Examensarbete Filosofie kandidatexamen

Transkript

1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Sjuksköterskors attityder och upplevda möjligheter samt hinder till ivt omvårdnadsarbete En litteraturöversikt Nurses` attitudes and perceived opportunities and barriers to pressure ulcer preventive nursing A literature review Författare: Jeanette Hansson och Britta Klockar Handledare: Marianne Spante Examinator: Jan Florin Granskare: Marie Elf Ämne: Omvårdnad Kurs: VÅ2018 Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: Examensarbete nr: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors attityder till ivt omvårdnadsarbete och upplevda möjligheter samt hinder i det preventiva omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två kategorier med fyra respektive fem underkategorier. Kategori attityd med underkategorierna positiv attityd, negativ attityd, prioriteringar och riskbedömning samt kategori hinder och möjligheter med underkategorierna organisation och vårdkultur, patientfaktorer, kunskap, ansvar och tid. Sjuksköterskor i sex av studierna hade en positiv attityd till ion och ansåg att de flesta trycksår gick att undvika om adekvat ion utfördes. Hur sjuksköterskor prioriterade ion skilde sig åt, de som hade erfarenhet av trycksår sågs prioritera ion högre. En begränsad användning av riskbedömningsinstrument framkom då sjuksköterskor ansåg att deras kliniska bedömning var bättre. Organisation, vårdkultur och kunskap var viktiga faktorer för i vilken utsträckning ionen blev utförd. Patientens tillstånd samt tid var faktorer som påverkade utförandet av ion. Om det var oklart vem som var ansvarig för patienten och dennes ion blev ionen bristande. Sjuksköterskor bör vara medvetna om vilka attityder, möjligheter och hinder som finns gällande ion samt arbeta med dessa för att bidra till att minska risken för trycksår. Nyckelord: Attityd, Hinder, Prevention, Sjuksköterska, Trycksår Keywords: Attitude, Barriers, Nurse, Pressure Ulcer, Prevention

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 5 BAKGRUND... 5 Trycksår... 5 Etiologi... 5 Definition och kategorisering av trycksår... 6 Prevalens och riskfaktorer... 7 Trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder... 8 Påverkan på patienten... 9 Sjuksköterskors ansvar och roll Problemformulering Syfte Frågeställningar Definition av centrala begrepp METOD Design Urval av litteratur Inklusionskriterier Exklusionskriterier Värdering av artiklarnas kvalitet Tillvägagångssätt Analys Forskningsetiska aspekter RESULTAT Sammanfattning Attityder Positiv attityd Negativ attityd Prioritet Riskbedömning Möjligheter och hinder

4 Organisation och vårdkultur Patientfaktorer Kunskap Ansvar Tid till ion DISKUSSION Sammanfattning av resultatet Metoddiskussion Resultatdiskussion Attityder Riskbedömningsinstrument Kunskap Organisation Ansvar och prioritet Slutsats Resultatets kliniska betydelse Förslag till vidare forskning REFERENSLISTA Bilaga I Bilaga II Bilaga III Bilaga IV 4

5 INTRODUKTION Trycksår kan klassas som en vårdskada. Trots att det finns evidensbaserad kunskap om iva omvårdnadsåtgärder och nationella riktlinjer för att förebygga trycksår fortsätter detta att vara ett problem inom vården. Florence Nightingale, född 1820, var en av de första teoretikerna inom omvårdnad. I en bok från 1989 med hennes teorier för omvårdnad beskrevs hennes syn på sjuksköterskan enligt följande: Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att behålla sin vitalitet och att bistå patienten som människa. Sjuksköterskan bör ha en övertygelse om vilka människans behov är och handla utifrån detta. Sjuksköterskans främsta plikt är att ej skada patienten (Nightingale, 1924/1989, s. 129). Trycksår kan leda till ett lidande för patienten och därför är detta viktigt att studera. BAKGRUND Trycksår Etiologi Huden är uppbyggd av två hudlager, överhuden och läderhuden och under dessa två lager finns underhuden som till stor del består av fettväv. Huden är kroppens största organ och har många viktiga funktioner. Den hjälper till att skydda inre organ mot yttre faktorer så som exempelvis mekanisk påfrestning, strålning och kemiska ämnen. Så länge huden är intakt skyddar den kroppen från att sjukdomsframkallande mikroorganismer, så som bakterier och virus, ska ta sig in och är en viktig del i immunförsvaret. Huden deltar även i temperaturregleringen och skyddar mot vätskeförlust. Den har en förmåga att lagra fett och vatten samt är ett av våra främsta sinnesorgan (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2006/2007). Då vävnaderna utsätts för påverkan utifrån så som tryck och skjuv kan ett trycksår uppstå. Vid högt tryck mot vävnaderna reduceras blodflödet i kapillärerna vilket leder till sämre tillförsel av näring och syre som gör att en vävnadsskada snabbare kan utvecklas. Vävnaderna klarar ett högt tryck en kortare tid men inte under en längre tid (Ek, Nordström & Lindgren, 2009). En patient med otillräckligt födointag har ofta en reducerad fettvävnad. Till följd av reducerad fettvävnad framträder benutskotten i kroppen, de tar mer av kroppens tyngd och trycket mellan kroppens bärande delar och underlaget ökar. Då en vävnadsskada uppstått på grund av 5

6 tryck kan detta kategoriseras som ett trycksår I-IV beroende på svårighetsgrad (Ek et al., 2009). Definition och kategorisering av trycksår I de internationella riktlinjerna från National Pressure Ulcer Advisory Panel och European Pressure Ulcer Advisory Panel (NPUAP & EPUAP, 2009/2009) definieras trycksår enligt följande: Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv. Det finns också ett antal bidragande faktorer som kan relateras till trycksår, men betydelsen av dessa faktorer återstår att undersöka. (NPUAP & EPUAP, 2009/2009, s. 6) Trycksår delas in i fyra olika kategorier beroende på svårighetsgrad. Detta för att säkerställa en enhetlig bedömning samt underlätta dokumentation av trycksår. Beroende på vilken trycksårskategori patienten har kan åtgärder för att förebygga trycksår samt dess behandling se olika ut. Dessa åtgärder skall anpassas efter patientens behov (Lindholm, 2012). Kategorisering av trycksår enligt NPUAP & EPUAP (2009/2009): Kategori I Hel hud. En kvarstående rodnad som inte bleknar vid tryck, vanligt förekommande över benutskott. På mörkare pigmenterad hud är det inte säkert att en rodnad syns, dock kan färgförändringar synas i jämförelse med omkringliggande hud, därför kan det vara svårare att upptäcka kategori I trycksår hos mörkhyade patienter. Området kan vara ömt, göra ont, vara fastare, mjukare, varmare eller kallare än annan omkringliggande hud. Kategori II Delhudsskada med spricka eller avskavd hud med en rosaröd sårbädd utan fibrinbeläggningar. Kan även vara en blåsa, öppen eller intakt, som är serumeller blodfylld. Kategori III Fullhudsskada. Subcutant fett synligt dock ej så djupt att senor och muskler syns. Djupet på en hudförändring inom Kategori III kan variera beroende på lokalisation av trycksåret. Där subcutan fettvävnad ej finns kan Kategori IIIskador vara ytliga exempelvis på näsrygg, öra, bakhuvud och malleoler. 6

7 Kategori IV Djup fullhudsskada som involverar muskler, senor och/eller ben som går att palpera utifrån. Det är här vanligt med underminering av huden och fistlar. Fibrin och/eller nekroser kan förekomma. Precis som i kategori III så kan djupet variera beroende på lokalisationen av trycksåret. Prevalens och riskfaktorer I en studie av Gunningberg, Hommel, Bååth och Idvall (2012) har prevalensen av trycksår och patienter med risk för trycksår i Sveriges kommuner och landsting undersökts. För att utföra riskbedömningarna användes Modifierad Nortonskala. Av patienter inneliggande på sjukhus hade 16,6 % trycksår i någon av kategorierna I-IV och för 18,6 % framkom risk för trycksår. Av patienter inom kommunal vård hade 14,5 % trycksår i någon av kategorierna I-IV och 32,9 % hade risk för trycksår. Trycksår på patienter inneliggande på sjukhus och inom kommunal vård lokaliserades oftast till sacrum och hälar. Resultatet från den första nationella punktprevalensmätningen av trycksår i Sverige som samordnats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL, 2011b) visar att förekomsten av trycksår ökar med en stigande ålder. Över 90 % av de patienter inom landstingens hälso- och sjukvård som ingick i mätningen, var i åldrarna 60 år eller äldre. Det framkom ingen större skillnad mellan kvinnor och män vad gällde förekomsten av trycksår, dock var större andelen kvinnor än män i riskzonen för att utveckla ett trycksår. Inom kommunal vård deltog patienter i samma punktprevalensmätning som hade initierats av SKL. Det framkom att 2708 av dessa patienter hade tryckskador och/eller trycksår. Det var inte någon större skillnad mellan kvinnor och män vid förekomsten av trycksår, inte heller var det någon skillnad mellan könen när det gällde ökad risk för trycksår (SKL, 2011b). Risken för trycksår hänger inte enbart ihop med patientens stigande ålder. Aktuell näringsstatus och vikt har också ett samband. Faktorer som påverkar cirkulationen i kroppen så som exempelvis diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och lågt blodtryck kan vara ytterligare risk. Lika så om huden är överdrivet fuktig eller torr och sprucken (NPUAP & EPUAP, 2009/2009). 7

8 I studien av Berry, Samelson, Bordes, Broe och Kiel (2009) undersökte de patienter på äldreboenden som hade drabbats av en höftfraktur. De fann att bland de patienter som hade utvecklat pneumoni och/eller trycksår under en sexmånadersperiod efter en höftfraktur så ökade mortaliteten med 70 %. Enligt Baumgarten et al. (2012) var det en signifikant skillnad i förekomst av trycksår mellan patienter som fått vänta 24 timmar eller mer på sin höftfraktursoperation i jämförelse med de patienter som opererades inom 24 timmar. Av dem som väntade mer än 24 timmar utvecklade dubbelt så många trycksår. Väntetid och längd på operation, om generell anestesi används och behov av intensivvård var betydelsefulla faktorer för om patienten utvecklade trycksår eller inte (Baumgarten et al., 2003). Trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder En mängd olika faktorer bidrar till att ett trycksår uppstår. Omvårdnadsåtgärder som förebygger trycksår är framförallt riktade mot patienter med nedsatt fysisk aktivitet, begränsad rörelseförmåga, otillräckligt födointag och ett försämrat allmäntillstånd. Risken om patienten kan komma att utveckla trycksår kan bedömas med hjälp av riskbedömningsinstrument (Ek et al., 2009; Lindholm, 2009). Enligt NPUAP & EPUAP (2009/2009) bör det finnas en strukturerad riskbedömningsstrategi för trycksår inom alla vårdformer. Riskbedömningsinstrument bör kombineras med en klinisk bedömning av patienten (ibid.). Riskbedömningsinstrument kan sjuksköterskor använda sig av som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för att utveckla trycksår samt få vägledning om vilka omvårdnadsåtgärder som bör sättas in (Ek et al., 2009). Det finns olika riskbedömningsinstrument. Några som är vanliga och används inom vården och forskningen är bland annat Nortonskalan, Modifierad Nortonskala och Bradenskalan. Även RAPSskalan används, vilket är en vidareutvecklad version av den Modifierade Nortonskalan (Lindgren, Unosson, Krantz, & Ek, 2002). 8

9 När riskpatienter identifierats kan iva omvårdnadsåtgärder initieras av sjuksköterskan (Ek et al., 2009; Lindholm, 2012). Enligt Socialstyrelsen (u.å.) bör följande iva omvårdnadsåtgärder vidtas för att minska risken för trycksår och lidande: Regelbunden riskbedömning av patienten och inspektion av hudkostym. Kategorisering av trycksår. Upprättande av individuell vårdplan. Tryckavlastande hjälpmedel, som tryckreducerande madrass och stolsdyna. Utföra lägesändring av patienten. Tillgodose patientens vätske- och näringsbehov. Patientens hud hållas torr, smidig och mjuk. Göra patienten och närstående delaktiga via skriftlig och muntlig information. Dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärder. Se till att information vidarebefordras till annan vårdgivare vid behov. Genom systematisk riskbedömning och preventiva åtgärder kan förekomsten av trycksår minskas (Gånemo & Lindholm, 2009). Påverkan på patienten Om en patient utvecklar ett trycksår innebär det en större risk för att dennes hälsotillstånd försämras (Ek et al., 2009). Hela människan kan påverkas av ett trycksår både fysiskt, socialt, emotionellt och mentalt i form av smärta, obehag och ångest. Tankar och funderingar på hur trycksåret kommer att påverka patienten kan skapa oro och ångest hos honom eller henne. Ett trycksår kan resultera i längre sjukhusvistelser och påverka patientens tillfrisknande (Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006; Lindholm, 2012; Spilsbury et al., 2007). I en studie där patienter över 65 år med trycksår kategori III-IV intervjuades framkom det att smärtan från trycksåret upplevdes som en oändlig smärta vilket ledde till begränsningar i personens liv. Sociala kontakter minskade och patienterna upplevde att de var till last för sina närstående. Sårlukt påverkade en stor del av studiedeltagarna negativt då det fick dem att känna sig obekväma i sällskap med andra (Hopkins et al., 2006). Det finns studier som visade att patienter med trycksår upplevde det smärtsamt, besvärligt och tidskrävande med 9

10 omläggning, de upplevde även ångest och oro relaterat till trycksåret (Gorecki, Nixon, Madill, Firth & Brown, 2012; Hopkins et al., 2006). Trycksår kan leda till ett lidande för patienten (Gorecki et al., 2012; Hopkins et al., 2006). Lidande är ett centralt begrepp inom omvårdnad. För att beakta ursprunget till en patients lidande kan lidandet ses ur de tre olika dimensionerna sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Sjukdomslidande är det lidande som har skapats av sjukdom, symtom till följd av sjukdom och upplevda begränsningar som skapats på grund av sjukdom. Livslidandet är de lidande som har sitt ursprung i varje människas unika livserfarenheter, tankar och känslor. Livslidandet hör ihop med de händelser som människan utsätts för genom livet. Detta lidande kan inte tas ifrån en människa eller reduceras. Vårdlidande är det lidande som till följd av vårdpersonalens agerande får patienten att uppleva lidande (Wiklund, 2003). Då de flesta trycksår ses som en vårdskada (SKL, 2011a) utsätts patienten för ett vårdlidande om ett trycksår uppstår (Wiklund, 2003). Eftersom hela patienten påverkas av ett trycksår (Hopkins et al., 2006) bidrar ett trycksår även till ett livslidande (Wiklund, 2003). Sjuksköterskors ansvar och roll En viktig uppgift sjuksköterskor har är att lindra lidande (Wiklund, 2003) och ett ansvar att arbeta förebyggande mot trycksår (Gunningberg, et al., 2012). Kvaliteten på omvårdnaden är beroende av sjuksköterskors kompetens, bemötande och utförande av omvårdnadsåtgärder. Omvårdnadsarbetets mål är att skapa möjlighet för patienten att uppleva hälsa. För att patienten utifrån sina individuella behov ska kunna erhålla en god och säker vård krävs det att organisationen stödjer arbetet och att sjuksköterskors kunskap tas till vara så att vårdskador kan undvikas (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF], 2008). Enligt International Council of Nurses (ICN, 2005) etiska kod har sjuksköterskor ett ansvar att kontinuerligt följa upp och delta i utvecklingen av evidensbaserad omvårdnad för att behålla sin yrkeskompetens. Sjuksköterskor ansvarar för att den omvårdnad som ges sker i enlighet med aktuella riktlinjer samt att värna om människors säkerhet, rättigheter och värdighet. Risk för vårdskada eller uppkomst av vårdskada skall anmälas som avvikelse (Lindholm, 2012; SKL, 2011a). Enligt patientsäkerhetslagen definieras vårdskada som: lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om 10

11 adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (SOSFS 2010:659, kap. 1, 5 ). Att hälso- och sjukvårdspersonal hela tiden arbetar för att minska vårdskador är detsamma som att arbeta för en ökad patientsäkerhet. Därför har all hälso- och sjukvårdspersonal en skyldighet att arbeta preventivt mot trycksår då trycksår betraktas som en vårdskada (SKL, 2011a). Trycksår kan även medverka till kostnader för samhället. Kostnaderna i U.S.A. för trycksår har uppskattats till en total kostnad av 11 miljarder dollar årligen (SKL. 2011c) och i Storbritannien utgör trycksår en stor kostnad för vården (Dealey, Posnett & Walker, 2012). Trycksår resulterar i ökade kostnader för vården och sjuksköterskor har en viktig roll i att minska dessa kostnader genom att tillämpa adekvata preventiva åtgärder (Ek et al., 2009). Attityder, både personliga och sociala, till ion är en faktor som kan påverka i vilken utsträckning ion utförs. En annan viktig faktor för att nå framgång inom ion är att hitta möjligheter för att bemästra de hinder som finns (Moore & Price, 2004). Problemformulering Det är vanligt förekommande med trycksår eller risk för trycksår inom kommunal vård samt inom landstingens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor har ansvar för att jobba preventivt mot trycksår och bör därför ha en god insikt i iva omvårdnadsåtgärder. Trycksår leder till förlängd vårdtid, ett ökat lidande för patienten, ökad vårdtyngd och ökade kostnader för vården. Det finns riktlinjer och många evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår, ändå uppstår vårdskador i form av trycksår. Genom att uppmärksamma sjuksköterskors attityder till iva omvårdnadsåtgärder och vad som möjliggör respektive hindrar detta arbete kan denna litteraturöversikt öka medvetenheten hos sjuksköterskor angående dessa saker. Detta kan eventuellt bidra till att glappet mellan teori och praktik inom området minskar och därmed ett minskat vårdlidande för patienten. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till ivt omvårdnadsarbete och upplevda möjligheter samt hinder i det preventiva omvårdnadsarbetet. 11

12 Frågeställningar Vilka attityder har sjuksköterskor till ivt omvårdnadsarbete? Vilka möjligheter och hinder finns för ivt omvårdnadsarbete? Definition av centrala begrepp Attityd - Med attityd menas den inställning eller det förhållningssätt som en person har till något (Rosén, 2013) exempelvis vilken inställning eller förhållningssätt som sjuksköterskor har till ion. METOD Design Arbetet har genomförts som en litteraturöversikt. Urval av litteratur Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka artiklar. Sökorden kombinerades på olika sätt för att en så bred och heltäckande sökning som möjligt skulle erhållas. De Booelska sökoperatorerna AND och OR användes till att kombinera sökord för att bredda eller avgränsa sökningar vid behov (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Sökord som användes var: Pressure Ulcer, Pressure Ulcer [Mesh], Nurs*, Nurse, Prevention, Community, Hospital, Knowledge, Nursing knowledge, Barriers, Values och Attitudes. De sökningar som resulterade i artiklar som inkluderades i litteraturöversikten redovisas i söktabell (se bilaga III) (Rosén, 2012). Fler sökord användes i olika kombinationer men dessa resulterade dock inte till några ytterligare artiklar. Dessa sökord var: nursing evaluation[mesh], nursing assessment[mesh], needs assessment[mesh], nursing process[mesh], comprehensive haelthcare[mesh], patient care[mesh], nursing staff[mesh], nurses practice patterns[mesh], attitude of helth personell[mesh], clinical competense[mesh], care quality[mesh], health knowledge, attitudes, practice[mesh], approach[mesh] och nurses role[mesh]. 12

13 Inklusionskriterier Artiklar som publicerats de senaste sex åren, från 2008 och framåt, har sökts för att få med en så aktuell forskning som möjligt. Sökningarna begränsades genom att markera i databaserna att enbart artiklar som blivit vetenskapligt granskade (Peer reviewed) inkluderades (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats då de var relevanta för syftet (Rosén, 2012). Exklusionskriterier Studier som genomfördes på sjuksköterskor som arbetade med patienter under arton år exkluderades (Rosén, 2012). Patienter från arton år och äldre tillhör det ålderspann som en grundutbildad sjuksköterska oftast deltar i vården av, samt att typ av trycksår och behandling kan skilja sig åt mellan barn och vuxna. Artiklar skrivna på andra språk än engelska eller svenska exkluderades då författarna enbart behärskar dessa två språk (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Studier med låg kvalitet (enligt vald granskningsmall, se nedan) exkluderades likaså studier som inte stämde överens med litteraturöversiktens syfte och frågeställningar (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2013; Willman et al., 2011). Värdering av artiklarnas kvalitet Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2013) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) användes. Granskningsmallarna användes för att poängsätta och värdera de utvalda artiklarna (se bilaga 1 och 2). De 12 artiklar som hade en kvantitativ ansats bedömdes med hjälp av den kvantitativa granskningsmallen. De tre artiklar som hade en kvalitativ ansats bedömdes med hjälp av den kvalitativa granskningsmallen. En artikel var av både kvantitativ och kvalitativ ansats, där användes båda granskningsmallarna till respektive del (SBU, 2013; Willman et al., 2011). Den kvantitativa granskningsmallen innehöll 29 frågor och den kvalitativa granskningsmallen innehöll 25 frågor. En poäng för varje ja-svar och noll poäng för varje nej-svar erhölls. Poängsumman räknades ihop och omvandlades till procent av totala poängsumman. Artikeln bedömdes vara av hög kvalitet vid % av totala poängsumman, av medelhög kvalitet 13

14 vid % av totala poängsumman och av låg kvalitet under 70 % av totala poängsumman (SBU, 2013; Willman et al., 2011). Tillvägagångssätt Hela litteraturöversikten genomfördes gemensamt av båda författarna för att båda skulle kunna redogöra för samtliga delar i arbetet. Författarna sökte artiklar tillsammans. Samtliga titlar lästes, artiklar med titel som var adekvat lästes även abstrakt på för att se om dessa svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar. Det räckte med att en av författarna ansåg att en artikel skulle läsas i fulltext för att den skulle läsas av båda författarna. Artiklar som ansågs irrelevanta mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar sorterades bort. Relevanta artiklar som inte fanns tillgängliga i fulltext format beställdes från Högskolan Dalarnas bibliotek. De artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar lästes och granskades med granskningsmall av båda författarna var och en för sig. Kvalitetsgranskningarna jämfördes och diskuterades sedan gemensamt av författarna gällande vilken kvalité artiklarna hade. Ett gemensamt beslut togs om vilka artiklar som skulle inkluderas i litteraturöversikten. Artiklarnas resultat analyserades gemensamt av författarna och ledde fram till litteraturöversiktens slutresultat (Rosén, 2012). Analys De 16 artiklar som svarade mot syftet och frågeställningarna valdes ut och låg till grund för resultatet. De redovisades i en tabell (se bilaga IV) som innehåller författarens namn, artikelns publiceringsår, nationalitet, syfte, design, datainsamlingsmetod, urvalets storlek, huvudsakligt resultat samt kvalitetsnivå (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Inkluderade artiklar lästes igenom igen för att en ökad förståelse för innehållet skulle uppnås. Stycke för stycke i resultatdelarna har analyserats. De resultat som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar underströks. Det som understrukits i resultatdelarna i artiklarna skrevs ner i ett separat dokument. All resultattext som samlades in delades upp i olika stycken grovt beroende på vad texten handlade om. Texten delades in i två kategorier beroende på vilken av de två frågeställningarna som innehållet ansågs svara på enligt uppsatsförfattarna. Sedan analyserades texten ytterligare där meningar fick olika färger beroende på dess innehåll. Därefter sammanställdes nya stycken med samma färg. Nio underkategorier framkom. Sedan bearbetades de nya styckena för att få ett bättre flyt i texten. 14

15 Materialet sammanställdes sedan och delades in under olika rubriker som speglade innehållet (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Forskningsetiska aspekter Enbart artiklar som fått tillstånd av en etisk kommitté eller där stringenta etiska överväganden utförts inkluderades i litteraturöversikten. Detta för att undvika att ta med forskning som inte har respekterat principen att inte skada. Författarna har eftersträvat att förhålla sig objektivt till resultaten i artiklarna, inte plagierat och efter bästa förmåga inte förvrängt det som framkom i resultaten (Forsberg & Wengström, 2013; Polit & Beck, 2012). Målet var att översätta artiklarna så sanningsenligt som möjligt så att inte innehållet förvrängdes (Kjellström, 2012). RESULTAT Sammanfattning Resultatet baseras på 16 vetenskapliga artiklar från Sverige (n=6), Belgien (n=2), Storbritannien (n=2), Jordanien (n=2), U.S.A. (n=1), Kanada (n=1), Iran (n=1) och Egypten (n=1). Av dessa var tre kvalitativa, 12 kvantitativa och en multimetodstudie. Resultatredovisningen utgår från de två frågeställningarna där följande kategorier och underkategorier framträdde (se figur 1). Attityder Hinder och möjligheter Positiv attityd Negativ attityd Prioriteringar Riskbedömning Organisation och vårdkultur Patientfaktorer Kunskap Ansvar Tid Figur 1: Kategorier och underkategorier som framkom i resultatet 15

16 Attityder Positiv attityd Flera av de inkluderade studierna visade att det fanns en positiv attityd till ion bland sjuksköterskor (Beeckman, Defloor, Schoonhoven & Vanderwee, 2011; Demarré, Vanderwee, Defloor, Verhaeghe, Schoonhoven & Beeckman, 2011; Källman & Suserud, 2009; Samuriwo, 2010a; Samuriwo, 2010b; Tubaishat, Aljezawi & Al Qadire, 2013). Sjuksköterskor och undersköterskor ansåg att det flesta trycksår går att undvika. De ansåg även att sjuksköterskor bör ägna sig åt ion i den kliniska verksamheten (Källman & Suserud, 2009). Sjuksköterskor som hade mer än tio års erfarenhet inom vården hade positivare attityd till ion än de som hade mindre erfarenhet (Tubaishat et al., 2013). Enligt sjuksköterskor i Storbritannien hade inställningen till ion betydelse för den vård som patienten fick. Sjuksköterskor som värderade trycksårprevention högt upplevdes vara snabbare att sätta in tycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder (Samuriwo, 2010b). Det framkom att först efter sjuksköterskor sett ett trycksår av en allvarligare karaktär i den kliniska verksamheten la de ett högre värde på ion. Att behandla trycksår och se effekterna av den iva omvårdnaden upplevdes tillfredsställande (Samuriwo, 2010a). I flera av studierna sågs ett samband mellan positiva attityder och god ion (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2011). Det framkom att en positiv attityd till ion hade en betydande roll för om ion enligt riktlinjer blev genomförda (Demarré et al., 2011). Negativ attityd Följsamheten till riktlinjer gällande ion var bristfällig bland sjuksköterskor i Belgien. En negativ attityd till ion visade sig ha ett samband med att riktlinjer inte följdes (Demarré et al., 2011). Det framkom i två av studierna att trycksår inte ansågs lika vanligt nu för tiden, studiedeltagarna var medvetna om att deras egen inställning och ouppmärksamhet gällande trycksår kunde leda till att alla trycksår inte uppmärksammades och därför inte ansågs vanligt förekommande (Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009; Källman & Suserud, 16

17 2009). Trycksår hörde samman med skam och skuld hos sjuksköterskorna vilket kunde leda till att de undvek och negligerade eventuella problem rörande ion (Athlin et al., 2009). De sjuksköterskor som la ett lågt värde på ion initierade sent omvårdnadsåtgärder för ion (Samuriwo, 2010b). Prioritet I två studier framkom att ion var lågt prioriterat (Athlin et al., 2009; Sving, Gunningberg, Högman & Mamhidir, 2012). De sjuksköterskor som tagit hand om en patient med ett svårare trycksår prioriterade ion högre samt utförde fler förebyggande omvårdnadsåtgärder än de sjuksköterskor som inte hade vårdat en patient med ett sådant trycksår (Samuriwo, 2010a). Om intresse fanns och grundläggande omvårdnad prioriterades högre skulle ion kunna utföras i större utsträckning menade vissa sjuksköterskor (Samuriwo, 2010b). Behandling av befintligt trycksår var högre prioriterat än ion ansåg drygt hälften av studiedeltagarna i studien av Tubaishat et al. (2013). Majoriteten av studiedeltagarna i en belgisk studie ansåg att ion bör prioriteras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Samtidigt var det bara ett fåtal av patienterna, med risk att utveckla trycksår, som fick preventiva trycksårsåtgärder enligt generella riktlinjer (Demarré et al., 2011). Bland sjuksköterskor som arbetade på en intensivvårdsavdelning i Sverige skilde sig inställningen till ion åt bland personalen. Sjuksköterskor med vidareutbildning inom intensivvård eller anestesivård värderade ion högre (Strand & Lindgren, 2010). Riskbedömning Attityden till riskbedömningsinstrument varierade (Källman & Suserud, 2009; Sving et al., 2012). Åsikter huruvida riskbedömningsinstrument eller klinisk bedömning, för att identifiera patienter med risk för att utveckla trycksår, var det bästa alternativet skilde sig åt mellan studiedeltagarna i en svensk studie. Det var 41,5 % (n=64) som ansåg att deras kliniska bedömning var bättre än att använda tillgängliga riskbedömningsinstrument. Av de 154 studiedeltagarna var det 9 % (n=14) som följde riktlinjerna att använda 17

18 riskbedömningsinstrument och hälften av dem, 4,5 % (n=7), använde riskbedömningsinstrument frekvent (Källman & Suserud, 2009). I ytterligare en svensk studie visade det sig att riskbedömningsinstrument sällan tillämpades och att sjuksköterskor menade att de kunde identifiera riskpatienter utan riskbedömningsinstrument. Sjuksköterskorna ansåg att riskbedömningsinstrumentet kunde ge patienterna en hög poäng vilket antydde att de inte hade risk för trycksår. Dock kunde den kliniska bedömningen visa att det fanns en avgörande faktor som gjorde att patienterna ändå hade risk att utveckla trycksår. Det var en av förklaringarna sjuksköterskorna hade till att den kliniska bedömningen inte gick att ersätta med aktuella riskbedömningsinstrument (Sving et al., 2012). Möjligheter och hinder Organisation och Vårdkultur För att få ett bredare perspektiv på vad som kunde påverka sjuksköterskors attityder, möjligheter och hinder till ion har Gunningberg, Brundin och Idvall (2010) undersökt prevalensen av trycksår vid två landsting i Sverige. I samma studie undersöktes kontextuella faktorer som chefssjuksköterskor ansåg kunde påverka ivt omvårdnadsarbete. I ett av landstingen var prevalensen av trycksår kategori II-IV lägre. Chefssjuksköterskor, i det landsting där trycksårsprevalensen var lägre, redovisade resultatet av kvalitetsmätningar till personalen i högre utsträckning samt angav att personalen på deras avdelningar arbetade i team. Fler chefssjuksköterskor i det landsting med lägre prevalens av trycksår angav att det var sjuksköterskor som var ansvariga för ionen och att kliniska riktlinjer för ion tillämpades (ibid.). Kontinuiteten inom organisationen ansågs vara en viktig faktor för att en god ion skulle möjliggöras. Med kontinuitet avsågs bland annat om det fanns rutiner kring ion, om det fanns en tydlig ansvarsfördelning bland personalen och en kontinuitet av personal som vårdade patienten. Då det inte fanns någon som hade ett tydligt övergripande ansvar för patienten blev ion inte utförd då ingen visste vem som ansvarade för vad. För att bevara engagemang och kunskaper hos sjuksköterskor inom ämnesområdet framkom det i studien att det fanns ett behov av utveckling och förtydliganden inom organisationen gällande ion (Athlin et al., 2009). 18

19 Uppmärksamheten när det gäller ion hos sjuksköterskor skilde sig åt på vårdavdelningarna på svenska sjukhus. I vilken utsträckning trycksårsförebyggande åtgärder utfördes visade sig vara beroende av den vårdkultur som fanns på vårdavdelningarna. På vårdavdelningar där det fanns en strukturerad plan för ion samt fungerande teamarbete bland personalen var följsamheten till evidensbaserade riktlinjer högre. Sjuksköterskor ansåg att strukturerade vårdplaner gällande ion bidrog till att öka patientsäkerheten samt att riskpatienter och eventuella trycksår upptäcktes tidigare (Sving et al., 2012). I studien med Källman och Suserud (2009) framkom att rutiner för ion sågs som en möjlighet för att förhindra uppkomst av trycksår. Knappt hälften (37 %, n=57) av studiedeltagarna hade överenskomna rutiner för ion på arbetsplatsen. Strategier, riktlinjer och samarbete med andra vårdprofessioner sågs som en möjlighet till god ion (Tubaishat et al., 2013). Likaså fann Källman och Suserud (2009) att ett bra samarbete inom arbetsgruppen främjade god ion. Det framkom att sjuksköterskor upplevde att omgivningsfaktorer, som exempelvis bristande utrustning, kunde vara ett hinder för att utföra ion i den utsträckning som de egentligen önskade (Samuriwo, 2010b). I flera av studierna beskrev sjuksköterskor avsaknad av iv utrustning som ett hinder i det preventiva arbetet mot trycksår (Gunningberg et al., 2013; Källman & Suserud, 2009; Smith & Waugh, 2009; Strand & Lindgren, 2010). Även personalbrist upplevdes som ett hinder för god ion (Källman & Suserud, 2009; Smith & Waugh, 2009; Tubaishat et al., 2013). Patientfaktorer I flera av de inkluderade studierna kunde ett samband ses mellan patientrelaterade faktorer och otillfredsställande ion (Källaman & Suserud, 2009; Smith & Waugh, 2009; Strand & Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). Exempel på patientrelaterade faktorer som kunde ses som hinder till god ion var om patienten inte var samarbetsvillig (Smith & Waugh, 2009; Tubaishat et al., 2013), patientens tillstånd, om patienten inte var medicinskt stabil och/eller svårt sjuk (Källman & Suserud, 2009; Strand & Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). Bland sjuksköterskor i en studie från U.S.A. framkom det att ett vanligt förekommande hinder till god ion var att patienterna var för tunga (Smith & Waugh, 2009). 19

20 I två studier från mellanöstern framkom delade meningar om huruvida patienten skulle vara delaktig i vården eller inte (El Enein & Zaghloul, 2011; Iranmanesh, Rafiei & Foroogh Ameri, 2011). Över 90 % av sjuksköterskorna (n=122) i en studie utförd i Egypten svarade att det inte var betydelsefullt att involvera patienterna i den iva omvårdnaden (El Enein & Zaghloul, 2011) medan i en studie från Iran svarade 96,8 % av 126 sjuksköterskor att man bör involvera patienterna för att bidra till god ion. I samma studie framkom att utbildning och kunskap om ion för såväl patienter som sjuksköterskor bidrog till god ion (Iranmanesh et al., 2011). Kunskap I flera av studierna framkom det att god kunskap om ion kunde möjliggöra samt att bristande kunskap kunde hindra god ion. Det framkom att kunskapen bland sjuksköterskor både inom kommunal vård och landstingens hälso- och sjukvård var bristfällig (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2011; El Enein & Zaghloul, 2011; Gallant, Morin, St-Germain & Dallaire, 2010; Gunningberg et al., 2013; Källman & Suserud, 2009; Saleh, Al-Hussami & Anthony, 2013; Samuriwo, 2010a; Smith & Waugh, 2009; Strand & Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). Samtidigt framkom det att kunskap i sig inom området inte var en ensam avgörande faktor för om iva omvårdnadsåtgärder blev utförda. Sjuksköterskornas attityd till ion var en viktig faktor tillsammans med kunskap (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2011). Trots bra kunskap om riskfaktorer visade det sig i en kanadensisk studie att få åtgärder sattes in för att motverka dessa (Gallant et al., 2010). Första gången sjuksköterskor såg ett trycksår insåg de hur lite de visste om trycksår och ion. Sjuksköterskor hade under sin sjuksköterskeutbildning läst om trycksår och ion men förstod inte innebörden av det. En av sjuksköterskorna ansåg att det var för lite fokus på vikten av trycksår och ion under utbildningen. Utbildning om trycksår och ion efter grundutbildningen till sjuksköterska menade sjuksköterskor hade en positiv inverkan på den dagliga omvårdnaden (Samuriwo, 2010a). Det framkom i två av studierna att de sjuksköterskor som hade någon form av vidareutbildning inom området hade mer kunskap relaterat till trycksår (Beeckman et al., 2011; Källman & Suserud, 2009). I en studie från U.S.A. visade det sig att de studiedeltagare 20

21 som hade läst en bok, artikel eller sökt information om ion, under de senaste tre åren fram till studiens utförande, hade mer kunskap om ion (Smith & Waugh, 2009). I tre studier från mellanöstern framkom det bristande uppmärksamhet bland sjuksköterskor gällande evidensbaserad kunskap och forskning om ion (El Enein & Zaghloul, 2011; Saleh et al., 2013; Tubaishat et al., 2013). Kunskap om ion hos sjuksköterskor på ett sjukhus i Alexandria, Egypten, visade sig vara undermålig. Sjuksköterskor var inte medvetna om vilken evidensbaserad kunskap som fanns inom ion. Flera av sjuksköterskorna hade i en enkätundersökning svarat att de använde sig av icke rekommenderade åtgärder så som exempelvis massage, vattenfyllda handskar och iskompresser vid prevention av trycksår (El Enein & Zaghloul, 2011). Av 460 jordanska sjuksköterskor som deltog i en studie med Saleh et al. (2013) var det 90 % av studiedeltagarna som inte tog del av forskning om trycksår (ibid.). I en annan studie från Jordanien framkom det att hälften av studiedeltagarna inte hade läst någon vetenskaplig artikel eller deltagit i någon vidareutbildning om ion efter sin grundutbildning (Tubaishat et al., 2013). Likaså angav chefssjuksköterskor i olika landsting i Sverige att de sällan läste vetenskapliga artiklar rörande ion (Gunningberg et al., 2010). Sjuksköterskor som tidigare jobbat som undersköterskor uppgav att de som undersköterskor förväntades sköta omvårdnaden runt trycksår trots att de inte fått någon utbildning om det tidigare. De hade bara blivit tillsagda att vända patienten men hade inte fått någon information om varför trycksår uppstår (Samuriwo, 2010a). Sjuksköterskor hade mer kunskap än undersköterskor om inre faktorer, exempelvis nutritionsstatus, smärta och anemi, som påverkar utvecklingen av trycksår. Vid kategorisering av trycksår sågs en signifikant skillnad mellan sjuksköterskor och undersköterskor av kategori I och II där undersköterskor i lägre utsträckning kunde identifiera dessa (Källman & Suserud, 2009). Ansvar Även om sjuksköterskorna ansåg att ion var en viktig del av omvårdnadsarbetet så uppmärksammades inte problemet och få förebyggande trycksårsåtgärder genomfördes. Det visade sig att sjuksköterskor ofta delegerade ansvaret för ion till undersköterskor vid hög arbetsbelastning (Sving et al., 2012). Sjuksköterskorna förlitade sig ofta på informationen från undersköterskorna, istället för att 21

22 bedöma patienten själv, vilket kunde leda till att det tog längre tid innan iva åtgärder sattes in (Athlin et al., 2009). Det förväntades att undersköterskorna skulle utföra iva åtgärder trots att det var sjuksköterskorna som hade mer kunskap inom området och det övergripande ansvaret (Athlin et al., 2009; Sving et al., 2012). Då erfarna undersköterskor dagligen arbetade med trycksår sågs de som experter inom området men de framkom att både erfarna och oerfarna undersköterskor var i behov av stöd från sjuksköterskor speciellt gällande prevention av trycksår. Det var få av sjuksköterskorna som tog sitt ansvar att stötta undersköterskorna i ionen på grund av bristande intresse (Athlin et al., 2009). I en studie av Tubaishat et al. (2013) framkom att inte alla sjuksköterskor ansåg att det var de som var ansvariga för ion. Om flera personer var involverade i vården av en patient med risk att utveckla trycksår fanns det en risk att iva omvårdnadsåtgärder inte blev utförda eftersom det var oklart vem som var ansvarig för vad. Ytterligare något som sjuksköterskor uppfattade som en risk var när patienter flyttades mellan olika vårdinstanser. I samband med det var det oklart vem som tog över ansvaret för patienterna och deras trycksår. Överrapporteringarna var bristfälliga avseende insatser för att förebygga trycksår. Även informationen om hur trycksår hos patienten hade behandlats hade brister. Sjuksköterskorna upplevde ett behov av att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan vårdpersonalen på olika vårdinstanser (Athlin et al., 2009). Tid till ion Studiedeltagarna i flera studier uppgav tidsbrist som ett vanligt hinder till god ion (Athlin et al., 2009; Källman & Suserud, 2009; Smith & Waugh, 2009; Strand & Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). I studien med Källman och Suserud (2009) ansåg nästan hälften av studiedeltagarna att ion var tidskrävande. Gunningberg et al. (2013) fann att sjuksköterskor upplevde att det ibland inte hade tid att mobilisera patienter så ofta som det var nödvändigt. Det framkom skilda meningar i en studie om det var tidsbrist eller hur arbetsuppgifter prioriterades som var orsaken till att ion inte utfördes (Samuriwo, 2010b). En av de vanligaste orsakerna till att ionen blev åsidosatt var att andra arbetsuppgifter prioriterades högre (Strand & Lindgren, 2010). 22

23 Sjuksköterskor i Storbritannien upplevde att det inte fanns tid till att arbeta patientnära då det fanns andra tidskrävande arbetsuppgifter som exempelvis att delta vid läkarrond och ge läkemedel. Hudbedömning av patienten blev ofta åsidosatt då sjuksköterskor upplevde tidsbrist (Samuriwo, 2010b). Sjuksköterskor med chefsposition uppgav att det inte fanns tillräcklig med tid och resurser för forskning och utveckling inom organisationen. Fler sjuksköterskor med chefspositioner i ett landsting med lägre prevalens av trycksår angav att personalen på avdelningarna fick avsatt tid för kvalitetsutveckling (Gunningberg et al., 2010). DISKUSSION Sammanfattning av resultatet Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors attityder till ivt omvårdnadsarbete och upplevda möjligheter samt hinder i det iva omvårdnadsarbetet. Resultatet visade att sjuksköterskor överlag hade en positiv attityd till ion samt att en positiv attityd hade ett samband med god ion. Om sjuksköterskor undvek och/eller negligerade problem gällande ion kunde följsamheten till aktuella riktlinjer bli bristfällig och ionen påverkades negativt. Trycksårsprevention var lågt prioriterat. Erfarenhet om trycksår sågs leda till att sjuksköterskor prioriterade ion i högre utsträckning. För att identifiera riskpatienter använde sig sjuksköterskor hellre av den kliniska bedömningen än aktuella riskbedömningsinstrument. Bristande kunskap om trycksår och ion kunde påverka ionen negativt. Sjuksköterskor la ofta över ansvaret för ionen på undersköterskor utan att de gav undersköterskorna den stöttning som dem var i behov av. Organisatoriska faktorer och den vårdkultur som rådde på arbetsplatsen påverkade ionen. Om det inte fanns någon kontinuitet på arbetsplatsen blev ionen bristfällig. Då det fanns en strukturerad plan och ett gott samarbete inom arbetsgruppen samt bra rutiner för ion på arbetsplatsen möjliggjorde detta en god ion. 23

24 Metoddiskussion För att finna artiklar som svarade mot litteraturens syfte och frågeställningar användes databaser som var relevanta för omvårdnad. En dialog med en bibliotekarie från högskolan Dalarna fördes för att stärka att relevanta sökord användes. Artiklar från 2008 och framåt inkluderades. Om tidsspannet utökats hade eventuellt fler artiklar funnits inom området som hade påverkat resultatet. Litteraturen som valdes ut speglar dock den forskning och ion som är aktuell idag (Karlsson, 2012). Då enbart artiklar skrivna på svenska eller engelska har inkluderats kan relevant forskning skriven på annat språk missats (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Samtliga artiklar var skrivna på engelska. Då det inte är författarnas modersmål kan resultat misstolkats avseende sammanhang och helhet. Samtidigt har författarna granskat och läst artiklarna var för sig samt diskuterat innehållet gemensamt vilket minskat risken för feltolkning (Henricson, 2012). Studierna har utförts i olika världsdelar vilket kan göra det svårt att jämföra resultaten då olika sjukvårdssystem kan råda (Henricson, 2012). Dock var det av intresse att beskriva attityder och eventuella möjligheter och hinder gällande ion oavsett vilket sjukvårdssystem det handlade om då detta kunde synliggöra om det fanns geografiska skillnader angående detta. Av de 31 artiklar som lästes var det 15 artiklar som valdes bort då de inte ansågs svara mot syfte och frågeställningar. De 16 artiklar som valdes ut kvalitetsgranskades med hjälp av Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. De mallar som användes kan ha vissa svagheter då mallarna inte anpassats efter varje vald artikel och att varje fråga enbart kan besvaras med ja eller nej där varje ja -svar får en poäng (Forsberg & Wengström, 2013; Willman et al., 2011). En svaghet i granskningsmallarna är att alla frågorna ger en poäng för varje ja-svar även om inte alla frågor har lika mycket värde för artikelns kvalitet. Samtliga studier kvalitetsgranskades och jämfördes tillsammans av båda författarna vilket styrker reliabiliteten (Henricson, 2012). En annan svaghet med litteraturöversikten kan ha varit att resultatet subjektivt valts ut. Författarnas förförståelse kan ha påverkat hur delar av resultaten i studierna värderats 24

25 (Wallengren & Henricson, 2012). Då inte samtliga studier använde sig av samma mätinstrument och enkäter kunde det vara svårt att med säkerhet säga att resultaten som framkommit i studierna var jämförbara med varandra. Dock vill uppsatsförfattarna lyfta fram att samtliga kvantitativa studier använde sig av validerade mätinstrument och enkäter (Henricson, 2012). Datainsamling, granskning av artiklarna och analys kan ha påverkats av att detta var första gången som författarna genomförde en litteraturöversikt. Tiden som avsattes för litteraturöversikten var begränsad till åtta veckor vilket kan ha påverkat möjligheten att bearbeta all litteratur inom området. Trots begränsat med tid och att det var första gången som författarna gjorde en litteraturöversikten ses ändå en styrka i att alla delar i arbetet diskuterats och genomförts gemensamt av uppsatsförfattarna samt att den referenslitteratur som fanns till förfogande användes (Henricson, 2012). Resultatdiskussion Attityder De visade sig att attityder till preventivt trycksårsarbete hade betydelse för om ion utfördes (Beeckman et al., 2011; Demareé et al., 2011; Gallant et al Samuriwo, 2010b) vilket även framkom i tidigare forskning av Moore och Price (2004) som såg att attityder, såväl personliga som sociala, påverkade den ion som blev utförd. För att nå framgång inom ion bör sjuksköterskor kunna finna möjligheter för att bemästra de hinder som finns (ibid.). Trots en god inställning till ion framkom det att nyare forskning och riktlinjer inom området inte lyckats implementeras i den kliniska verksamheten i tillräckligt stor utsträckning (Källman & Suserud, 2009). Alla sjuksköterskor har inte tid att arbeta med kvalitetsutveckling och att söka ny kunskap inom området (Gunningberg et al., 2010). En tanke kring detta är att en av sjuksköterskorna inom en verksamhet ges ansvar att arbeta med kvalitetsutveckling och se till att avdelningen får rutiner för att följa evidensbaserade riktlinjer. Detta stärks av Gerrish et al. (2012) som fann att förekomst av trycksår skulle kunna minskas om exempelvis specialistsjuksköterskor tog ansvar för att vårdavdelningar arbetar enligt evidensbaserad vård. 25

26 Riskbedömningsinstrument Sjuksköterskor hade en negativ attityd till riskbedömningsinstrument och det framkom att riskbedömningsinstrument användes sparsamt (Sving et al., 2012 ; Källman et al., 2009). En motivering som sjuksköterskor angav i en studie var att riskbedömningsinstrument inte kunde ersätta den kliniska bedömningen (Sving et al., 2012). Dock fann Defloor och Grypdonck (2005) att fler riskpatienter identifierades med hjälp av riskbedömningsinstrument än vad sjuksköterskor gjorde med enbart klinisk bedömning (ibid.). Enligt aktuella riktlinjer ska riskbedömningsinstrument användas tillsammans med klinisk bedömning (NPUAP/EPUAP, 2009/2009). Att de inte användes skulle kunna ses som en indikator på att sjuksköterskor inte tar del av de riktlinjer som finns, vilket de bör enligt ICN (2005). Trycksår påverkar patienten negativt (Hopkins et al., 2006; Spilsbury el al., 2007). Att identifiera riskpatienter är ett första steg i att minska onödigt lidande i form av vårdskada för patienten (Ek et al., 2009; Wiklund, 2003). Vår reflektion är att både riskbedömningsinstrument och klinisk bedömning är viktiga för att alla riskpatienter ska identifieras. Aktuella riktlinjer bör därför följas då riskbedömningsinstrument i kombination med klinisk bedömning bidrar till en ökad patientsäkerhet (NPUAP/EPUAP, 2009/2009). Kunskap Enligt International Council of Nurses (ICN, 2005) etiska riktlinjer är en viktig del i sjuksköterskeprofessionen att ta del av ny kunskap samt bidra till att ny kunskap implementeras och sprids vidare på arbetsplatsen. Kunskap om ion var dock bristfällig bland sjuksköterskor (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2011; El Enein & Zaghloul, 2011). Det framkom att kunskap i sig inte var en avgörande faktor för om ion blev utförd (Beeckman et al., 2011) dock var kunskap en viktig del för god ion. I en studie från Jordanien tydliggjordes detta då sjuksköterskor med bristande kunskap använde sig av icke rekommenderade och oeffektiva iva omvårdnadsåtgärder (El Enein & Zaghloul, 2011). Detta stärker Svensk sjuksköterskeförenings (2008) budskap att vårdpersonalens kunskap är en förutsättning för god omvårdnad eftersom effekten blir mindre lidande för patienten om trycksår undviks. I litteraturöversikten framkom bristande kunskap om ion bland sjuksköterskor (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2011; El Enein & Zaghloul, 2011). En bredare kunskap kunde ses bland sjuksköterskor med vidareutbildning samt de som läst en bok, artikel 26

27 eller sökt information om ion (Beeckman et al., 2011; Källman & Suserud, 2009; Smith & Waugh, 2009). Ges sjuksköterskor mer tid till att söka ny kunskap torde detta kunna leda till minskad prevalens av trycksår vilket framkommer i studien av Gunningberg et al. (2010) där prevalensen av trycksår var lägre i det landsting där personalen fick mer tid avsatt till kvalitetsutveckling (ibid.). En god omvårdnad bygger delvis på sjuksköterskors kompetens. För att patienten ska få en god och säker vård krävs det att organisationen stödjer arbetet med ion och att sjuksköterskors kunskap tas till vara (SSF, 2008). Organisation Sjuksköterskor upplevde att ett hinder till god ion var bristande resurser i form av personal och material (Athlin et al., 2009; Gunningberg et al., 2013; Källman & Suserud, 2009). En tanke om detta är att det kostar mycket när arbetsgivaren måste sätta in mer personal och köpa in mer material. Dock kan kostnaderna för att behandla ett trycksår bli omfattande (Lindholm, 2012). Detta tydliggörs av Padula, Mishra, Makic och Sullivan (2011) som fann att det var kostnadseffektivt att förebygga trycksår i jämförelse med att behandla trycksår som hade uppstått. Enligt SKL (2011c) genomförs sedan 2008 en nationell satsning i Sverige för att minska förekomsten av trycksår. Då trycksår leder till ett ökat lidande för patienten (Wiklund, 2003) och ökade kostnader för samhället (SKL, 2011c) är det anmärkningsvärt att det trots detta bland sjuksköterskor framkommer att en orsak som hindrar god ion är bristande resurser. Ansvar och prioritet Bristande resurser kunde ses som en anledning till att sjuksköterskor bortprioriterade och delegerade ion. Ansvaret för ion lades ofta på undersköterskor (Sving et al., 2012). Det har visat sig i studier att undersköterskor hade mindre kunskap om trycksår och ion än vad sjuksköterskor hade vilket kaunde påverka ionen negativt (Källman & Suserud, 2009; Samuriwo, 2010a). Likaså framkom det i tidigare forskning med Spilsbury och Meyer (2004) att undersköterskor fick ta över mycket av det patientnära arbetet. Undersköterskor fick utföra arbetsuppgifter utan att de hade fått någon adekvat utbildning inom området. Sjuksköterskorna stöttade inte undersköterskorna i tillräckligt stor utsträckning vilket ofta berodde på personalbrist eller att sjuksköterskorna prioriterade andra arbetsuppgifter (ibid.). Med kännedom om att det är vanligt förekommande med personalbrist och att sjuksköterskor 27

28 ofta prioriterade andra arbetsuppgifter kan det vara nödvändigt att delegera ansvar gällande ion till undersköterskor. Dock kan detta leda till ett hinder till god ion om inte sjuksköterskorna tar sitt ansvar och förvissar sig om att undersköterskorna får adekvat utbildning och att dessa klarar av arbetsuppgiften. Detta i enlighet med ICN (2005) etiska kod där det framkommer att sjuksköterskor ska värdera andras kompetens då sjuksköterskor delegerar arbetsuppgifter för att försäkra sig om att en god och säker vård bedrivs. Slutsats En god attityd till ion, kunskap inom området samt utarbetade rutiner för ion på arbetsplatsen ökar förutsättningarna för en god ion. Tidsbrist, personalbrist, brist på material och otydlig ansvarsfördelning av ion hindrar sjuksköterskor att utföra ion i den utsträckning som de önskar. Sjuksköterskor bör vara medvetna om vilka attityder, möjligheter och hinder som finns gällande ion samt arbeta med dessa. För att minska förekomsten av trycksår bör sjuksköterskor hålla sig uppdaterad gällande aktuell forskning och riktlinjer samt bidra till att implementera dessa. Organisationen bör vara utformad så att följsamhet till riktlinjer angående ion gynnas. Resultatets kliniska betydelse Med kunskap om det som framkommit i resultatet anser uppsatsförfattarna att noggranna och väl genomarbetade riktlinjer och rutiner, inom kommunal vård och landstingens hälso- och sjukvård, för att arbeta preventivt mot trycksår bör finnas för att följsamheten till ion skall öka. Uppsatsförfattarna anser att hälso- och sjukvårdspersonal ska ges tid och möjlighet att ta del av aktuell forskning och evidensbaserad litteratur inom ion för att bibehålla sin kompetens inom området och därigenom bidra till en säkrare vård för patienten. Förslag till vidare forskning Trots mycket forskning om trycksår och ion tycks inte detta komma patienterna till godo i tillräcklig utsträckning. Uppsatsförfattarna anser därför att det skulle behövas mer forskning om olika strategier som underlättar implementering av forskning i den kliniska verksamheten så att glappet mellan teori och praktik minskar. 28

29 Tidsaspekten inom omvårdnad är en avgörande faktor för vilka åtgärder som sjuksköterskan hinner med. I vår studie framkommer det delade meningar om tid eller prioritering är orsaken till att ion åsidosätts. Mer forskning om vilka faktorer som påverkar hur sjuksköterskor prioriterar omvårdnad anser författarna vara viktigt. 29

30 REFERENSLISTA Athlin, E., Idvall, E., Jernfält, M., & Johansson, I. (2009). Factors of importance to the development of pressure ulcers in the care trajectory: perceptions of hospital and community care nurses. Journal of Clinical Nursing, 19, doi: /j x Baumgarten, M., Margolis, D., Berlin, J. A., Strom, B. L., Garino, J., Kagan, S. H., Carson, J. L. (2003). Risk factors for pressure ulcers among elderly hip fracture patients. Wound Repair and Regeneration, 11(2), Hämtad från databasen CINAHL with Full Text. Baumgarten, M., Rich, S. E., Shardell, M. D., Hawkes, W. G, Margolis, D. J., Langenberg, P.,... Magaziner, J. (2012). Care-Related Risk Factors for Hospital-Acquired Pressure Ulcers in Elderly Adults with Hip Fracture. Journal of the American Geriatrics Society, 60(2), doi: /j x Beeckman, D., Defloor, T., Schoonhoven, L., & Vanderwee, K. (2011). Knowledge and Attitudes of Nurses on Pressure Ulcer Prevention: A Cross-Sectional Multicenter Study in Belgian Hospitals. Worldviews on Evidence-Based Nursing, doi: /j x Berry, S. D., Samelson, E. J., Bordes, M., Broe, K., & Kiel, D. P. (2009). Survival of Aged Nursing Home Residents With Hip Fracture. Journal of Gerontology: MEDICAL SCIENCES, 64A(7), doi: /gerona/glp019 Dealey, C., Posnett, J., & Walker, A. (2012). The cost of pressure ulcers in the United Kingdom. Journal of Wound Care, 21(6), Hämtat från databasen CINAHL with Full Text. Defloor, T., & Grypdonck, M. S. H. (2005). Pressures ulcers: Validation of two risk assesment scales. Journal of Clinical Nursing, 14, Hämtat från databasen CINAHL with Full Text. 30

31 Demarré, L., Vanderwee, K., Defloor, T., Verhaeghe, S., Schoonhoven, L., & Beeckman, D. (2011). Pressure ulcers: knowledge and attitude of nurses and nursing assistants in Belgian nursing homes. Journal of Clinical Nursing, 21, doi: /j x Ek, A.-C., Nordström, G., & Lindgren, M. (2009). Kvalitetsindikatorer för patienter med eller med risk för trycksår. I E. Idwall (Red.), Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad (5. uppl., s ). Stockholm: Gothia Förlag AB El Enein, N. Y. A., & Zaghloul, A. A. (2011). Nurses knowledge of prevention and management of pressure ulcer at a Health Insurance Hospital in Alexandria. International Journal of Nursing Practice, 17, doi: /j x x Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforkning. Stockholm: Natur & Kultur. Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s ). Lund: Studentlitteratur. Gallant, C., Morin, D., St-Germain, D., & Dallaire, D. (2010). Prevention and treatment of pressure ulcers in a university hospital centre: A correlational study examining nurses knowledge and best practice. International Journal of Nursing Practice, 16, doi: /j x x Gerrish, K., Nolan, M., McDonnell, A., Tod, A., Kirshbaum, M., & Guillaume, L. (2012). Factors influensing advanced practice nurses ability to promote evidence-based practice among frontline nurses. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 9(1), doi: /j x Gorecki, C., Nixon, J., Madill, A., Firth, J., & Brown, J. M. (2012). What influences the impact of pressure ulcers on health-related quality of life? A qualitative patient-focused exploration of contributory factors. Journal of Tissue Viabilit, 21, doi: /j.jtv

32 Gunningberg, L., Brudin, L., & Idvall, E. (2010). Nurse Managers prerequisite for nursing development: A survey on pressure ulcers and contextual factors in hospital organizations. Journal of Nursing Management, 18, doi: /j x Gunningberg, L., Hommel, A., Bååth, C., & Idvall, E. (2012). The first national pressure ulcer prevalence survey in county council and municipality settings in Sweden. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 1-6. doi: /j x Gunningberg, L., Mårtensson, G., Mamhidir, A.-G. Florin, J., Muntlin Athlin, Å., & Bååth C. (2013). Pressure ulcer knowledge of registered nurses, assistant nurses and student nurses: A descriptive, comparative multicentre study in Sweden. International Wound Journal, 1-7. doi: /iwj Gånemo, A., & Lindholm, C. (2009). Hud och sår. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s ). Lund: Studentlitteratur. Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s ). Lund: Studentlitteratur. Hopkins, A., Dealey, C., Bale, S., Defloor, T., & Worboys, F. (2006). Patient stories of living with a pressure ulcer. Journal of Advanced Nursing, 56(4), doi: /j x International Council of Nurses. (2005). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening Iranmanesh, S., Rafiei, H., & Foroogh Ameri, G. (2011). Critical care nurses knowledge about pressure ulcer in southeast of Iran. International Wound Journal, 8(5), Hämtat från databasen CINAHL with Full Text. Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s ). Lund: Studentlitteratur. 32

33 Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s ). Lund: Studentlitteratur. Källman, U., & Suserud, B.-O. (2009). Knowledge, attitudes and practice among nursing staff concerning pressure ulcer prevention and treatment - a survey in a Swedish healthcare setting. Scandinavian Journal of Caring Sciences,23, doi: /j x Lindgren, M., Unosson, M., Krantz, A.-M., & Ek, A.-C. (2002). A risk assessment scale for the prediction of pressure sore development: Reliability and validity. Journal of Advanced Nursing, 38(2), Hämtad från databasen CINAHL with Full Text. Lindholm, C. (2012). Sår (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Moore, Z., & Price, P. (2004). Nurses attitudes, behaviours and perceived barriers towards pressure ulcer prevention. Journal of Clinical Nursing, 13, Hämtat från databasen PubMed. National Pressure Ulcer Advisory Panel and European Pressure Ulcer Advisory Panel. (2009). Prevention and treatment of pressure ulcers: Quick reference guide (C. Lindholm & L. Gunningberg, övers.). Washington DC: National Pressure Ulcer Advisory Panel. (Orginalarbetet publicerat 2009). Nightingale, F. (1989). Anteckningar om sjukvård: Ur vårt tidsperspektiv (E. Krey-Halldin, övers.). Skellefteå: Artemis Bokförlag. (Orginalarbete publicerat 1924) Padula, W. V., Mishra, M. K., Makic, M. B. F., & Sullivan, P. W. (2011). Imporving the Quality of Pressure Ulcer Care With Prevention: A Cost-Effectiveness Analysis. Medical Care, 49(4), doi: /mlr.0b013e b3 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. 33

34 Rosén, A.-S. (2013). Attityd. I Nationalencyklopedin. Hämtad 11 oktober, 2013, från Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s ). Lund: Studentlitteratur. Saleh, M. Y. N., Al-Hussami, M., & Anthony, D. (2013). Pressure ulcer prevention and treatment knowledge of Jordanian nurses. Journal of Tissue Viability, 22, (1-11). doi: /j.jtv Samuriwo, R. (2010a). Effects of education and experience on nurses value of ulcer prevention. British Journal of Nursing, 19(20), Hämtad från databasen PubMed. Samuriwo, R. (2010b). The impact of nurses values on the prevention of pressure ulcers. British Journal of Nursing, 19(15), Hämtad från databasen PubMed. Sand, O., Sjaastad, ø. V., Haug, E., & Bjålie, J. (2007). Människokroppen: Fysiologi och anatomi (I. Bolinder-Palmér, K. Grönwall & K. Olsson, övers.). Stockholm: Liber. (Orginalarbete publicerat 2006) SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 23 maj, 2013, från Riksdagen, Patientsakerhetslag _sfs / Smith, D., & Waugh, S. (2009). Research Study: An Assessment of Registered Nurses Knowledge of Pressure Ulcers Prevention and Treatment. The Kansas Nurse, 84(1), 3-5. Hämtat från databasen CINAHL with Full Text. Socialstyrelsen. (u.å.). Att förebygga trycksår. Hämtat 2 oktober, 2013, från Socialstyrelsen, 34

35 Spilsbury, K., & Meyer, J. (2004). Use, misuse and non-use of health care assistants: understanding the work of health care assistants in a hospital setting. Journal of Nursing Management, 12, Hämtat från databasen CINAHL with Full Text. Spilsbury, K., Nelson, A., Cullum, N., Iglesias, C., Nixon, J., & Mason, S. (2007). Pressure ulcers and their treatment and effects on quality of life: hospital inpatient perspectives. Journal of Advanced Nursing, 57(5), doi: /j x Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok (Version ). Hämtat 22 maj, 2013, från Statens beredning för medicinsk utvärdering, Strand, T., & Lindgren, M. (2010). Knowledge, attitudes and barriers towards prevention of pressure ulcers in intensive care units: A descriptive cross-sectional study. Intensive and Critical Care Nursing, 26, doi: /j.iccn Svensk Sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för att utveckla vården. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Sveriges Kommuner & Landsting. (2011a). Minska vårdskadorna. Hämtat 11 juni, 2013, från Sveriges Kommuner & Landsting, =ignore Sveriges Kommuner & Landsting. (2011b). Punktprevalensmätning: Redovisning av data från landsting och kommuner. Hämtat 11 juni, 2013, från Sveriges Kommuner & Landsting, Sveriges Kommuner & Landsting. (2011c). Trycksår: Åtgärder för att förebygga. Hämtat 31 oktober, 2013, från Sveriges Kommuner & Landsting, 35

36 Sving, E., Gunningberg, L., Högman, M., & Mamhidir, A-G. (2012). Registered nurses attention to and perceptions of pressure ulcer prevention in hospital settings. Journal of Clinical Nursing, 21, doi: /j x Tubaishat, A., Aljezawi, M., & Al Qadire, M. (2013). Nurses attitudes and perceived barriers to pressure ulcer prevention in Jordan. Journal of Wound Care, 22(9), Hämtat från databasen CINAHL with Full Text. Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvaritetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s ). Lund: Studentlitteratur. Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 36

37 Bilagor GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING Bilaga I Kvantitativa studier Fråga 1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll? 3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven? 13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven? 15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek? 17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes? 20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat? 23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar? 25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 26. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Ja Nej Maxpoäng: 29 Erhållen poäng:?? Kvalitet: låg medel hög 37

38 GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING Bilaga II Kvalitativa studier Fråga 1 Motsvarar titeln studiens innehåll? 2 Återger abstraktet studiens innehåll? 3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5 Är studiens syfte tydligt formulerat? 6 Är den kvalitativa metoden beksriven? 7 Är designen relevant utifrån syftet? 8 Finns inklusionskriterier beskrivna? 9 Är inklusionskriterierna relevanta? 10 Finns exklusionkriterier beskrivna? 11 Är exklusionskriterierna relevanta? 12 Är urvalsmetoden beskriven? 13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler? 15 Anges var studien genomfördes? 16 Anges när studien genomfördes? 17 Anges vald datainsamlingsmetod? 18 Är data systematiskt insamlade? 19 Presenteras hur data analyserats? 20 Är resultaten trovärdigt beskrivna? 21 Besvaras studiens syfte? 22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet? 24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Summa Ja Nej Maxpoäng: 25 Erhållen poäng:?? Kvalitet: låg medel hög 38

39 Bilaga III Söktabell Databas Sökord Antal träffar Antal lästa titlar 1 Chinal with fulltext 2 PubMed 3 Chinal with fulltext 4 Chinal with fulltext 5 PubMed Pressure ulcers AND nursing knowledge AND attitudes Community OR Hospital AND Knowledge AND Nurse AND Pressure Ulcer Barriers AND Pressure Ulcer AND Prevention Nurs* AND Knowledge AND Prevention AND Pressure Ulcer Pressur Ulcer[Mesh] AND Prevention AND Values AND Nurse Antal lästa abstract Antal lästa artiklar ¹ ¹ ¹ ¹ Antal valda artiklar n=16 ¹ = Fler artiklar som redan valts ut från tidigare sökningar förekom. 39

40 Bilaga IV. Resultattabell Författare År Nationalitet Athlin, E., Idvall, E., Jernfält, M., & Johansson, I Sverige. Beeckman, D., Defloor, T., Schoonhoven, L., & Vanderwee, K Belgien. Demarré, L., Vanderwee, K., Defloor, T., Verhaeghe, S., Schoonhoven, L., & Beeckman, D Belgien. El Enein, N. Y. A., & Zaghloul, A. A Egypten. Gallant, C., Morin, D., St- Germain, D., & Dallaire, D Kanada. Titel Syfte Design/Metod Deltagare (n=antal) Factors of importance to the development of pressure ulcers in the care trajectory: perceptions of hospital and community care nurses. Knowledge and Attitudes of Nurses on Pressure Ulcer Prevention: A Cross-Sectional Multicenter Study in Belgian Hospitals Pressure ulcers: knowledge and attitude of nurses and nursing assistants in Belgian nursing homes. Nurses knowledge of prevention and management of pressure ulcer at a Health Insurance Hospital in Alexandria. Prevention and treatment of pressure ulcers in a university hospital centre: A correlational study examining nurses knowledge and best practice. Beskriva bidragande faktorer för progression och regression av trycksår. Studera kunskap och attityder om ion och undersöka korrelationen mellan kunskap, attityder och utförande av adekvat prevention. Få insikt i kunskaper och attityder samt att undersöka dess betydelse för följsamheten till riktlinjer för ion. Undersöka sjuksköterskors kunskap om prevention och hantering av trycksår. Utforska om det fanns något samband mellan kunskap om ion, individuella egenskaper och de preventiva åtgärder som utförs. Kvalitativ innehållsanalys. Kvantitativ. Tvärssnittsstudie. Multicenterstu die med randomiserat urval. Kvantitativ tvärsnittsstudi e. Multicenterstu die. Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudi e. Kvantitativ deskriptiv multi-metod. n=15 sjuksköterskor inom landstingens hälsooch sjukvård. n=15 sjuksköterskor inom kommunal vård. n=553 sjuksköterskor. n=2105 patienter På sjukhus. n=145 sjuksköterskor och undersköterskor. n=615 patienter På särskilt boende. n=122 sjuksköterskor På sjukhus. n=256 sjuksköterskor n=235 patientjournaler På sjukhus. Resultat Trycksår påverkades av faktorer relaterade till patienten, vårdpersonalen och vårdstrukturen. Utförandet av adekvat ion hade ett samband med sjuksköterskors attityder. En positiv attityd till ion var en bidragande faktor till följsamhet till gällande riktlinjer. Kunskapsläget gällande ion var bristfälligt och evidensbaserad iva omvårdnadsåtgä rder tillämpades inte i hög utsträckning. Sjuksköterskors kunskap och vad de utför i praktiken är inte samstämmigt. Kvalitetsni vå Hög 24/25 poäng Medelhög 22/29 poäng Medelhög 22/29 poäng Medelhög 23/29 poäng Hög 25/29 poäng 40

41 Författare År Nationalitet Gunningberg, L., Brudin, L., & Idvall, E Sverige. Titel Syfte Design/Metod Deltagare (n=antal) Nurse Managers prerequisite for nursing development: A survey on pressure ulvers and contextual factors in hospital organizations. Beskriva och jämföra trycksårsprevale ns i två olika landsting och samtidigt utforska kontextuella faktorer rörande ion i sjukhusorganisat ionen. Kvantitativ. Deskriptiv och jämförande design. n=72 Sjuksköterskor med chefsposition n=1198 Patienter På sjukhus. Resultat Skillnader i trycksårsprevale ns kunde ses mellan olika landsting. Om sjuksköterskor med chefsposition är medvetna om strategier för ion påverkas ionen positivt. Kvalitetsni vå Hög 26/29 poäng Gunningberg, L., Mårtensson, G., Mamhidir, A. G., Florin, J., Muntlin Athlin, Å., & Bååth, C Sverige. Pressure ulcer knowledge of registered nurses, assistant nurses and student nurses: a descriptive, comparative multicentre study in Sweden. Beskriva och jämföra kunskap om ion samt att utforska ion i den kliniska praktiken. Kvantitativ, beskrivande och jämförande multicenterstu die. n=196 sjuksköterskor n=97 undersköterskor n=122 sjuksköterskestuden ter På sjukhus. En låg förståelse till uppkomsten av trycksår kunde ses och det fanns inte alltid tid till ion. Hög 25/29 poäng Iranmanesh, S., Rafiei, H., & Foroogh Ameri, G Iran. Critical care nurses knowledge about pressure ulcer in southeast of Iran. Utforska kunskap om trycksår. Kvantitativ, deskriptiv design. n=126 Sjuksköterskor På intensivvårdsavdelni ngar. Kunskapsläget var inte tillräckligt för att säkerställa god ion. Medelhög 22/29 poäng Källman, U., & Suserud, B.-O Sverige. Knowledge, attitudes and practice among nursing staff concerning pressure ulcer prevention and treatment- a survey in a Swedish healthcare setting Undersöka attityder och kunskap om trycksårsprventi va åtgärder samt användandet av riskbedömningsi nstrument och att identifiera upplevda möjligheter och hinder i att förebygga trycksår. Kvantitativ. Deskriptiv tvärsnittsstudie med randomiserat urval och frågeformulär. n=77 sjuksköterskor n=77 undersköterskor Inom landstingens hälso- och sjukvård och kommunal vård. En positiv attityd till ion framkom. Tidsbrist, begränsade resurser och patientens tillstånd upplevdes hindra god ion. Hög. 24/29 poäng 41

42 Författare År Nationalitet Saleh, M. Y. N., Al-Hussami, M., & Anthony, D Jordanien. Samuriwo, R. 2010a. Storbritannien. Titel Syfte Design/Metod Deltagare (n=antal) Pressure ulcer prevention and treatment knowledge of Jordanian nurses. Effects of education and experience on nurses value of ulcer prevention. Undersöka kunskap om ion, vilka åtgärder som används, vilka behandlingsstrat egier som finns samt faktorer som kan påverka ion. Undersöka hur trycksårsprevnet ion värderas. Kvantitativ tvärsnittsstudi e. Kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer. Grounded theory. n=460 sjuksköterskor. På sjukhus. n=13 Sjuksköterskor n=3 Sjuksköterskestuden ter Resultat Kunskap och utbildning bidrog till implementering av iva omvårdnadsåtgä rder. Erfarenhet av trycksår ledde till att trycksårsprevnet ion värderades högre. Kvalitetsni vå Hög 24/29 poäng Medelhög 19/25 poäng Samuriwo, R. 2010b. Storbritannien. The impact of nurses values on the prevention of pressure ulcers. Fastställa värdet som läggs på ion. Kvalitativ. Semistrukturer ade intervjuer. Grounded theory. På sjukhus. n=13 Sjuksköterskor n=3 Sjuksköterskestuden ter På sjukhus. Inställningen till ion hade betydelse för vilken vård patienten fick. Olika uppfattningar om hur tid och omvårdnadsåtgä rder prioriterades framkom. Hög 23/25 poäng Smith, D., & Waugh, S U.S.A. Research Study: An Assessment of Registered Nurses Knowledge of Pressure Ulcer Prevention and Treatment. Bedömma kunskap om trycksår och ion samt upplevda hinder för att utföra trrycksårspreven tion och behandling. Kvantitativ icke experimentell och deskriptiv studie. n=96 sjuksköterskor. På sjukhus. Kunskapsläget visade sig vara bättre bland de som hade läst någon vetenskaplig artikel. Tidsbrist samt att patienten var för tung upplevdes som hinder till god ion. Medelhög 23/29 poäng 42

43 Författare År Nationalitet Strand, T., & Lindgren, M Sverige. Sving, E., Gunningberg, L., Högman, M., & Mamhidir, A.- G Sverige. Tubaishat, A., Aljezawi, M., & Al Qadire, M Jordanien Titel Syfte Design/Metod Deltagare (n=antal) Knowledge, attitudes and barriers towards prevention of pressure ulcers in intensive care units: A descriptive crosssectional study Registered nurses attention to and perceptions of pressure ulcer prevention in hospital settings Nurses attitudes and perceived barriers to pressure ulcer prevention in Jordan. Undersöka attityder, kunskap och upplevda hinder och möjligheter relaterat till ion. Beskriva utförandet, dokumentation och reflektioner om ion. Utforska attityder och upplevda hinder för trycksorsprevent ion. Kvantitativ. Deskriptiv tvärsnittsstudie med hjälp av frågeformulär. Kvalitativ och kvantitativ studie. Multimetodstu die med deskriptiv design. Innehållsanaly s med intervjuer och journalgranskn ing. Kvantitativ tvärsnittsstudi e. n=76 sjuksköterskor. n=70 undersköterskor. På intensivvårdsavdelni ngar. n=9 Sjuksköterskor n=32 Patientjournaler n=241 sjuksköterskor. På sjukhus. Resultat Trycksårspreven tion ansågs viktigt och det gick att undvika trycksår i de flesta fall. Strukturerade vårdplaner om ion ökar följsamheten till gällande riktlinjer. Undersköterskor förväntas utföra ion. Positiv attityd till ion framkom. Hinder som tidsbrist, personalbrist och patientens samarbetsvilja sågs som hinder. Kvalitetsni vå Hög. 24/29 poäng Kvantitativ granskning Hög 26/29 poäng Kvalitativ granskning Hög 24/25 poäng Hög 25/29 poäng 43