatser på AF Unga inskrivna på AF med funktionshinder Unga inskrivna på AF med funktionshinder med insatser Unga utan känd aktivitet Antalet unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet Deltidsarbetande och timanställda unga Antalet timanställda unga i kommunen Antalet deltidsarbetslösa i AF:s register personer med insatser+ timtid eller deltid

6 Bilaga 2- Redovisning av befintlig verksamhet Denna redovisning är den verksamhet som bedrivs på Arbetsförmedlingen och kommunen. Här redovisas också kommunövergripande verksamheter. Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadspolitiska program: Jobbgarantin för ungdomar, jobb och utvecklingsgarantin, Introduktion till arbete, arbetsträning och förstärkt arbetsträning, Stöd och matchning, Arbetsmarknadsutbildningar, Studiemotiverande folkhögskolekurs SMF, Utbildningskontrakt, Yrkessvenska, meritportfölj, grundläggande moduler. Olika anställningsstöd: Nystartsjobb, Yrkesintroduktionsanställning, Traineejobb, Utbildningskontrakt, Instegsjobb, Lönebidragsanställning för utveckling i arbete samt anpassade anställningar, Särskilt anställningsstöd, Förstärkt anställningsstöd, Extratjänster. UNG FRAMTID: ESF projekt som riktar sig till ungdomar som matchningsbara och står relativt nära arbetsmarknaden. Detta erbjuds ungdomen när de anmäler sig arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Projektet avslutas Kils kommun Flera kommunala förvaltningar och enheter har verksamheter som redovisas nedan. För samverkan enligt överenskommelsen är det viktigt att tjänstemän i beslutandeställning ingår i den styrgrupp som föreslås i bilaga 3. JOBBCENTER Jobbcenter är kommunens sysselsättningsverksamhet för arbetslösa i Kils kommun. Där finns aktiviteter såsom hantverk, återbruksaffär, cykelverkstad, vaktmästararbeten, utearbeten, caféverksamhet och tvätteri. Ungdomscenter/Värmlands framtid Ungdomscenter är till för ungdomar i ålder år som uppbär försörjningsstöd. I oktober 2015 övertog ungdomscenter ett projekt värmlandsframtid av Barn och utbildningsnämnden. Det är ett länsövergripande ESF projekt. Projektet är ett samarbete mellan länet samtliga 16 kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och samordningsförbunden i Värmland. Målet är att Genomföra insatser riktade till 900 ungdomar i ålder år, som varken arbetar eller studerar med prioritering på ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Syftet är att Minska arbetslösheten och utanförskapet bland unga kvinnor och män i Värmland. I Kil kommer det att vara 55 unga under maj 2015 tom maj 2018 som kommer att anvisas till projektet. Aktiviteterna kommer att utgå från individuella handlingsplaner, finns möjlighet till kortare utbildningar, friskvård, samhällsinformation, lära sig ekonomikunskap, stödsamtal, gruppträffar m.m.

7 Feriearbeten Kommunen erbjuder feriearbeten, 2015 för årskull -97 Näringslivsenheten Inom Näringslivsenheten pågår samverkan med företag, föreningar inom kultur, natur och idrott samt andra tänkbara aktörer med inriktning 18-24år och år. Förebyggargrupp Förebyggargruppen i Kil bedriver fältarbete i Kil. Det betyder att vi rör oss ute på gator och i områden där ungdomar befinner sig. Vi tar kontakt, pratar och håller koll på läget. Första linjen för barn och unga Första linjen erbjuder tidiga insatser för barn och ungdomar med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och därmed förhindra utveckling av allvarligare problematik samt minska antalet elever som inte fullföljer sin skolgång s.k. dropouts. Förbättra tillgängligheten till insatser för barn och unga 6-20 år, med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och/eller riskbruk. Öka den psykiska hälsan hos barn och unga. Öka antal elever som fullföljer skolgången. Elevhälsoteam Elevhälsan medverkar till att främja en arbetsmiljö med ett positivt och tryggt arbetsklimat med goda relationer mellan vuxna och barn/elever och att stödja och arbeta för så goda möjligheter till inlärning och utveckling som möjligt för det enskilda barnet/eleven och att aktivt motverka kränkande och diskriminerande behandling och att arbeta för så god fysisk och psykisk hälsa som möjligt för det enskilda barnet/eleven. I elevhälsoteamet arbetar psykologer, skolkuratorer, specialpedagoger samt skolsköterskor. Studie och yrkesvägledare Kommunens studie och yrkesvägledare ger unga stöd till studie- och yrkesval. Vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen vänder sig till de som vill komplettera sin tidigare utbildning, läsa in en behörighet för högre studier, höja kompetensen inom sitt nuvarande yrke eller skaffa sig utbildning för ett nytt yrkesområde. Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen vänder sig till unga upp till 25 år. Där finns vuxna för stöd och vägledning i frågor som kan röra nya och oväntade situationer, relationer till familjen, kompisar, kärlek, rökning, alkohol eller andra droger, funderingar kring bostad och arbete, funderingar om kroppen, vill ha eller prata om preventivmedel, graviditetstester, information och undersökning vid misstanke om sexuellt överförbar sjukdom eller undrar över något annat men vet inte vart man ska vända sig. Familjecentralen En mötesplats för blivande unga föräldrar samt föräldrar med barn i förskoleåldern. Verksamheten är ett samarbete mellan kommun och landsting och syftar till att främja en god hälsa hos barn och föräldrar.

8 Föräldradialogen Föräldradialogen är en samverkan mellan Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen. Föräldradialogen erbjuder stöd och rådgivning till föräldrar i kommunen, har barn i åldern 0-18 år och som upplever att de behöver stöd i föräldrarollen. Ungdomsgården Går du på högstadiet eller är äldre och vill ha någonting att göra efter skolan? Då kan du besöka ungdomsgården i Kil! Vi har nya och fräscha lokaler i Sannerudsskolan 7-9. Föreningar i Kils kommun Kommunala aktivitetsansvaret Kommunen har avsatt en resurs på 0,5 tj, för att fullgöra detta ansvar. Föreningsliv Många föreningar i Kils kommun har verksamheter för målgruppen. Föreningslivet är rikt och därigenom ges många olika intressen möjligheter att tillgodoses. Integrationsarbetet kan också få god hjälp av ideella krafter

9 Bilaga 3 Verksamhet som skall bedrivas i samverkan Organisering av samverkan Intentionen är att samverkan skall ske under ledning av en styrgrupp där parterna är representerade. Gruppen träffas regelbundet, kvartalsvis. Arbetet i samverkan kommer att drivas vidare av en arbetsgrupp som träffas en gång i månaden from januari Framgångsfaktor för arbetsgruppen är att de yrkesroller som i första hand träffar ungdomarna i målgruppen i sitt dagliga arbete också deltar aktivt i arbetsgruppens arbete. Styrgruppen utvärderar verksamheten och vid behov reviderar överenskommelsen samt lämnar uppdrag till arbetsgruppen. Huvudsaklig ansvarsfördelning mellan parterna. Varje part ansvarar för att delta och fullgöra sitt åtagande utifrån överenskommelsen och utifrån sitt uppdrag. Budget för samverkan och vilka resurser- personella, ekonomiska och andra- som respektive part bidrar med. I styrgruppen deltar följande funktioner: - Sektionschef Arbetsförmedlingen - Enhetschef AME (sammankallande) - Enhetschef Integration - Utvecklingsledare Barn och utbildningsnämnden - Tillväxtenhetens chef - Enhetschef, Individ- och familjeomsorgen - Rektor för kommunala vuxenutbildningen Vid ärenden av större dignitet, där mandat för beslut fattas, lyftes frågan till kommunens stora ledningsgrupp genom enhetschef AME. I arbetsgruppen kommer bl.a. följande funktioner att ingå. - Handläggare AF - Representant KAA - Socialsekreterare från IFO - Representanter AME och Värmlands framtid - Samordnare Integration - Studie- yrkesvägledare deltar vid behov. Arbetsgruppen Arbetsgruppens möten har med tiden utvecklats till att bli ett forum för att diskutera och följa upp enskilda individärenden som bedrivs i samverkan. Ambitionen är att arbetet som bedrivs i samverkan inte stannar vid arbetsgruppens möten utan att samverkansarbetet ska vara och förbli en naturlig del av det dagliga arbetet med ungdomar i Kils kommun. Arbetsgruppen har inställningen att arbetet som bedrivs är en kontinuerlig process som inte ska ses som ett projekt eller annan tidsbegränsad insats.

10 Framgångsfaktorer i arbetet har varit att skapa förståelse för varandras uppdrag och att alla parter träffas och prioriterar mötesformen. Arbetssättet syftar till att rätt insats ska erbjudas till rätt individ vid rätt tidpunkt. Arbetsgruppen har målsättningen att förhindra att en ungdom går från en planering hos någon av parterna till hemmasittande och undersysselsatthet. Ett utvecklat arbetssätt i samverkan har bidragit till kunskapsöverföring inom arbetsgruppen och bättre förutsättningar för var och en att vägleda ungdomen till rätt insats. Arbetsgruppen har sett kontinuitet, ökad kunskap om varandras verksamheter och förenklade kontaktvägar som tydliga framgångsfaktorer. Huvudsakliga metoder och verktyg som kommer att användas i arbetet Kartläggning Arbetet planeras för att i första hand inrikta sig på följande: - Hitta/uppsökande som handlar om att hitta ungdomarna och nå ut med information. - Kartläggning av ungdomens möjligheter och behov. - Via kartläggningen lotsas ungdomen till lämplig insats. Insatser kan vara: - Arbets-/studieförmågebedömning - Praktik - Utbildningskontrakt - Deltagande i Värmlands framtid Hur unga nås, hur deras förutsättningar och behov kartläggs De huvudsakliga metoderna som används i arbetet utgår från ungdomens individuella behov och förmåga. Utgångspunkten är att erbjuda insatser som ligger inom respektive verksamhets ordinarie möjligheter att erbjuda insatser som leder till arbete eller studier. Samarbetet i överenskommelsen syftar till att utvecklas mot en arbetsmetod, En väg in. En strävan kommer att vara att korta vägarna mellan myndigheterna i överenskommelsen och förhindra att de unga tappas bort mellan våra myndigheter. Detta kommer att förenkla för ungdomen, vilket i sin tur kommer att medföra en bättre planering, bättre stöttning och ett bättre nyttjande av gemensamma resurser hos parterna. Sannolikt kommer även det att korta ner den tid som ungdomen går arbetslös. Möjligheter till samlokalisering i samband med detta skall utredas. Arbetsgruppen utvecklar kontinuerligt arbetssätt och metoder för hur unga skall nås, hur behov och förmågor kartläggs samt vilka insatser som skall erbjudas. Gemensam kartläggning av målgruppen behov. I målgruppen finns en tydlig koppling mellan ej fullföljda gymnasiestudier och ökad risk för undersysselsättning eller arbetslöshet. Det är av stor vikt att motivera den unga mot fortsatta studier för att förhindra utanförskap och bidragsberoende. I kartläggningen ser man ett behov av att erbjuda andra studieformer än de som finns idag då det påvisats att många ungdomar har svårigheter med distansstudier.

11 Det framkommer även att målgruppen är i behov av andra vägar in på arbetsmarknaden, och att de behöver mycket individuell stöttning utifrån funktionsnedsättning, ohälsa och socialsituation. Vidare är målgruppen i behov av personal som kan lotsa denne vidare, samt finnas med hela vägen och vara ett stöd på t. ex arbetsprövningsplatser. Beskrivning av ungas perspektiv Ungas perspektiv tas tillvara på genom kontinuerlig utvärdering i de individuella samtalen och övriga träffar. I arbetsgruppen lyfts ungdomars kunskaper och erfarenheter och vi har kontinuerliga träffar för deltagargenomgång och för att belysa det som ungdomarna uppger att de behöver. Då alla ungdomar bemöts på ett individuellt, kommer varje individ att få möjlighet att påverka och förhoppningsvis bidra till minskad arbetslöshet bland unga i Kils kommun. Jämställdhetsperspektivet I kartläggningen framkommer det att målgruppen i Kils kommun är det fler män än kvinnor som inte har uppnått kunskapskraven i alla ämnen och det är också en större andel män än kvinnor som ej är behöriga till yrkesprogram. I vår samverkan och i mötet med ungdomarna arbetar vi utifrån ett jämställt förhållningssätt och detta genomsyrar arbetet i alla led. Alla ungdomar bemöts individuellt och kommer att erbjudas samma insatser oavsett kön. Vid diskussioner med den unge vad gäller yrkesval/studier belyser vi de områden som är kvinno- respektive mansdominerade för att lyfta möjligheten till att välja något otraditionellt. Vi genomför studiebesök på kvinno- och mansdominerade arbetsplatser, med förhoppning om att väcka intresse hos underrepresenterat kön. Vid information om arbetsmarknaden och om bristyrken ger vi samma information till alla oavsett kön och även där med förhoppning om att de unga ser möjligheten att utbilda sig inom otraditionella yrken.