Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2018 2020 Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper Del 1 Fastställd av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper Reviderad 2018-10-25

Innehåll 1 Inledning 1 1.2 Utgångspunkter för VP 2018 2020 2 1.3 Arbetsmiljö, likabehandling och lika villkor 3 1.4 Kommunikation 3 1.5 Resursläget inför 2018 3 1.5.1 Resursläget inför 2019 4 1.6 Uppdrag från Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 5 1.6.1 Uppdrag för 2019 5 1.7 Fakultetsgemensamt och programövergripande 6 1.8 Principer för fördelning och användande av medel 6 2 Forskning och utbildning på forskarnivå 7 2.1 Nulägesbeskrivning 7 2.2 Förutsättningar för planering 7 2.3 Mål och strategier 7 2.4 Fakultetsövergripande samarbeten 9 2.5 ULF 9 2.6 Ämnesdidaktisk forskarskola 10 3 Utbildning på grund- och avancerad nivå 11 3.1 Förutsättningar för planering 11 3.1.1 Förutsättningar för planering inför 2019 11 3.2 Mål och strategier 12 4. Samverkan 12 4.1 Nulägesbeskrivning 13 4.2 Mål och strategier 13 5. Kompetensförsörjning 13 6. Uppföljning och utvärdering 15

Verksamhetsplan 1 Inledning Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper ska verka för att forskning och utbildning av hög kvalitet bedrivs inom fakultetens ansvarsområde samt främja en långsiktig och högkvalitativ samverkan med olika aktörer. Denna verksamhetsplan utgår från konsistoriets och det humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdets verksamhetsplan inför 2018 2020 1 samt Uppsala universitets mål och strategier. 2 Uppsala universitets mål- och strategidokument lyfter särskilt fram fyra områden som också är centrala i fakultetsnämndens arbete: Forskningsstrategier Kvalitetsarbete Internationalisering Samverkan Uppsala universitets handlingsplaner utgör andra vägledande dokument för denna verksamhetsplan (se bilaga 1). består av följande enheter: Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU), Avdelningen för rektorsutbildning (RUT), Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA) 3, Swedish International Centre of Education for Sustainable Development (SWEDESD) och Forum för samverkan (FoSam). 4 Det finns en ökad efterfrågan på den verksamhet som fakulteten bedriver i form av forskning, utbildning och samverkan. Fakulteten erbjuder ett brett utbildningsutbud, med kurser på både grund- och avancerad nivå samt utbildning på forskarnivå. Utöver det har fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper ett universitetsövergripande ansvar för lärarprogrammen. Programkommittén för lärarprogrammen är ett utskott till fakultetsnämnden och ansvarar för lärarprogrammens genomförande vid Uppsala universitet. Uppdraget för Programkommittén för lärarprogrammen framgår av del 2, Verksamhetsplan för lärarprogrammen. Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper har dessutom ett övergripande ansvar för Uppsala universitets gemensamma forskarskola i ämnesdidaktik för universitetslärare som startade hösten 2016 samt ett regeringsuppdrag som rör praktiknära forskning som involverar lärarutbildningar, huvudmän samt ytterligare lärosäten (UFV 2017/526). 1 Verksamhetsplan för Uppsala universitet - 2018, Vetenskapsområdets verksamhetsplan: HUMSAM 2017/31 2 Uppsala universitets Mål och strategier 3 FBA övergick 180701 till att tillhöra EDU (UTBVET 2018/106) 4 Se bilaga 2 för utförligare beskrivning av fakultetens enheter. 1

Fakulteten har ett stort utbildningsuppdrag, men ett förhållandevis litet fakultetsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Ett ökat basanslag skulle stärka fakultetetens möjligheter att konkurrera med andra lärosäten och arbetsgivare vid anställning av forskare och lärare. Det är angeläget att understryka vikten av en gedigen forskningsbas i all utbildning och särskilt angeläget att påpeka att en lärarutbildning av hög kvalitet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det innebär att en ökning av utbildningsplatser också måste leda till en motsvarande ökning av forskningsresurserna, något som inte sker idag. 2018-10-25 Sedan 2018-07-01 har Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA) upphört som egen organisationsenhet och verksamheten ingår numera i Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU). Denna omstrukturering gjordes för att skapa bättre förutsättningar för verksamheten (UTBVET 2018/106). 1.2 Utgångspunkter för VP 2018 2020 Samtliga enheter vid ska konkretisera hur de bidrar till att förverkliga fakultetens mål i verksamhetsplanen för 2018 2020. Fakulteten för utbildningsvetenskaper strävar efter att tillvarata och utveckla den samlade kompetensen vid Uppsala universitet genom att skapa förutsättningar för kunskapsutbyte såväl inom och mellan fakultetens enheter som mellan de institutioner som medverkar i fakultetens utbildningar. Fakultetsnämndens arbete sker i nära samverkan med student-/doktorandföreningar och andra intressenter såsom olika huvudmän, offentliga och ideella organisationer. I fakultetsnämndens ansvarsområde ingår bland annat att skapa förutsättningar för att: forskning och utbildning på forskarnivå (inom didaktik, pedagogik och utbildningssociologi) bedrivs med högsta kvalitet utbildning inom masterprogram, fristående kurser på grund- och avancerad nivå och lärarprogram bedrivs med högsta kvalitet fortbildnings- och kompetensutvecklingskurser bedrivs med högsta kvalitet och utveckla samverkan med olika aktörer inom utbildningssektorn. Forskare vid fakulteten har under de senaste åren varit mycket framgångsrika i att erhålla externa forskningsanslag, vilket indikerar en högkvalitativ forskning. För att säkerställa forskning av hög kvalitet och en forskningsbaserad undervisning krävs dock att basanslaget för forskning ökar betydligt. Detta särskilt med tanke på de senaste årens stora utökning av utbildningsanslaget. De verksamheter som fakultetsnämnden ansvarar för återfinns under olika rubriker och är konkretiserade i form av mål och strategier i denna verksamhetsplan. 2

1.3 Arbetsmiljö, likabehandling och lika villkor Huvudansvaret för frågor om likabehandling/lika villkor vilar på fakultetsnämnden. Fakulteten har en arbetsgrupp för lika villkor vars uppdrag är att ha det övergripande ansvaret för planeringen och uppföljningen av arbetet med jämställdhet och lika villkor vid fakulteten. Gruppen består av representanter från fakultetens enheter/institution samt studenter. Arbetsgruppen arbetar enligt fakultetens handlingsplan för lika villkor samt enligt de uppdrag som den får från fakultetsnämnden. Fakultetens enheter ges i uppdrag att i sina respektive verksamhetsplaner redovisa strategier för hur de utvecklar en bra arbetsmiljö med hänsyn tagen till frågor om såväl likabehandling/likavillkor som arbetsmiljöns fysiska, organisatoriska och sociala faktorer, enligt gällande riktlinjer vid Uppsala universitet. Fakultetsnämnden tar utifrån dessa strategier ställning till hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. 1.4 Kommunikation Fakultetsnämnden arbetar aktivt för att skapa förutsättningar för kommunikationskanaler som bidrar till dialog mellan fakultetens enheter och olika intressenter. Varje enhet ansvarar för väl fungerande kommunikationskanaler, till exempel via hemsidor och mötesverksamhet. Forum för samverkan har fakultetsnämndens uppdrag att vidareutveckla kommunikationsvägar för att öka kunskapen om fakultetens arbete både internt och externt. För att underlätta fakultetens arbete inför 2018 anställs en kommunikatör vid enheten. Inom ramen för fakultetens deltagande i RCE Uppsala (Regional Center of Expertice on ESD) sker kommunikation och samarbete i relation till utbildning, lärande och hållbarhet med aktörer i både Uppsala och Gotlandsregionen. 1.5 Resursläget inför 2018 Fakultetens verksamhetsplan 2018 2020 baseras på de förutsättningar som anges i verksamhetsplanerna (2018 2020) från konsistoriet respektive Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap. Då ekonomiska beslut från regeringen endast fattas för ett år i taget ska budgeten för 2019 2020 ses som en prognos och inte som en fastlagd resurstilldelning. Även för 2018 kan siffrorna komma att ändras då budgetpropositionen aviserat vissa ökningar och det ännu är oklart hur dessa ska fördelas inom universitetet. Utöver de beräknade intäkterna ska även hänsyn tas till fakultetens befintliga myndighetskapital. Utbildning Uppsala universitets uppdrag inom lärarprogrammen har ökat avsevärt de senaste åren. En konsekvens av denna utökning är att fakultetens anslag för utbildning ökat med ca 16 mnkr (2016 2017), vilket motsvarar en utökning på drygt 9 %. Inför 2019 beräknas ökningen mattas av något, men den kommer fortsatt ligga på en hög nivå. Höjningen av prislapparna för utbildningsområdena humaniora, samhällskunskap, juridik, verksamhetsförlagd utbildning och teologi kommer att kvarstå till åtminstone 2020. Forskning Jämfört med övriga fakulteter inom universitetet har fakulteten för utbildningsvetenskaper en oacceptabelt låg andel forskningsanslag i relation till totala anslag. För 2018 3

uppgår forskningsanslagen till mindre än 15 % av totalt tilldelat anslag. Detta kan jämföras med genomsnittssiffran för Uppsala universitet som är 55 %. Det är nödvändigt att fakulteten erhåller basanslag som är i paritet med utbildningsanslaget. En kontinuerlig antagning av doktorander på basanslag stärker forskningsfriheten och doktoranders möjlighet att välja ämne för sin avhandling. Myndighetskapital Fakulteten har ett högt myndighetskapital, vilket till stor del kan förklaras av de stora ökningar av utbildningsanslag som erhållits de senaste åren (även om det redan innan de ökade anslagen också fanns balanser). Prognosen är att fakulteten vid 2018 års ingång kommer ha ett balanserat myndighetskapital på ca 45 mnkr på grundutbildning samt 15 mnkr på uppdragsutbildning. Även på forskningssidan återfinns ett stort myndighetskapital. Det beräknas uppgå till ca 14 mnkr vid ingången av 2018. Detta beror delvis på en universitetsgemensam forskarskola som fakulteten förvaltar medel för, och som fakulteten haft intäkter för på helårsbasis från och med 2016, men haft kostnader för först från och med september 2016. Denna balans kommer att användas till avsett ändamål innan forskarskolan avslutas 2020. Det är av stor vikt att myndighetskapitalet omsätts i verksamhet kommande år. De organisationsenheter vid fakulteten som har stora balanserade överskott uppdras att i sina respektive verksamhetsplaner redogöra hur dessa ska åtgärdas. Fakulteten kommer även att följa upp överskott vid specifika uppföljningsmöten två gånger årligen. På grund av de stora överskotten har Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap beslutat återta 3,6 mnkr per år 2018 2020 för att omfördela dessa till språkvetenskapliga fakulteten. Detta för en satsning på extra förberedande utbildning inom svenska samt svenska som andra språk. Konsistoriet och områdesnämnden har angett ett intervall för överskott som ligger på 0 10 % för utbildning och 0 15 % för forskning. Överskott som överstiger dessa gränser ska betalas tillbaka enligt nedan: Vid slutet av 2018 kommer hälften av överskottet som överstiger 14 respektive 17 % att återtas till området, vid slutet av 2019 återtas hälften av det överskott som överstiger 12 respektive 16 %, vid slutet av 2020 återtas hälften av det överskott som överstiger 10 respektive 15 %. Fakulteten avser att i första hand påverka enheternas över- och underskott genom nära uppföljning och stöd. Fakulteten har dock rätt att kräva återbetalning i enlighet med ovan. 1.5.1 Resursläget inför 2019 2018-10-25 Inför 2019 har inga oväntade förändringar av resursläget skett. Det som tillkommit och som till viss del påverkar fakultetens ekonomi är att fakultetens olika enheter åtagit sig fler uppdragsutbildningar vilket genererar mer intäkter jämfört med budget. Detta kan i sin tur leda till att det myndighetskapital som behöver återbetalas enligt den angivna procentsatsen ovan, kan bli ett något högre belopp än väntat. 4

Från 2018 erhöll universitetet extra medel avsedda för sommarkurser med speciellt fokus på att studenter snabbare ska nå lärarexamen och möjliggöra kompetensutveckling och vidareutveckling för obehöriga lärare att kunna ta lärarexamen. För 2018 fanns inte möjlighet inom fakulteten att anordna sommarkurser då detta kom med kort varsel, varför fakulteten överlät medlen till andra fakulteter, men inför 2019 har 2 mnkr i takbelopp riktats till fakulteten för detta ändamål. När det gäller takbelopp har fakulteten valt att avstå från 4,5 mnkr i takbelopp inför 2019 samt 3 mnkr inför 2020. Detta baseras på en bedömning som gjorts av fakultetens faktiska möjligheter att arbeta in det aktuella takbeloppet som anvisats. Områdesnämnden har för 2019 beslutat att intjänat takbelopp som understiger 98 % ska återbetalas. Samma återbetalningsregler behöver tillämpas även av fakulteten. 1.6 Uppdrag från Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Av områdesnämndens uppdrag (se bilaga 3) framgår att det takbelopp som fakulteten ska tjäna in uppgår till 199,4 mnkr inom utbildning på grund- och avancerad nivå, själva anslaget som erhålls är dock mindre och uppgår till 188,8 mnkr. Fakultetsnämnden ansvarar för internationell lärarfortbildning (FBA) och får för detta uppdrag 9 082 tkr i riktade statliga anslag. RUT får sin huvudsakliga finansiering från Skolverket. SWEDESD är till stor del självförsörjande med externa forskningsanslag, men erhåller även viss finansiering från fakulteten. Av Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap erhåller fakultetsnämnden drygt 33 mnkr för forskning och utbildning på forskarnivå, varav 367 tkr är medelstilldelning för forskning vid Campus Gotland. Sedan 2015 baseras tilldelningen för Campus Gotland på antalet disputerade lärare/forskare med stationeringsort Gotland. Ytterligare minst 1 mnkr förväntas komma fakulteten till gagn i samband med de ökningar som aviserats i budgetpropositionen 2018, men dessa medel är ännu inte beslutade av konsistoriet eller områdesnämnden och framgår därför inte av budgeten för 2018. Fakultetsnämnden ska under 2018 bidra till universitetsgemensamma ändamål med 21,7 mnkr. Nämnden ska också bidra till finansiering av kostnaderna för universitetets bibliotek. Bibliotekskostnaden uppgår till 11,7 mnkr. För områdesgemensamma ändamål avsätts 431 tkr. För medfinansiering av områdeskansliet avsätts 9,8 mnkr. 1.6.1 Uppdrag för 2019 2018-10-25 Av områdesnämndens uppdrag (se bilaga 3) framgår att det takbelopp som fakulteten ska tjäna in uppgår till 205,4 mnkr inom utbildning på grund- och avancerad nivå, vilket är beloppet efter det frivilliga avsägandet av 4,5 mnkr. Själva anslaget som erhålls är dock mindre än takbeloppet och uppgår till 194,8 mnkr. Fakultetsnämnden ansvarar för internationell lärarfortbildning och får för detta uppdrag 9 194 tkr i riktade statliga anslag. RUT får sin huvudsakliga finansiering från Skolverket. SWEDESD är delvis finansierade med externa forskningsanslag, men erhåller även viss finansiering från fakulteten samt andra anslagsmedel inom Uppsala universitet. 5

Av områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap erhåller fakultetsnämnden drygt 36,8 mnkr för forskning och utbildning på forskarnivå, inklusive 991 tkr i medelstilldelningen för forskning vid Campus Gotland. Forskningsanslaget har ökat med ca 3,5 mnkr vilket delvis består av PLO-uppräkning men också innehåller 2 mnkr i ökat basanslag. Även medelstilldelningen för forskning vid Campus Gotland har ökat då två ytterligare disputerade lärare/forskare med stationeringsort Gotland har anställts. Fakultetsnämnden ska under 2019 bidra till universitetsgemensamma ändamål med 23,3 mnkr. Nämnden ska också bidra till finansiering av kostnaderna för universitetets bibliotek. Bibliotekskostnaden uppgår till 12 mnkr. Under 2019 ska en översyn göras av hur kostnaderna för biblioteket ska fördelas. Inför 2020 kan fakultetens kostnader för biblioteket komma att förändras. För områdesgemensamma ändamål avsätts 452 tkr. För medfinansiering av områdeskansliet avsätts 11,5 mnkr, vilket är en ökning med 1,7 mnkr. Denna ökning består delvis av PLO-uppräkning men till stor del av att områdeskansliet anställt två personer för VFU-administration istället för att köpa in tjänsten från EDU. Som ett led i detta har det fakultetsgemensamma stödet som beskrivs nedan minskat till ca 8 mnkr trots ökat stöd för t.ex. löpande information och sakkunnigarvoden. För mer detaljer, se bilaga 4 och 5. 1.7 Fakultetsgemensamt och programövergripande Kostnaderna för fakultetsgemensamt stöd uppgår till 8,4 mnkr, varav stor del rör programövergripande ändamål såsom studievägledning och VFU. Fakultetens kostnader för själva programsamordningen har minskat inför 2018 då en omorganisation inneburit att kostnaderna för tre programråd försvunnit. För mer detaljer kring fakultetens gemensamma satsningar samt stödkostnader, se bilaga 4 och 5. 1.8 Principer för fördelning och användande av medel Vid fördelning av resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tillämpar Uppsala universitet ett system med årsstudieplatsersättningar. Dessa fördelas till kurser vid samtliga uppdragsmottagande institutioner och består dels av ersättning för registrerade studenter, dels ersättning för deras beräknade prestationer. Årsstudieplatsersättningen uttrycks som en prislapp per helårsstudent. Den varierar mellan utbildningsområde/ämne (se bilaga 6). Inför 2018 har fakultetens interna prislappar justerats något för att bättre spegla regeringens prislappar med avdrag för vissa fakultetsövergripande kostnader. Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper ansvarar för intern styrning och kontroll av den verksamhet som bedrivs inom fakultetens ansvarsområde. I syfte att öka effektiviteten och transparensen i resurstilldelningen till och inom fakulteten strävar fakultetsnämnden efter att tillämpa principer/arbetssätt som ger enheterna bästa förutsättningar att verka. Vid behov presenteras nya principer och rutiner för hur enheternas kostnader redovisas och granskas. 6

2 Forskning och utbildning på forskarnivå 2.1 Nulägesbeskrivning har tre forskarutbildningsämnen: didaktik, pedagogik och utbildningssociologi. Dessa tre ämnen utgör stommen i fakultetens forskning. ger förutsättningar för att dessa ämnen ska fortsätta att utvecklas. Vid fakulteten för utbildningsvetenskaper fanns i september 2017 tio professorer samt fyra gästprofessorer. I september 2017 fanns vid fakulteten 34 doktorander, varav 21 stycken är finansierade av fakultetsanslag och resterande av externa medel. Vid fakulteten fanns också 66 universitetslektorer, två biträdande universitetslektorer samt en postdoc. Fakultetsnämnden har utsett 31 docenter. För att på lång sikt upprätthålla hög kompetens även vid pensionsavgångar och ökat utbildningsuppdrag behöver fakulteten säkerställa tillväxten på kompetent personal. 2.2 Förutsättningar för planering För forskning och utbildning på forskarnivå erhåller fakulteten sammanlagt drygt 33 mnkr. Viss ytterligare förstärkning är att vänta med anledning av ökningar angivna i budgetpropositionen, men dessa är ännu inte fördelade inom universitetet. Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå förväntas delvis användas till professorslöner. Rekryterade professorer har rätt till 50 % forskningstid i tjänsten. I uppdraget från fakulteten till enheterna ingår att bedriva forskning och utbildning på forskarnivå: forskarutbildning inklusive administration och handledning av doktorander, expensmedel för doktorander samt kostnader för disputationer. Även prolongation av doktorandanställning föranlett av doktorands förtroendeuppdrag och ett igångsättningsanslag för samtliga doktorander för att motverka svårigheter som uppkommit på grund av bortovaro i samband med föräldraledighet ska ges. Under 2018 2020 kommer fakulteten att med balanserade medel göra tillfälliga satsningar. Satsningarnas inriktning och omfång beslutas efter varje årsbokslut. De satsningar som diskuteras inför 2018 är: medfinansiering av externfinansierade forskningsprojekt av större storlek ökad antagning av doktorander och utlysning av postdocs 2.3 Mål och strategier Fakultetsnämnden ska fortsätta att verka för att forskningsmedel och grundutbildningsmedel ska vara i balans med varandra. 7

För att uppnå detta ska fakultetsnämnden lyfta fram på vilka sätt den forskning som bedrivs inom fakulteten är betydelsefull för såväl universitetet som samhällsaktörer. Nämnden ska även ta fram underlag som kan bidra till strategier för att öka basanslagen till forskning. Fakultetsnämnden ska verka för högkvalitativ forskning. För att uppnå detta ska frågor om till exempel förutsättningar för fortsatt utveckling av framgångsrika forskningsmiljöer och prioriteringar mellan fakultetens enheter diskuteras i kollegiala organ samt i tillfälligt sammansatta grupper, inför beslut i fakultetsnämnden. För att uppnå detta kommer fakulteten avsätta medel för en ökad antagning av doktorander och utlysning av postdocs. Detta för att säkerställa återväxten och kvaliteten på lång sikt. Fakultetsnämnden ansvarar för att utveckla och stärka forskningsmiljöer. För att uppnå detta ska fakultetsnämnden på grundval av KoF17 5 ta fram förslag på åtgärder. Fakultetsnämnden ska medverka till en genomlysning av fakultetens forskning. För att uppnå detta ska fakultetsnämnden initiera utredningar som dels kartlägger enheternas forskningsanknytning/forskningssamarbeten, dels analyserar fakultetens publikationsmönster. Fakultetsnämnden ansvarar för att följa upp de områden som i LUPP 6 lyfts som viktiga prioriteringar, t.ex. relationen mellan forskningsmiljöerna och den utbildning som ges. För att uppnå detta ger fakultetsnämnden forskningsutskottet i uppdrag att ta fram ett förslag till forskningsplan, inklusive en gemensam forskningsplattform och ett förslag på hur prioriteringar kan göras. Fakultetsnämnden ska verka för att forskningen inom fakulteten är internationellt framstående. För att uppnå detta kommer fakultetsnämnden avsätta medel för både forskare och forskarstudenter för att stödja t.ex. publicering i internationellt erkända publikationer, internationella utbyten och deltagande i konferenser. Fakulteten ska också sträva efter att upprätthålla antalet externt finansierade forskningsprojekt. 5 Kvalitet och förnyelse 2017 6 Under 2016 utarbetade fakultetsnämnden i samråd med samtliga enheter vid fakulteten en långsiktig forskningsstrategi för vilken såväl fakultetsanslag som extern finansiering är av central betydelse, Långsiktig Utbildningsvetenskaplig Planering och Prioritering (LUPP16) 8

Fakultetsnämnden uppdrar åt enheterna att i sina respektive verksamhetsplaner redovisa konkreta mål för hur utvecklingen av de olika forskningsmiljöerna kan stärkas och i synnerhet hur den internationella dimensionen i forskning/utbildning på forskarnivå kan stödjas och utvecklas. 2018-10-25 Från 2019 uppmanar fakultetsnämnden enheterna att avsätta medel för att möta en ökad internationalisering av utbildning på master- och forskarnivå. Fakultetens enheter uppmuntras också att medverka i internationella forskarskolor. 2.4 Fakultetsövergripande samarbeten Fakultetsnämnden ska medverka till fler möjligheter att initiera/delta i tvärvenskapliga och fakultetsöverskridande samt lärosätesöverskridande forskningssamarbeten för forskare, doktorander och studenter på masternivå. För att uppnå detta uppmanas forskare vid fakulteten att aktivt delta i CIRCUS. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap avsätter under 2018 2020 medel för att stödja Center for Integrated Research on Culture and Society (CIR- CUS), en forskningsplattform under vetenskapsområdet för Humaniora och samhällsvetenskap. CIRCUS har som syfte att bland annat initiera och stödja forskning över institutions-, fakultets- och vetenskapsområdesgränser inom och utanför Uppsala universitet. För att uppnå detta bidrar fakultetsnämnden till exempel forumbildningar samt tvärvetenskapliga och fakultetsövergripande samarbeten. Under 2018 avsätts 80 tkr för medverkan i Hugo Valentin-centrum, 186 tkr till Politiskt viktiga regioner Ryssland och 50 tkr till Centrum för biologisk mångfald. För att uppnå detta ska fakultetsnämnden aktivt verka för att skapa organiserade sammanhang som utvecklar didaktisk forskning, lärarutbildningens VFU och samverkan med huvudmän. 2018-10-25 För 2019 har beloppet till Politiskt viktiga regioner Ryssland ökat marginellt medan inga medel avsätts för Centrum till biologisk mångfald. Fakulteten uppmanar också forskare vid fakulteten att aktivt delta i/verka för att fördjupa fakultetsövergripande forskningssamarbeten samt sträva efter att öka bredden av externa finansiärer. 2.5 ULF Nulägesbeskrivning Uppsala universitet har tillsammans med tre andra lärosäten fått ett uppdrag från regeringen att planera och genomföra en femårig försöksverksamhet, i syfte att utveckla och pröva olika modeller för långsiktig samverkan mellan universitet/högskolor och huvudmän inom skolväsendet kring praktiknära forskning (U2015/03573/UH, 9

U2017/01129/UH, UFV 2017/526). Försöksverksamheten består av tre komponenter, lärosätet, huvudmän samt lärarstudenter/lärarprogrammen. För uppdragets genomförande under 2017 tilldelar regeringen Uppsala universitet 3 750 tkr. För åren 2018 2021 kommer en ökning av anslaget att fördelas utifrån antalet universitet och högskolor som varje ansvarigt universitet samverkar med. Uppsala universitet har i dialog med huvudmän samt andra lärosäten påbörjat ett samarbete för gemensam uppbyggnad av en struktur. 7 2018-10-25 Under 2018 har en koordinator för ULF samt en kommunikatör anställts. Båda anställningarna är placerade vid FoSam och finansieras delvis av de statliga ULF-medlen som inte ingår i de ekonomiska bilagorna till denna verksamhetsplan. Arbetet under 2018 har fokuserat på planering och samordning inom Uppsala-noden där nio lärosäten och dess huvudmän ingår. Inför 2019 förväntas den mer konkreta ULF-verksamheten påbörjas på allvar vid dessa lärosäten och huvudmän. Mål och strategier Fakultetsnämnden strävar efter att utveckla ULF-verksamheten enligt de avtal som slutits med såväl huvudmän som övriga lärosäten och att arbeta enligt uppsatta mål. Fakultetsnämnden strävar efter att involvera alla intresserade fakulteter på Uppsala universitet i uppbyggnaden av ULF-verksamheten. För att uppnå detta kommer regelbundna möten hållas med rektor/ledningsgrupp, representanter från andra vetenskapsområden samt beredande och beslutande organ inom fakulteten. Utöver detta förs en dialog med övriga lärosäten samt huvudmän och kommunrepresentanter. 2.6 Ämnesdidaktisk forskarskola tog under 2015 initiativ till en fakultets- och vetenskapsområdesövergripande forskarskola i ämnesdidaktik (UTBVET 2014/180). Bakgrunden till detta initiativ är ett behov av att säkerställa en forskningsbaserad ämnesdidaktisk kompetens bland framtida universitetslärare som deltar i olika lärarprogram. Fakulteten kommer avsätta 4 710 tkr årligen. Avsättningen finansieras med 3 235 tkr av områdets öronmärkta anslag samt 1 475 tkr av balanserade medel. 2018-10-25 Under 2018 har nyantagning till forskarskolan diskuterats och extra medel om 150 tkr har avsatts i fakultetens budget för 2019 om det skulle bli aktuellt. Förutsättningen för nyantagning är att andra delar av universitetet såsom rektor och medverkande institutioner är villiga att bidra till finansieringen av dessa doktorandanställningar. 7 Se www.ulfavtal.se 10

3 Utbildning på grund- och avancerad nivå 8 3.1 Förutsättningar för planering Under 2018 ökas fakultetens utbildningsuppdrag med 196 helårsstudenter jämfört med verksamhetsplanen 2017. Ökningen rör framförallt studenter inom lärarprogrammen. Antalet fristående kurser och master ökade med 150 HST mellan 2016 och 2017 och ligger kvar på i princip samma nivå för 2018, ökningen om 15 HST får ses som marginell. Fakultetsnämnden strävar efter att ha ett brett och attraktivt utbildningsutbud när det gäller masterprogram och fristående kurser på grund- och avancerad nivå. De uppdrag som ges åt institutioner utanför fakulteten är öronmärkta till specifika kurser som tidigare beslutats av nämnden. Det uppdrag som ges till institutioner inom fakulteten är dock fria att hanteras av institutioner/enheter själva, så länge som de kurser som ges är i linje med universitetets och fakultetens verksamhets- och handlingsplaner. Eventuell överproduktion kan komma att ersättas efter överenskommelse med fakulteten. Underproduktion i förhållande till takbeloppet kan komma att innebära att medel ska återbetalas. 3.1.1 Förutsättningar för planering inför 2019 2018-10-25 Inför 2019 planerades att fakultetens utbildningsuppdrag från området skulle öka med drygt 10 mnkr i takbelopp. Då fakulteten svårligen kan leva upp till det takbeloppet har fakulteten valt att avsäga sig 4,5 mnkr av dessa, vilket motsvarar ca 90 HST. Trots detta avsägande ökar fakultetens utbildningsuppdrag med 84 HST mellan 2018 och 2019. Av dessa rör 37 HST lärarprogrammen och resterande 47 fristående kurser och masterprogram. Antalet HST för sommarkurser specificeras inte utan ingår i uppdraget till fristående kurser men för att arbeta in de 2 mnkr i extra takbelopp som riktats mot sommarkurser bör ca 40 HST vikas för detta ändamål. De uppdrag som ges åt institutioner utanför fakulteten är öronmärkta till de uppdrag som specificeras nedan. Nytt för 2019 är det stöd som ges åt institutioner inom språkvetenskapliga fakulteten. SWEDESD har inte tidigare bedrivit poänggivande kurser men kommer från 2019 driva sommarkurser och eventuellt andra enstaka kurser. De HST som tidigare gavs som uppdrag till FBA placeras från 2019 på EDU. Intjänat takbelopp som understiger 98 % kommer att innebära återbetalningsskyldighet. 8 Dock ej lärarprogrammen. Den utbildning som rör lärarprogrammen behandlas i del 2. 11

Utbildningsuppdrag fristående kurs & masterprogram Institution HST 2018 HST 2019 Anslag 2019 TekNat basår -inst för fysik och astronomi 30 30 1 177 411 Hem och konsumentkunskapskurser -inst för kostvetenskap 10 25 1 916 424 Institutionen för nordiska språk -extrakurs för undervisning i svenska 5 226 621 Institutionen för moderna språk -modermålsutbildning 6 271 946 Institutionen för lingvistik och filologi -modersmålsutbildning 6 271 946 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier 400 435 19 716 067 Swedesd 5 226 621 Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering 25 Summa 465 512 23 807 036 3.2 Mål och strategier Fakultetsnämnden ska verka för hög kvalitet på den utbildning som bedrivs inom nämndens ansvarsområde. För att uppnå detta arbetar fakultetsnämnden bland annat genom att i samarbete med studentorganisationer initiera och följa upp det kvalitetsarbete som bedrivs vid enheterna. Fakultetsnämnden uppdrar till samtliga enheter att i sina verksamhetsplaner tydliggöra hur arbetet för hög utbildningskvalitet, vidareutveckling av goda utbildningsmiljöer och effektiv resursanvändning genomförs. Fakultetens enheter uppdras att avsätta erforderlig tid för berörd personal att lära sig nya Ladok. Enheterna ska också följa den tidsplan och det upplägg för utbildningsutvärderingar som beslutats av Uppsala universitets rektor. För att uppnå detta uppdrar fakultetsnämnden till enheterna att skapa förutsättningar för en högkvalitativ forskningsbaserad utbildning. Enheterna ska i sina verksamhetsplaner konkretisera på vilket sätt detta kommer att ske. Fakultetsnämnden strävar efter att öka internationaliseringen av program och fristående kurser, det kan gälla allt från kurser på engelska, kursinnehåll och val av litteratur till att mer systematiskt ta tillvara inresande studenter/gästforskare såväl som att tillhandahålla möjligheter för all personal att åka på internationellt utbyte. För att uppnå detta ska respektive enhet i sina verksamhetsplaner redovisa hur detta kan genomföras. 4. Samverkan Ett ömsesidigt utbyte av kunskap mellan universitetet och andra samhälleliga instanser medverkar till en ökad kvalitet i forskning och utbildning. En viktig uppgift är att fördjupa och vidga forskningens och utbildningens roll i samhället genom samarbeten med olika aktörer. har beslutat om en handlingsplan för samverkan som sträcker sig fram till 2019 och som utgår från universitetets centrala 12

handlingsplan. 9 En viktig del i detta arbete är att se över stödstrukturerna samt tydliggöra roller, ansvar och koordineringsfunktioner. 4.1 Nulägesbeskrivning Samtliga enheter bedriver uppdragsforskning och/eller uppdragsutbildning samt andra samverkansprojekt av olika omfattning. Fakultetsnämnden ger enheterna i uppdrag att medverka till att den kompetens som finns inom fakultetsnämndens verksamheter kan utnyttjas på bästa sätt när det gäller bland annat uppdragsutbildning/uppdragsforskning och forskningssamverkan. Fakulteten strävar efter att söka nya former av samverkan med olika aktörer som är engagerade i uppdragsutbildning. 4.2 Mål och strategier ska arbeta långsiktigt och strategiskt med samverkan. För att uppnå detta ska enheterna följa upp fakultetens befintliga handlingsplan för samverkan. Fakultetsnämnden strävar efter att verka för långsiktiga och ömsesidiga samverkansprojekt mellan externa intressenter och. I samverkan inbegrips också samverkan mellan studentgrupper, universitetslärare och i skolan verksamma lärare. För att uppnå detta uppdrar fakultetsnämnden till enheterna att i sina verksamhetsplaner redovisa sitt arbete med samverkan när det gäller forskningssamarbeten/uppdragsforskning och övriga former av samverkan. Enheterna ska också lyfta fram eventuella behov av fakultets- och/eller universitetsövergripande insatser. Forum för samverkan får i uppdrag att utifrån dessa rapporter medverka till att skapa mötesplatser för dialog mellan fakultetens enheter och externa aktörer. Fakultetsnämnden ger Forum för samverkan (FoSam) i uppdrag att tillgängliggöra kunskap om pågående samverkan samt bidra till att utveckla fakultetsövergripande former för samverkan. 5. Kompetensförsörjning Huvudsakliga styrkor Forskningen vid är av hög internationell kvalitet och forskarna har i flera år varit framgångsrika i att erhålla externa forskningsmedel. Flertalet av de aktiva forskarna publicerar sig i internationella tidskrifter och på erkända förlag. Forskningssamarbete sker över ämnes-, institutions- och lärosätesgränser nationellt och internationellt. Fakulteten har också utbildningsuppdrag som innebär fakultetsoch institutionsövergripande samarbeten och har en bredd som spänner från uppdragsutbildning till fristående kurser och masterprogram. 9 UTBVET 2017/296, UFV 2015/735 13

Främsta utmaningar Det finns en obalans mellan externt och internt finansierade forskningsprojekt, vilket försvårar en långsiktig och hållbar planering av verksamheten som helhet. En effekt av de senaste årens framgångar i att erhålla externa forskningsmedel blir t.ex. svårigheter för forskare att medverka i undervisning och problem med att möta en ökad efterfrågan från externa aktörer (t.ex. forskningscirklar). Eftersom basanslagen för forskning dessutom är synnerligen låga i förhållande till fakultetens totala verksamhet omöjliggörs en kontinuerlig förnyelse och återväxt, bland annat av forskande personal, i den takt som motsvarar behovet. Analys och utvecklingsområden Under de närmaste åren behövs framför allt ett tillflöde av doktorander, postdocs och professorer för att bibehålla en hög kvalitet. Inom de kommande fem tio åren behövs en ökad rekrytering på grund av ökad efterfrågan av fakultetens utbildning/forskning, pensionsavgångar samt behov av att omvandla vissa administrativa tjänster till lärartjänster. Det senare rör disputerad personal som i praktiken redan har uppgifter i tjänsten som motsvarar en lärares. Strategi för långsiktig kompetensförsörjning Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper gör (utifrån en prioritering på institutionsnivå) en långsiktig plan över inom vilka områden professorer, postdoc och doktorander bör rekryteras. Det omedelbara behovet är att på basanslag kunna rekrytera fyra professorer och åtta postdoc samt årligen kunna rekrytera sju nya doktorander. Behovet av ytterligare satsningar t.ex. i form av fakultetsövergripande anställningar behöver utredas. 2018-10-25 Under 2018 har en ny professor rekryterats samt ytterligare fyra befordrats till professor. Behovet att rekrytera fler professorer de kommande åren kvarstår dock då fem befintliga professorer beräknas gå i pension inom en 5-årsperiod. Åtta nya forskare har rekryterats, liksom åtta nya doktorander. Liknande antal inom dessa anställningsformer beräknas inför kommande år, vilket är i linje med den strategi som beskrivs ovan. Under 2018 har även andra personalkategorier utökats, bl a flera lektorer men också förstärkning med administrativa tjänster. Under hösten 2018 har flertalet lektorat lysts ut, behov av ytterligare lektorer behöver utredas under 2019 2020. Karriärvägar och kompetensutveckling Mot bakgrund av svårigheten att rekrytera universitetslärare inom vissa delar av det utbildningsvetenskapliga området behövs först och främst ökade basanslag för att öka antagningen av doktorander för att säkra återväxten av kompetenta universitetslärare. De låga basanslagen gör det även svårt för fakultetens universitetslektorer att docentmeritera sig eller meritera sig för befordran utan externa forskningsmedel. För att ge möjlighet för kompetensutveckling och karriärvägar behövs därför också ökade basanslag för universitetslektorers forskning i tjänsten. Planerade åtgärder (se Strategi för långsiktig kompetensförsörjning ovan) 14

Handlingsplan En genomlysning av allt från forskningsanslag i relation till utbildningsanslag, fakultetens totala omsättning och statistik som skildrar personalsammansättning har genomförts i samband med LUPP 2016. Utifrån en mer fördjupad analys av denna statistik kan fakultetens enheter göra egna prioriteringar av hur rekryteringsbehovet ser ut och presentera detta för fakultetsnämnden. Eventuellt behov av stöd från universitetet För att fakulteten ska kunna genomföra ovan beskrivna åtgärder behövs en långsiktig och väsentlig förstärkning av basanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. 6. Uppföljning och utvärdering Verksamhetsplanen innehåller mål och strategier inom forskning, utbildning och samverkan. Som framgår av verksamhetsplanen ska de olika enheterna dels presentera i sina respektive verksamhetsplaner hur de medverkar till att mål och strategier kan uppnås, dels årligen redovisa resultaten i sina respektive verksamhetsberättelser. Enheterna sätter utvärderingsbara mål utifrån sina respektive förutsättningar. Prefekt/enhetschef/föreståndare ska utöver verksamhetsplan och verksamhetsberättelse muntligt minst en gång om året redovisa sin enhets arbete. En tidsplan för fakultetsnämndens arbete utifrån denna verksamhetsplan görs upp så snart enheterna lämnat sina underlag, vilket ska ske senast vid fakultetsnämndens sammanträde den 15 mars 2018. 2018-10-25 En uppföljning av verksamhetsplanen kommer att göras årligen vid nämndsammanträde under tidig vår 2019, 2020 samt 2021 utifrån enheternas inlämnade verksamhetsberättelser. 15

Verksamhetsplan för lärarprogrammen 2018 2020 Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper Del 2 Fastställd av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper Reviderad 2018-10-25

Verksamhetsplan för lärarprogrammen 2018 2020 Innehåll 7 Utbildning: Lärarprogrammen 1 7.1 Lärarutbildningsuppdraget 1 7.2 Organisation 1 7.3 Förutsättningar för planering 2 7.4 Mål och strategier 5 7.5 Ett attraktivt utbildningsutbud och breddad rekrytering 7 7.6 Kommunikation 7 7.7 Verksamhetsförlagd utbildning 8 7.8 Studievägledning 8 7.9 Stöd till studentkårernas verksamhet 9

Verksamhetsplan för lärarprogrammen 2018 2020 7 Utbildning: Lärarprogrammen 7.1 Lärarutbildningsuppdraget Ansvaret att utbilda lärare är ett gemensamt uppdrag för Uppsala universitet och enligt avtal knutna skolor/förskolor. Lärarprogrammen bedrivs för närvarande vid sex fakulteter och 21 institutioner. Lärarutbildningar är akademiska professionsutbildningar, vilket innebär att det i lärarutbildningsuppdraget ingår att bedriva undervisning av hög kvalitet på vetenskaplig grund och med hänsyn till studenternas behov av professionsutveckling. I lärarutbildningsuppdraget ingår följande delar: Ämnes- och didaktiska studier Lärarstudenterna bedriver sina ämnes- och didaktiska studier vid någon eller några av de institutioner som deltar/medverkar i lärarprogrammen. Ämnesansvarig institution ansvarar även för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som är riktad mot ämnesstudierna. Detta gäller dock inte den kompletterande påbyggnadsutbildningen (KPU), där studenten redan vid påbörjad utbildning har avslutat sina ämnesstudier. Respektive institution ansvarar också för studievägledning av lärarstudenter i frågor som rör ämnesstudierna. Den utbildningsvetenskapliga kärnan Den utbildningsvetenskapliga kärnan består av kurser som är centrala för lärarutbildningen och som skapar en helhet om 60 hp. 1 Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ska bland annat ge studenter förutsättningar att koppla samman vetenskaplig grund med beprövad erfarenhet. Sammanlagt omfattar den verksamhetsförlagda utbildningen 30 hp, varav 15 hp är riktade mot den utbildningsvetenskapliga kärnan och 15 hp mot ämnesstudierna. Uppföljning och utvärdering Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper och Programkommittén för lärarprogrammen har under de senaste åren finansierat/stött ett större antal utvärderingar/uppföljningar av lärarprogrammen, till exempel studier av avhopp, avnämarperspektiv på VFU och olika programutvärderingar. Detta har lett till bland annat förändringar i lärarprogrammens struktur och omfattande kvalitetsutveckling, när det gäller till exempel genomlysning av examensmål med mera. 7.2 Organisation Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper har det övergripande ansvaret för Uppsala universitets samtliga lärarprogram. Fakultetsnämnden har delegerat beslutanderätten i flera frågor till Programkommittén för lärarprogrammen. Programkommittén för lärarprogrammen bereder ärenden som rör lärarprogrammen inför beslut i fakultetsnämnden, ansvarar för genomförande av programutvärderingar och 1 Se SFS 2011:186 för mer information om innehållet i dessa kurser. 1

Verksamhetsplan för lärarprogrammen 2018 2020 medverkar till att resultaten följs upp/omsätts i program- och kursutveckling. Programkommittén för lärarprogrammen har som främsta uppgift att tillse att lärarprogrammen följer examensordningen samt att särskilt bevaka progression i innehåll, vetenskaplighet och professionsutveckling samt de ämnesdidaktiska inslagen i lärarutbildningen. Programkommittén för lärarprogrammen består av representanter från samtliga fakulteter som medverkar i programmen, avnämarrepresentanter, studierektorsrepresentanter (en för vardera förskollärar-, grundlärar- samt ämneslärarprogrammen) och studenter. Frågor av större vikt som beslutas av Programkommittén för lärarprogrammen bereds i en beredningsgrupp. Beredningsgruppen består av studierektorer från de institutioner som är involverade i utbildningen, representanter för avnämare och studenter. Programkommittén för lärarprogrammen ska följa de uppdrag som specificeras i fakultetsnämndens arbetsordning och verksamhetsplan. Programkommittén för lärarprogrammen har också ett särskilt kursplaneråd som slutgiltigt antar kursplaner för de kurser som ska ges inom lärarprogrammen, efter att medverkande institutioner antagit kursplanerna som kurser inom ett ämne i sina respektive institutionsstyrelser. Kursplanerådets främsta uppgift är att garantera att kurserna motsvarar de krav som examensordningen ställer och att de inte innehåller moment som redan tas upp i andra kurser inom programmen. 7.3 Förutsättningar för planering Sedan 2013 fördelar Uppsala universitet medel till utbildning på grund- och avancerad nivå i enlighet med en modell som har de nationella prislapparna som grund. På konsistorienivå fördelas takbeloppet till universitetets vetenskapsområden, vilka i sin tur fördelar medlen till de olika fakulteterna. får förutom medel till fristående kurs och övriga program också medel som är avsedda för lärarprogrammen. 2018-10-25 Tabell 7:1 Lärarprogram vid Uppsala universitet 2019 planerad volym, HST Program HST VP 2018 HST VP 2019 2001 års Lärarprogram 5 5 Förskollärarprogram 779 790 Grundlärarprogram 844 855 Ämneslärarprogram 7-9 5 5 Ämneslärarprogram gymnasiet 740 780 Kompletterande lärarutbildning (KPU) 220 194 Speciallärarprogram 34 34 Summa 2 627 2 663 Programmens planerade volym är dels beroende av tidigare antagna årskullar, dels nya antagningar. Under våren 2015 tog Sveriges riksdag den så kallade vårändringsbudgeten som för Uppsala universitets lärarutbildning innebar en ökning motsvarande 149 helårsstudenter inom kompletterande lärarutbildning, förskollärar- och grundlärarprogrammen. Ytterligare ökning av lärarprogrammen kom i samband med budgetpropositionen 2017, vilket innebar en extra utbyggnad av 120 HST per år. Specifika medel riktades även till en tillfällig utbyggnad av speciallärarprogrammet. Som framgår av tabell 7.1 ovan planeras 2626 HST i de olika 2

Verksamhetsplan för lärarprogrammen 2018 2020 lärarprogrammen. De 21 institutioner som medverkar i lärarutbildningen ersätts i enlighet med de interna prislappar som återfinns i bilaga 6: Årsstudieplatsersättning. Prislapparna bygger på regeringens prislappar men visst avdrag görs för att fakulteten ska kunna göra övergripande satsningar inom lärarprogrammen. Under 2017 2018 ges också ett extra stöd till institutioner som medverkar i lärarprogrammen genom att en klumpsumma betalas ut. Beloppet är kopplat till antalet studenter (i intervall) och innebär att de institutioner som har få studenter får något mer per student än de med fler lärarstudenter. Detta för att även institutioner med ett fåtal lärarstudenter ska ha möjlighet att erbjuda extra insatser för lärarstudenter. Planeringen av utbildningsuppdrag till medverkande institutioner bygger dels på tänkta nya antagningstal, dels på studenternas studiegångar inom programmen. Det senare kan bara förutses till viss del. 2018-10-25 Inför 2019 har en förändring av uppdraget skett avseende de samhällsorienterande kurserna inom grundlärarprogrammets inriktningar. Efter diskussioner mellan den historiska institutionen och EDU, samt efter beredning med programkommittén, flyttas delkurserna i historia inom grundlärarprogrammen till EDU. Detta innebär en marginell minskning av den historiska institutionens totala uppdrag inom lärarprogrammen. 3

Verksamhetsplan för lärarprogrammen 2018 2020 2018-10-25 Tabell 7:2 Utbildningsuppdrag lärarprogram Uppsala universitet 2019 Utbildningsuppdrag lärarprogram 2019 Institution HST VFU Uppdrag Anslag Tek-nat Matematiska institutionen 48 2 50 1 981 201 Institutionen för fysik och astronomi 11 1 12 785 291 Institutioner inom kemiska sektionen-bmc 14 3 17 1 410 641 Institutioner inom kemiska sektionen-ångström 1-1 30 613 Institutionen för biologisk grundutbildning 61 4 65 5 522 820 Samhällsvetenskapliga fakulteten Institutionen för freds- och konfliktforskning - - - - Företagsekonomiska institutionen - - - - Kulturgeografiska institutionen 44 1 46 2 083 215 Nationalekonomiska institutionen 12-12 430 768 Sociologiska institutionen 25-25 1 131 294 Statsvetenskapliga institutionen 62 3 65 2 984 320 Institutionen för informationstekonologi 1-1 35 353 Institutionen för informatik och media - - - - Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier 1 484 314 1 798 102 420 754 Historisk-filosofiska fakulteten Historiska institutionen 91 3 94 4 267 196 Litteraturvetenskapliga institutionen 47 2 48 2 197 821 Språkvetenskapliga fakulteten Engelska institutionen 183 4 187 10 040 488 Institutionen för nordiska språk 76 4 80 3 820 961 Institutionen för lingvistik och filologi - - - - Moderna språk 20 1 20 1 798 809 Teologiska fakulteten Teologiska institutionen 66 2 68 3 075 896 Reserveras på nämndnivå för senare fördelning 70-70 3 617 278 Summa 2 314 344 2 658 147 634 721 Uppdragen i tabell 7:2 är aggregerade och möjliggör för institutionerna att övergripande planera sina insatser i lärarutbildningen. Vid fastställande av uppdragen prioriteras redan antagna studenter, fastställda specifika uppdrag givna i regleringsbrev samt så kallade bristämnen. Planeringstal för de olika programmen preciseras och kommuniceras i samband med att söksiffror blir tillgängliga. Utöver de platser som fördelas inom lärarprogrammen och som visas ovan avsätts även medel/takbelopp till institutioner utanför fakulteten för att dessa ska kunna bedriva fristående kurser som kommer lärare och lärarstudenter till gagn. Sedan tidigare avsätts medel till Fakulteten för Teknik och Naturvetenskap (TekNat) för ett basår inom teknik och natur. Nytt för 2018 är att medel också avsätts för fristående kurser inom hem- och konsumentvetenskap vid Institutionen för kostvetenskap. 4

Verksamhetsplan för lärarprogrammen 2018 2020 Fakulteteten för utbildningsvetenskaper har rätt att kräva återbetalning för underproduktion och kommer att ersätta överproduktion. I den mån det är ekonomiskt möjligt att inte återta medel för underproduktion kommer detta övervägas. 2018-10-25 Nytt för 2019 är att medel avsätts för kurser som riktar sig till modersmålslärare inom arabiska samt SKB-språken (serbiska, kroatiska och bosniska) samt även kurser i muntlig framställning med inriktning mot lärarprofessionen. Dessa uppdrag visas dock som fristående kurser och ingår inte i sammanställningen ovan. 7.4 Mål och strategier Uppdragen till Programkommittén för lärarprogrammen som specificeras i denna verksamhetsplan ska konkretiseras och följas upp i form av en årlig handlingsplan och en verksamhetsberättelse som presenteras för Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper en gång per år. Fakultetsnämnden ska säkerställa att Uppsala universitets lärarprogram upprätthåller en hög kvalitet och att programmen utvecklas som akademiska professionsutbildningar. För att uppnå detta avsätter fakultetsnämnden 2 mnkr för 2018 i kvalitetsmedel till Programkommittén för lärarprogrammen, vilka ska användas till tydligt riktade kvalitetssatsningar. Programkommittén för lärarprogrammen får ansvar för kvalitetsuppföljning och för att vara kvalitetsdrivande i frågor som rör lärarprogrammen, något som ska redovisas i programkommitténs verksamhetsberättelse. För att uppnå detta ska Programkommittén för lärarprogrammen fortsätta att aktivt verka för att övriga fakulteter/institutioner involveras och görs delaktiga genom att vidareutveckla samarbetsformerna. Fakultetsnämnden strävar efter att öka internationaliseringen i lärarprogrammen. För att uppnå detta ger fakultetsnämnden Programkommittén för lärarprogrammen i uppdrag att fortsätta verka för internationalisering av lärarprogrammen, genom att bland annat underlätta för möjligheten till utlandsstudier och bevaka inslagen av internationella perspektiv i utbildningen. Fakultetsnämnden avsätter 500 tkr för detta ändamål. 2018-10-25 För 2019 avsätts 400 tkr till EDU för att arbeta med studentutbyten inom lärarprogrammen. Ersättning till andra institutioner för de studenter som gör delar av sin verksamhetsförlagda utbildning utomlands utbetalas enligt tidigare bestämda belopp. Detta gäller studenter inom engelska, tyska, franska och spanska. Fakultetsnämnden strävar efter en fortsatt utveckling av lärarstudenternas digitala kompetens. För att uppnå detta avsätter fakultetsnämnden 300 tkr per år för att aktivt medverka till implementering av digital kompetens i lärarprogrammens kurser. Det är av 5