1 (10) 2017-02-15 Kursbeskrivning Utbildningens historia och plats i samhället 5 hp, grundläggande nivå, helfart inom Förskollärarprogrammet Kurskod: UB209Y Vårterminen 2017 Kursansvarig Birgitta Hammarström- Lewenhagen birgitta.hammarstromlewenhagen@buv.su.se Kursadministratör Maria Lund maria.lund@buv.su.se 08-12076252 Lärare Birgitta Hammarström- Lewenhagen birgitta.hammarstromlewenhagen@buv.su.se Examinator Bibi Cederloo Adrian Thomasson Linnea Bodén Birgitta Hammarström- Lewenhagen bibi.cederloo@buv.su.se 08-12076529 adrian.thomasson@buv.su.se linnea.boden@buv.su.se birgitta.hammarstromlewenhagen@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B www.buv.su.se registrator@buv.su.se
2 (10) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på https://mondo.su.se och söker upp kursen under Mina aktiva sajter.] Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via https://schema.su.se Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra for framväxten av samhällsinstitutioner för små barn i ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv, samt - beskriva och belysa förskolans idéarv och kunskapstraditioner och resonera kring betydelsen i nutida verksamhet. Kursens upplägg Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan inom Förskollärarprogrammet. Undervisningen bedrivs i seminarieform och föreläsningar och utgår från ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv på förskolans framväxt, idéarv och kunskapstraditioner. Kursen förutsätter självstudier av kurslitteraturen samt förberedelser för aktivt deltagande i kursgruppseminarier och studentarbetslagsarbete Kursgrupperna kommer att delas in i studentarbetslag vid det första seminariet, då seminarieplaneringen presenteras. Arbetet i självstyrande studentarbetslag sker med uppgifter som leder fram till de två sammanlänkade examinationerna. Studentarbetslagen förväntas
3 (10) utveckla former för kooperativt lärande och gemensam bearbetning av kurslitteraturen. Tid för detta är inlagt i schemaplaneringen. I arbetet med kursmålen/examinationen används även gällande styrdokument för förskolan (Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket) samt vissa delar ur digitaliserade offentliga utredningar som arbetsmaterial (se kurslitteraturlistan). En översikt över kursens obligatoriska litteratur finns på Mondos filsamling märkt kurslitteratur. Det är viktigt att kurslitteraturen finns tillgänglig vid seminarier och studentarbetslagsträffar då arbetsformen bygger på gemensam textanalys. Vilken litteratur som bearbetas vid respektive seminarium framgår av seminarieplaneringen som ligger på Mondo i filsamlingen. Som student får du själv kontrollera aktuellt datum och sal för just din kursgrupp i schemalänken. I kursen används lärplattformen Mondo med projektsajter för respektive kursgrupp. Digitala resurser såsom Forum, chatt och wiki finns för studenternas förfogande på projektsajten. Föreläsningar 30/3 12-14 G-salen Birgitta Hammarström Lewenhagen Den svenska educaremodellens framväxt 4/4 14-16 16-17 G-salen Birgitta Hammarström- Lewenhagen Adrian Thomasson Förskolans idéarv och kunskapstraditioner- Referenshantering Litteratur Litteraturlistan finns även tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart. Obligatorisk litteratur Hammarström-Lewenhagen, Birgitta (2013). Den unika möjligheten en studie av den svenska förskolemodellen 1968-1998. Diss. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, ss. 54 81, 162 172, 183 196, 212 256. (Finns som elektronisk resurs) (ca 100 s.) Hammarström-Lewenhagen, Birgitta (2016). Förskolans århundrade pedagogiska nyckeltexter om förskolans framväxt och idéarv. Malmö: Gleerups (ca 275 s.)
4 (10) Holmlund, Kerstin. (1996). Låt barnen komma till oss: förskollärarna och kampen om småbarnsinstitutionerna 1854-1968. Diss. Umeå: Pedagogiska institutionen, ss. 45 65, 80 85, 291 307. (Finns som elektronisk resurs) (ca 40 s.) Jönsson, Ingrid, Sandell Anna & Tallberg-Broman, Ingegerd (2012). Change or Paradigm Shift in the Swedish Preschool? I Sociologica Problemas E Practicas 69, ss. 47 61. (Finns som elektronisk resurs) (14 s.) Martin Korpi, Barbara. (2014). Förskolan i Politiken - om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) (97 s.) SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande av Barnomsorg och Skolakommittén. Del I, ss. 7 38. (Finns som elektronisk resurs) (30 s.) SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan - om betydelse av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan, ss. 19 42. (Finns som elektronisk resurs) (24 s.) Vallberg Roth, Ann-Christine (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag. Pedagogisk Forskning i Sverige, 6(4), ss. 241 269. (Finns som elektronisk resurs) (28 s.) Referenslitteratur Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket (Finns som elektronisk resurs) SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) SOU 1951:15. Daghem och förskolor. Betänkande om barnstugor och barntillsyn avgivet av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården. Stockholm: Socialdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) SOU 1972:26. Förskolan. Del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) SOU 1972:27. Förskolan. Del 2. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) Förväntad närvaro Denna kurs består av fem seminarier och två föreläsningar med mellanliggande arbete i studentarbetslag. Samtliga seminarier och de två föreläsningarna erbjuder möjlighet till analys och gemensam bearbetning av kurslitteratur och frågor som stöd för att nå kursens mål samt arbetet med examinationsuppgifterna, varför närvaro vid samtliga seminarier och
5 (10) föreläsningar starkt rekommenderas. Det femte seminariet är examinerande och därmed obligatoriskt. Frånvaro från detta muntliga examinationstillfälle (EX01) ska ersättas med ett extra examinerande seminarium, vilket denna termin sker den 26/4 kl.9-11 2017. Anmälan om deltagande vid detta examinationstillfälle görs till kursadministratör senast 25/4. Examination EX01 Gruppuppgift Genom gemensam bearbetning och tematisk analys av kurslitteraturen utifrån teman som ges vid kursintroduktionen ska gruppen redogöra for framväxten av samhällsinstitutioner för små barn i ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv, samt beskriva och belysa förskolans idéarv. Denna redogörelse examineras på det femte obligatoriska seminariet i form av muntliga presentationer kompletterat med en kort skriftlig sammanfattning. Sammanfattningen (lämpligen en Pp) läggs i Forum under ert arbetslag i examination EX01 den 27/4 kl. 23:59 Gruppens arbetsprocess och presentation ska bidra till förståelse av huvudsakliga utvecklingslinjer i hela det tidsspann som vi gemensamt studerar och bearbetar vid seminarier och i studentarbetslag enligt schema. Gruppens arbete förväntas samtidigt utgöra stöd för allas individuella examinationstexter (EX02). EX02 Den individuella examinationen ska utformas som ett konferenspaper till en tänkt läroplanshistorisk EU- konferens om förskolans institutionella framväxt, idéarv och kunskapstraditioner. Denna konferens äger rum i en tid då starkare fokusering på undervisning och lärande i institutioner för små barn framstår som ett internationellt fenomen. Du som skribent är en svensk förskollärarstudent som i din text översiktligt presenterar och kommenterar den svenska förskolemodellens historiska framväxt och innehåll från industrialiseringens genombrott fram till idag samt redogör för vad du anser kännetecknar betydelsefulla delar av den svenska förskolans idéarv och kunskapstraditioner. Din text ska också innehålla hur du ser på betydelsen av hur detta idéarv både syns och har förändrats i förskolans läroplan idag; gärna med stöd av citat. Övriga deltagare på denna tänkta konferens är förskollärare och förskollärarstudenter från andra europeiska länder; med sina respektive läroplanshistoriska och sociohistoriska berättelser om förskolans framväxt, idéarv och kunskapstraditioner. Nu möts ni och kan diskutera både vad utgör ett gemensamt idéarv och vad som skiljer olika förskolemodeller när det gäller småbarnsinstitutioners utformning och läroplanstradition;(dvs. hur man tänker om undervisning, omsorg, utveckling och lärande.) I ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv beskriver du och diskuterar såväl olika tidsperioders huvudsakliga motiv för den svenska educaremodellens utveckling som dess syn på omsorg, fostran och lärande som en integrerad helhet. Vad var drivkrafterna för utbyggnad av småbarnsinstitutioner och denna valda förskolemodell?
6 (10) Ditt läroplanshistoriska resonemang om undervisning/lärande, omsorg och fostran kan utgå från ett eller flera teman som exempelvis normer och värden, lek och utforskande, pedagogisk miljö, natur och hållbar utveckling, språk, kultur, matematik, omvärldsorientering och/ eller praktiskt estetiska uttrycksformer. I denna redogörelse och diskussion om den svenska förskolans idéarv och kunskapstradition utifrån dina valda utgångspunkter ska du använda dig av exempel från pedagogiska nyckeltexter; minst en text från den tidiga barnträdgårdsrörelsen, minst en text från brytpunkten på 1930- och 1940-talet samt även beskriva barnstugeutredningens betydelse. Du avslutar eller inleder din text med att synliggöra hur du uppfattar spåren av detta idéarv och betydelsen av förskolans läroplanstradition i den reviderade läroplanen (Skolverket 2016) och i den förskoledidaktiska debatten om omsorg, undervisning och lärande idag. Korrekta texthänvisningar till kurslitteraturen ska finnas i din redogörelse och underbygga de reflektioner du gör. Texten ska omfatta 2000-2500 ord inklusive en korrekt referenslista enligt gällande referensguide. En lathund för hur ett konferens paper kan skrivas finns på Mondo i filsamlingen. Där ligger även ett försättsblad. OBS! När du sparar ditt dokument för att lägga in det på Mondo (mappen uppgifter, examination EX02) den 27/4 kl. 23:59, sparar du det med ditt fullständiga namn och kurs enligt följande: Efternamn_Fornamn UB209Y, (använd ej Å,Ä,Ö.) Omexamination Reglerna för omexamination framgår av kursplanen. Nästkommande omexamination äger rum den 2/6 2017 Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör senast den 29/5 2017. Betyg och betygskriterier EX01 Muntlig redovisning G. Godkänd. För betyget G ska den muntliga framställningen visa att studenten enligt instruktioner i uppgiften har förmåga att redogöra för framväxten av samhällsinstitutioner för små barn i relation till samhällsförändringar, andra samhälleliga institutioner och nutida verksamhet. U. Underkänd. Examinationen uppvisar brister i relation för kriterierna för betyget G EX02 Individuell skriftlig uppgift För betyget E A ska studenten ha fullgjort uppgiften och lämnat in en väl disponerad text med korrekt referenshantering. A. Utmärkt. Studenten visar förmåga att:
7 (10) På ett mycket väl underbyggt sätt diskutera, redogöra för och kommentera framväxten av institutioner för små barn i ett läroplanshistoriskt och genomgående problematiserande sociohistoriskt perspektiv Identifiera och belysa mönster och förändringar i förskolans idéarv och kunskapstraditioner på ett väl underbyggt och genomgående problematiserande sätt med tydliga kopplingar till kurslitteraturens olika textgenrer samt reflektera och resonera över betydelsen i förskolans nutida verksamhet i relation till både ett läroplanshistoriskt och nutida sociohistoriskt perspektiv. B. Mycket bra. Studenten visar förmåga att: På ett väl underbyggt, problematiserande sätt diskutera och redogöra för framväxten av institutioner för små barn med stöd av ett belyst läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv På ett nyanserat och väl underbyggt problematiserande sätt belysa frilagda mönster i förskolans idéarv och kunskapstraditioner med tydliga och relevanta kopplingar till kurslitteraturen och resonera över betydelsen i förskolans nutida verksamhet i ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv. C. Bra. Studenten visar förmåga att: diskutera och redogöra för framväxten av institutioner för små barn på ett väl grundat sätt i ett tydligt läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv På ett nyanserat och väl grundat sätt beskriva, diskutera och belysa förskolans idéarv och kunskapstraditioner med tydliga och relevanta kopplingar till kurslitteraturen samt resonera kring betydelsen i förskolans nutida verksamhet. D. Tillfredsställande. Studenten visar förmåga att: På ett grundläggande sätt och till viss del väl underbyggt redogöra för och diskutera framväxten av institutioner för små barn i ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv På ett grundläggande sätt samt till viss del väl underbyggt beskriva och belysa förskolans idéarv och kunskapstraditioner med kopplingar till kurslitteraturen och resonera kring betydelsen i nutida verksamhet E. Tillräckligt. Studenten visar förmåga att: På ett grundläggande sätt redogöra för framväxten av institutioner för små barn i ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv På ett grundläggande sätt beskriva och belysa förskolans idéarv och kunskapstraditioner och betydelsen i nutida verksamhet med stöd av kurslitteraturen. Fx. Underkänd, något mer arbete krävs. Studentens examination uppvisar några mindre brister i relation till kraven för godkänt betyg. F. Underkänd, mycket mer arbete krävs. Examinationen uppvisar stora brister i relation till kraven för godkänt betyg vilket inkluderar kraven på en språklig godtagbar text enligt instruktion i examinationsuppgiften och godtagbar referenshantering. Studentens examination uppfyller ej angivna kriterier för E (tillräckligt).
8 (10) Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer. Betyget på EX02 blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.
9 (10) Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studentrad Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet (www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg.
10 (10) Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbiiobltek, Printomat mm.