INLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen. Den fysiska arbetsmiljön följs upp i en årlig skyddsrond. Där tittar vi t.ex. på arbetsbelysning, skrivbord, skrivbordsstol och liknande. Tidigare var det samma skyddsrond för såväl det fysiska som för det psykosociala måendet. Att utföra den psykosociala skyddsronden på detta sätt upplevdes inte optimalt. Sedan några år tillbaka har vi därför delat upp dessa två skyddsronder där den organisatoriska och sociala arbetsmiljön istället följs upp med en årlig enkät. Vi är alla anställda vid universitetet och inom medicinska fakulteten, men denna enkät avser vår lokala arbetsmiljö med institutionen för hälsovetenskaper som utgångspunkt. Enkäten används sedan 2014 för en årlig uppföljning. Prefekten har arbetsmiljöansvar för de anställda vid institutionen. De enskilda forskargruppcheferna, eller motsvarande, har delegerade uppgifter att svara för arbetsmiljön i sina respektive grupper. Detta är anledningen till att vi detta år tydliggjort att personal med ledningsuppdrag t ex. gruppchefer inte besvarade enkäten. Resultatet avseende den organisatoriska och sociala arbetsmiljö-enkäten presenteras för gruppcheferna. Gruppcheferna ska i sin tur arbeta vidare med resultatet i sin forskargrupp och/eller tillsammans med prefekten för en förbättrad organisatorisk och sociala arbetsmiljö. Denna sammanställning av resultatet från årets mätning har gjorts tillsammans med Lena Hagman huvudskyddsombud och Evelina Karlsson, personalansvarig. Vi har inte gjort någon tillbakablick för att på så vis spegla en utveckling inom institutionen. Enkäterna är inte konsekvent likadana vilket försvårar detta. Alla sammanställningar av tidigare enkäter finns dock att hitta via länken nedan. https://www.med.lu.se/intramed/styrning_organisation/utredningar_remissvar/haelsovetenskaper RESPONDENTER Efter att gruppchefer, ledningsgrupp och prefekt lyfts ut skickades enkäten till 159 medarbetare. Vi fick in 116 svar vilket motsvarar en svarsfrekvens på 72,96 %. Denna siffra kan inte speglas mot tidigare siffror eftersom vi först i år gjort en tydlig avgränsning för personer med delegerat arbetsmiljöansvar. Svarsfrekvensen bedöms trots detta som hög. I sammanställningen nedan har en del av de öppna svaren/kommentarerna som angetts redovisats under respektive fråga. 1

ENKÄTEN UPPLEVELSER AV ARBETET Av de 116 som besvarat frågan upplever 113 sitt arbete som meningsfullt och stimulerande, oftast eller ibland. Endast 6 personer av de 116 svarade att de sällan eller aldrig själva kan lägga upp och påverka utförandet av sitt arbete. Drygt 78 % av de som svarat anger att de får veta att de gör ett bra jobb oftast eller ibland. Samtidigt är det allvarligt att 25 personer upplever att de sällan eller aldrig får positiv återkoppling på sitt arbete. 2

UPPLEVELSE AV ARBETSKLIMAT I år delades några frågor upp så att man kunde besvara dem både på institutions- och forskagruppsnivå. Detta efter önskemål från förra året. Arbetsklimat och samarbete på institutionen bedömdes som bra, ibland eller oftast. På frågan om man upplevde arbetsklimatet inom institutionen som positivt svarade majoriteten oftast Upplevelsen av arbetsklimatet men avseende miljön i forskargruppen angavs i högre grad som bra, ofta än ibland. Frågan om arbetsklimatet är positivt inom forskargruppen ger en tydligare bild av att det är så oftast. 3

Några kommentarer som kan kopplas till dessa frågor. Jag upplever arbetsplatsen som mer dynamisk och mer kreativ nu än för ett par år sedan. Det som jag upplever som negativt är krångliga beslutsvägar, snårig organisation och bristfälliga lokaler. Jag uppfattar arbetsmiljön som bättre jämfört med förra året och jag har det jättebra i min grupp och trivs mycket bra med min arbetsmiljö för tillfället. Jag uppfattar också att institutionen försöker göra arbetsmiljön bättre. Det är bra. Jag tycker generellt att det är en ynnest att få arbeta med våra studenter och övrig personal på HSC. Det är en dynamisk arbetsmiljö som innebär att ingen dag är den andra lik. Utmaningarna är oftast av positiv karaktär. Jag önskar att många fler skulle få möjlighet att arbeta på en arbetsplats som HSC. ARBETSUPPGIFTERNA De som besvarat enkäten angav att de ibland eller ofta hade för mycket att göra/för många arbetsuppgifter. Detta tolkar vi som ett mått på stress och en pressad arbetssituation. Samtidigt har såväl lärare som forskare o de som arbetar inom administrativ resurs en varierande belastning under läsår och terminer. Det är en realitet att belastningen varierar men det är angeläget att den aldrig är så hög att man upplever den som skadlig eller inte hanterbar. På frågan om man upplever att man har för svåra eller för krävande arbetsuppgifter angav de flesta sällan men knappt 40 % angav att det var så ibland. 4

Oron för förändringar inom arbetsplatsen/arbetssituationen är fortsatt hög. Det har under året gjorts flera insatser för att förbättra kommunikation och information kring vad som styr verksamheten inom institutionen. En fråga i enkäten berör möjlighet till information och kommunikation i frågor som rör arbetet. Merparten av de som svarade angav att de ofta hade den möjligheten. KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING På frågan om man det senaste året lagt märke till om någon blivit utsatt för kränkande särbehandling vid arbetsplatsen besvarades med ja (31 personer) och nej (85 personer). För att undersöka detta närmare fanns i år möjlighet att ange på vilken nivå i organisationen som kränkningar noterats. 5

Av de 38 som besvarat frågan angav de flesta (20) att kränkningarna förekommer inom institutionen men 15 angav att kränkningar förekom inom forskargruppen. Det var 26 personer som rapporterar att de själva utsatts för kränkande särbehandling under det senaste året. Av dessa angav ungefär lika många att de upplevt detta inom institutionen som inom forskargruppen. Förutom möjligheten att peka på var kränkningarna förekommer är bilden i det närmaste konstant i jämförelse med tidigare år. Samtidigt är det svårt att jämföra eftersom antalet svarade varierat och också vem som svarat. Oavsett detta är det allvarligt att upplevelser av kränkningar inte minskar. Av de 116 som besvarat enkäten anger 84 att de känner till institutionens handlingsplan för att hantera upplevelser av kränkande behandling. Värt att notera är samtidigt att endast en anmälning om kränkande behandling inkommit till prefekten under 2017. I den mån sådana anmälningar inte kommer in kan vi endast fortsätta att arbeta förebyggande men inte gå in med riktade åtgärder. Flera kommentarer som rörde denna fråga är trots allt positiva. Jag tycker ledningen gör ett utmärkt arbete med att förebygga kränkande särbehandling. I den forskargrupp jag tillhör existerar det inte kränkande särbehandling. Har funderat fram och tillbaka men inte hittat något som jag tycker kan kallas för kränkande särbehandling. Samtidigt finns kommentarer som mycket tydligt beskriver situationen i arbetsgruppen som oacceptabel. Det är ett stort problem med ledarskapet i forskargruppen.. [och det] drabbar sannolikt alla medarbetare i forskargruppen. ett slags maktmissbruk, där framförallt doktorander är den mest utsatta gruppen. Detta är inget nytt men jag känner nu att jag börjar nå gränsen att jag inte finner mig i det längre. Trots detta är det svårt för enskilda individer i forskargruppen att ta i denna fråga eftersom vi är i en beroendeställning. Ibland gråter man för att man känner sig orättvist behandlad I forskargruppen. Man gör alltid sitt bästa på arbetet men ibland känns det som om ingenting man gör är bra nog. Dessutom har det förekommit "utfrysning" från medarbetarna i forskargruppen En viktig synpunkt handlar om att man kanske inte alltid svarar på kränkande särbehandling enligt definitionen utan istället avser ett systematiskt kränkande och mindre positivt ledarskap. Begreppet kränkande särbehandling enligt ovan är ganska snävt definierat. många olika personer periodvis blir utsatta för negativt präglade handlingar där personkritik blir tydligare än sak-kritik. Att i de lägena ex inte få beskriva sin syn på saken är kränkande.. Frågan är vad det är man är ute efter? En enkät som undersöker kränkande särbehandling eller den psykosociala arbetsmiljön? Denna enkät mäter bara det ena, när jag tror att det är det är den vardagliga kränkningen som är det stora problemet vid den här institutionen. 6

PREFEKTENS KOMMENTAR Jag är glad att så många tog tillfället i akt och utvecklade sina synpunkter i den sista frågan om ytterligare kommentarer. Institutionsledningen fick både ris och ros men framförallt avläser jag en vilja att förändra och en vilja att tydliggöra vad som upplevs som problem. Att detta görs är centralt för att komma tillrätta med det som vi bör hantera vad gäller vår arbetsmiljö. Jag är också glad för konkreta tips och förslag. Det är verkligen en positiv förändring som jag kan utläsa från 2014 fram till idag. Denna enkät används allt mer som ett (av flera) forum för dialog och det är fantastiskt roligt och viktigt. Tack för det! Sammanfattningsvis så följer här några punkter som jag tolkar är viktiga inför nästa års fortsatta arbete med vår arbetsmiljö: Vi noterar att endast 84 av de 116 som svarat känner till handlingsplanen. Denna kommer därför att tydliggöras och lyftas i information till all personal. Det är viktigt att tydliggöra möjligheten att påkalla problem och missförhållanden i forskargrupp eller i förhållande till strukturer inom institutionen. Ett sådant ärende kan dock inte hanteras som ett kränkningsärende eftersom detta kräver namngivna personer för att en utredning ska kunna göras. Ett önskemål om föreläsning kring härskartekniker framförs och på något sätt bör man kunna arbeta med detta under 2018. En tydlig nolltolerans för mobbning av kollegor gäller och detta bör förtydligas i förhållande till definitionen av kränkningar. Den administrativa personalen. Det är viktigt att deras insatser ses och värderas samtidigt som möjligheten till kompetensutveckling ses över. Den nya organisation för just administrativa resurser som planeras inom hela fakulteten kan vara ett led i detta arbete. Vi ska fortsätta med after work men nästa år inleds med en förfrågan till alla forskargrupper om önskemål och utveckling av hur och vad. Enkäten skall fortsatt skickas ut till alla medarbetare utom prefekten som har det övergripande arbetsmiljöansvaret eller de som har delegerade arbetsmiljöuppgifter (gruppchefer och GAP). Detta för att öka möjligheten till årliga jämförelser. /Lena-Karin 7