EXAMENSARBETE. Människors upplevelser av tröst vid sjukdom. En litteraturstudie. Marika Isaksson Nathalie Lind. Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska

EXAMENSARBETE Människors upplevelser av tröst vid sjukdom En litteraturstudie Marika Isaksson Nathalie Lind Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Människors upplevelser av tröst vid sjukdom - En litteraturstudie People s experiences of consolation when being ill - A literature study Marika Isaksson Nathalie Lind Kurs: Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Åsa Nilsson

2 Människors upplevelser av tröst vid sjukdom - En litteraturstudie People s experiences of consolation when being ill - A literature study Marika Isaksson Nathalie Lind Luleå Tekniska Universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Abstrakt Alla människor behöver tröst. Tröst är ett mänskligt behov som måste uppnås innan läkning blir möjligt. Det saknas en enig definition av tröst. I denna litteraturstudie sågs tröst utifrån en känsla av att inte lida, inte vara orolig eller mindre olycklig. Tröst är något som hjälper människan att känna lugn, glädje och ro. Sjuksköterskor saknar kunskap och riktlinjer hur de ska tillmötesgå människors behov av tröst. Detta är orsaken till att de undviker att möta människors lidande. För att stärka sjuksköterskans tröstarbete behövs förståelse för hur människor upplever tröst. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva upplevelser av tröst hos människor med sjukdom. En kvalitativ innehållsanalys gjordes, tretton vetenskapliga studier analyserades och resulterade i tre kategorier att vilja känna närhet till andra, att inre styrka förändrar perspektivet, att andlighet och bön ger mening. Människor med sjukdom fann tröst i närhet till familjen och med personer med liknade diagnos samt med sjukvårdspersonal. Läkande relationer kunde vara att träffa andra och prata fritt om tankar och känslor. Det upplevdes tröstande när inre styrka hjälpte till att fokusera på annat än sjukdom och att söka annat i vardagen gav glädje. Andlighet och bön gav tröst, oro minskade samt gav mening i livet. Förslag till vidare forskning om upplevelsen av tröst är att fokusera på i andlighetens betydelse. Nyckelord: Tröst, lidande, upplevelse, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie, sjuksköterska

3 Tröst är ett mänskligt behov och måste uppnås före den lidande kan vända uppmärksamheten till processen av läkning. Det finns ingen samstämmig definition av konceptet tröst (Malinowski & Leeseberg-Stamler, 2002). Tröst lindrar, inger ro, är en känsla av glädje, lättnad, hjälp och vägledning. Tröst innebär också själstyrka, mod, hoppfullhet, tillit samt förtröstan. Att känna tröst kan innebära att ensamhet inte upplevs, det ger människan kraft och människan är inte ensam i lidandet. Trösten möjliggör vägen mellan lidandet och lust. Att bekräfta människans lidande är det första steget som leder människan ur lidandet (Mattsson- Lidsle & Lindström, 2001). Det finns många individuella skillnader hur tröst upplevs (Cameron, 1993; Siefert, 2002). Att trösta har länge varit en sjuksköterske uppgift (Morse, 2000). Genom tiderna har tröst haft ett centralt fokus och är ett önskat resultat i omvårdnad. Sjuksköterskor beskriver att det är möjligt att trösta och att alla människor behöver tröst. Tröst beskrivs som att öppna en dörr till lidandet, genom att visa sin sårbarhet möjliggjordes tröst för lidande personer (Roxberg, Eriksson, Rehnsfledt & Fridlund, 2008). Lidandet är personligt och skildrar hur personen förstår upplevelsen av sjukdom. Ofta är lidandet relaterat till fysisk smärta, men kan också innebära lidande på andra sätt. Sjukdom behöver inte innebära lidande utan det är människans egen upplevelse som avgör om dennes smärta ska tolkas som lidande eller inte (Toombs, 1993, s. 42-43). Människor beskriver sitt lidande som hjärtskärande, svårt att gå igenom och svårt att förklara med ord. Det finns många synonymer av lidande som ångest, oro, sorg, obehag, hårda tider samt ge upp sin frihet. Lidandet är ständigt närvarande, även om tankarna är riktade mot annat. Människor beskriver att de är ensamma i lidandet, ingen vet vad just den människan går igenom (Morse, 2001; Pilkington & Kilpatrick, 2008). Ångest kan vara orsak till lidande och första steget att övervinna oro eller ångest är att omvandla det till lidande (Eriksson, 1994, s. 30-31). För att kunna lindra lidande bör uppmärksamhet ges till människans förståelse av sjukdomen eller situationen (Toombs, 1993, s. 42-43). Den som lider och uthärdar någonting benämns ofta för patient. Patientbegreppet är inte endast begränsat till sjukdom utan har en varierande betydelse. De senaste åren har patientbegreppet varit knutet till medicinsk- behandling eller diagnos i och med detta förbises

4 människans lidande. Trots att lidande inte längre ses i begreppet patient har lidandet inte försvunnit som en del av människans verklighet (Eriksson, 1994, s. 25-27). I denna litteraturstudie benämns patienter som människor med sjukdom för att ge fokus till deras upplevelser av tröst som är en väg ur lidandet. Enligt Malinowski och Leeseberg-Stamler (2002) ses samband mellan välbefinnande och tröst inom hälso-och sjukvården, därför måste tröst betraktas som ett nödvändigt inslag inom vården. Den vanligaste definitionen av hälsa är Världshälsoorganisationens, WHO:s definition från 1946 som beskriver det som ett tillstånd av fullkomlig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom. (WHO, 1946, s.1). Denna definition har ytterligare omarbetats och enligt WHO (2003) idag definieras hälsa som ett jämviktstillstånd mellan fysisk, psykisk, emotionellt, socialt och andligt välbefinnande, vilket innebär att vården måste bedrivas i ett holistiskt perspektiv. Enligt Socialstyrelsen (2005) innefattar omvårdnad människans fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga behov. Därför skall behoven mötas och uppmärksammas med adekvata åtgärder. Cassel (1991) förklarar att den lidande kan få adekvat vård först när dennes lidande är uppmärksammat och endast vid det tillfället kan påfrestningen lättas. Roxberg et al. (2008) anser att tröst beskrivs av sjuksköterskor uppkomma i mötet och närvaron med människor med sjukdom. Enligt Norberg, Bergsten och Lundman (2001) kan tröst ges när sjuksköterskor inger förtroende samt tillit för att kunna ta del av människans lidande och därmed kunna ge tröst. Genom att ha viljan att lyssna och finnas tillgänglig för människor med sjukdom blir tröst möjlig. Sjuksköterskor har en viktig del i att uppmärksamma människans känslor och hur dennes lidande visas. När människan med sjukdom uttrycker känslor som sorg, hat, smärta, ilska samt sårbarhet öppnas möjligheter till att ta emot tröst. I vårdpraktiken upplever sjuksköterskor det motsägelsefullt genom att de ska både vara kunniga och skickliga samtidigt som de ska vara öppna för okända och se det unika hos individer. Det är oklart för sjuksköterskor vad som formar människor med sjukdoms tröst eller obehag och vad som är den korrekta omvårdnadsinterventionen samt vilka tankemönster som ska användas för att tillgodose god omvårdnad. Tröst och obehag måste förstås och

5 respekteras om sjuksköterskor ska kunna hjälpa människor (Mitchell & Pilkington, 2000). Sjuksköterskor har en önskan samt ser behov av tröst hos människor med sjukdom, dock saknar de förmågan att veta hur de ska trösta människor vilket medför känslor av förtvivlan. Denna förtvivlan är stark i mötet med lidande människors familj och i mötet med deras sorg och bidrar till att de inte kan ge tröst. Sjuksköterskor vill ge tröst men har svårt att inse hur de skulle trösta i en tragisk situation (Söderberg, Norberg & Gilje, 1996). Tröst är en välbekant term för sjuksköterskor, men det saknas riktlinjer för hur tröstande interventioner ska användas (Kolcaba, 1994). I en studie av Mitchell och Pilkington (2000) beskriver sjuksköterskor att de känner obehag med människor och dennes familj när de lider. Många sjuksköterskor uttrycker osäkerhet hur eller vad de ska säga för att vara hjälpande. Sjuksköterskor anser att de inte har blivit förberedda med kunskap och anser att de måste få erfarenhet eftersom att sjuksköterskor undviker att ha en meningsfull dialog till människor med sjukdom. Johansson, Roxberg och Fridlund (2008) visar att sjuksköterskors korta livserfarenhet gjorde att de undvek människor med sjukdoms behov av tröst. Sjuksköterskor upplever skillnad mellan hur tröst beskrivs i teorin och hur det utförs i praktiken. Tröst ses snarare som oplanerat och en omedveten handling, att trösta en människa uppkommer i mötet med sjuka människor. Om denna spontanitet inte framkommer i mötet så undviker sjuksköterskor att trösta människor med sjukdom. Sjuksköterskor anser att det saknas riktlinjer för hur tröst implementeras i dagliga uppgifterna. De menar när tid saknas tvingas människor att vänta på ett tillfälle när sjuksköterskan har mer tid för människan. Sjuksköterskor anser att människor med sjukdoms behov av tröst måste tillmötesgås direkt. Denna litteraturstudie ger kunskap som kan användas för att öka kvalitén av omvårdnaden för människor i behov av tröst. Kunskap om hur människor med sjukdom upplever tröst kan användas för att identifiera och stödja de behov av tröst som människor har. Den kunskap som denna litteraturstudie ger kan användas av sjuksköterskor för att utforma vårdarbetet så att detta stödjer människor i att finna tröst. Eftersom människan med sjukdom är den som har informationen om vad han eller hon upplever och finner tröst i är denna utgångspunkt av

6 betydelse för att de ska känna sig tröstade. Syftet är därför att beskriva människors upplevelser av tröst vid sjukdom. Metod Litteratursökning och kvalitetsbedömning Utifrån studiens syfte har en pilotsökning genomförts för att se om det fanns underlag för att genomföra en litteraturstudie (Holloway & Wheeler, 2010, s. 341). Detta hjälper också läsaren att följa författarnas tillvägagångssätt och hur slutsatser kunde dras (Holloway & Wheeler, 2010, s. 302-303). För genomförandet av litteratursökningen utformades en planering enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006, s. 61-62). Läsaren kan på detta sätt självständigt bedöma om studien är trovärdig genom att följa den strukturerade redovisningen av processen (Polit & Beck, 2008 s. 748). Databaser som svarade mot syftet identifierades och sökorden anpassades efter de olika skillnaderna i varje databas. Sökorden anpassades med hjälp av katalogiseringsord för att sökningen skulle resultera i relevanta nyckelord i artiklarnas titlar och abstrakt. Booleska sökoperatörer And och Or användes för att kombinera söktermerna på olika sätt. De bibliografiska referensdatabaser som användes var PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Sökord som användes var följande: Consolation, Comfort, Suffer, Communication, Coping, Nursing, Patient, Experience, Patients experiences, Nurse patient relations, Adaption psychological, Suffering, Empathy, Narratives. Sökorden trunkerades vilket betyder att ändelsen av ordet tas bort, stammen blir kvar och databasen söker ordet med alla tänkbara ändelser (Willman et al., 2006 s. 68-69). Utifrån sökträffarnas intressanta titlar för studien lästes abstrakten och artiklar valdes därefter ut för kvalitetsgranskning och kvalitetsbedömdes enligt Willman et al.(2006) artiklar med låg kvalitet exkluderades ur studien. Därefter gjordes en manuell litteratursökning utifrån studiernas referenslistor för att säkerställa att inga studier som svarade mot syftet missades. Då inkluderades ytterligare tre studier som svarade mot syftet. Inklusionkriterier som användes var engelsk och svensk text, kvalitativa studier, patienters upplevelse, människor, publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter samt

7 peer reviewed. Exklusionskriterier var närstående. Fokus var att beskriva upplevelsen av tröst, därav begränsades inte studien av de lidande personers ålder, sjukdomar eller tidsepok. Tabell 1. Översikt av litteratursökning i databaser PubMed 2011-01-24 Sök *) Söktermer Antal träffar Återkommande Lästa Valda artiklar nr artiklar **) abstrakt 1. FS Consolation 73 55 3 2. FS Comfort 10568 3. FS Suffer 18345 4. MSH Nursing 128865 5. MSH Empathy 8886 6. FS Patient experience 141924 7. MSH Adaptation Psychological 68870 8. MSH Nurse-patient relations 19325 9. MSH Communication 222042 10. FS Consol* 12142 11. FS Comfort* 16991 12. FS Suffer* 106477 13. FS Coping 78682 14. 10 OR 11 AND 12 AND 5 AND 6 1** 6 2 6 15. 5 AND 4 AND 7 AND 6 AND 13 AND 1 OR 2 25 2** 25 1 Psych Info 2011 01 24 16. FS Consolation 588 17. FS Comfort 8353 18. FS Empathy 20247 19. FS Nursing 102991 20. FS Patient 209343 21. FS Experience 280149 22. FS Communication 225274 23. 16 AND 17 AND 22 5 5 1 CINAHL 2011-01-24 24. MSH Comfort 1059 25. FS Consolation 53 4** 45 26. FS Experience 60142 27. MSH Suffering 970 28. MSH Patients 2667 39. MSH Communication 18942 30. MSH Adaptation, Psychological 10342 31. MSH Nurse-patient relations 14818 32. MSH Empathy 2369 33. FS Patient 323379 34. FS Nursing 393746 35. FS Narratives 6748

8 Tabell 1 (forts.). Översikt av litteratursökning i databaser 36. Journal of Advanced Nursing 23 2** 15 1 AND 26 37. 24 AND 30 AND 31 AND 32 8 8 1 38. 24 AND 31 AND 32 9 9 1 * = MSH Mesh, FS Fritext. ** = Sökningarna resulterade i samma artiklar Artiklar från sökning: 10 st. Artiklar från referenser: 3 st. Totalt antal artiklar: 13 st. Kvalitetsgranskning av artiklar gjordes efter Willman et al.(2006, s. 156-157) utifrån protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod; Bilaga H samt en guide för granskning av kvalitativa artiklar av Polit och Beck (2008, s. 128-130). Varje fråga med positivt svar fick ett (1) poäng respektive negativt svar tilldelades noll poäng utifrån bedömningsformuläret, irrelevanta frågor togs bort. Den totala poängsumman räknades ut i procent. Därefter bestämdes gradering av kvalitet. Graderingen gjordes tregradig; Grad I 80-100 % hög kvalitet, grad II 70-79 % medel kvalitet och grad III 60-69 % låg kvalitet (Willman et al, 2006, s. 95-96). Tabell 2. Översikt av kvalitetsgranskning av studier ingående i analysen (n=13) Författare/År/ Land Carson & Mitchell/1998/ Kanada Fagerström et al.,/1998/ Finland Typ av studie Kvalitativ Kvalitativ Deltagare 17 personer som lever med kronisk smärta 38 patienter på medicinavdelning 37 patienter på kirurgavdelning Metod Datainsamling/Analys Intervjuer/Deskriptiv Semi-strukturerade intervjuer/ Hermeneutisk tolkande Huvudfynd Samvaro med andra ger tröst, hopp om lindring och vägleder vardagen Nöjd med att få behov av tröst tillgodosedda Kvalitet (Hög Medel Låg) Hög Hög

9 Tabell 2. (forts.) Översikt av kvalitetsgranskning av studier ingående i analysen (n=13) Hawley & Irurita/1998/ Australien Kvalitativ 13 personer som ska genomgå en bypass operation Intervjuer/ Grounded Theory Bibehålla eller återskapa en relation med Gud för att finna tröst Hög Liu, Mok & Wong/2005/ Kina Langegard & Ahlberg/2009 Sverige Schwarts & Fleming- Cottrell/2007/ USA Tutton & Seers/2003/ Storbritannien Talseth et al.,/2003/sverige Norge Walker/2002/ Australien Walker/1996/ Australien Williams & Irurita/2006/ Australien Yousefi et al.,/2009/ Iran Öhlén & Holm/2006/ Sverige Kvalitativ Kvalitativ Kvalitativ Kvalitativ Kvalitativ Kvalitativ Kvalitativ Kvalitativ 20 patienter med cancer 10 patienter med obotlig cancer 5 patienter med varierande sjukdomar 19 äldre patienter med varierande sjukdomar 2 suicidala patienter 17 medicinska/ kirurgiska patienter 17 medicinska/ kirurgiska patienter 40 patienter med olika sjukdomar Kvalitativ 22 hospitaliserade patienter Kvalitativ 9 kvinnor med bröstcancer Intervjuer/ Kvalitativ innehållsanalys Semistrukturerade intervjuer/ Ständig jämförande analys Multipla djup-intervjuer/ Fenomenologisk Djup-intervjuer, deltagande observationer/ Etnografisk analys Narrativa-intervjuer/ Fenomenologiskhermeneutik Narrativa berättelser/grounded Theory Narrativa berättelser/tolkande Formella och informella intervjuer, fältobservationer/grounded Theory Djup-intervjuer/ Fenomenologisk Narrativa intervjuer/ Fenomenologisk- Hermeneutik Fördelaktiga/ ogynnsamma uttryck som ger tröst/missbelåtna känslor Tröst hittades i gemenskap, självkontroll, bekräftelse och i acceptans Spiritualiteten har en central betydelse av tröst Tröstens/icketröstens natur, Faktorer som påverkar villkor för tröst/ icketröst Kämpa för att bli redo för tröst Tröst uppkom genom sjuksköterskans bemötande Vikten av tröst för välmående Tröst upplevdes genom personlig kontroll och aktiviteter Tröst är ett behov Omvandlade förtvivlan till tröst Hög Hög Hög Hög Hög Medel Hög Hög Hög Hög

10 Analys Kvalitativ innehållsanalys är en analys av innehållet av narrativ data för att identifiera framträdande teman och mönster i dessa (Polit & Beck, 2008, s. 517). En kvalitativ studie kan göras med manifest eller latent ansats. Den manifesta ansatsen innebär att beskriva det synbara i texter/data medan den latenta beskriver samt tolkar innebörder i texter (Downe- Wamboldt, 1992; Polit & Beck, 2008, s. 492-493). En manifest ansats användes i denna litteraturstudie med inifrånperspektiv som fokuserade på upplevelser av tröst hos lidande personer. Burnard (1991) och Downe-Wamboldt (1992) beskriver att målet med en kvalitativ innehållsanalys är att strukturerat samla in textenheter som svarar mot syftet. Metodval för denna litteraturstudie har inspirerats av Downe-Wamboldt (1992). Textenheter kan vara ord, meningar och fraser, samt ska vara fria från tolkning. Textenheterna måste ses ifrån helheten, för att inte tappa kontexten. Kvalitativ innehållsanalys innebär vidare att liknande textenheter samlas ihop för att bilda ett kategorisystem. Ett av de viktigaste valen av författarnas arbete var uttagandet av textenheterna. Efter att alla textenheter valts ut kondenserades textenheterna, vilket innebär att utifrån textinnehållet bibehölls kärnan av upplevelsen. Textenheterna med liknande innehåll sammanfördes till kategorier, detta gjordes stegvis för att bilda bredare kategorier. När innehållet i varje kategori är skiljt från varandra bildas slutgiltiga kategorier. Under analysprocessen flyttas fokus fram och tillbaka till originaltexten för att säkerställa att ingen tolkning sker samt för att bevara hög tillförlitlighet i kategorierna, även för att innehållet inte gått förlorat (Burnard, 1991; Downe-Wamboldt, 1992). Det är av stor vikt att systematiskt kontrollera att kategoriseringen sker med noggrannhet under analysprocessen för att inga tolkningar ska göras. När innehållet i varje kategori är skiljt från varandra kan analysprocessen anses som slutförd (Downe-Wamboldt, 1992). Inledningsvis identifierades 358 textenheter som blev i första kategoriseringen 30 kategorier, flera kategoriseringar gjordes och reducerades slutligen till tre slutgiltiga kategorier.

11 Resultat Tabell 3 Översikt av resultatet Kategorier (n = 3) Att vilja känna närhet till andra Att inre styrka förändrar perspektivet Att andlighet och bön ger mening Att vilja känna närhet till andra Sex studier (Carson & Mitchell, 1998; Liu, Mok & Wong, 2005; Talseth, Gilje & Norberg, 2003; Williams & Irurita, 1998; Yousefi, Abedi, Yarmohamadian & Elliott, 2009; Öhlén & Holm, 2006) visar att andras närvaro och empati hjälpte lidande människor med sjukdom att uppleva tröst. Människor behövde samtala och ge utrymme för känslor och tankar, vilket hjälpte till att acceptera situationen (Talseth, Gilje & Norberg, 2003; Yousefi, Abedi, Yarmohamadian & Elliott, 2009; Öhlén & Holm, 2006). I studier (Carson & Mitchell, 1998; Liu et al., 2005; Talseth et al., 2003; Tutton & Seers, 2004; Williams & Irurita, 2006; Yousefi et al., 2009) kände människor med sjukdom sig sedda när de accepterades och bemöttes som en jämlike. De kände sig även sedda när sjukdom inte var i fokus och när någon var intresserad och ville lugna. I en studie (Tutton & Seers, 2004) beskrev människor med sjukdom tröst som välbehag och belåtenhet. Tre studier (Langegard & Ahlberg, 2009; Talseth et al., 2003; Öhlén & Holm, 2006) visade att genom att kunna prata med någon uppstod förståelse som gjorde tröst möjligt, människor med sjukdom beskrev att få berätta sina historier samt uttrycka känslor öppet bidrog till tröst. Förtvivlan lättades då lidandet var sett och förstått av andra och det gav styrka att hantera livet. Även att få vara tillsammans med familj lindrade oro och gav trygghet för personen. I notice when I am alone... then you feel without significance. You feel without value and I think that is not so good. If you have someone close, you feel valued as a human being and you grow as a person... you also manage to do more (Talseth, et al., 2003, s.619).

12 Två studier (Carson och Mitchell, 1998; Langegard & Ahlberg, 2009) visar att människor med sjukdom behöll lidandet för sig själv för att inte oroa andra. Gemenskap med familjen var betydande dock var den också krävande och betungande i de situationer där människor med sjukdom behövde trösta andra. En studie (Öhlén & Holm, 2006) visade att familjens deltagande i den sjuka människans omvårdnad främjade gemenskap och möjliggjorde samtal. Människor med sjukdom upplevde tröst ifrån familjens förståelse vid bristande förmåga att delta i familjeaktiviteter samt få tillåtelse till egen tid. När barnens behov uppfylldes samt när de fick kroppskontakt med familjen upplevde människor med sjukdom trygghet. De blev lättnade över att inte behöva låtsas inför andra utan kunde istället vara närvarande. I en studie (Yousefi et al., 2009) upplevde människor med sjukom att familjen gjorde små saker för personers välbefinnande som skala frukt. Två studier (Talseth et al, 2003; Öhlén & Holm, 2006) visade att kroppskontakt med partner gjorde att människor med sjukdom kunde vara sig själv, de var tillsammans antingen i tystnad eller grät och pratade. Att finna familjens livsrytm öppnade möjligheten att ta tillvara på tillfällen i vardagen. I en studie (Liu et al., 2005) upplevde människor med sjukdom att andra visade sitt stöd genom besök, även om de andra inte visste hur de skulle uttrycka sig I like that my son is beside me, both he isn t homesick for me and he is strength [for] my heart (Yousefi et al., 2009, s. 1895). I tre studier (Carson & Mitchell, 1998; Fagerström, Eriksson & Bergbom-Engberg, 1998; Liu et al., 2005) ansåg människor med sjukdom att distraktion var viktigt. Människornas uppmärksamhet riktades till annat än smärta exempelvis till att vara ute i naturen eller prata som vanligt med bekanta. Mötet med likasinnade beskrevs i tre studier (Langegard & Ahlberg, 2009; Williams & Irurita, 2006; Öhlén & Holm, 2006) då människor med samma diagnos upplevde speciell gemenskap vilket var hjälpande och möjliggjorde tillfälle att dela med sig. Det hjälpte människan att delta i aktiviteter. Det gav även möjlighet att ge och ta emot stöd som upplevdes mindre krävande och avslappnande. Sex studier (Fagerström et al., 1998; Langegard & Ahlberg, 2009; Talseth et al., 2003; Walker, 2002; Williams & Irurita, 1998;Yousefi et al., 2009) visade att människor med sjukdom beskrev att välkomnas av ett

13 leende var tröstande. De upplevde att närvarande sjukvårdspersonal som lyssnade främjade samtal. Samband skapades med sjukvårdspersonal vilka var trevliga, lugna vilket gav tröst. I en studie (Yousefi et al., 2009) beskrevs en sjuksköterskan vara mänsklig då hon lugnade människan som önskade tröst, bot var inte tillräckligt. I sex studier (Fagerström, et al., 1998; Liu et al., 2005; Talseth., 2003; Walker, 2002; Williams & Irurita, 2006; Yousefi et al., 2009) blev människor med sjukom imponerade när de bemöttes som en hel människa. När någon frågade hur det stod till gav det trygghet och minskad oro. Vårdmiljön hade betydelse, i en studie (Yousefi., 2009) förväntade sig människor med sjukom att bli vårdade i en lugn och ren miljö, verkligheten uppfyllde inte alltid detta. I sex studier (Carson & Mitchell, 1998; Fagerström, et al., 1998; Liu et al., 2005; Walker, 2002; Walker, 1996;Williams & Irurita, 2006) förväntade människor med sjukom rätt behandling och information av förbättrat tillstånd, vilket var bekräftande. Människor med sjukom kände uppmuntran, lugn och tröst. Vid dessa tillfällen ansåg människor med sjukom att hänsyn skulle tas till deras känslor. När de kände tillit till sjuksköterskans kunskap infann sig välbefinnande, dock saknades ofta tid med sjuksköterskan En studie (Langegard & Ahlberg, 2009) visade att det var omöjligt att känna tröst när människor med sjukom inte förstod innebörden av sin sjukdom. I felt like I could get better, that I was in get-better mode from that moment on. Up until then, I had been very sick and it had been a mystery-type thing I couldn t understand (Walker, 1996, s. 42). Människor med sjukom upplevde i tre studier (Liu et al., 2005; Langegard Ahlberg, 2009; Walker, 2002) sig sedda av sjuksköterskor som gjorde det lilla extra som att besöka dem utöver schema, skicka brev eller när någon höll sina löften. Vidare beskrev människor med sjukom i en studie (Tutton & Seers, 2004) att det lilla extra hade stor betydelse för välbefinnandet. Det lilla extra innebar att få extra uppmärksamhet som massage, tvättat hår eller kuddar ordnade. I två studier (Walker, 2002; Walker, 1996) upplevde människor med sjukom att oro minskade vid information om närstående. I tre studier Walker, 2002; Walker, 1996; Williams & Irurita, 2006) upplevde människor med sjukdom att när en relation till sjuksköterskan skapades var det lättare att skämta. De upplevde att sjuksköterskor lyste upp

dagen och skratt gjorde att sjukdom glömdes en stund. Empati, spontanitet var viktigt för att situationen skulle lättas. Tröstande humor upplevdes när sjuksköterskan sagt: You ve been in here so many times, Mrs S, that they re going to name a wing in the new hospital for you (Walker, 2002, s.45). Att inre styrka förändrar perspektivet I en studie (Öhlén & Holm, 2006) beskrev människor med sjukom att tröst var olika beroende på hur lidandet hade uthärdats. En dialektisk process mellan fördelar av förtvivlan och tröst beskrevs, de menade att förtvivlade erfarenheterna öppnade för tröst. Vidare beskrev människor med sjukom i en studie (Williams & Irurita, 2006) att tröst var möjligt och även en liten tröst var viktigt. Tröst gjorde att tidigare svackor mindre märkbara. Människor med sjukom upplevde att tröst varierade med tid och känslomässiga obehag påverkade tröst negativt. I två studier (Langegard & Ahlberg, 2009; Williams & Irurita, 2006) beskrev människor med sjukdom att deras inre styrka och ogynnsamma omständigheter påverkade den personliga kontrollen. Deras inre styrka gjorde att de kunde påverka situationen vilket hav tröst och självkänsla. I två studier (Carson & Mitchell, 1998; Williams & Irurita, 2006) beskrev människor med sjukdom att trots svår smärta försökte de sitt bästa, de var bestämda att bli bättre vilket var bästa sätt för kroppen att läka. De var bestämda att övervinna lidandet mentalt för att besegra sjukdom. I found that mind over matter, I was able to overcome the big stroke so much better than a person that doesn t have the same mental approach to it and I felt that the reason that I was able to sort of get back and have a period of years looking after myself was my mental attitude towards it (Williams & Irurita, 2006, s. 409). I en studie (Williams & Irurita, 2006) beskrev människor med sjukdom att de hade ett personligt ansvar att vara aktiv i tillfrisknandet. Det bidrog till fysisk läkning, tröst, hopp och hjälpte människan att gå vidare och leva mer. De ansåg att endast de själva kunde lösa svårigheter och tillfrisknandet. Människor med sjukdom lade stor vikt vid att få klara av saker i egen takt. Vidare beskrev människor med sjukdom i en studie (Walker, 2002) att tidigare minnen av tröst hjälpte vid senare sjukdom. I två studier (Langegard & Ahlberg, 2009; Öhlén & Holm, 2006) beskrev människor med sjukom att få vara ensam var ett behov och att vara ensam med tankar och kropp gav tröst. Vidare beskrev människor med 14

15 sjukdom i en studie (Talseth et al., 2007) att gråta i ensamhet gjorde att de klarade av situationen och ångesten lindrades. I en studie (Liu et al., 2005) upplevde människor med sjukdom att andras lyckade fall av bot och behandling stärkte förtroende och inspirerade till kämparanda. Vidare beskrevs i två studier (Liu et al., 2005; Öhlén & Holm, 2006) att ha hopp om lyckad behandling gav ändrat tankesätt samt lindrat lidande. Hoppet upplevdes ge människor med sjukdom inre kraft och hjälpte dem att klara av sjukdom. I en studie (Williams & Irurita, 2006) beskrev människor med sjukdom att tröst uppkom av positiva känslor med en optimistisk inställning till livet och det gav lycka och en stämning av själslighet. I tre studier (Carson & Mitchell, 1998; Tutton & Seers, 2004; Williams & Irurita, 2006) såg människor med sjukdom fram emot rehabilitering och aktiviteter vilka involverade kroppen fysiskt och känslomässigt. Det gav lindring och tröst eftersom det gav hopp för framtiden. you ve got to keep going if you don t do it you won t do it If you don t want to do it you won t bloody walk (Williams & Irurita, 2006, s. 409). I en studie (Öhlén & Holm, 2006) beskrev människor med sjukdom att tidigare ha tagit dagligt liv och framtiden förgivet. De upplevde tröst när de visade upp det normala för andra. Människor med sjukdom behöll vardagen vanlig samtidigt mötte de osäkerhet om förändring av livet. Vidare beskrev människor med sjukdom i en studie (Carson & Mitchell, 1998) att sjukdom hade bidragit till avslutad karriär och de kunde inte längre arbeta. Därför kunde människor med sjukdom aktivera sig volontärarbete hemifrån vilket gjorde existensen värdefull. I en studie (Öhlén & Holm, 2006) upplevde människor med sjukdom en djup entusiasm för livet genom att de hade öppnat sina sinnen, breddat perspektivet på livet och fick tid att leva mer fullt ut än tidigare. De önskade att söka något nytt i livet vilket beskrevs vara en present till sig själv, de reflekterade över att göra rätt sak i livet. Vilket gjorde att de omvärderade situationen och lämnade gamla ideal och rutiner. Förändrat perspektiv gav glädje, styrka, tröst och balans i livet. Att andlighet och bön ger mening I tre studier (Hawley & Irurita, 1998; Langegard & Ahlberg, 2009;Schwarz & Fleming-

Cottrell, 2007) beskrev människor med sjukdom att i det värsta fysiska tillståndet upplevdes tröst genom andlighet. Andlighet betraktades som ett orubbligt stöd som de kunde använda och falla tillbaka på under livet. Människor förlitade sig och var beroende av andligheten, nervositet eller rädsla fanns inte. De upplevd avslappning och tacksamhet för allting av i guds närvaro. I två studier (Hawley & Irurita, 1998; Schwarz & Fleming-Cottrell, 2007) beskrev människor med sjukdom att tröst kom från eller genom gud samt att gud lyssnade till deras böner. Tröst var ett uttryck för andlig natur eller förstärkning från deras gud, känslor av lättnad, fred och välsignelse. I tre studier (Hawley & Irurita, 1998; Langegard & Ahlberg, 2009; Schwarz & Fleming-Cottrell, 2007) upplevde människor med sjukdom att tröst hittades i andlighet när sjukdom eller skada behövde övervinnas. De kände sig utrustade genom andlighet för att brottas med svårigheter, de menade att andligheten utgjorde halva kampen. I know I need to pray to seek God and the comfort He brings. When I pray I know God will listen, He has His hands on things and it s under control. Even if I pop off, the Lord is into nursing care going to prepare a place for me (Hawley & Irurita, 1998, s.10). Människor med sjukdom beskrev i två studier (Hawley & Irurita, 1998; Schwarz & Fleming- Cottrell, 2007) att sluta fred med gud var viktigt för att kunna framföra synpunkter till honom. Några skäl till att sluta fred med gud beskrevs uppstå vid insikt att fel kunde uppstå på sjukhus vilket kunde leda till döden. Det innebar att om de skulle dö hade de gjort upp med skaparen. En känsla av fred med gud uppkom genom att inte vara orolig inför döden och att komma till himlen. Tre studier (Hawley & Irurita, 1998; Williams & Irurita, 2006; Schwarz & Fleming-Cottrell, 2007) visade att människor med sjukdom hittade tröst i guds plan. Det sågs vara ett skäl till den utsatta situationen. De upplevde att sjukvården och att de själva kunde bidra till att komma vidare, resten beskrevs ligga i gudarnas knä. Människor med sjukdom gjorde frid med gud genom att framföra sin vilja att dö till gud om det ingick i planeringen. I tre studier (Hawley & Irurita, 1998; Schwarz & Fleming-Cottrell, 2007) beskrev människor med sjukdom att de kände lättnad när de visste hur de skulle upprätthålla relationen till gud. De beskrev att tron på gud upprätthölls trots prövningar i livet. Andlighet upplevdes av människor med sjukdom i en studie (Schwartz & Fleming-Cottrell, 2007) ge möjlighet att se livet optimistiskt, trots allt som hänt i livet. Genom andligt stöd fick de definitivt hjälp ifrån gud och självförtroendes ökade då de kunde blicka framåt. 16

17 Andligheten sågs som ett hopp, ett botemedel och gav makt till tillfrisknande. I en studie (Langegard & Ahlberg, 2009) beskrev lidande person människor med sjukdom känna samhörighet med gud, minst viktigt var tillhörighet med andra. Vidare människor med sjukdom i en studie (Schwarz & Fleming-Cottrell, 2007) att andlighet och tro var nummer ett i livet och att allt relaterade till detta. Andligheten hjälpte till att definiera livets sanna mening. I en studie (Hawley & Irurita, 1998) beskrev människor med sjukdom att frid med gud uppkom i samtal med präst samt gav förståelse för att döden kunde vara ett faktum. människor med sjukdom blev tröstade när de fick brev med böner som bevis på att andra tänkte på dem. De behövde någon som bad för dem när de själva inte klarade av det. Vidare upplevde människor med sjukdom i en studie (Schwarz & Fleming Cottrell, 2007) att andlighet var avgörande för möjligheten att hantera olika situationer. I två studier (Hawley & Irurita, 1998; Yousefi et al., 2009) beskrev människor med sjukdom en känsla att gud fanns överallt och han visste allt den enskilde personen involverade sig i. Gud beskrevs ha uppmanat till ständig bön och lugn infann sig vid utövandet av religiösa riter. människor med sjukdom bad för att söka guds tröst, när de vårdade sin relation till gud kände de tröst. I en studie (Hawley & Irurita, 1998) beskrev människor med sjukdom att sättet att be på varierade och var individuellt. Miljön beskrevs ha betydelse för bön, tyst miljö avgjorde om de kunde be. Svårigheter att söka guds tröst genom bön upplevdes när vårdrutiner eller sjukdom avbröt tankar. Lord I pray asking you to help me get through this operation and to give me a bit of courage. Should you desire to take me home, I am quite prepared to go home. I leave my soul, my body in your hands (Hawley & Irurita, 1998, s.12). Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av tröst vid sjukdom. Analysen baserades på 13 vetenskapliga studier vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: att vilja känna närhet till andra, att inre styrka förändrar perspektivet, att andlighet och bön ger mening. Resultatet visade att andras närvaro var viktigt för att känna sig sedd och respekterad som människa, men även att kunna uttrycka tankar och känslor med familj och andra i liknande

18 situation. Människor med sjukdom fick möjlighet till tröst de uttryckte känslor och tankar samt när sjukvårdspersonal var närvarande. I denna litteraturstudie framkom att upplevelsen av tröst innebar ett inre styrka gav förändrat perspektiv av vardagen. Andlighet och bön gav stor tröst och gav mening för människor med sjukdom. Detta kan förstås som att tröst har en stor inverkan människors förmågor att känna begriplighet, att kunna hanterbarhet och känna meningsfullhet. Resultatet från denna litteraturstudie kan förstås utifrån Antonovskys (2005, s. 44-47) resonemang kring känsla av sammanhang där han beskriver att känslan av sammanhang är betydande för människors upplevelse av hälsa. Människan ska förstå och begripa händelser i livet, för att sedan kunna hantera dessa för att möta negativa händelser. Människan ska kunna se mening med livet. Meningsfullhet är en viktig komponent och ger motivation, utan denna blir varken begripbarhet eller hanterbarhet långvariga. Meningsfullhet innebär också att livet har en känslomässig innebörd samt att problem och krav i livet är värda att lägga engagemang i. Det ger en hjälp att ta sig igenom olyckliga upplevelser i livet. Människan drar sig inte för att konfrontera dessa utan är inställd på att en söka mening och gör sitt bästa. Antonovsky (2005, s. 44-47) beskriver vidare att människans inre- och yttre resurser för att hantera kan vara betydelsefulla andra som make, hustru eller vänner, Gud, läkare någon att lita på. Om människan har en hög känsla av hanterbarhet kommer denne inte känna sig som ett offer eller anse att livet behandlar en orättvist, när olyckliga saker händer. Människan kan hantera situationen och inte sörja för alltid. I denna litteraturstudie ses likheter i Antonovskys (2005) syn på resurser vilka kan relateras till det som framkommit i denna litteraturstudie. Andras närvaro särskilt familjens kan liknas med meningsfullhet och är en resurs för att människor med sjukdom ska kunna hantera den nya situationen som kommer till följd av sjukdom. Resultatet i denna litteraturstudie visar att människor med sjukdom får annat att tänka på än sjukdom upplever de tröst, vilket kan försåts som en resurs för hanterbarhet. Människor med sjukdom hittade mening i förändrat perspektiv av vardagen vilket var värdefullt. De ville involvera sig i nya saker i vardagen vilket gav tröst. Detta kan liknas med Antonovskys (2005) förklaringar om sätt att finna meningsfullhet. Andlighet ses av människor med sjukdom vara en väg till känsla av sammanhang då andligheten ger mening till att leva med sjukdom. Andlighet hjälper människor med sjukdom att hantera oro och känna lugn.

19 Enligt Toombs (1993, s. 115-118) grundas en läkande relation i erfarenheter av att vara sjuk och det öppnar för läkning. Det är av stor vikt att denna relation skapas ansikte mot ansikte. Läkning kan innebära bot av sjukdom men begränsas inte till det. Genom den läkande relationen kan människors behov av integritet skyddas. För att göra det bör centrala fenomen i upplevelsen av att vara sjuk identifieras, vilka kan vara förlust av kontroll, förlust frihet att handla men även avskildhet och hjälplöshet. För att stödja människor till att återfå dessa centrala fenomen kan det förstås betydelsefullt att skapa en läkande relation till andra som kan hjälpa människor att leva fullt ut - att leva trots sjukdom. Resultatet visar likheter i andras närvaro och det bör tilläggas att även träffa andra personer som genomgått liknande erfarenheter kan öppna för läkning att leva vidare. I den läkande relationen kunde lidande personer ge och ta emot stöd av varandra samt minskade avskildhet. Sjuksköterskans bemötande och relation till människor med sjukdom hade stor inverkan på välbefinnandet då de upplevde att bli bemött som en jämlik var tröstande. Den läkande relationen kan också ses i förhållande till andlighet då människor med sjukdom kände sig tröstad genom andlighetens ständiga närvaro och frid vilket leder till läkning. Förslag till sjuksköterskor som avser att hjälpa människor med sjukdom till läkning är att samordna träffar där de kan träffa andra människor i liknande situation och därmed minskas avskildhet. Det ökar förmågan att acceptera situationen och delta i olika aktiviteter. Förslag är att människor med sjukdom ska vara delaktiga i planerandet av aktiviteter med stöd ifrån sjuksköterskor som också bör vara delaktiga. Denna gemenskap till andra i likande situation borde ha en större del i omvårdnadsarbetet och fortlöpa efter utskrivning från sjukhus. Swarbrick, Schmidt & Pratt (2009) poängterar vikten av en miljö som är välkomnande där människor med sjukdom kan känna samhörighet med andra i liknande situation samt bli uppmuntrad till att uttrycka sina känslor. Detta stärker förmågan hos människor med sjukdom att hantera, vilket bidrar att de blir nöjda. I en studie av Pesut (2002) beskriver sjuksköterskestudenter vikten av att identifiera interventioner och då krävs en relation till människan med sjukdom. Denna relation var nyckeln till att förse människor med spirituell omvårdnad. Interventioner för spirituell vård beskrevs av sjuksköterskestudenter vara att lyssna och i dialog kunde människor med sjukdom bli hörda vilket kunde ge positiv effekt på deras liv samt att människorna upplevde att de fick tro och prata fritt, trots olika religioner.

20 Norberg et al. (2001) beskriver en modell för att kunna ge och ta emot tröst. Modellen innefattar fyra områden för att människors behov av tröst ska uppnås. Det första området omfattar att människan ska vara redo för att ta emot tröst samt att den som tröstar ska vara redo för att ge tröst. Det andra området innefattar gemenskap genom att den människan med sjukdom ska vara öppen och dela med sig till andra vilket inger lugn. Det tredje området innefattar att människan som ger tröst gör det genom dialog. Människan med sjukdom ska få tid till att skapa insikt. Dessa tre områden leder till det fjärde området som tillgodoser människans behov av tröst genom att perspektivet flyttas när någon annan ser och accepterar lidandet. Detta hjälper den människan med sjukdom att uppnå fenomen som godhet, glädje och ljus. Vidare hjälper tröst den människan med sjukdom att hitta nya källor i livet som ger kraft. Tröst ger känslor av mening och att komma hem och samhörighet med en helig dimension. Denna litteraturstudie och omvårdnadsintervention kan förstås utifrån denna modell för tröst. Likheter med Norberg et al. (2001) modell av tröst ses i denna litteraturstudie där människor med sjukdom är i behov av tröst uppnås i gemenskap med andra, hittas i människans egen inre kraft som förändrar perspektiven samt i deras andlighet. Sjuksköterskor kan använda denna modell för att utforma vårdarbetet så att det tillgodoser människor med sjukdom behov av tröst. En källa för tröst är andligheten och bönens betydelse. Nussbaums (2003) resonemang kring person-fokuserad vård är viktigt för att emotionella och spirituella behov ska uppnås. Ross (1994) beskriver att sjuksköterskor saknar kunskap och riktlinjer för spirituell omvårdnad ska utföras vilket förväntades av dem. Johnston-Tayler och Mamier (2005) beskriver att sjuksköterskor accepterar spirituell vård som en del av att ge en holistisk vård och att människor med sjukdom har olika uppfattningar om vad sjuksköterskor ska göra för att tillgodose spirituella behov. Sjuksköterskor måste vara uppmärksamma på att alla inte förväntar eller vill ta emot spirituell omvårdnad medan andra välkomnar till det. Eriksson (2002) beskriver att människan är en enhet av kropp, själ och ande. Omvårdnad formas i relationen till människan med sjukdom, denna relation innefattar att lindra lidande genom barmhärtighet, kärlek, tro och hopp. Denna litteraturstudie visar att egen bön och andras bön

21 utgör en stor källa för tröst och utövandet av bön var betydande att finna ro. För att uppnå en personfokuserad vård får inte andlighet och bön förbises. För att tillgodose behovet av andligt stöd hos människor kan det vara av betydelse att det finns förutsättningar för och möjligheter till att utveckla sin religiösa tro eller syn på livet. Detta för att tillgodose lidande personers behov av andligt stöd för att uppnå tröst och hanterbarhet. Eriksson (1994, s. 96) beskriver konkreta sätt för sjukvårdspersonal att lindra människans lidande. Detta kan vara genom att finnas till för människan, uppmuntra, stödja och trösta, låta människan med sjukdom få samtala och dela med sig samt att hjälpa och stödja den enskilda människan i dennes tro. Metoddiskussion Litteraturstudien har genomförts och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys som inspirerats av Downe-Wambolt (1992). Begreppet trovärdighet används i kvalitativ forskning och innebär tre aspekter; pålitlighet, bekräftbarhet och överförbarhet (Polit & Beck, 2008, s. 196-197; Holloway & Wheeler, 2010, s. 302-303). Pålitlighet uppnåddes genom att studiens metod utfördes noggrant och konsekvent. Läsaren ska kunna följa och förstå tillvägagångssättet av hela analysprocessen därför bör beskrivningar vara detaljerade, vilket även fungerar som en guide för andra som önskar att göra liknande forskning. Överförbarhet uppnås när resultatet är överförbart för liknande situationer. Denna litteraturstudies resultat och slutsats bedöms uppfylla syftet. Resultatet har inte grundas av förutfattade meningar i och med detta har bekräftbarhet uppnåtts (Holloway & Wheeler, 2010, s.302-303). Litteraturstudiens trovärdighet har stärkts då etablerade databaser använts för litteratursökning. Trovärdighet stärktes även när de vetenskapliga studierna kvalitetsgranskades. Inledningsvis kvalitetsgranskades tre vetenskapliga studier enskilt, sedan jämfördes bedömningarna och kvalitén för artikeln beslutades därefter. Detta gjordes för att säkerställa att liknande tankesätt angående kvaliteten tillämpades. Resterande artiklar granskades gemensamt. Pålitlighet stärktes genom att litteratursökning och kvalitetsgranskning redovisas i tabeller. De vetenskapliga studiernas referenslistor granskades för att säkerställa att relevanta studier inkluderades. Neutralitet eftersträvades till materialet när textenheterna valdes ut. Uttag av textenheterna gjordes var för sig med tre studier,

22 textenheterna jämfördes med varandra för att eftersträva att relevanta textenheter inkluderades i denna litteraturstudie. Trovärdighet har stärkts genom att originaltexten har kunnat spåras, varje textenhet numrerades för att kunna härledas till originaltexten. Brödtexten är stärkt med citat från de vetenskapliga studierna. I denna litteraturstudie ingick handledning under åtta timmar av en universitetsadjunkt samt tre seminarier vilket ses som en styrka. De vetenskapliga studierna som ingick i analysen var från fyra världsdelar och denna litteraturstudie visar ingen skillnad på hur tröst upplevs oavsett var studien utfördes, vilket visar på god överförbarhet. Begreppet tröst har ingen enig definition, vilket har lett till ett ständigt analysarbete att textenheterna ska vara fria från tolkning. Slutsats I denna litteraturstudie framkom att människor med sjukdom har behov av tröst. Tröst uppnåddes i närhet med andra, i inre styrka som förändrade perspektiven samt i andlighet och bön. Människor med sjukdom upplever tröst unikt och individuellt, men något som inte är unikt är att alla behöver tröst. Sjuksköterskor måste identifiera vad människor med sjukdom upplever som tröstande och börja där. Sjuksköterskors och familjens närvaro är viktig för att människor med sjukdom ska känna sig sedda trots sjukdom. Deras förändrade perspektiv vid sjukdom gav tröst och mening. Sjuksköterskor ska främja närståendes delaktighet och utövande av aktiviteter och andlighet. Andlighet och närstående har stor betydelse för människans välmående och tröst. Sjuksköterskor ska bidra till öppenhet för andlighet bland kollegor för att tillgodose omvårdnadsbehov. Omvårdnads interventioner som sjuksköterskor kan utöva i daglig praxis för att trösta och stödja lidande personer i behov av närhet med andra är att delta och samordna stödgrupper med människor liknande situation. Det är av stor vikt att människor med sjukdom är delaktiga men också att sjuksköterskan finns där och lyssnar aktivt. Sjuksköterskan kan tillmötesgå människors behov av andlighet och bön genom att lyssna, finnas närvarande för de lidande personer som är i behov av andlig och spirituell tröst.

23 I denna litteraturstudie kan förstås utifrån Benner och Endowed (2004) som beskriver att trösta människor med sjukdom innebär att stödja denne socialt, emotionellt, fysiskt och spirituellt. Att trösta en skör människa kan vara livsavgörande. Trygghet, pålitlighet och tröst kan uppstå i relation mellan sjukvårdspersonal och människor med sjukdom. Sjuksköterskors relation till den enskilda människan kan möjliggöra att dennes behov av att uttrycka oro, obehag och rädsla tillmötesgås. Sjuksköterskor kan möjliggöra tröst hos människor med sjukdom genom sin närvaro. Lindholm & Eriksson (1993) anser att det yttersta målet med omvårdnad är att lindra lidande. För vidare forskning är förslag att utforma ett smalare syfte med fokus på en specifik frågeställning. Denna kan vara andlighetens betydelse för tröst, eftersom andlighet är ett behov och tröst är en betydande del för att människan med sjukdom ska uppnå hälsa. Sjuksköterskan behöver mer kunskap och förståelse för att kunna tillgodose sjuka människors individuella behov av tröst.

24 Referenser * Artiklar som ingår i analysen Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Benner, P., & Endowed, T.S. (2004). Relational ethics of comfort, touch and solaceendangered arts?. American Journal of Critical Care, (13), 4, 346-349. Burnard, P. (1991). A method of analyzing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466. Cameron, B.L. (1993). The nature of comfort to hospitalized medical surgical patients. Journal of Advanced Nursing, 18, 424-436. *Carson, M.G., & Mitchell, G.J. (1998). The experience of living with persistent pain. Journal of Advanced Nursing, (6), 28, 1242-1248. Cassell, E.J. (1991). Recognizing suffering. Hasting Center Report, (21), 3, 24-36. Downe-Wamboldt, B. (1992). Content analysis: Method, applications and issues. Health Care for Women International, 13, 313-321. Eriksson, K. (2002). Caring science in a new key. Nursing Science Quarterly, (15), 1, 61-65. Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber. *Fagerström, L., Eriksson., K., & Bergbom Engberg, I. (1998). The patient s perceived caring need as a massage of suffering. Journal of Advanced Nursing, (5), 28, 978-987 *Hawley, G., & Irurita, V. (1998). Seeking comfort through prayer. International Journal of Nursing Practice, 4, 9-18 Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing. (3rd ed). Oxford: Blackwell Sciences. Johansson, E., Roxberg, Å., & Fridlund, B. (2008). Nurses consolation: A grounded theory study. Vård i Norden, (28), 88, 19-22. Johnston-Tayler, E., & Mamier, I. (2005) Spiritual care nursing: what cancer patients and family caregiver want: Journal of Advanced Nursing, (49) 260-267. Kolcaba, K. (1994). A theory of holistic comfort for nursing. Journal of Advanced Nursing, 19, 1178-1184. * Langegard, U., & Ahlberg, K. (2009). Consolation in conjunction with incurable cancer. Oncology Nursing Forum, (36), 2, 99-106. Lindholm, L., & Eriksson,K. (1993). To understand and alleviate suffering in a caring culture. Journal of Advanced Nursing, (18), 1354-1361. *Liu, J-E., Mok, E., & Wong, T. (2005). Perceptions of chinese cancer patients of the favorable and unfavorable words conveyed by their social support providers. Cancer Nursing, (28), 5, 349-354.