Upplägg: Samarbete Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet. Varför samarbeta?. Spelteori. loafing. Groupthink. Shared information. Puttra eller röra om?. Varför samarbeta? Tillsammans med andra kan man utföra svårare saker än vad man kan på egen hand (t.ex. jaga mammut). Även om man inte får ta hela vinsten så tenderar de inblandade att tjäna på samarbetet.. Varför samarbeta? (Trivers, 9) Reciprok altruism = Man hjälper för att man fått hjälp tidigare. Förutsättningar:. Nyttan för mottagaren är större än kostnaden för hjälparen.. lla inblandade kan ge hjälp.. Flera interaktioner. Fusk bestraffas.. Igenkänning. Reciprok altruism. Reciprok altruism
. Prisoner s Dilemma. Prisoner s Dilemma Vid spel i en omgång är det ca % som väljer att samarbeta. Robert xelrod ordnade en turnering där program skulle spela mot varandra i flera omgångar. Vinnaren hette Tit-for-tat : ) örja med att samarbeta; ) Gör det samma som motspelaren gjorde i förra omgången. I vissa situationer kan Tit-for-two-tats funka ännu bättre.. Prisoner s Dilemma Framgångsrika strategier är:. Snälla (samarbetar så länge motspelaren gör det).. Hämnande (straffar motspelare som inte samarbetar).. Förlåtande (slutar hämnas om motspelaren återgår till samarbete).. Inte giriga (försöker inte tjäna mer än motspelaren).. = Människor tenderar att anstränga sig mer när de jobbar på individuella uppgifter jämfört med kollektiva uppgifter. loafing : tt dra i rep loafing : tt dra i rep. Ingham et al., 9. Ingham et al., 9
loafing : Sovjetiska bönder. Varför social loafing? Man vill maximera kvoten: Utfall Insats På individuella uppgifter tenderar en ökad insats leda till ökat utfall och kvoten behålls på en hög nivå. På kollektiva uppgifter är det inte lika säkert att en ökad insats leder till ökat utfall och en minskad insats kan vara det bästa sättet att få en hög kvot. Dessutom: Människor verkar vara känsliga för om de skulle få mindre än andra.. loafing (Fehr & Gächter, ) loafing (Fehr & Gächter, ) Privat pott: : Gemensam pott: :, Insats i gemensam pott Strategi Solidarity Sucker Greed D Utdelning För För gruppen 9 Marker i gemensam pott 9 Soc. Loaf.... Varför? (Fehr & Gächter, ) Påverkande faktorer Marker i gemensam pott, 9, 9
Unika uppgifter (Harkins & Petty, 9) Fp skall trycka på en knapp när de ser en signal. Unika uppgifter (Harkins & Petty, 9) : lla skall markera för signaler i varsin kvadrant. Samma uppgift: lla skall markera för signaler i samma kvadrant. Oidentifierbar: Hela gruppens prestation mäts. ntalet fel Samma Identifierbar Oidentifierbar Unik Uppgift Identifierbar: llas enskilda prestation mäts. Påverkande faktorer Meningsfull (Shepperd, ) Fp skall slå in så många tuggummin de kan på min. Förväntad bedömning Ja: Fp skulle lägga tuggummin i en skål som sedan skulle räknas. Nej:Fp skulle lägg tuggummin i en stor låda där det redan fanns tuggummin. De skulle inte räknas. Motivation Ja: Fp blev tillsagda att tuggummina skulle skickas till soldater i Persiska Gulfen. Nej: Meningsfull (Shepperd, ) Påverkande faktorer Inslagna tuggummin Förv. bed. Ej förv. bed. Utan motivation Med motivation
(Karau & Williams, 99) (Karau & Williams, 99) Uppgift: Hitta på så många användningar för en kniv som möjligt på minuter. Dessa skrivs på separata lappar som läggs i en låda. Två fp sätts vid ett bord (med ett skynke som gör så att de inte kan se varandra). Vissa jobbar individuellt (de har en egen låda) medan andra jobbar i par (de har en gemensam låda). Vissa fp känner varandra, andra gör det inte. ntalet användningar Obekanta Individuellt Kollektivt Vänner Påverkande faktorer (Harkins & Szymanski, 99) Uppgift: tt hitta på så många användningar för en kniv som möjligt på minuter. Dessa skrivs på separata lappar som läggs i en låda. Vissa jobbar individuellt (de har en egen låda) medan andra jobbar i grupper av tre (de har en gemensam låda). Man säger till fp att de skall få veta sin (eller gruppens) prestation efteråt. Vissa av fp blir tillsagda att de skall få veta medelvärdet för andra individer respektive andra grupper efteråt (med jämförelse). Vissa fp i grupp-betingelsen blir inte tillsagda detta (utan jämförelse). Ytterligare en grupp (social loafing): Som grupp, utan jämförelse fast fp blir inte tillsagda att de skall få veta gruppens prestation efteråt. (Harkins & Szymanski, 99) Påverkande faktorer ntal användningar Individuell, MJ Kollektiv, UJ Kollektiv, MJ MJ = Med jämförelse UJ = Utan jämförelse
(Wiliams & Karau, 99) Uppgift: tt hitta på så många användningar för en kniv som möjligt på minuter. Dessa skrivs på separata lappar som läggs i en låda. Vissa fp jobbar individuellt (de har en egen låda) medan andra jobbar i grupp (de har en gemensam låda). lla fp har tidigare fyllt i Rotter Interpersonal Trust Scale som mäter i vilken grad man litar på sina medmänniskor. (Wiliams & Karau, 99) ntal användningar Individuellt Grupp Låg Medel Hög Grad av tillit Påverkande faktorer a sanktioner (Fehr & Gächter, ) Privat pott: : Gemensam pott: :, öter: :, Marker i gemensam pott öter Inga böter 9 Varför?. Groupthink Marker i gemensam pott, öter 9, 9 = eslutsfattande som mer karakteriseras av en vilja att vara överens än att fatta rätt beslut. Motåtgärder: * hefen anger inte sina preferenser * Djävulens advokat
. Shared information (Stasser & Titus, 9) Uppgift: tt i grupper av fyra välja en av tre kandidater till kårordförande. Egenskaper Positiva Neutrala Negativa Kandidat Shared information (Stasser & Titus, 9) Informationen portioneras ut olika i tre betingelser (OS: Den totala mängden information talar alltid för kand. ). etingelse Delad Positiva Neutrala Negativa Unik/Kons. Positiva Neutrala Negativa Unik/Konf. Positiva Neutrala Negativa,, - - -,,, - - - -, Person,, -, - -,, - -, - - Shared information (Stasser & Titus, 9) Preferens innan F r e k v e n s ( % ) 9 Delad Unik/Kons. Unik/Konf. Information Kand. Kand. Kand. Vald kandidat F r e k v e n s ( % ) 9 Delad Unik/Kons. Unik/Konf. Information Kand. Kand. Kand. Shared information Flera undersökningar visar att man i grupper tenderar att diskutera gemensam information i högre utsträckning än unik information (e.g. Larson et al., 999; Stasser et al., 99). Varför? Enkel effekt av sannolikhet etingning Shared information (Wittenbaum et al., 999) Fp sägs att de i par med en annan skall läsa om två kandidater till ett lärarjobb en del av informationen är gemensam medan en del är unik. Sedan skall de skriva ner bitar med information på ett papper som skall lämnas till partnern och de får ett motsvarande papper från partnern (som inte finns). Pappret som fp får från den falska partnern innehåller antingen % information som de redan tagit del av eller % ny information. Fp bedömer informationens viktighet, relevans m.m. samt partnerns och den egna kompetensen på den här typen av uppgifter. Shared information (Wittenbaum et al., 999) Värden Redan känd Ny Viktighet Relevans Korrekthet edömning av informationens
Shared information (Wittenbaum et al., 999) edömd kompetens % känd % ny Partner Själv edömning av. Låta puttra eller röra om? Fördel med långkok * Inga nykomlingar som måste läras upp. * Funktionella strategier utvecklas över tiden (vem är bra på vad). Fördel med hopkok * Folk blir mer uppgiftsorienterade (och mindre statusorienterade) Större öppenhet för idéer. * Mer diversifierad kunskapsbas.. Låta puttra eller röra om? (Rogers et al., 9). Låta puttra eller röra om? (Rogers et al., 9) Person : Person : Person : Person : Teamen håller koll på flygningar i åtta omgångar. Hålla koll på blips på en radarskärm. Skriva info på skärmen. Person : Plotta info på en ny typ av tavla. Ringa info från person till. Person : Jämföra info på tavlan med info om flygrutter och avgöra vilka som är kända och okända. Plotta info på en tavla. Person : Se till att teamet slutar hålla koll på kända flygningar. Omvandla info från tavlan till koordinater och ringa dessa till person För vissa team byts medlemmarna successivt ut (en per omgång) medan andra team behålls intakta. Vissa team hade tränat på uppgiften tidigare medan andra team var oerfarna. Vissa ersättare hade tränat på uppgiften tidigare medan andra ersättare var oerfarna.. Låta puttra eller röra om? (Rogers et al., 9). Låta puttra eller röra om? (Nemeth & Ormiston, ) Prestation 9 S,LE S,SE I,LE,OE I,SE,OE I,SE,EE Uppgift: tt generera idéer om hur man skall förbättra trafiksituationen (eller öka turismen) i San Francisco med omnejd (under minuter). Två omgångar. Idéerna kodas i sex kategorier. Puttra: Medlemmarna i gruppen var de samma i omgång och. Röra om: Medlemmarna i gruppen ändrades från omgång till. S = Stabil SE = Stor erfarenhet EE = Erfaren ersättare I = Instabil LE = Liten erfarenhet OE = Oerfaren ersättare
. Låta puttra eller röra om? (Nemeth & Ormiston, ). Låta puttra eller röra om? (Nemeth & Ormiston, ) G e n e r e r a d e i d é e r Puttra Röra om n ta l k a te g o ri e r a v i d é e r Puttra Röra om Medelvärde 9 Puttra Röra om Kreativitet Stimulans Vänlighet ekvämlighet Upplevelse av. Låta puttra eller röra om? När är de bäst? Parallellkoppling Seriekoppling Resultat Sammanfattning:. Varför samarbeta?. Spelteori. loafing. Groupthink. Shared information. Puttra eller röra om? Resultat 9