Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Relevanta dokument
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

NI 2015:1 Kort introduktion

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Informationsmodell.Hälso- och sjukvård

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2019:1 modeller för hälsooch sjukvård

Vision ehälsa i praktiken

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Undersköterska Besök kort

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Rutin Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: 1 Innehåll

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Resultat av terminologiremiss om distanskontakt och relaterade begrepp

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Fotvårdsspecialist Nybesök

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Nationell informationsstruktur 2016:1

Hälsoärende och process-id. Förutsättningar för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kring individanpassade processer

Den nationella läkemedelslistan sanning och konsekvens. Christina Kling Hassler, Inera Helena Palm, SKL Cornelia Trampe, Region Örebro län

Beskrivning av variabler

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Förändring av anteckningstyper i Cosmic

Nationell informationsstruktur 2017

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Tillämpningsanvisningar

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Strukturering av fritext

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Användning av vårdkontakter i Cosmic

Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte?

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Sammanhållen journalföring med nationell patientöversikt (NPÖ)

Remissrutiner inom Region Östergötland

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan

Trygg och effektiv utskrivning

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Verksamhetschefens ledningsansvar - Hur det ser ut och hur det kan delas -

Utskrivningsprocess med information Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning,

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Riktlinjer för Läkemedelshantering

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland

Informationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation 2017

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan 2015

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Innehållet i Snomed CT en översikt

Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut?

ehälsa i praktiken . vad är gjort hittills inom insatsområdet för Gemensam informationsstruktur? Leif Wikman, Piteå kommun

Manual för Psykiatri, kurator

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2016:1

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Hälsoärende vad händer nu?

Tillämpning av Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Transkript:

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1 Presentatörer: Susan Sverin Torbjörn Dahlin Victoria Johansson Annika Asp Kristofer Johansson 2018-12-07

Program NI 2019:1 på webben Susan Sverin Nytt i 2019:1 en översikt Susan Sverin Frågor från chatten Begreppsområden: o Plats Torbjörn Dahlin Frågor från chatten o Läkemedel Victoria Johansson Annika Asp Frågor från chatten o Vårdbegäran/remiss Kristofer Johansson Frågor från chatten Satsningar framåt Susan Sverin

NI 2019:1 publicerades 30 november Länk: Titta på modellerna här

Frågor från chatten 4

Begreppsområde: Plats Torbjörn Dahlin

Termer, begrepp och informationsstruktur avseende plats Inom NI:s angelägenheter har vi identifierat behovet av att skilja på begreppet organisation och fysisk plats. I de juridiska angelägenheterna dyker detta bland annat upp i lagstiftningen kring utfärdande av dödsbevis.

Nytt i begreppsmodellen för hälso- och sjukvård Nytt begrepp plats Avgränsad geografisk eller fysisk yta med välbestämt läge. Här avses plats ur ett geografiskt eller fysiskt perspektiv, inte ur ett organisations- eller verksamhetsperspektiv. Exempel som särskilt pekas ut som plats som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är plats för dödsfall. Andra exempel kan vara väg där olycka skett, korridor eller rum där en patient befinner sig.

Nytt i begreppsmodellen för hälso- och sjukvård Nytt begrepp plats En plats kan anta olika roller, exempelvis fungera både i rollen som sjukhus (för patient) och i rollen som arbetsplats (för hälso- och sjukvårdspersonal). Exempel som särskilt pekas ut som roll för plats som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är sjukhus, särskilt boende och ordinärt boende.

Nytt i informationsmodellen för hälso- och sjukvård Ny klass Ny klass Ny klass Klassen plats håller information om avgränsad geografisk eller fysisk yta med välbestämt läge. Här avses plats ur ett geografiskt eller fysiskt perspektiv, inte ur ett organisations- eller verksamhetsperspektiv. Exempel som särskilt pekas ut som plats som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är plats för dödsfall. Andra exempel kan vara väg där olycka skett, korridor eller rum där en patient befinner sig.

Nytt i informationsmodellen för hälso- och sjukvård Ny klass Ny klass Ny klass Klassen position håller information om plats specificerat med longitud och latitud samt eventuellt altitud. Det idag officiella referenssystemet för geografiska koordinater i Sverige är SWEREF 99. Internationellt är WGS 84 ett vanligt referenssystem. En positionsangivelse i SWEREF 99 skiljer sig maximalt cirka 0,7 meter från en positionsangivelse angiven i WGS84. Denna skillnad brukar i de flesta fall bortses ifrån. I första hand rekommenderas användning av referenssystemet SWEREF 99 och i andra hand WGS 84.

Nytt i informationsmodellen för hälso- och sjukvård Ny klass Ny klass Ny klass Klassen roll för plats håller information om den roll som en plats kan ha. Exempelvis kan en viss plats fungera både i rollen som sjukhus (för patient) och i rollen som arbetsplats (för hälso- och sjukvårdspersonal). Exempel som särskilt pekas ut som roll för plats som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är sjukhus, särskilt boende och ordinärt boende.

Exempel: plats för dödsfall

Frågor från chatten 13

Begreppsområde: Läkemedel Victoria Johansson Annika Asp

Termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Regeringsuppdrag 2018-2019 Utreda hur termer och begrepp med koppling till ordination och förskrivning av läkemedel, ska kunna hanteras och tolkas likartat oberoende av aktör eller system Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i Socialstyrelsens krav på hur en läkemedelsordination ska dokumenteras (HSLF-FS 2017:37) samt med hänsyn tagen till de behov som finns i samband med införandet av en kommande nationell läkemedelslista Ge användarstöd till E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket och SKL/Inera när det gäller frågor om NI och NF inom läkemedelsområdet Vid behov också vidareutveckla den nationella informationsstrukturen om ovan nämnda arbeten ger anledning till det

1. Vidareutveckling av NI som projektet gett upphov till

Nytt i begreppsmodellen för hälso- och sjukvård Nytt begrepp Uppdaterad beskrivning

Nytt i begreppsmodellen för hälso- och sjukvård Nytt begrepp

Nytt i informationsmodellen för hälso- och sjukvård Uppdaterade beskrivningar av klasser och nya attribut

2. Begreppsmodell ordination av läkemedel Resultat av både användarstöd till ehm och analys av dokumentationskraven i föreskriften

Detaljerad begreppsmodell - UTKAST

Frågor från chatten 22

Begreppsområde: Vårdbegäran/remiss Kristofer Johansson

Termer, begrepp och informationsstruktur inom området vårdbegäran Utifrån verksamheternas gemensamma behov har vi arbetat vidare med begreppet vårdbegäran. Behovet har även uttryckts i arbetet med tvångsvård, patientens väg genom vården m.fl.

Nytt i begreppsmodellen för hälso- och sjukvård Uppdaterad beskrivning Nya begrepp

Nytt i begreppsmodellen för hälso- och sjukvård Nytt begrepp vårdåtagande beslut av mottagande vårdenhet att acceptera vårdbegäran (Socialstyrelsens termbank)

Nytt i begreppsmodellen för hälso- och sjukvård Nytt begrepp vårdbegäran begäran om erhållande av hälso- och sjukvård Anmärkning: Vårdbegäran kan göras för egen eller annans räkning. Exempel: tidsbeställning, akut öppenvårdsbesök, remiss. (Socialstyrelsens termbank)

Nytt i begreppsmodellen för hälso- och sjukvård Nytt begrepp vårdbegäran från tredje part Vårdbegäran från annan part än patient, företrädare för patient eller hälso- och sjukvårdspersonal som initierar den individanpassade vårdprocessen. Exempel är vårdbegäran framställd av förvaltningsrätt, socialnämnd enligt LVM eller LVU, Polisen enlig lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB), men även samtal till 112 från annan person än patient eller företrädare för patient. Ytterligare exempel är överföring från rättspsykiatrisk vård enligt LRV till vård enligt 14 LPT. Även hälso- och sjukvården kan i undantagsfall ses som tredje part och initiera den individanpassade vårdprocessen genom att t.ex. vårda en medvetslös person där ingen formell vårdbegäran har framställts.

Nytt i begreppsmodellen för hälso- och sjukvård Nytt begrepp i NI samt förslag till ny definition remiss Vårdbegäran som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av medicinskt ansvar för en patient. handling som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar för en patient (Socialstyrelsens termbank)

Nytt i begreppsmodellen för hälso- och sjukvård Förslag till ny definition kontaktorsak Orsak till vårdbegäran för egen räkning som patient eller företrädare för patient anger. orsak till vårdkontakt som patient eller företrädare för patient anger (Socialstyrelsens termbank)

Nytt i begreppsmodellen för hälso- och sjukvård Uppdaterad beskrivning Nya begrepp

Nytt i informationsmodellen för hälso- och sjukvård Nya klasser och attribut

Nytt i informationsmodellen för hälso- och sjukvård Nya klasser och attribut Vårdbegäran Remiss Vårdbegäran för egen räkning eller från tredje part

Tillämpad modell vårdbegäran från tredje part

Frågor från chatten 35

Satsningar framåt! Susan Sverin

Dokumentationskrav - Kontinuerlig uppdatering av nya lagkrav

Rapporteringskrav - Se över kodverken kopplade till hälsodataregistren

Verksamheternas gemensamma behov - Utöka begreppsområden - Begreppsområden NI inte täcker idag - Hjälp att prioritera nationella behov - Referensgrupper

Utbildning - Interaktiv utbildning - Satsa på fler tillämpade modeller - Visa på konkreta användningsfall

Releaser - Behovsstyrda releaser