Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar Örebro 1 dec. 2010. Bengt Sundbaum Bengt@sundbaum.com Tfn 0709-980134 Skolans drogförebyggande arbete en tillbakablick Senare delen av 70-talet: - stark tilltro till faktakunskaper - skräckpropaganda 80-talet: - Omfattande fortbildningsinsatser - Värderingsövningar, rollspel 90-talet: - Minskat stöd till fortbildning och material - Allt fler vetenskapliga effektstudier av skolbaserade insatser 2000-talet: Nationellt stöd, evidens, program/metoder men inga quick fix koppling hälsa skolans kärnuppdrag
Hur kan vi skapa de bästa förutsättningarna för en god hälsa hos våra barn och unga? Systematiskt och medvetet arbete för att stärka skyddsfaktorerna och motverka riskfaktorerna runt barn och unga Insatser av många aktörer på olika arenor skolan är en pusselbit Förebyggande/främjande insatser går hand i hand med skolans kärnuppdrag. Droger och psykisk ohälsa hänger ihop (Lilja & Larsson, 2003) Bland pojkar har hög aggressivitet i skolåldern ett starkt samband med senare problematiskt alkoholbruk. För flickor i skolåldern finns ett samband mellan upplevd ångest och senare problematiskt alkoholbruk
Kungliga vetenskapsakademins konferens Skola, lärande och psykisk hälsa Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren. Viktigt att bryta den cirkeln! Droger, psykisk ohälsa, kriminalitet har en stark koppling till skolmisslyckande /Social rapport 2010, Socialstyrelsen Allvarlig kriminalitet efter 20-årsdagen är 12 gånger så vanligt bland dem med låga betyg i åk 9 jämfört med de som har medel/höga betyg Alkohol- eller narkotikamissbruk efter 20-årsdagen är 7-9 ggr vanligare Risken för självmordsförsök 4-5 ggr större
Vad stärker skolframgång? Kunskapskällor om skolor som lyckas Svensk och internationell forskning om effektiva/framgångsrika skolor (Rutter, Grosin m. fl) SKL:s analys av framgångsrika skolkommuner /Konsten att nå resultat: Erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. SKL 2009 Lyfter bl.a. fram vikten av Samsyn och gemensamma visioner Tydliga förväntningar Bra ledarskap Uppföljning/utvärdering
Visible Learning av John Hattie 2008 Drygt 800 metaanalyser Över 52 000 forskningsstudier Mer än 83 milj. elever Vad påverkar skolprestationer? Förklaringar till variationer i skolresultat Lärare Eleven Hemmet Föräldrar Skolan Rektor
Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat: De bästa effekterna Faktor Effekt Tillämpa formativ utvärdering (Undervisn) 0,90 Träning genom Mikro-undervisning (Lärare) 0,88 Snabb undervisning för snabba elever (Skola) 0,88 Klassrumsbeteende (Skola) 0,80 Särskilt stöd (Undervisn) 0,77 Tydlighet i undervisningen (Lärare) 0,75 Ömsesidig undervisning (Undervisn) 0,74 Återkoppling (Undervisn) 0,73 Goda relationer lärare elev (Lärare) 0,72 (0,40 är genomsnittlig effekt, medelskolan ) Visible Teaching Visible Learning
Exempel på riskfaktorer Skolan - Otrivsel - Låg kunskapsnivå - Oordning, brist på struktur - Låga förväntningar från vuxna i skolan Familjen Individen/ kamrater - Missbruk - Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn - Allvarligare familjkonflikter - Tillåtande attityd, t ex föräldrar som bjuder på tobak och alkohol. - Tidigt och långvarigt asocialt beteende - Koncentrationssvårigheter - Misslyckande i skolan - Skolk - Kamrater som har problem - Tidig debut och positiv attityd till droger - Biologiska/genetiska faktorer Många riskfaktorer i åk 7 riskbeteende i åk 8 utvecklat Elever som hade minst 4 riskfaktorer i åk 7 (ht) var kraftigt överrepresenterade med avseende på riskbeteende i åk 8 (vt), t.ex: tobaksanvändning berusning narkotika allvarliga brott och våld skolk psykisk ohälsa (psykosomatik och depression) hos flickor /Sundell m fl. Normbrott och psykisk ohälsa bland pojkar och flickor i åk 7 och 8. FoUrapport 2007:4 Stockholms stad
Exempel på skyddande faktorer Skola Familj Individ - Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna - Att uppmärksammas för positiva handlingar - Att känna tillhörighet och anknytning - Ett gott socialt och känslomässigt klimat - Tydliga normer och förväntningar från föräldrar - Goda och kärleksfulla relationer samt en förtroendefull dialog - Att uppmärksammas för positiva handlingar - God insyn i vad barnet gör utanför hemmet - Social och kognitiv kompetens - Intelligens - Skolframgång - Välanpassade kompisar Andel elever åk 9 som använt narkotika minst en månad (Källa: En grund för att växa/knut Sundell)
Viktiga hörnstenar i förebyggande och främjande arbete Skolans sätt att möta föräldrarna Lärarledarskapet, dvs lärarnas sätt att möta eleverna Elevernas sociala och emotionella kompetens Elevhälsans roll Motverka skolk Reducera förekomst av mobbning Insatser riktade till föräldrar Universella insatser: Samarbete mellan skola och föräldrar Strukturerade föräldraprogram, t. ex - Örebro preventionsprogram (ÖPP) - Föräldrastödsprogram kring samspel och kommunikation, t. ex. Familjeverkstan och Vägledande samspel (ICDP), Active Parenting.. Selektiva och indikerade insatser, t ex Föräldrakomet Stöd till enskilda familjer/familjeterapi
Ledarskap i klassrummet Mellan 20 och 50 procent av lektionstiden försvinner på grund av oro och störningar i klassen. Lärarna är inte utbildade i att förebygga eller hantera denna oro. /Terje Ogden Prof. psykologi, Atferdssenteret Oslo Ledarskap i klassrummet Regler konsekvenser Tydliga instruktioner Uppmärksamma Ignorera Struktur Positiv tid tillsammans; beröm, belöning, positiv förstärkning
Ledarskap i klassrummet Beröm, belöning. Ta eleverna på bar gärning.. - när de gör något bra! Extra viktigt för dem som ofta får negativ uppmärksamhet Social och emotionell kompetens Förstå och sätta ord på känslor Hantera och kontrollera känslor Problemlösning Fatta bra beslut och överblicka konsekvenser Färdigheter i att hantera vänskap och relationer etc.
Skolkare har ofta flera riskbeteenden Trivs sämre i skolan Har sämre föräldrakontakt och kamratrelationer Är oftare mobbare och mobbade Betydligt mer erfarenhet av alkohol och andra droger Högre risk att bli kriminella Oftare utsatta för brott När barnen faller ut från skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och kriminella vänner. /David P. Farrington, kriminolog på Cambridge University Insatser mot skolk Frånvarorapportering System för snabb info till föräldrarna (t.ex. sms) Skolk har en gång börjat som sena ankomster Vid omfattande skolk: - Långsiktigt arbete med hela miljön runt eleven - Bygga upp en hållbar relation mellan skolan, eleven och familjen. - Den psykosociala skolmiljön (Läs mer i Kraften av samverkan/skolverket)
Förebyggande insatser mot mobbning Barn som mobbas mår psykiskt dåligt och är otrygga Barn som mobbar och är aggressiva löper en större risk att senare i livet vara involverade i andra problembeteenden som kriminalitet och alkoholmissbruk. /T.ex. Olweus (1991 ). Komponenter i framgångsrika mobbningsförebyggande program Källa:Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen? /Brå Viktiga programkomponenter för minskning av antalet mobbare och mobbade är: ökad tillsyn av skolgårdar klassrumsregler föräldrautbildning disciplinära åtgärder arbete med elever som kamratstödjare, ledarskap i klassrummet utbildningsvideor
En viktig länk mellan pedagogisk personal och mer specialiserade insatser Elevhälsans personal har viktiga kunskaper om elevernas hälsa och livsstil Hälsosamtalet - ett verktyg i det förebyggande arbetet Motiverande samtal (MI) Elevhälsan Hälsosamtalen Resultatet av hälsosamtalet är ett viktigt verktyg i skolans kvalitetsuppföljning Viktig kunskap för skolans ledning och personal I en del län sammanställs resultatet av delar av hälsosamtalet
Fritiden Motverka segregerade fritidsmiljöer där ungdomar med riskbeteende samlas Att umgås med antisociala vänner på fritiden är en riskfaktor Berusning på schemat stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak
Fem viktiga skäl för ANDTundervisningen Ungdomar behöver: förstå bakgrunden till gällande lagar och regler kring ANDT kunna värdera reklam och budskap i media om ANDT förstå och kritiskt kunna värdera budskap inom ungdomsgruppen (bland annat det s.k majoritetsmissförståndet) känna till konsekvenserna för den egna hälsan av alkohol, narkotika, dopning och tobak. få kunskap om hur det kan vara att växa upp i missbruksmiljöer Kap. 4 förslag på ämnesfördjupningar och tema Samhällskunskap: Hur skulle du döma? Caroline Johansson som är 19 år köpte en cigarett för 100 kr av en kompis i närheten av tågstationen. Cigaretten var färdigblandad och innehöll cannabis och tobak. Hon rökte cigaretten i en park, där hon bjöd en vän som var med henne att också röka. Hon hade druckit öl vid tillfället. En civil polis, som fanns i närheten tog Caroline och hennes kompis på bar gärning. Caroline Erkände gärningen vid förhör och berättade också att hon rökt en liknande cigarett en gång tidigare men att det var länge sedan. Ett urinprov bekräftade att hon rökt cannabis. Åklagaren yrkade vid tingsrätten att Caroline Johansson skulle dömas för narkotikabrott enligt 1 narkotikastrafflagen (1968:64) eftersom hon dels olovligen överlåtit cannabis, dels olovligen brukat cannabis som är narkotika. Vid rättegången framkom också att Caroline J. inte tidigare blivit dömd för något brott samt att hon lever under ordnade förhållanden.
Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat: Negativa, inga eller obetydliga effekter Faktor Effektstorlek Läxor (Skola) 0,29 Ekonomiska resurser (Skola) 0,23 Minskad storlek på skolklasser 0,21 Problembaserat lärande (Undervisning) 0,15 Begåvningsgruppering (Skolan ) 0,12 Lärarens grundutbildning (Lärare) 0,11 Lärarens kunnighet i det ämne som lärs ut 0,09 Åldersintegrerade klasser (Skolan) 0,04 Gå om ett skolår (Skola) -0,16 (0,40 är genomsnittlig effekt, medelskolan ) Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat: Positiva effekter Faktor Effekt Professionell utveckling (Lärare) 0,62 Utmanande mål (Undervisn) 0,56 Klassrumsledning (skola) 0,52 Föräldraengagemang 0,51 Undervisning i smågrupper (Skola) 0,49 Förväntningar (Lärare) 0,43 (0,40 är genomsnittlig effekt, medelskolan )