SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA ARBETE FÖR ATT FÖREBYGGA TRYCKSÅR

SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA ARBETE FÖR ATT FÖREBYGGA TRYCKSÅR En litteraturöversikt Andersson Erika Falk Ida Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Termin 6, VT18 Handledare: Britt Bäckström Examinator: Åsa Audulv Kurskod/registreringsnummer: OM019G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Abstrakt Bakgrund: Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården som skapar stort lidande för de drabbade. Trycksår är skador i huden och/eller underliggande vävnad, vanligtvis där ben ligger nära huden. Detta uppstår främst som resultat av tryck eller tryck i kombination med skjuvning. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår samt sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. Metod: Totalt inkluderades 15 artiklar i litteraturöversiktens resultat. Artiklarna valdes ut systematiskt för att finna studier som svarade till litteraturöversiktens syfte. Artiklarna som valdes ut var kvalitativa, kvantitativa och av mixad design. Resultat: Sjuksköterskans arbetsuppgifter i det preventiva arbetet mot trycksår inkluderade samarbete med andra professioner, dokumentation, utförande av riskbedömningar samt att tillgodose patienternas behov av näring och utförande av hudvård. Sjuksköterskan försökte även få patienterna delaktiga i sin vård genom att ge rikligt med information. För att göra detta möjligt hade sjuksköterskan ett behov av adekvat utrustning som exempelvis tryckreducerande madrasser, glidlakan och kilkuddar samt utbildning för att bibehålla kunskap inom området. Diskussion: Sjuksköterskor behöver adekvat utbildning och utrustning för att bedriva en god omvårdnad och ett trycksårsförebyggande arbete som främjar patientens förutsättningar för att bli oberoende. Slutsats: Fortbildning samt kvalitetssäkrad utrustning kan ses som en förutsättning för sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår. Framtida forskning bör fokusera på mer delaktiga patienter i form av egenvård för ett trycksårsförebyggande arbete. Nyckelord: litteraturöversikt, omvårdnad, prevention, sjuksköterska, trycksår. 2

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 1.1. Trycksår... 4 1.2. Sjuksköterskans preventiva arbete och ansvar... 5 1.3 Problemformulering... 6 2. Syfte... 7 3. Metod... 7 3. 1. Design... 7 3.2. Inklusions- och exklusionskriterier... 7 3.3. Litteratursökning... 7 3.3.1. Tabell 1. Sökord vid litteratursökning... 8 3.3.2. Tabell 2. Översikt över litteratursökningar... 8 3.4. Urval, relevansbedömning och granskning... 9 3.5. Etiska överväganden... 9 3.6. Analys... 9 3.6.1. Översikt över områden och kategorier... 10 4. Resultat... 11 4.1. Sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår... 11 4.1.1. Utförande av riskbedömningar och dokumentation... 11 4.1.2. Tillgodose patienternas näringsbehov... 12 4.1.3. Genomföra god hudvård... 13 4.1.4. Få patienterna delaktiga... 14 4.1.5. Samverka i team... 14 4.2. Sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår... 15 4.2.1. Behov av utbildning och kunskap... 15 4.2.2. Adekvat utrustning och regelbundna lägesändringar... 16 5. Diskussion... 17 5.1. Metoddiskussion... 17 5.2. Resultatdiskussion... 18 5.3. Slutsats... 22 6. Referenser... 23 Bilaga 1. Översikt över granskning av inkluderade artiklar. 3

1. Bakgrund 1.1. Trycksår Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården världen över. Mellan 17 46 procent av patienterna drabbas av detta, Sverige inkluderat (Källman & Suserud, 2009). Trycksår är skador i huden och/eller underliggande vävnad, vanligtvis förekommande där ben ligger nära huden. Trycksår uppkommer som ett resultat av tryck eller tryck i kombination med skjuvning och friktion som orsakar ischemi. Trycksår är ett hälsoproblem som riskerar att orsaka andra komplikationer som infektioner. Det kan även orsaka känslomässigt lidande som påverkar dagliga aktiviteter och livskvalitén. Riskfaktorerna för uppkomst av trycksår kan vara ytfriktion, undernäring, fysisk immobilitet, hudfuktighet, skjuvkrafter och tryck (Santos, Almeida, & Lucena, 2016). Undernärda patienter visar sig ha en högre risk för att utveckla trycksår än de patienter som har ett tillfredsställande näringsintag. Minskat födointag och oavsiktlig viktminskning är starkt relaterat till förekomst av trycksår. Viktförlust får kroppen att gå in i en katabol fas vilket har en negativ inverkan på läkningsprocessen och kommer därför missgynna eventuella redan uppkomna trycksår. Sjukdomsrelaterad viktminskning är vanligt och detta betyder att inneliggande patienter har en ökad risk för att utveckla trycksår. Det är viktigt att tidigt identifiera riskerna för undernäring hos patienter för att undvika utveckling av allvarliga trycksår (Alhaug, Gay, Henriksen, & Lerdal, 2017). Utrustning och regelbundna lägesändringar är effektivt vid förebyggande av trycksår (Jiang et al., 2014). Kunskap hos sjuksköterskorna har betydelse när det handlar om tryckavlastning och lägesändringar. Tryckavlastning är grunden för förebyggande åtgärder av trycksår. Utrustning som till exempel tryckreducerande madrasser och kuddar kan bidra till tryckavlastning (Gunningberg & Carli, 2016). 4

Trycksår delas in i olika klassificeringar för att beskriva graden av såret. Klassificeringarna graderas från ett till fyra, där grad ett är lindrigast. Grad ett innebär att huden fortfarande är intakt men att det går att identifiera missfärgning som rodnad. Vid andra gradens trycksår är huden inte längre intakt utan det finns en ytlig skada i epitelvävnaden i hudens yttersta lager. Tredje gradens trycksår innebär en skada i hela huden utan en sårhåla, till skillnad från den fjärde gradens trycksår där det har utvecklats en sårhåla. För att minska risken för trycksår bör huden inspekteras dagligen, upprepade gånger. En uppluckrad och skör hud ger ökad risk för trycksår. Huden bör därför hållas mjuk och torr med en normal fuktighet hos patienter som är i riskzonen för trycksår. Det kan med fördel användas barriärkräm för att skydda huden mot fukt. För att försöka reducera förekomsten av trycksår utförs riskbedömningar av sjuksköterskan för att kunna sätta in eventuella åtgärder (Lindholm, 2014, s. 511-514). 1.2. Sjuksköterskans preventiva arbete och ansvar Prevention innebär insättning av insatser för att i förväg förhindra skador och ohälsa (Björvell & Torell-Ekstrand, 2014, s. 115). Då sjuksköterskan arbetar förebyggande mot trycksår utförs riskbedömningar samt att sjuksköterskan informerar patienter och närstående om trycksårsprevention. Sjuksköterskan är den som utifrån resultatet på riskbedömningarna ordinerar eventuella åtgärder och utrustning. De riskfaktorer som kontrolleras på dessa riskbedömningsinstrument är bland annat fysisk aktivitet, rörelseförmåga, födointag, vätskeintag och inkontinens (Lindholm, 2014, s. 511-514). Kirkevold (2000, s. 115-129) beskriver Hendersons omvårdnadsteori om grundprinciper och menar att sjuksköterskan har en specifik uppgift vad gäller omvårdnad och det är att hjälpa människor, sjuka som friska att utöva uppgifter som bidrar till deras hälsa när de själva inte kan. Henderson beskriver också vikten av att arbeta aktivt för personens egna självständighet och att individen snabbt ska bli oberoende igen. Om det inte finns någonting att göra ska sjuksköterskan istället bidra till en fridfull död. Henderson beskriver hälsa som något annat än bara frånvaro av sjukdom, hon benämner det också som att sjuksköterskan förutom att främja hälsa har ansvar att få individen att hitta meningsfullhet i sin samvaro. 5

Hendersons menar att sjuksköterskan ska arbeta intensivt för att få förståelse för vad patienten upplever för att kunna tillgodose behoven (2000). Hendersons definition av omvårdnad: Sjuksköterskans speciella arbetsuppgift består i att hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa eller tillfrisknande (eller en fridfull död); åtgärder individen själv skulle utföra om han hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap. Denna arbetsuppgift ska utföras på ett sätt som hjälper individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende (Kirkevold, 2000, s. 116). Kirkevold (2000, s. 115-129) nämner ett flertal punkter som Henderson menar ingår i allmän omvårdnad och exempel på dessa är: att hjälpa patienten att tillgodose kost och vätska, att hjälpa patienten att ta bort eventuella avfallsprodukter från kroppen när personen själv inte klarar av det, hjälpa personen att mobilisera och att växla olika positioner för att hålla lämplig kroppsställning, hjälpa personen att bibehålla normal kroppstemperatur samt att hålla personen välvårdad för att skydda huden (2000). Sjuksköterskans uppgift är att se till att patientens vätske- och näringsbehov tillgodoses, att huden hålls torr och mjuk, att tryckreducera och att skydda huden mot fukt. Om trycksår uppstår är det sjuksköterskans ansvar att minska lidandet genom omvårdnadsåtgärder, samt att dokumentera och göra uppföljningar (Lindholm, 2014, s. 511-514). 1.3 Problemformulering Lindholm (2014, s.511) menar att de flesta trycksår kan förebyggas, om inte det görs kan det orsaka stort lidande hos patienten (2014). Genom denna litteraturöversikt belyser vi sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår samt sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. Med denna litteraturöversikt vill vi bidra till ökad kunskap och insikt hos sjuksköterskor om trycksårsprevention, vilket kan leda till en bättre omvårdnad för patienten. 6

2. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår samt sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. 3. Metod 3. 1. Design Detta arbete utgörs av en litteraturöversikt. Polit och Beck (2016, s.54-95) beskriver en litteraturöversikt som en översikt om ett specifikt ämne där information samlas in från flera olika forskares artiklar. Redan befintlig information om ämnet sammanställs sedan i litteraturöversikten (2016). 3.2. Inklusions- och exklusionskriterier Artiklarna som inkluderades i litteratursökningen skulle vara skrivna på engelska samt svara på syftet. Artiklarna skulle vara kvalitativa, kvantitativa eller av mixad design och endast inkludera vuxna deltagare över 18 år. De artiklar som inkluderades beskrev sjuksköterskors behov och arbete i den trycksårsförebyggande vården. Studierna skulle vara genomförda på sjukhus eller på sjukhem- och/eller boenden. Review-artiklar exkluderades. 3.3. Litteratursökning Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Polit och Beck (2016, s.92-97) beskriver att dessa databaser är riktade mot omvårdnad och därför har dessa databaser inkluderats i denna litteraturöversikt (2016). Ett flertal sökningar gjordes och artiklarna valdes sedan ut systematiskt för att hitta relevanta studier som besvarade syftet. I sökningen användes mesh-termer, major-headings, sub-headings och/eller sökord i fritext. Sökorden för litteratursökningen presenteras i tabell 1. Sökorden valdes för att det var relevanta för syftet. 7

3.3.1. Tabell 1. Sökord vid litteratursökning Trycksår Sjuksköterska Prevention MH Pressure ulcer Nurse* Prevention and control Pressure ulcer Mesh Prevention and control Subheading Databas/ datum CINAHL 180129 PUBMED 180129 3.3.2. Tabell 2. Översikt över litteratursökningar Sökuttryck Avgränsningar Antal Valda träffar MH Pressure Abstract 192 *31 ulcer AND available, **16 Prevention Published Date: ***7 and control 20130101- AND Nurse* ****5 20181231, Peer reviewed Nurse* AND pressure ulcer [Mesh] AND ( Prevention and control [Subheading]) Abstract, 5 years 196 *42 **19 ***13 ****10 Inkluderade Författare 5 - Dellefield, Magnabosco - Mallah, Nassar, Kurdahi Badr - Martin et al. - Nuru, Zewdu, Amsalu, Mehretie - Roberts et al 10 - Chaboyer, Gillespie - Gunningberg, Mårtensson, Mamhidir, Florin, Muntlin- Athlin, Bååth - Hommel, Gunningberg, Idvall, och Bååth. - Hoviattalab, Hashemizadeh, Cruz, Halfens, Dassen - Ilesanmi, Olabisi - Powers - Saleh, Al-Hussami, Anthony - Schoeps, Tallberg, Gunningberg - Skytt, Engström, Mårtensson och Mamhidir - Sving, Fredriksson, Gunningberg, Mamhidir * antal valda efter läst titel. ** antal valda efter läst abstrakt. *** antal valda efter läst artikel. **** antal valda efter kvalitetsgranskning. 8

3.4. Urval, relevansbedömning och granskning Artiklarna som inkluderades skulle vara kontrollerade i Ulrichsweb och inte vara äldre än fem år. Litteratursökningen gav totalt 388 träffar och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar efter lästa titlar, abstrakt och artiklar i sin helhet. Dessa 15 artiklar granskades och inkluderades i litteraturöversikten. Artiklar som inte uppnådde medelhög- eller hög kvalité vid granskning eller som inte svarade för studiens syfte exkluderades. Inkluderade artiklar är kvalitetsgranskade enligt SBU:s manual för granskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar (2014). Artiklarna finns granskade och sammanställda i en översiktstabell, se bilaga 1. 3.5. Etiska överväganden Artiklarna som inkluderades i litteraturöversikten hade deltagare som var välinformerade och som gett samtycke till studien alternativt att anhöriga gett samtycke när deltagaren själv inte hade möjlighet. Flertalet artiklar utlovade konfidentialitet, vilket enligt Polit och Beck (2016, s.144) innebär att deltagarna blir garanterade att deras integritet skyddas och att informationen som delges i studien inte blir offentlig (2016). Det kontrollerades att studierna var godkända av etiska kommittéer alternativt att studierna höll ett gott etiskt resonemang kring patienternas välbefinnande. Artiklarna som inkluderades granskades för att säkerställa att deltagarna inte kom till skada under studiens gång. Resultatet i litteraturöversikten kommer att presenteras utan justeringar och utan författarnas egna åsikter. Denna typ av studie kräver inte ett etiskt tillstånd (Forsberg & Wengström, 2016, s.59). 3.6. Analys Analysen genomfördes med stöd av Fribergs (2012, s. 140-142) beskrivning av analys. Artiklarna lästes igenom upprepade gånger för att få förståelse om innehållet och om artiklarnas huvudresultat. Därefter delades innehållet in i två områden: Sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår och Sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. Sedan lästes innehållet igen och artiklarna granskades för att finna likheter och olikheter i studiernas huvudresultat. Materialet sorterades in i kategorier beroende på 9

likheter i huvudresultatet inom de två områdena och hanterades i enskild tabell för att lättare strukturera upp resultat som svarade till studiens syfte. 3.6.1. Översikt över områden och kategorier Områden Sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår Kategorier Utförande av riskbedömningar och dokumentation Tillgodose patienternas näringsbehov Genomföra god hudvård Få patienterna delaktiga Samverka i team Sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår Behov av utbildning och kunskap Adekvat utrustning och regelbundna lägesändringar 10

4. Resultat I resultatet ingår 15 artiklar, däribland fem kvalitativa studier, åtta kvantitativa studier samt två studier med mixad design. Dessa artiklar genomfördes i ett flertal länder världen över, varav en tredjedel var gjorda i Sverige. Studierna var genomförda på sjukhus eller på sjukhem- och/eller boenden där deltagarna var över 18 år. Resultatet i de 15 artiklar som inkluderades riktade in sig på sjuksköterskans arbete inom den preventiva vården mot trycksår. 4.1. Sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår I denna del betonas arbetsuppgifter som besvarar sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår. 4.1.1. Utförande av riskbedömningar och dokumentation Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att trycksårspreventionen hade hög prioritet eftersom att det var en del av sjuksköterskans ansvarsområde. Detta visade resultatet i en studie med mixad design (Dellefield & Magnabosco, 2014) samt i en kvalitativ studie (Hommel, Gunningberg, Idvall och Bååth, 2016). Även riskbedömningar ansågs vara en viktig del i sjuksköterskans arbete enligt resultatet i två deskriptiva kvalitativa studier (Skytt, Engström, Mårtensson, & Mamhidir, 2016; Sving, Fredriksson, Gunningberg, & Mamhidir, 2016). Skytt et al. (2016) resultat visade fördelar med att utföra riskbedömningar för att få bättre struktur på det förebyggande arbetet. Riskbedömningar och dokumentation ansågs viktigt eftersom det leder till ett trycksårsförebyggande arbete. De kom fram till vikten av riskbedömningar i och med att dessa var centrala för att säkerställa god vårdkvalitet samt att dokumentera adekvat då brister i dokumentationen identifierades som en risk för patientsäkerheten. Riskbedömningarna gjorde vårdpersonalen mer medvetna om riskerna för trycksår (2016). I Saleh, Al-Hussami och Anthonys (2013) kvantitativa studie med 460 deltagare visade resultatet att mer än hälften av sjuksköterskorna utförde riskbedömningar (2013). 11

Studien av Hommel et al. (2016) visade att tydliga och realistiska mål för all personal var viktigt för att kunna dokumentera och utföra riskbedömningar. En annan framgångsrik faktor var att personalen hade evidensbaserad kunskap för att förhindra trycksår, både vetenskaplig och praktisk kunskap. Detta var kunskap som uppstod vid yrkesutövning och erfarenhet (2016). 4.1.2. Tillgodose patienternas näringsbehov Viktigt för sjuksköterskan att kontrollera var nutritionen, då ett otillräckligt näringsintag kunde förhindra läkning av eventuellt redan uppkomna trycksår. Trots riskbedömningar visade resultatet svårigheter i att bedöma undernäring då den kroppsliga storleken kunde vara vilseledande. En överviktig patient kunde ha samma risk för undernäring som en patient utan övervikt. Detta visade en kvalitativ studie av Skytt et al. (2016) och de betonade vikten av att patienten får bibehålla en god aptit (2016). Sving et al. (2016) visade att äldre patienter hade en större risk att drabbas av undernäring och därmed trycksår vid inläggning på sjukhus. De menar att det därför skulle vara obligatoriskt att utföra riskbedömningar på patienter äldre än 65 år där bland annat risk för undernäring kontrollerades (2016). Resultatet i två studier betonade vikten av att arbeta framåt mot mål (Martin et al., 2017; Sving et al., 2016). I en mixad studie med 80 deltagare kommer Martin et al. (2017) fram till att det var viktigt att ha en plan för patientens nutrition gällande övervakning av vätske- och nutritionsintag (2017). Sving et al. (2016) kvalitativa studie med 36 deltagare visade att sjuksköterskan bör arbeta evidensbaserat och kunde med fördel samarbeta med dietister för att tillsammans göra en plan för att tillgodose patienternas näringsbehov (2016). 12

Roberts et al. (2017) kom i sin kvalitativa studie fram till att det var viktigt som sjuksköterska att motivera patienter till att inse vikten av att upprätthålla ett hälsosamt kostintag då det är starkt kopplat till en frisk hud (2017). 4.1.3. Genomföra god hudvård Det visade sig viktigt med ett grundligt och omfattande hudvårdsarbete. Enligt Dellefield och Magnabosco (2014) innefattade detta inspektioner och hygien som bad/dusch. I studien fick patienterna och familjemedlemmarna information om vad som kunde vara riskfaktorer för att utveckla trycksår, patienterna fick information av sjuksköterskan att regelbundet kontrollera sin hud för att kunna se eventuella förändringar och för att kunna bibehålla en god hudvård. Ett flertal av patienterna tog hjälp av vårdpersonal vid inspektion medan en fjärdedel rapporterade att de inspekterade huden själva (2014). Den vanligaste insatsen som sjuksköterskorna utförde för att förebygga trycksår var hudvård, detta visade resultatet i en kvantitativ studie av Hoviattalab, Hashemizadeh, D`Cruz, Halfens, och Dassen (2014). De rengjorde huden, minskade exponeringen av fukt på huden alternativt gav fuktgivande vid torr hud samt använde utrustning för att skydda huden vid förflyttningar (2014). Tre kvantitativa studier samt en kvalitativ studie visade i sitt resultat att det i den preventiva omvårdnaden mot trycksår var lämpligt med barriärskydd/barriärkrämer, exempelvis mjukgörande krämer, fuktgivande och talkpuder (Hoviattalab et al., 2014; Ilesanmi & Olabisi, 2014; Mallah, Nassar & Kurdahi Badr, 2015; Roberts et al., 2017). Viktigt att sedan dokumentera de preventiva åtgärder som utförts i hudvården (Mallah et al., 2015) 13

4.1.4. Få patienterna delaktiga Schoeps, Tallberg och Gunningberg (2017) kom fram till att sjuksköterskan bör informera sina patienter för att få dem mer delaktiga och bli självständigare i sin egen vård (2017). Information från sjuksköterskan var uppskattat av patienterna vilket framkom i tre studier (Chaboyer & Gillespie, 2014; Dellefield & Magnabosco, 2014; Schoeps et al., 2017), av dessa studier var en kvantitativ, en kvalitativ samt en av mixad design. Resultatet i en kvalitativ studie av Chaboyer och Gillespie (2014) visade vikten av att informera patienterna om hur det kunde förebygga trycksår. De kom fram till att muntlig information ibland kunde vara otillräcklig och att komplettering med visuell information kunde vara fördelaktigt för patientens förståelse. Information bör finnas lättillgänglig, exempelvis som video, broschyr och/eller affisch (2014). Att exempelvis ha viktig information tryckt som broschyr gjorde att patienterna dagligen kunde bli påminda om informationen de fått tillhanda, då de kunde läsa upprepade gånger. Detta visar en kvalitativ studie av Roberts et al. (2017). I och med god information från sjuksköterskorna fick patienterna mer kunskap om trycksår och trycksårsprevention. Patienterna blev då mer medvetna om att de själva kunde vara med och utföra sin egen trycksårsprevention, att exempelvis flytta sig i sängen genom lägesändringar. Detta visade resultatet i en kvantitativ studie med 60 deltagare (Schoeps et al., 2017) samt i en kvalitativ studie med 19 deltagare (Roberts et al., 2017). 4.1.5. Samverka i team Ett samarbete mellan olika professioner var nödvändigt för en god omvårdnad enligt resultatet i två kvalitativa studier (Skytt et al., 2016; Sving et al., 2016). Fysioterapeuter, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och dietister samarbetade för att kunna sätta patientens bästa i fokus då de alla bidrog till ett trycksårsförebyggande arbete (Sving et al., 2016). Sjuksköterskan bör ha en holistisk syn och det är viktigt med kommunikation och lagarbete i 14

personalgruppen, detta enligt resultatet i en studie med mixad design (Dellefield & Magnabosco, 2014). 4.2. Sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår Här betonas de behov som sjuksköterskan har för att kunna utföra en adekvat preventiv omvårdnad för att förebygga trycksår. 4.2.1. Behov av utbildning och kunskap Av 415 sjuksköterskor visste endast 26,5% att trycksår uppkom på grund av syrebrist i vävnaderna, detta visade resultatet i en kvantitativ studie av Gunningberg et al. (2015). Sjuksköterskorna hade högst kunskap inom området nutrition och riskbedömning, samt minst kunskap om tryckavlastning och klassificering av trycksår (2015). I en studie med mixad design uttryckte sjuksköterskor behovet av att inkluderas och involveras i fortbildning som riktar sig till deras roller och ansvar. Viktigt med utbildning för att öka kunskapen om trycksår och hur trycksår kan förebyggas (Martin et al., 2017). I en kvantitativ studie visade resultatet att de med mer utbildning och kunskap inom trycksår och prevention utförde flera åtgärder i arbetet (Saleh et al., 2013). I flera studier framkom det att utbildning var en viktig del i sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår (Dellefield & Magnabosco, 2014; Martin et al., 2017; Nuru, Zewdu, Amsalu & Mehretie, 2015; Sving et al., 2016; Saleh et al., 2013), av dessa studier var två av mixad design, två kvantitativa samt en kvalitativ. Sjuksköterskorna med mer utbildning hade i regel mer kunskap och gav mer förebyggande åtgärder, det visade Nuru et al. (2015) kvantitativa studie med 248 deltagare. Resultatet visade att mer än hälften (54,4%) av sjuksköterskorna hade god kunskap om trycksår medan resterande (45,6%) inte hade god kunskap (2015). Resultatet i Sving et al. (2016) kvalitativa studie visade att sjuksköterskor som deltagit i utbildning och som kommunicerade med varandra bidrog till utvecklingen av trycksårsprevention (2016). 15

4.2.2. Adekvat utrustning och regelbundna lägesändringar I en kvantitativ studie visade resultatet att utrustning gav sjuksköterskor och patienter fördelar i den preventiva vården. Kilkuddar för att lägesändra, mikroklimatkuddar för att kunna styra värme och undvika att exponera patienterna för fukt, glidlakan för patienterna och handtag på lakan för att sjuksköterskorna skulle få en bättre arbetsmiljö. Vid användning av denna utrustning fick patienterna mindre förekomst av trycksår (Powers, 2016). Det var viktigt med tillgång till utrustning för trycksårspreventionen. Det visade resultatet i fyra studier, varav två var av mixad design, en kvalitativ och en kvantitativ (Dellefield & Magnabosco, 2014; Martin et al., 2017; Nuru et al., 2015; Sving et al., 2016). Martin et al. (2017) kom i sin studie fram till att det blir en ansträngd situation på arbetet om sjuksköterskan inte kunde tillgodoses med rätt utrustning. Sjuksköterskorna hade behov av mer resurser, som exempelvis personal för att kunna lägesändra patienterna (2017). Resultatet i två kvantitativa studier (Ilesanmi & Olabisi, 2014; Mallah et al., 2015) samt i en studie med mixad design (Martin et al., 2017) visade att bland de vanligaste ingripandet sjuksköterskor gjorde i den preventiva vården mot trycksår var att lägesändra patienterna regelbundet samt att tillgodose riskpatienterna med tryckavlastande madrasser. Sving et al. (2016) kom i sitt resultat fram till att tillgång till utrustning var grunden för att kunna utföra evidensbaserad vård (2016). Viktig tryckreducerande utrustning var exempelvis madrasser och hälskydd, detta visade en mixad studie med 219 deltagare och en kvalitativ studie med 36 deltagare (Martin et al., 2017; Sving et al., 2016). Annan utrustning som glidlakan och inkontinensprodukter ansågs viktiga vid trycksårsprevention. Även tillräckliga mänskliga resurser var viktigt för att kunna möjliggöra de regelbundna vändningarna. Detta skapade bättre förutsättningar och ett bättre förebyggande arbete. Deltagarna i studien uppskattade utbytet av standardmadrasser till tryckavlastande madrasser och menade att det sänkte förekomsten av trycksår på deras arbetsplats (Martin et 16

al., 2017). De patienter som inte ansågs ha risk för att utveckla trycksår fick standardmadrasser (Ilesanmi & Olabisi, 2014). 5. Diskussion 5.1. Metoddiskussion Avsikten med denna litteraturöversikt var till en början att uppmärksamma sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår i enbart sjukhusmiljö. Området blev då begränsat och därför utökades sökområdet genom att lägga till sökningar som även inkluderade sjukhemoch/eller boenden och inte enbart sjukhusmiljö. Hade denna sökning inte justerats kunde det ha resulterat i en svaghet i litteraturöversikten. Polit och Beck (2016, s. 55-95) menar att det bör finnas klara kriterier för vilka artiklar som kan inkluderas i litteraturöversikten eller som bör bli exkluderade. Vid sökning av artiklar till resultatet användes databaserna Pubmed och Cinahl för att finna relevant forskning riktad mot omvårdnad (2016). Tveksamt om mängden databaser hade utökat sökningen ytterligare då de databaser som användes hade fokus specifikt på omvårdnad. Den första preliminära litteratursökningen som genomfördes innehöll endast sökning i fritext. För att få en mer riktad och begränsad sökning ändrades sökningarna till att omfatta sökord med ämnesord. Polit och Beck (2016, s. 95-96) menar att detta innebär en avgränsning till medicinska ämnesrubriker, vilket ger ett konsekvent/metodiskt sätt att hämta information på. Det blir en gemensam sökning för olika termer, så istället för användning av många olika termer kan ämnesord med fördel användas (2016). Vid artikelsökningarna inkluderades artiklar från ett flertal olika länder: Australien, USA, Sverige, Tyskland, Nigeria, Libanon, Kanada, Etiopien och Jordanien. Resultatet representerar olika delar av världen vilket ansågs som en styrka i denna litteraturöversikt, då den inte gör något land överrepresentativt. En litteraturöversikt baserat på ett land visar 17

endast resultat utifrån det landet, i denna översikt strävades det efter en övergripande överblick över sjuksköterskans arbete i helhet och därför inkluderades flertalet länder. 5.2. Resultatdiskussion Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår samt sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. I litteraturöversikten framkom det att sjuksköterskans arbetsuppgifter i det preventiva arbetet mot trycksår inkluderade samarbete med andra professioner, dokumentation och utförande av riskbedömningar samt att tillgodose patienternas behov av näring och utförande av hudvård. Sjuksköterskan försökte även få patienterna delaktiga i sin vård genom att ge rikligt med information. Sjuksköterskan hade ett behov av adekvat utrustning samt utbildning för att bibehålla kunskap inom området. Med dessa behov tillgodosedda kunde sjuksköterskan utföra en god preventiv omvårdnad mot trycksår. Kirkevold (2000, s. 115-119) beskriver Hendersons komponenter som innefattar de olika behov patienterna behöver ha tillgodosedda för att upprätthålla god hälsa. Dessa behov är vätska, nutrition, avlägsnande av avfallsprodukter från kroppen, hålla en bra kroppsställning och att skydda huden genom att hålla en normal kroppstemperatur samt att hålla huden välvårdad (2000). Hendersons komponenter överensstämmer med vad litteraturöversiktens resultat visade i denna studie. Litteraturöversikten visade att det var viktigt att utföra riskbedömningar samt att dokumentera utförd omvårdnad för att förhindra förekomsten av trycksår och på detta sätt säkerställa en god vårdkvalité. Riskbedömningarna gjorde sjuksköterskorna mer medvetna och kunde på detta sätt bidra till ökad patientsäkerhet. Detta styrks av Sving, Gunningberg, Högman och Mamhidir (2012) som menar att det är viktigt att planera patienternas vård och att arbeta utifrån mål. Detta genom riskbedömningar som utförs vid inläggning och identifiering av eventuella behov av lägesändringar eller utrustning som tryckavlastande madrasser. Det som påverkade behovet av detta var bland annat övervikt, undervikt 18

och/eller tecken på rodnad hud (2012). Detta styrker även vad litteraturöversikten visar angående sjuksköterskans behov av adekvat utrustning. Litteraturöversikten visade att vid användning av utrustning som exempelvis glidlakan, hälskydd, tryckavlastande madrasser och kuddar minskade förekomsten av trycksår. Detta styrker Sving, Idvall, Högberg och Gunningberg (2014) samt Bååth, Idvall, Gunningberg och Hommel (2014) som nämner utrustning för att förebygga trycksår, däribland madrasser, hälskydd, kilkuddar och glidlakan (2014, 2014). Adekvat utrustning är något som litteraturöversikten visade ha en stor betydelse för trycksårsprevention. Litteraturöversikten visade att det var viktigt med tillgång till utrustning för att kunna tillgodose patienternas behov men också för att kunna förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö. Kirkevold (2000, s. 115-119) beskriver Hendersons komponent att växla i olika positioner som en viktig del i omvårdnaden. Detta framkom även i litteraturöversikten som visade att lägesändringar var en del i sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår. Detta styrks av Tosta de Souza et al. (2015) som menar att de patienter som är drabbade av trycksår oftast har mindre möjlighet till att vara fysisk aktiva och är därför i behov av sjuksköterskans hjälp för att lägesändra (2015). Regelbundna lägesändringar är positivt för trycksårsprevention enligt litteraturöversiktens resultat. I litteraturöversikten framkom det att nutritionen var viktig att kontrollera, då ett otillräckligt näringsintag kan orsaka trycksår samt påverka läkningen av redan uppkomna trycksår negativt. Även Rosengren, Höglund och Hedberg (2012) menar att näring är viktigt och att det inte enbart handlar om matlagning utan om hur frekventa intag av snacks, drycker och andra dieter påverkar näringsintaget (2012). 19

Det visade sig även enligt litteraturöversikten vara svårt att riskbedöma patienter angående nutritionen, då en överviktig patient kunde vara undernärd. Även Balzer et al. (2014) nämner svårigheter med överviktiga patienter då övervikt kan indikera risk för trycksår. Svår övervikt leder till hindrande av lägesändringar vilket ger ökat tryck på kroppsdelar och kan öka svettningar hos patienterna vilket kan orsaka fukt och risk för trycksår (2014). Litteraturöversikten visade även att det var viktigt att upprätthålla planer för patientens nutrition och vätskeintag. Ett samarbete mellan olika yrkesgrupper visade sig fördelaktigt för att upprätthålla patienternas näringsbehov. Styrker detta gör Rosengren et al. (2012) som menar att det är bra för patienten när yrkesgrupper med olika kompetenser samarbetar, då detta ger patienten en bred och god vård (2012). Litteraturöversikten betonar vikten av att inspektera huden, skydda huden vid förflyttningar samt att hålla fukt borta från huden. Även att smörja med mjukgörande krämer och använda talkpulver. Detta framkommer även av Kirkevold (2000, s. 115-119) då hon beskriver Hendersons komponenter som ingår i allmän omvårdnad. Henderson menar att huden ska skyddas genom att hålla den ren och välvårdad samt att utföra åtgärder som bidrar till hälsa. Henderson menar även att sjuksköterskan ska hjälpa patienten att hålla en god kroppstemperatur samt att eliminera avfallsprodukter från huden för att bidra till en bättre hälsa, tills dess patienten fått tillbaka sitt oberoende (2000). Balzer et al. (2014) menar att patienter med kateter kan bli mer exponerade för tryck på kroppen då det har ett mindre behov till att vara uppe och gå, och med minskad rörlighet i och med färre toalettbesök är de i behov av mer stöttning och påminnelse om lägesändringar. Katetern ger även ett skydd då den minskar exponering av fukt i och med att patienterna inte ligger med fuktiga blöjor eller kläder (2014). Detta överensstämmer med vad litteraturöversikten visade angående en god hudvård och hudkontroller, eftersom att exponering för fukt och immobilitet i form av otillräckliga lägesändringar gav risk för trycksår. 20

Litteraturöversikten beskriver sjuksköterskans behov av utbildning och kunskap för trycksårsprevention. Sjuksköterskorna behöver över tid öka och pröva sin kunskap för utveckling inom trycksårsprevention. Rosengren et al. (2012) stärker detta då de belyser ett behov av stöd för att utveckla kunskap och kompetensen hos sjuksköterskorna kring trycksårsprevention. De belyser även behovet av ett fungerande utbildningssystem (2012). Även Gallant, Morin, St-Germain och Dallaire (2010) menar att den förebyggande vård som sjuksköterskor tillämpar för att förhindra trycksår är korrelerad med deras kunskapsnivå. De med störst kunskap tillämpade mest förebyggande vård, sjuksköterskorna behöver kunskap för att kunna utföra ett förebyggande arbete (2010). I litteraturöversikten finnes inga motsättningar studierna emellan angående trycksårsprevention. Litteraturöversiktens olika studier hade liknande åsikter angående preventiva åtgärder mot trycksår. Detta är ett område med mycket forskning, vilket ökar sannolikheten för att motsägelsefulla artiklar finns men att dessa studier inte fallit inom vår sökradie. Litteraturöversiktens resultat har betydelse för den praktiska omvårdnaden och kan hjälpa till att förstå hur Hendersons omvårdnadsteori kan tillämpas i klinisk praxis. Kirkevold (2000, s. 115-129) beskriver Hendersons teori och menar att sjuksköterskan har en speciell uppgift och det är att hjälpa patienter, sjuka som friska, att utföra en handling de själva inte klarar av tills dess att patienten återfått sin självständighet (2000). Denna litteraturöversikt belyser sjuksköterskans preventiva arbete och vilket behov sjuksköterskan har av utrustning och kunskap. Litteraturöversikten kan ligga till grund för en ökad kunskap och utveckling av det preventiva arbetet gällande omvårdnad vid risk för trycksår. 21

5.3. Slutsats I denna litteraturöversikt har vi belyst sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår samt vikten av utbildning, lägesändringar och utrustning. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att det bör vara en självklarhet att ge sjuksköterskan de bästa förutsättningarna och erbjuda fortbildning, utveckling och adekvat utrustning för att bibehålla en patientsäker vård. Detta kan implementeras på avdelningarna genom att hålla regelbundna utbildningar och att kontrollera att den utrustning som finns är tillräcklig och kvalitetssäkrad. Trots mycket forskning inom detta område anser vi att det finns områden att studera vidare inom. Det som kan vara relevant för framtiden är att få patienter och närstående mer delaktiga i vården och i deras egenvård. I framtiden kommer troligtvis ett större antal människor att vara i behov av vård än i nuläget, i och med stigande ålder. Relevant forskning kan därför fokusera på hur sjuksköterskan kan få patienter och närstående att utföra egenvård för att förhindra trycksår. 22

6. Referenser * Stjärnmärkta artiklar återfinns i resultatdelen. Alhaug, J., Gay, L. C., Henriksen, C., & Lerdal, A. (2017). Pressure ulcer is associated with malnutrition as assessed by Nutritional Risk Screening (NRS 2002) in a mixed hospital population. Food & Nutrition Research, 61, 1-11. doi:10.1080/16546628.2017.1324230 Balzer, K., Kremer, L., Jungans, A., Halfens, R., Dassen, T., & Kottner, J. (2014). What patient characteristics guide nurses clinical judgement on pressure ulcer risk? A mixed methods study. International Journal of Nursing Studies, 51, 703-716. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.09.005 Björvell, K., & Torell-Ekstrand, I. (2014). Omvårdnadsåtgärder. i A. Ehrenberg, & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder - ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur AB. Bååth, C., Idvall, E., Gunningberg, L., & Hommel, A. (2014). Pressure-reducing interventions among persons with pressure ulcers: results from the first three national pressure ulcer prevalence surveys in Sweden. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 20, 58-65. doi:10.1111/jep.12079 *Chaboyer, W., & Gillespie, M. B. (2014). Understanding nurses views on a pressure ulcer prevention care bundle: a first step towards successful implementation. Journal of Clinical Nursing, 23, 3415-3423. doi:10.1111/jocn.12587 *Dellefield, M. E., & Magnabosco, J. L. (2014). Pressure ulcer prevention in nursing homes: Nurse descriptions of individual and organization level factors. Geriatric nursing, 35, 97-104. doi:10.1016/j.gerinurse.2013.10.010 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier - värderning, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. i F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB. Gallant, C., Morin, D., St-Germain, D., & Dallaire, D. (2010). Prevention and treatment of pressure ulcers in a university hospital centre: A correlational study examining nurses knowledge and best practice. International Journal of Nursing Practice, 16, 183-187. doi:10.1111/j.1440-172x.2010.01828.x Gunningberg, L., & Carli, C. (2016). Reduced pressure for fewer pressure ulcers: can realtime feedback of interface pressure optimise repositioning in bed? International Wound Journal, 13, 774-779. doi:10.1111/iwj.12374 *Gunningberg, L., Mårtensson, G., Mamhidir, A.-G., Florin, J., Muntlin-Athlin, Å., & Bååth, C. (2015). Pressure ulcer knowledge of registered nurses, assistant nurses and student nurses: a descriptive, comparative multicentre study in Sweden. International Wound Journal, 12, 462-468. doi:doi: 10.1111/iwj.12138 *Hommel, A., Gunningberg, L., Idvall, E., & Bååth, C. (2016). Successful factors to prevent pressure ulcers an interview study. Journal of Clinical Nursing, 26, 182-189. doi:10.1111/jocn.13465 23

*Hoviattalab, K., Hashemizadeh, H., D`Cruz, G., Halfens, J. R., & Dassen, T. (2014). Nursing practice in the prevention of pressure ulcers: an observational study of German Hospitals. Journal of Clinical Nursing, 24, 1513-1524. doi:10.1111/jocn.12723 *Ilesanmi, E. R., & Olabisi, P. (2014). Assessment of Common Interventions and Perceived Barriers to Pressure Ulcer Prevention in Southwest Nigeria. Journal of Wound Ostomy & Continence Nursing, 41(3), 242-246. doi:10.1097/won.0000000000000022 Jiang, Q., Li, X., Qu, X., Liu, Y., Zhang, L., Su, C.,... Wang, J. (2014). The incidence, risk factors and characteristics of pressure ulcers in hospitalized patients in China. International Journal of Clinical and Experimental Pathology, 7(5), 2587-2594. Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur AB. Källman, U., & Suserud, K.-O. (2009). Knowledge, attitudes and practice among nursing staff concerning pressure ulcer prevention and treatment a survey in a Swedish healthcare setting. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23, 334-341. doi:10.1111/j.1471-6712.2008.00627.x Lindholm, C. (2014). Omvårdnad vid sår. i H. Wijk, A.-K. Edberg, H. Wijk, & A.-K. Edberg (Red.), Omvårdnadens grunder - hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB. *Mallah, Z., Nassar, N., & Kurdahi Badr, L. (2015). The Effectiveness of a Pressure Ulcer Intervention Program on the Prevalence of Hospital Acquired Pressure Ulcers: Controlled Before and After Study. Applied Nursing Research, 28, 106-113. doi:10.1016/j.apnr.2014.07.001 *Martin, D., Albensi, L., Van Haute, S., Froese, M., Montgomery, M., Lam, M.,... Basova, N. (2017). Healthy Skin Wins: A Glowing Pressure Ulcer Prevention Program That Can Guide Evidence-Based Practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 14(6), 473-483. doi:doi 10.1111/wvn.12242 *Nuru, N., Zewdu, F., Amsalu, S., & Mehretie, Y. (2015). Knowledge and practice of nurses towards prevention of pressure ulcer and associated factors in Gondar University Hospital, Northwest Ethiopia. BMC Nursing, 14(34), 1-8. doi:doi 10.1186/s12912-015- 0076-8 Polit, F. D., & Beck, T. C. (2016). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia : Lippincott Williams and Wilkins. *Powers, J. (2016). TwoMethods for Turning and Positioning and the Effect on Pressure Ulcer Development. Journal of Wound Ostomy & Continence Nursing, 43(1), 46-50. doi:10.1097/won.0000000000000198 *Roberts, S., Wallis, M., Elisabeth, M., Bucknall, T., Banks, M., Ball, L., & Chaboyer, W. (2017). Patients Perceptions of a Pressure Ulcer Prevention Care Bundle in Hospital: A Qualitative Descriptive Study to Guide Evidence-Based Practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 14(5), 385-393. doi:10.1111/wvn.12226 Rosengren, K., Höglund, J. P., & Hedberg, B. (2012). Quality registry, a tool for patient advantages from a preventive caring perspective. Journal of Nursing Management, 20, 196-205. doi:10.1111/j.1365-2834.2012.01378.x 24

*Saleh, Y. M., Al-Hussami, M., & Anthony, D. (2013). Pressure ulcer prevention and treatment knowledge of Jordanian nurses. Journal of Tissue Viability, 22, 1-11. doi:10.1016/j.jtv.2013.01.003 Santos, d. T., Almeida, d. A., & Lucena, d. F. (2016). The nursing Diagnosis of risk for pressure ulcer: content validitation. Revista Latino-Americana de Entermagem, 24, 1-8. doi:10.1590/1518-8345.0782.2693 *Schoeps, L. N., Tallberg, A.-B., & Gunningberg, L. (2017). Patients knowledge of and participation in preventing pressure ulcers an intervention study. International Wound Journal, 14, 344-348. doi:doi: 10.1111/iwj.12606 *Skytt, B., Engström, M., Mårtensson, G., & Mamhidir, A.-G. (2016). A longitudinal qualitative study of health care personnel s perceptions of simultaneous implementation of three risk assessment scales on falls, malnutrition and pressure ulcers. Journal of Clinical Nursing, 25, 1912-1922. doi:10.1111/jocn.13207 *Sving, E., Fredriksson, L., Gunningberg, L., & Mamhidir, A.-G. (2016). Getting evidencebased pressure ulcer prevention into practice: a process evaluation of a multifaceted intervention in a hospital setting. Journal of Clinical Nursing, 26, 3200-3211. doi:10.1111/jocn.13668 Sving, E., Gunningberg, L., Högman, M., & Mamhidir, A.-G. (2012). Registered nurses attention to and perceptions of pressure ulcer prevention in hospital settings. Journal of Clinical Nursing, 21, 1293-1303. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.04000.x Sving, E., Idvall, E., Högberg, H., & Gunningberg, L. (2014). Factors contributing to evidencebased pressure ulcer prevention. A cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 51, 717-725. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.09.007 Tosta de Souza, D. M., Veiga Francescato, D., Dunshee de Abranches Oliviera Santos, I., Abla, F. E., Juliano, Y., & Ferrerira Masako, L. (2015). Health-Related Quality of Life in Elderly Patients With Pressure Ulcers in Different Care Settings. Journal of Wound, Ostomy and Continence Nurses Society, 42(4), 352-359. doi:doi: 10.1097/WON.000000000000014 Statens beredskap för medicinsk och social utvärdering, (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. Hämtad 26 januari, 2018, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering: http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.p df 25

Bilaga 1. Översikt över granskning av inkluderade artiklar Författare Årtal Land Chaboyer & Gillespie 2014 Australien Studiens syfte Typ av studie Deltagare (bortfall) Att utforska sjuksköterskor synpunkter på hinder i användningen av en nyutvecklad patientcentrerad trycksårsförebyggande vård Metod Datainsamling Analys Etik Kvalitativ 20 deltagare Intervjuer. Induktiv innehållsanalys. Godkännande av universitets etiska kommitté. Huvudresultat (I förhållande till vårt syfte) Sjuksköterskans uppgift är att göra patienten mer delaktig. Information till patienterna för att minska risken för trycksår, visuell information är av betydelse. Studiens kvalité Hög kvalité Dellefield & Magnabosco 2014 USA Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas uppfattningar av faktorer på individuell- och organisationsnivå som påverkar den trycksårsförebyggande vården. Mixad 16 deltagare (9) Intervjustudie. Innehållsanalys. Etisk kommitté, godkännande av universitet. Anonymitet, påskrivet godkännande från deltagarna. Sjuksköterskan prioriterar trycksårsprevention. Ger familjemedlemmar och patienter information. Riskbedömningar och hudvård utförs, viktigt med utrustning. Medelhög kvalité

Gunningberg, Mårtensson, Mamhidir, Florin, Muntlin-Athlin & Bååth 2015 Sverige Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra kunskapen hos sjuksköterskor, undersköterskor och sjuksköterskestudenter om att förhindra trycksår Kvantitativ Deskriptiv, jämförande 415 deltagare (3) Frågeformulär. ANOVA. Konfidentialitet, Helsingforsdeklarati onen, godkännande från universitet. Sjuksköterskorna visar hög kunskap om nutrition och mindre kunskap om tryckavlastning. Fortbildning bör hållas. Det var få av sjuksköterskorna som visste att brist på syre i vävnaden orsakar trycksår. Hög kvalité Hommel, Gunningberg, Idvall & Bååth. 2016 Sverige Syfte var att finna framgångsrika faktorer som förebygger trycksår inom vården på sjukhus. Kvalitativ Deskriptiv studie 39 deltagare Individuella intervjuer och intervjuer i fokusgrupper. Innehållsanalys. Helsingforsdeklarati onen samt Konfidentiellt. Viktigt att sjuksköterskan får utbildning samt att hon/han dokumenterar och gör riskbedömningar. Användning av utrustning. Hög kvalité 27

Hoviattalab, Hashemizadeh, Cruz, Halfens & Dassen 2014 Syftet var att se sjuksköterskors trycksårsförebyggande arbete och om de följer rekommendationerna. Kvantitativ Deskriptiv design 32 deltagare (0) Frågeformulär och observationer. SPSS, ANOVA. Etisk kommitté. Sjuksköterskan applicerar barriärkrämer, utrustning för att skydda huden. Hudvård vanligaste omvårdnaden av sjuksköterskan. Hög kvalité Tyskland Ilesanmi & Olabisi 2014 Nigeria Syftet var att undersöka de insatser som används av sjuksköterskor för att förhindra trycksår på 3 sjukhus i sydvästra Nigeria och upplevda hinder för effektiva insatser. Kvantitativ Deskriptiv tvärsnittsstudie 193 deltagare (2) Enkäter. SPSS. Samtycke från deltagarna och god information. Vanliga åtgärder utförda av sjuksköterskan var lägesändringar samt applicering av talkpulver. Medelhög kvalité Mallah, Nassar & Kurdahi Badr 2015 Libanon Syftet var att bestämma effekten av tvärvetenskapligt ingripande och att bedöma vilken komponent av intervention som var mest förutsägbar för att minska förekomsten av sjukhus förvärvade trycksår. Kvantitativ Prospektiv design 420 deltagare (66) Bedömningsformulär. SPSS. Chefers godkännande samt samtycke från deltagare. Sjuksköterskan utförde lägesändringar regelbundet. De utförde även hudvård med skyddande krämer samt näringsstöd och tilldelning av tryckfördelningsmadrass. Medelhög kvalité 28

Martin et al. 2017 Kanada Denna studie syftade till att utvärdera effektiviteten av trycksårsförebyggande program för att minska förekomsten av trycksår och förbättra personalens trycksårsförebyggande kunskap. Mixad 319 deltagare (3) Observationer, Intervjuer, både individuella och fokusgrupper, med sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Karl Pearsons chitvå-test. Intervjuerna transkriberades. Tematisk analys. Sjuksköterskorna övervakade patienters vätske- och näringsintag. Sjuksköterskorna använde utrustning som exempelvis, lakan för att minska skjuv och inkontinensprodukter. Sjuksköterskornas kunskap ökade av utbildning. Hög kvalité 2 etiska kommittéer. Nuru, Zewdu, Amsalu & Mehretie 2015 Etiopien Denna studie syftade till att bedöma kunskap, färdigheter och faktorer som är förknippade med trycksårprevention bland sjuksköterskor. Kvantitativ Tvärsnittsstudie 248 deltagare (7) Frågeformulär. SPSS. Etisk kommitté, samtycke samt anonymitet. Sjukhuset hade otillräcklig utrustning för sjuksköterskorna. Mer än hälften av sjuksköterskorna hade god kunskap om trycksår. Sjuksköterskor med utbildning hade bättre kunskap. Medelhög kvalité 29