Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (35) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2004 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg... 2 0.5 Statstkproducent... 2 0.6 Uppgftsskyldghet... 2 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter... 2 0.8 Gallrngsföreskrfter... 2 0.9 EU-reglerng... 3 0.0 Syfte och hstork... 3 0. Statstkanvändnng... 3 0.2 Uppläggnng och genomförande... 3 0.3 Internatonell rapporterng... 4 0.4 Planerade förändrngar kommande undersöknngar... 4 Överskt... 5. Observatonsstorheter... 5.2 Statstska målstorheter... 7.3 Utflöden: statstk och mkrodata....4 Dokumentaton och metadata... 2 Uppgftsnsamlng... 2 2. Ram och ramförfarande... 2 2.2 Urvalsförfarande... 2 2.3 Mätnstrument... 3 2.4 Insamlngsförfarande... 3 2.5 Databerednng... 4 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng... 8 3. Skattnngar: antaganden och beräknngsformler... 8 3.2 Redovsnngsförfaranden... 29 4 Slutlga observatonsregster... 30 4. Produktonsversoner... 30 4.2 Arkverngsversoner... 30 4.3 Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången... 30
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (35) 0 Allmänna uppgfter 0. Ämnesområde Ämnesområde: 0.2 Statstkområde Statstkområde: 0.3 SOS-klassfcerng Tllhör (SOS) Närngsverksamhet Närngslvets struktur Ja För undersöknngar som ngår Sverges offcella statstk gäller särsklda regler när det gäller kvaltet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statstken (200:00). 0.4 Statstkansvarg Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån Postadress: 70 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Lsa Allemo Telefon: 09-7 62 E-post: Lsa.Allemo@scb.se 0.5 Statstkproducent Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån Postadress: 70 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Lsa Allemo Telefon: 09-7 62 E-post: Lsa.Allemo@scb.se 0.6 Uppgftsskyldghet Uppgftsskyldghet förelgger enlgt lagen om den offcella statstken (SFS 200: 99, 200:00) och SCB:s föreskrft SCB-FS 2000:. Samråd har skett med Närngslvets Nämnd för Regelgransknng. 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särsklda verksamhet för framställnng av statstk gäller sekretess enlgt 24 kap. 8 offentlghets- och sekretesslagen (2009:400). 0.8 Gallrngsföreskrfter Gallrngsföreskrfter saknas.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 3 (35) 0.9 EU-reglerng EU-reglerng saknas. 0.0 Syfte och hstork INFI ngår som en betydelsefull del den ekonomska statstken. Det övergrpande syftet med undersöknngen är att ge Natonalräkenskaperna (NR) bättre underlag för beräknng av bruttonatonalprodukten (BNP) tllgångs- och användnngstabeller. Med hälp av statstken erhålls den detalerade nformaton som krävs av underlaget tll nput- och outputtabeller för ndustrn. Behovet av nputdata gäller samtlga ndustrföretag från 0 anställda och uppåt. NR är dagsläget den enda användaren och undersöknngen har ännu aldrg publcerats. INFI är en årlg undersöknng och har som egen undersöknng genomförts för åren 999-2004. Tdgare var INFI en delundersöknng tll Företagens Ekonom (FEK). Olka branscher undersöks olka år enlgt ett rullande schema. Eftersom uppgftslämnandet roterar mellan branscherna nnebär det att ett ensklt företag som mest behöver lämna uppgfter vart trede år. De branscher som undersöks, ndelnng enlgt SNI 2002, är 0-37. Uppgfterna som samlas n avser ndustrns tänstenköp och andra externa er samt ndustrns råvaruförbruknng. Alla företag ndustrbranscher med mnst 50 anställda ngår undersöknngen. För resterande företag modellberäknas råvaruförbruknngen med hälp av de blankettundersökta företagens redovsnng. Samtlga företag som ngck urvalet fck blankett både INFI och FEK vlket underlättade undersöknngens gransknngsarbete. 0. Statstkanvändnng Statstkens användare är natonalräkenskaperna. 0.2 Uppläggnng och genomförande INFI avser att mäta ndustrns förbruknng av nköpta varor samt externa er. På en detalerad varunvå samlas företagens er n per kalenderår vlket slutlgen redovsas på NR:s branschaggregat. INFI ger ett bättre underlag tll NR för beräknng av BNP där ndustrn står för drygt 20 procent. Undersöknngen är ntermttent och en trededel av tllverknngsndustrn undersöks vare år. För att få en komplett produktonscykel krävs därmed nsamlng för tre produktonsomgångar. Branscherna är ämnt fördelade över treårsperoden, så att urvalsstorleken blr ungefär densamma vare år. De flesta företagen som ngår undersöknngen får blankett under våren. Företag med brutet räkenskapsår får blankett först august. Tre påmnnelser går ut tll företag som nte nkommer med svar. För att förenkla uppgftslämnandet för företagen används branschspecfka
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 4 (35) blanketter med förslag på varugrupper som är vanlga nom respektve branschgrupp. 0.3 Internatonell rapporterng Ingen nternatonell rapporterng görs. 0.4 Planerade förändrngar kommande undersöknngar Inför årgång 2005 planeras en större metodförändrng. Istället för att samla n nformaton från samtlga verksamhetsenheter (VE) med mer än 50 anställda ska man eftersträva att uppnå mnst 70 % täcknngsgrad avseende råvaruförbruknngen nom vare branschgrupp. Insamlngen av externa er ska flyttas tll undersöknngen Företagens Ekonom (FEK).
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 5 (35) Överskt. Observatonsstorheter I INFI observeras förbruknngen av nköpta varor och tänster nom tllverknngsndustrn enlgt slutregstret för undersöknngen FEK 2004. För 2004 observerades fölande branschgrupper INFI: Branschgruppkod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2002) 009 ENERGIMINERAL 0.30 Utvnnng av torv och vdareförädlng för ordförbättrngsändamål 0.302 Utvnnng av torv och vdareförädlng för energändamål 30 JÄRNMALMSGRUVOR 3. Järnmalmsutvnnng 320 ANDRA METALLGRUVOR 400 ANNAN MINERALUTVINNING 3.2 Utvnnng av cke-ärnmalm utom uranoch torummalm 4. Brytnng av sten för byggnadsändamål 4.2 Brytnng av kalk- och gpssten samt dolomt 4.2 Utvnnng av sand, grus och berg 220 FÖRLAG 22. Bokutgvnng 2229 GRAFISK, REPR. AV INSPELN 22.2 Dagstdnngsutgvnng 22.22 Annonstdnngsutgvnng 22.3 Utgvnng av tdskrfter 22.4 Fonogramutgvnng 22.5 Annan förlagsverksamhet 22.2 Trycknng av dagstdnngar 22.22 Trycknng av tdskrfter 22.222 Trycknng av böcker och övrga trycksaker 22.23 Bokbndnng och trycksaksbehandlng 2300 PETROLEUMRAFF, KÄRNBRÄNSLE 249 BASKEMIKALIER, BEKÄMPN.M 22.24 Sättnng och annan framställnng av tryckorgnal 22.25 Annan grafsk produkton 23.2 Petroleumraffnerng 23.3 Tllverknng av kärnbränsle 24. Industrgasframställnng 24.2 Tllverknng av färgämnen 24.3 Tllverknng av andra oorganska baskemkaler 24.4 Tllverknng av andra organska baskemkaler 24.5 Tllverknng av gödselmedel och kväveprodukter 24.6 Basplastframställnng
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 6 (35) 24.7 Tllverknng av syntetskt basgumm 2430 FÄRGINDUSTRI 24.3 Tllverknng av färg, lack, tryckfärg m.m. 2450 RENGÖRINGSM, TOALETTART 2469 ÖVRIG KEMISK IND 24 24.5 Tllverknng av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel 24.52 Tllverknng av parfymer och toalettartklar 24.6 Sprängämnestllverknng 24.62 Tllverknng av lm och gelatn 24.63 Tllverknng av eterska olor 24.66 Tllverknng av andra kemska produkter utom konstfbrer 24.7 Konstfbertllverknng 250 GUMMIVARUIND 25. Tllverknng av däck och slangar 25.2 Regummerng 25.3 Annan gummvarutllverknng 2520 PLASTVARUIND 25.2 Tllverknng av plasthalvfabrkat 260 GLAS O GLASVARUIND 25.22 Plastförpacknngstllverknng 25.23 Byggplastvarutllverknng 25.24 Annan plastvarutllverknng 26. Framställnng av planglas 26.2 Bearbetnng av planglas 26.3 Tllverknng av buteler och glasförpacknngar 26.32 Tllverknng av hushålls- och prydnadsglas 2629 KER. PROD O BYGGV. AV TEGEL 26.4 Tllverknng av glasfber 26.5 Tllverknng av andra glasvaror nkl. teknska glasvaror 26.2 Tllverknng av keramska hushålls- och prydnadsartklar 26.22 Tllverknng av keramska santetsartklar 26.23 Tllverknng av keramska solatorer o.l. 26.26 Tllverknng av eldfasta keramska produkter 2659 CEMENT O BETONG 26.5 Tllverknng av cement 2679 STENVARUIND, ÖVR ICKE MET.MIN 26.52 Tllverknng av kalk 26.6 Tllverknng av lättbetongvaror 26.69 Tllverknng av övrga betongvaror för byggändamål 26.62 Tllverknng av gpsvaror för byggändamål 26.63 Tllverknng av fabrksblandad betong 26.64 Tllverknng av murbruk 26.66 Tllverknng av andra varor av betong, cement och gps 26.70 Tllverknng av stenvaror för byggändamål 26.8 Slpmedelstllverknng
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 7 (35) 320 ELEKTRONISKA KOMP 26.82 Tllverknng av varor av sten- och mneralull 26.829 Dverse övrg tllverknng av ckemetallska mneralska produkter 32. Tllverknng av elektronska komponenter 3220 RADIO-O TV-SÄND 32.2 Tllverknng av rado- och TV-sändare samt apparater för trådtelefon och trådtelegraf 3230 RADIO-O TV-MOTT 32.3 Tllverknng av rado- och TV-mottagare samt apparater för upptagnng och återgvnng av lud och vdeosgnaler.2 Statstska målstorheter Målobekt och populaton Målobekt är de varor och tänster som används som nsatsvaror ndustrföretag Sverge under en aktuell referensperod. Referensperoden bör avse ett kalenderår, men om företaget har brutet räkenskapsår ska uppgfterna avse den räkenskapsperod som avslutades det aktuella referensåret. Om två bokslutsperoder har upprättats under peroden så lämnas uppgfter för det senaste bokslutet. Populatonen är samtlga varor och tänster som används som nsatsvaror för ndustrell tllverknng. Varabler Endast värdet på varorna och tänsterna undersöks. Värdet baseras på den redovsade en för nsatsvaran för företaget. Statstska mått Totalt värde () per nsatsvara. Redovsnngsgrupper Statstken redovsas på grupper av nsatsvaror som huvudsak baseras på den kombnerade nomenklaturen (KN) på en 4-ställg nvå. För särsklt vktga nsatsvaror utgår ndelnngen från 8-ställg nvå. Statstken redovsas även på NR:s branschndelnng. Obektgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngsgrupper Varabelbenämnng och kod Konto enlgt EU-bas 2004 Industrverksamhet företag Sverge med mnst 50 Branschgrupp och bransch enlgt SNI- 2002 (5- sffernvån) Köpta tänster och förvaltnngser: Förvaltnngser (v20) Redovsnngstänster, 64 Total 6530, 6580 Total
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 8 (35) anställda. Industrverksamhet företag Sverge med mnst 50 anställda. Branschgrupp och bransch enlgt SNI- 2002 (5- sffernvån) advokat och rättegångser (v202) IT-tänster (v203) Banker (v204) Köpta FoUtänster (v205) Konsultarvoden (v208) Övrga er (v206) 6540 Total 6570 Total Del av 6590 Total 6550 Total 650, 6520, 6560, 6590 (exkl FoU) Summa (v207) 64, 65 Övrgt: Vatten och avlopp, för fastghet och lokaler (v30) Städnng och renhållnng (v302) Dataprogram (v303) Förbruknngsemballage och transportnventarer (v304) Förbruknngsmateral, arbetskläder m.m. (v305) Total 5040, 540 Total 5060, 560 Total 5420 Total 5430, 5440 Total 5460, 5480, 5490 Total
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 9 (35) Industrverksamhet företag Sverge med mnst 50 anställda. Branschgrupp och bransch enlgt SNI- 2002 (5- sffernvån) Reseer (v306) Kontorsmaterel och trycksaker (v307) Tele- och datakommunkaton (v308) Postbefodran (v309) Garanter (v30) Kostnader för bevaknng och larm (v3) Andra e ovan specfcerade er (v32) Summa (v33) -- Råvaror och förnödenheter: Ett stort antal Insatsvarugrupper, entydgt defnerade mha kopplng tll KNnomenklaturen. Produktemballage Trä (v320) Produktemballage Wellpapp (v3202) Produktemballage 58 Total 6 Total 620, 6230 Total 6250 Total 6360 Total 6370 Total -- Total Total -- Total -- Total -- Total -- Total
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 0 (35) Papper, papp, kartong (v3203) Produktemballage Plast (v3204) Produktemballage Glas (v3205) Produktemballage Alumnum (v3206) Produktemballage Stål, nkl. bleckplåt (v3207) Produktemballage Annat materal (v3208) Drekta Inköpser utöver varans nköpsprs, t.ex tull, frakt, spedton (v4000) Lagerförändrng, används endast då lagerförändrng e är fördelad på varunvå (v5000) Övrgt, här ngår varor eller materal -- Total -- Total -- Total -- Total -- Total -- Total -- Total -- Total
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (35) som e kunnat specfceras ovan (v6000) Summa (v9000) 40-47, 490, 4920, 4930 Total.3 Utflöden: statstk och mkrodata Observatonsregster på mkronvå (per VE) fnns INFI-databasen. Resultatet av undersöknngen är ännu e publcerat p.g.a. sekretessproblem. Endast NR tar del av resultatet..4 Dokumentaton och metadata INFI är dokumenterad enlgt SCB:s dokumentatonsmall samt MetaPlus.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (35) 2 Uppgftsnsamlng 2. Ram och ramförfarande INFI:s målpopulaton är de råvaror och tänster som ndustrföretagen förbrukar sn produkton samt externa er. För att komma åt förbruknngen tllfrågas de VE:er nom företag med ndustrell verksamhet om värdet på nköpta och förbrukade råvaror och tänster samt externa er. Så även om målpopulatonen är förbruknngen av råvaror, tänster och externa er utgör VE:er ramen. INFI använder samma ram av VE:er som FEK med begränsnngen att INFI endast undersöker VE:er nom tllverknngsndustrn. Ramen utgörs av obekt från Företagsdatabasen (FDB) november månad det aktuella året (November- SAMU). Ramen kompletteras med uppgfter om antal anställda per VE från en förtecknng med lokala VE (LVE). För utförlgare detaler rörande vlka obekt som ngår FDB och andra detaler avseende ramen se dokumentatonen för FEK 2004. 2.2 Urvalsförfarande Undersöknngen är en totalundersöknng av VE:er nom ndustrn. Av effektvtetsskäl tllämpas dock en cut-off-gräns som utesluter VE:er företag med färre än 50 anställda. I INFI-populatonen ngår nte heller VE HälpFE, eller Samhallföretag. Prorterng När urvalet gorts kodas också en varabel, Pror, som talar om hur vktgt VE:en är för INFI. Detta görs genom att dela n urvalets VE:er storföretag (pror3), högprorterade (pror2), prorterade (pror) och e prorterade (pror0). Prorterngen har gorts nom vare bransch, enlgt NR:s branschndelnng. De uppgfter som lgger tll grund för prorterngen är VE:s totala externa er och förbruknng av råvaror och förnödenheter som hämtas från FEK. Storföretag (pror3) Storföretagen tas fram och de kodas manuellt prorterngsprogrammet. Högprorterad (Pror 2) För att bl högprorterad ska en VE uppfylla något av fölande krterer: Uppgfter saknas för föregående omgång. Vara störst sn bransch med avseende på externa er eller råvaror och förnödenheter. Tllhöra något av de största VE:erna med avseende på externa er eller förbruknng av råvaror och förnödenheter, som
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 3 (35) tllsammans svarar för mnst 50 procent av branschens totala värde för någon av dessa er. Prorterad (Pror ) För att bl prorterad ska en VE uppfylla något av fölande krterer: Vara störst nom en enskld delbransch (enlgt 5-sffer SNI) med avseende på råvaror och förnödenheter. Tllhöra någon av de största VE:erna med avseende på externa er eller förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 90 procent av branschens totala värde för någon av dessa er. E prorterad (Pror 0) De VE:er som e uppfyller något krterum för att bl högprorterad eller prorterad blr e prorterade. 2.3 Mätnstrument Uppgfterna samlas n va postenkät. Blanketterna nnehåller förutom en del fasta varabler ett förslag på de varugrupper som är vanlga respektve närngsgren. Mölghet för uppgftslämnaren att skrva tll egna varor defnerade text eller genom KN-nomenklaturen fnns också på blanketten. 2.4 Insamlngsförfarande Då detalerade uppgfter om råvaruförbruknngen många gånger saknas företagens bokförngssystem har uppgftslämnandet ofta nneburt stora svårgheter för många företag. I utskcket ställs blanketten vanlgtvs tll ekonomchefen men nformatonen om nsatsvaruförbruknng fnns ofta hos nköps- eller produktonsavdelnngen. Ofta tvngas uppgftslämnaren att göra uppskattnngar. I aprl skckas mssv och blankett tll de företag som har ett eller flera VE en INFI-undersökt bransch. Företag med sent bokslut får mssv och blankett august. Inkomna blanketter prckas av med hälp av INFI-applkatonen. Datum då blanketterna prckas av lagras varabeln InkomDatum databastabellen VEAdm. I varabeln BlankettStatus sätts koden 2, 3 eller 4 vd avprcknng. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Kod 3 används för blanketter som nkommt helt utan uppgfter, kod 4 används för obekt där allt utom varufördelnng fnns med på blanketten. Dessa uppgftslämnare kontaktas alltd av INFI-gruppens medarbetare.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 4 (35) BlankettStatus Värde Betydelse 0 E nkommen Anstånd 2 Inkommen 3 Reakton från uppgftslämnare 4 E nkommen varor En skrftlg påmnnelse skckas ut tll de uppgftslämnare som e nkommt med uppgfter när ssta svarsdatum har passerat. Ytterlgare 2-3 påmnnelser görs om uppgfter nte nkommer. I trede påmnnelsen skckas även en pappersblankett tll företaget. De som då fortfarande nte har svarat undersöknngen kontaktas av INFI-gruppens medarbetare per telefon. I många fall krävs flera telefonkontakter. De företag som slutet av produktonsperoden nte har svarat på undersöknngen mputeras. Detta görs antngen med fördelnng från samma obekt från en tdgare produktonsomgång eller med fördelnng från ett eller flera obekt årets omgång med lkartad produkton. Går ngen av dessa metoder att genomföra görs mputerng utfrån medelfördelnngen nom aktuell bransch. 2.5 Databerednng Värden från de nkomna blanketterna regstreras och granskas därefter INFI-applkatonen. E nkomna blanketter mputeras också med hälp av applkatonen. Under gransknngs- och regstrerngsprocessen kodas vare ensklt obekt varabeln GranskStatus som lgger tabellen VEAdm. GranskStatus Värde Betydelse 0 E regstrerad Tänstedelen regstrerad 2 Varudelen regstrerad 3 Samtlga delar regstrerade 4 Gransknng påbörad
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 5 (35) GranskStatus Värde Betydelse 5 Granskad OK, e samgranskad med FEK 6 Granskad OK, samgranskad med FEK Varabeln GranskStatus ändras automatskt beroende på utförande. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Regstrerngen görs genom nmatnng av värden på flkarna Externa er, Förbrukn emballage, Råvaror och Produktemballage. Under flken Synpunkter läggs eventuella synpunkter från uppgftslämnaren n. Det fnns också en flk FEK-varabler där granskaren kan kontrollera vad som fnns regstrerat FEK. Om en VE, defnerad med hälp av organsatonsnummer och löpnummer, var med INFI och lämnade värden då branschen undersöktes senast så vsas dessa en kolumn bredvd årets värden. Efter att nkomna värden har regstrerats och granskats körs ett kontrollprogram. I detta program fnns 5 typer av kontroller:. Uppgfter saknas som ska eller bör fnnas med. 2. Summerngskontroll. 3. Rmlghetskontroll. 4. Samgransknng mot FEK. 5. Samgransknng mot tdgare lämnade uppgfter. De kontroller som faller ut kan åtgärdas genom rättnng eller genom att granskaren accepterar kontrollen. Vssa kontroller som t.ex. summerngskontroller kan dock nte accepteras utan måste rättas upp. Dokumentaton om accepterade kontroller och/eller ändrade värden ska skrvas n en ruta för gransknngskommentarer som kommer fram när samtlga kontroller har gåtts genom. I INFI-applkatonen görs även mputerngar. Imputerade värden flaggas genom att varabeln ImpVarde kodas. Det är också mölgt att klartext lämna en beskrvnng en ruta för mputerngenskommentarer. Det fnns tre typer av mputerngar INFI: manuell mputerng, tvllngmputerng och masknell mputerng. Vd all mputerng har totalen av råvaror och förnödenheter, nsamlad eller mputerad, vart känd antngen från GemVE-tabellen FEK 2004-databasen eller från företagets årsredovsnng. Imputerngen INFI har endast syftet att fördela ut denna total.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 6 (35). Manuell mputerng Granskaren lägger sälv n värden INFI-applkatonen. Om företaget har vart med en tdgare omgång kan denna nformaton användas vd mputerng efter att avstämnng har gorts mot undersöknngen Industrns varuprodukton (IVP) eftersom produktonen kan förändras mellan åren. Annat som kan vara tll hälp är att dskutera fram en rmlg fördelnng med uppgftslämnaren, kunskap om branschen eller nformaton från företagets webbplats. För att markera att ett värde är mputerat används knappen Tll manuell mputerng regstrerngsblden nnan värdet läggs n applkatonen. 2. Tvllngmetoden Denna metod ämför produktonen, hämtad från IVP, hos obektet som ska mputeras med produktonen hos andra obekt som har nkommt med uppgfter tll INFI. Antngen används ett obekt ensamt eller så vktas flera obekt som har samma struktur på produktonen hop. Obektet eller obektens nsatsvarufördelnng används sedan mputerngsarbetet. För att htta obekt med lkartad produkton, en s.k. tvllng, används knappen Sök tvllng under flken IVP/VE. Produktonsvkter läggs sedan n mputerngsblden som kommer fram och ett underlag skapas som har lknande produktonsstruktur som obektet som ska mputeras. Genom att sedan trycka på knappen Förslag tll mputerng och därefter Imputera accepteras de mputerade värdena. 3. Masknell mputerng Denna metod används för de värden som e mputerats med hälp av de andra metoderna. För tänstevarablerna, Kostnader för transportmedel, Köpta tänster och förvaltnngser, Övrgt och Förbruknngsemballage och transportnventarer görs först en kontroll om en fördelnng fnns för obektet, dentferat med PeOrgNrHE och VELopNr från någon tdgare omgång av INFI. Om någon fördelnng fnns använd denna annars går man vdare tll medelvärdesmputerng nom branschgrupp. För råvaror och förnödenheter går man drekt tll medelvärdesmputerng nom branschgrupp, eftersom mputerng med fördelnng från tdgare år, om sådan fnns, antas ha använts redan vd den manuella mputerngen. Vd medelvärdesmputerng nom branschgruppen undersöks hur många obekt det fnns med fördelnng årets produktonsomgång av INFI, detta görs på 5-sffer SNI. Fnns mnst tre obekt summeras värdena per varabel eller varugrupp nom branschgruppen och fördelnngen som blr resultatet av detta applceras på det obekt och det avsntt som ska mputeras. Fnns det färre än tre obekt används första hand 4-sffer SNI och därefter 3-sffer SNI upp tll branschgruppsnvå tlls en nvå med mnst tre obekt httas. Imputerngar kodas med varabeln ImpVarde tabellerna EmballageUppgfter, TansteUppgfter, VaruUppgfter och
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 7 (35) VaruUppgfterKomplett, och med varablerna ImpAvd, ImpAvd2, ImpAvd3, ImpAvd2 och ImpAvd3 tabellen TEmbUppgfterKomplett. Aktuella koder är: ImpVarde Värde Betydelse 0 E mputerad Manuellt mputerad 2 Tvllngmetoden, (för tänstevarabler vxx, v2xx, v3xx och v20xx: uppgfter från tdgare år) 4 Medelvärdesmp per 5-sfferSNI 5 Medelvärdesmp per 4-sfferSNI 6 Medelvärdesmp per 3-sfferSNI 7 Medelvärdesmp per NR-bransch 8 Medelvärdesmp per samtlga branscher
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 8 (35) 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng När observatonsregstret är slutgltgt beräknas en total för vare varabel eller varugrupp. För bortfallshanterng och resultatframställnng används programvaran SAS. 3. Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Eftersom observatonsregstret nnehåller ett fullständgt materal för alla obekt populatonen behövs nga specella skattnngsförfaranden. Tll tabulerngen görs summerng med hälp av programvaran SAS. Tll tabulerngen hämtas också varablerna gem054, gem058, gem0599, gem085 från FEK2004-databasens GemVE-tabell. Dessa tas med tabulerngarna eftersom de INFI motsvaras av varablerna v05, v207, v33 och v9000. De eventuella dfferenser som uppstår mellan INFI och FEK klassfceras som populatonsdfferenser eller obektsdfferenser. Modellberäknngar av nsatsvaruförbruknngen För att få fram totalen för råvaror och förnödenheter har, förutom de nsamlade och mputerade fördelnngarna blankettpopulatonen, även modellberäknade fördelnngar lämnats för obekt som lämnar Standardserade Räkenskapsutdrag (SRU). Modellberäknngarna utgår från antaganden att det fnns ett generellt samband mellan vlka varor som produceras och vlka varor som förbrukas. Den metod som har utvecklats försöker därför att ta hänsyn tll skllnader produktonsstrukturen mellan verksamheter blankett- och SRUpopulatonen. Informaton som utnyttas vd modellberäknngarna För alla obekt som ska modellberäknas har det totala värdet för råvaror och förnödenheter hämtats från FEK (varablerna v3003, v3005 och v302). För att få fram värden på dessa varabler för cke blankettundersökta företag har varabeln vgr503 från SRU använts. Därefter har er för energ m.m. som e ska ngå räknats bort under antagande att SRU-företagen har samma sfördelnng som blankettföretagen. Uppgfter som har samlats n från de blankettundersökta obekten INFI har naturlgtvs vart en vktg nformatonskälla. Uppgfter om producerade varor har hämtats från IVP för företag som ngår denna undersöknng. Metodbeskrvnng Produktonen summeras för de obekt som ska modellberäknas per 5-sffer SNI. Med hälp av en algortm skapas sedan ett underlag bestående av obekt som har nkommt med uppgfter om råvaruförbruknngen INFI
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 9 (35) och vars produktonsfördelnng så väl som mölgt överensstämmer med den produktonsfördelnng som fnns bland de obekt som ska modellberäknas. Den algortm som används för att söka efter lämplga obekt som ska ngå underlaget börar med att söka efter obekt som har en produkton som överensstämmer med de modellberäknade på fnaste varunummernvå. Saknas överensstämmelse på denna nvå för någon vara söker algortmen gen på en något grövre varunummernvå. Denna procedur upprepas på allt grövre varunummernvåer tll dess att ett komplett underlag fås. För att begränsa rsken för att stora mätfel ska slå genom underlaget är det nte bara det obekt som matchar bäst som får ngå underlaget utan även andra obekt som matchar nästan lka bra. På alla varunummernvåer söks alltd obekt bland dem som tllhör samma NR-bransch som aktuell 5- sffer SNI. Detta för att förhndra att det dyker upp för många udda nsatsvaror redovsnngen av de modellberäknade värdena. Andra metoder än den ovannämnda algortmen för att ta fram underlag har också tllämpats. Dessa utgår från de uppgfter som blankettundersökta obekt lämnat INFI. Ena metoden tar fram ett underlag baserat på totalfördelnngen närmaste bransch (enlgt SNI 2002) för de obekt som modellberäknas. Den andra metoden får fram ett underlag genom att beräkna medelfördelnngen där stora och små obekt har samma vkt och applcerar denna. Ett mått på hur väl de olka underlagens produkton matchar de modellberäknade obektens produkton på olka varunummernvåer tas sedan fram för de olka metoderna. Den metod som ger det underlag som genomsntt matchar bäst på 8-, 6-, 4- och 2-sffer KN-nummernvå väls ut för vare bransch (5-sffer SNI). Teknsk beskrvnng av modellberäknngarna De formler som beskrvs nedan är tllämplga för tvllngmputerng med INFI-applkatonen och modellberäknngen av nsatsvarufördelnngen INFI. I flertalet av de metoder som praktseras för modellberäknng och mputerng försöker ett obekt, Imputerngskanddaten (IK), tllskrvas värden genom att ttta på värden hos andra obekt, Underlagskanddater (), där fullständg nformaton fnns. En erkänd metod för detta är Nearest Neghbour mputaton där mputerng för IK:er försöker göras med värden från den som lgger närmast (mest lknar) IK:en. Nearest Neghbour-metoden har nte använts för modellberäknngar INFI. Istället har en av metoderna, Bästa matchnng-metoden, försökt att vkta hop värden från flera Nearest Neghbour-:er.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 20 (35) Genom att vkta hop värdet från flera :er tll ett underlag kan fölande fördelar uppnås:. Beroendet av att en enskld :s värden är korrekta blr nte lka stort. 2. Två eller flera :er kombnaton kan ha egenskaper som bättre överensstämmer med en IK än vad vare gör för sg. Underlaget I INFI:s fall kombneras n :er hop som producerar m olka varor så att ett underlag med en produktonsmx fås som så bra som mölgt överensstämmer med den som fnns hos IK:en. Formel. Lnär kombnaton av flera : er tll ett underlag, produktonssdan PrVkt PrVkt PrVkt ( PrAndV U PrAndV U PrAndV U) där : PrVkt Produktonsvkt för PrAndV Vara : s andel av den totala produktonen för PrAndV U Vara : s andel av underlagets totala produkton 0 PrVkt 0 PrAndV 2 n T PrAndV PrAndV PrAndV för,2,..., n och 2 2 n PrAndV2 PrVkt för,2,..., n,2,..., m och m n PrAndVm PrAndV m m underlagskanddat PrAndV n för,2,..., n Genom att tllämpa denna formel kommer ett underlag (U) fås vars fktva produktonsandelar av olka varor är en vktad lnär kombnaton av alla ngående :ers produktonsandelar. Vllkoren som ställs för vkterna (PrVkt) är att de ska summera tll över alla :er och måste lgga mellan 0 och för vare enskld samt att en enskld :s produktonsandelar för respektve vara summerar tll och lgger mellan 0 och gör så att underlagets produktonsandelar (PrAndVU) också lever upp tll dessa vllkor. För att se hur bra den fktva produktonen hos U:et motsvarar den faktska produktonen hos IK:en används ett mått som har döpts tll gemensam produkton (GP).
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (35) Formel 2. Beräknng av gemensam produkton GP mn 2 + mn där : mn ( a, b) PrAndV U ( PrAndV U, PrAndV IK) + mn( PrAndV U, PrAndV IK) ( PrAndV m U, PrAndV m IK) Mnsta värdet av a och b Underlagets produktonsandel av vara PrAndV IK Imputerngskanddatens produktonsandel av vara 0 PrAndV U för,2,..., m och m PrAndV U 0 PrAndV IK för,2,..., m och m PrAndV IK GP kommer att lgga någonstans mellan 0, för U som nte har någon vara gemensam med IK:en, och för U vars fktva produkton andelsmässgt exakt motsvarar den produkton som fnns hos IK:en. GP kan användas för att ämföra hur olka underlag passar en vss IK eller som ett slags kvaltetsmått på hur bra ett specfkt underlag passar modellberäknngen. IK:s nsatsvarufördelnng modellberäknas med hälp av den fktva nsatsvarufördelnngen som behövs för att skapa U:ets fktva produkton. Ett sätt att göra detta på är att U:et vkta :ernas nsatsvarufördelnng på samma sätt som vd vktnngen av U:ets produktonsfördelnng. Detta förfarande tar dock nte hänsyn tll att produkton av olka varor är olka nsatsvaruntensva. För att korrgera för detta räknas vare produktonsvkt som väls vd skapandet av U:et om tll en förbruknngsvkt (FbVkt). Formel 3. Omräknng av produktonsvkter tll förbruknngsvkter Fb tot PrVkt Pr tot FbVkt n Fb tot PrVkt Pr tot där : FbVkt Förbruknngsvkt för underlagskanddat PrVkt Produktonsvkt för underlagskanddat, väls då underlag skapas Fb tot Underlagskanddat : s totala förbruknngsvärde Pr tot Underlagskanddat : s totala produktonsvärde 0 PrVkt för,2,..., n och n PrVkt Efter att förbruknngsvkter har skapats för alla :er U:et kan U:ets fktva nsatsvarufördelnng beräknas. 2 +
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 22 (35) Formel 4. Lnär kombnaton av flera : er tll ett underlag, förbruknngssdan T FbVkt FbAndV FbAndV 2 FbAndV m FbVkt 2 FbAndV 2 FbVkt FbAndV FbAndV n n m n ( FbAndV U FbAndV 2 U FbAndVm U) där : FbVkt Förbruknngsvkt för FbAndV Vara : s andel av den totala förbruknngen för underlagskanddat FbAndV U Vara : s andel av underlagets totala förbruknng 0 FbVkt för,2,..., n och n FbVkt 0 FbAndV för,2,..., n,2,..., m och m FbAndV för,2,..., n Efter att Formel 4 har tllämpats fås en nsatsvarufördelnng fram som lätt går att applcera på IK:s kända totala förbruknng av råvaror och förnödenheter från FEK. Det totala produktonsvärdet och totala förbruknngsvärdet har generellt nte någon betydelse vd skapandet av underlag. Ibland är det dock av ntresse att se förhållandet mellan någon eller båda av dessa storheter hos underlaget och mputerngskanddaten. Begreppet uppräknngstal defneras med hur många gånger en storhet underlaget måste räknas upp (vlken faktor den ska multplceras med) för att motsvara samma storhet hos mputerngskanddaten. Uppräknngstalet för produktonssdan beräknas med fölande formel: Formel 5. Uppräknngstal U UpprPr tot där : U UpprPr tot PrVkt IK Pr tot Pr tot n 2 PrVkt IK Pr tot Pr tot Uppräknngstal för totala produktonsdan hos underlaget Produktonsvkten för underlagskanddat Imputerngskanddatens totala produkton Underlagskanddat : s totala produkton För förbruknngssdan beräknas uppräknngstalet analogt. Uppräknngstal syns flken där man gör tvllngmputerngar INFI-applkatonen. Skler sg uppräknngstalen mellan produktonssdan och förbruknngssdan åt väldgt mycket kan det antas att underlaget och mputerngskanddaten har stora skllnader produktonsprocessen, t.ex. stora skllnader bearbetnngsgrad på nsatsvarorna.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 23 (35) Metoder att htta ett bra underlag Indvduella IK:er har nte modellberäknats var för sg. Istället slås produktonen samman för alla IK:er som har samma SNI-kod. Denna grupp av IK:er har sedan behandlats på samma sätt som en ndvduell IK behandlas formlerna ovan, den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter har slagts samman. I vare grupp av IK:er fnns också ett antal VE:er vars produkton är okänd p.g.a. att IVP har en cut-off. Dessa VE:er lämnar nget bdrag tll nsatsvarufördelnngen, men är ändå med och bdrar tll den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter. Földen blr att de teoretskt modellberäknas med samma nsatsvarufördelnng som gäller för obekten ovanför IVP:s cut-off. Tre metoder har använts för att skapa underlag. Dessa beskrvs nedan var för sg:. Medelfördelnngsmetoden U skapas av alla :er som har samma SNI-kod som modellberäknngsgruppen enlgt Formel 4. Saknas helt :er som har samma SNI-kod på 5-sffernvå som modellberäknngsgruppen tas stället alla :er med samma SNI-kod på 4-sffernvå med. Saknas :er på 4- sffernvå tas alla :er på 3-sffernvå. Saknas dessa tas slutlgen alla :er på 2-sffernvå. Samtlga förbruknngsvkter för de :er som ngår U:et görs lka stora. Formel 6. Förbruknngsvkter för medelfördelnngsmetoden FbVkt där : FbVkt n n Förbruknngsvkt för Antalet ngående U För att kunna beräkna GP måste en omräknng göras från förbruknngsvkter tll produktonsvkter. Detta görs analogt som Formel 3 med ombytta platser för produktonsvkter och förbruknngsvkter, produktonsvärden och förbruknngsvärden.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 24 (35) Formel 7. Omräknng av förbruknngsvkter tll produktonsvkter Prtot FbVkt Fb tot PrVkt n Prtot FbVkt Fb tot där : FbVkt Förbruknngsvkt för underlagskanddat PrVkt Produktonsvkt för underlagskanddat Fb tot Underlagskanddat : s totala förbruknngsvärde Pr Underlagskanddat : s totala produktonsvärde tot 0 FbVkt för,2,..., n och n FbVkt 2. Medelvärdesmetoden Denna metod fungerar på samma sätt som medelfördelnngsmetoden förutom att förbruknngsvkternas storlek är proportonell mot :ens förbruknngsvärdes relatva storlek. Formel 8. Förbruknngsvkter för medelvärdesmetoden FbVkt där : FbVkt n Fb tot n Fb tot Förbruknngsvkt för Antalet ngående U 3. Bästa matchnng-metoden Detta är den enda metod som aktvt försöker att skapa ett underlag som matchar produktonen modellberäknngsgruppen. Metoden bygger på en algortm som stegvs bygger upp ett underlag genom att ta med nya :er eller öka på ngående :ers vkter genom en ämförelse med modellberäknngsgruppens produktonsfördelnng på allt grövre varunvåer. Metoden ska försöka ge ett högt värde på GP samtdgt som det får en bra sprdnng på :erna underlaget (med tanke på eventuella mätfel är det nte bra om en blr alltför domnerande underlaget). Efter vare steg läggs den del av underlaget som skapats detta steg tll den del av underlaget som skapats tdgare steg. Det beräknas hur stor del av underlaget som återstår att skapa. Detta värde kallas för restvkt. Det beräknas även hur stora andelar av modellgruppens producerade varor som täcks av underlaget och dessa andelar dras av från modellgruppens andelar nför nästa steg. Som väls alla VE:er med nkomna varuuppgfter INFI som har samma SNI-kod. Var och en av dessa :ers varufördelnng ämförs med
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 25 (35) modellberäknngsgruppens resterande fördelnng vara för vara. Jämförelsen går tll så att det räknas fram hur stor vkt som behövs för att få max värde på GP för en specfk vara. Formel 9. Beräknng av den produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för en vara PrVktV där : PrVktV mn ( a, b) PrAndV PrAndV IK Mnsta mn(prandv / PrAndV IK,) Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara och värdet av a och b : s produktonsandel av vara Gruppen av modellberäknngskanddaters resterande produktonsandel av vara När denna vkt har räknats ut för alla varor för en enskld väls den som är mnst bland alla k vkter > 0. Formel 0. Val av produktonsvkt för en PrVkt där : PrVkt PrVktV PrVktV mn(prvktv, PrVktV 2,, PrVktV k ) Vald produktonsvkt för Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara > 0 och Med denna vkt beräknas sedan den ensklda :ens bdrag tll GP. Formel. Beräknng av en enskld : s bdrag tll GP GP + mn där : PrAndV PrVkt PrAndV PrAndV IK 0 0 mn( PrAndV, PrAndV IK) + mn( PrAndV 2, PrAndV 2 IK) ( PrAndVm, PrAndVm IK ) PrAndV PrAndV IK PrVkt PrAndV Vald produktonsvkt för underlagskanddat Underlagkanddats produktonsandel av vara Gruppen av modellberäknngskanddatens för,2,..., m och m PrAndV U för,2,..., m och m PrAndV IK resterande produktonsandel av vara För att se vlka :er som ger mest tll GP med mnst vkt beräknas något av dessa två ämförelsetal: en effektvtetskvot eller en relatv effektvtetskvot. Dessa beräknngar görs på fölande sätt: +
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 26 (35) Formel 2. Beräknng av eff mfrlstal rel mfrlstal där : GP ämförelsetal GP /PrVkt (Alt.I, effektvtetskvot) GP /GP max (Alt.II, relatv effektvtetskvot) Underlagskanddats bdrag tll gemensam produkton PrVkt Produktonsvkt för underlagskanddat GP max Maxmala bdraget tll gemensam produkton bland alla Alla :er vars ämförelsetal överstger ett vsst värde kommer att tas med underlaget. Vlket ämförelsetal som används och hur stort gränsvärdet är ska betraktas som parametrar som kan ställas n för vare steg. Innan de :er som har kvalfcerat sg kommer med underlaget görs ytterlgare ett par usterngar. Eftersom flera :er kan kvalfcera sg p.g.a. att de har samma varor kan en eller flera produktonsandelar bl mer än täckta. Detta skulle sådana fall nnebära att produktonsandelen för någon annan vara modellberäknngsgruppen redan detta steg blockeras från att helt täckas av underlaget. För att undvka detta görs en proportonell usterng av produktonsvkterna så att alla :er som kvalfcerat sg tll underlaget tllsammans nte täcker mer än nödvändgt av alla varor. Formel 3. Justerng av vkter för att undvka överskott av någon vara underlaget Overskottsust, öust PrVkt där : Overskottsust, PrAndV IK n (PrVkt PrAndV ) mn(overskottsust,, Overskottsust 2,, Justerngsfaktor m.a.p. vara och underlagskanddat, Overskottsust m, ) PrVkt öust PrVkt Den överskottsusterade produktonsvkten för underlagskandat Overskottsust, > 0 för alla och För att få sprdnng underlaget fnns också en parameter som begränsar hur stort bdrag tll underlaget som ett ensklt steg får bdra med. Om denna gräns överskrds görs en proportonell usterng av vkterna ner tll denna gräns.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 27 (35) Formel 4. Justerng av vkter för att se tll att gränsen för stegets bdrag nte överskrds MaxBdr MaxBdrJust n öust PrVkt BdrJust öust PrVkt MaxBdrJust PrVkt där : MaxBdrJust Justerngsfaktor m.a.p. maxbdragsgränsen MaxBdr Hur stor andel av underlaget som tllåts komma från aktuellt steg Slutlgen görs en usterng så att stegets bdrag tll underlaget e överstger underlagets restvkt. Formel 5. Justerng av vkter för att se tll att restvkten nte överskrds RestVkt RestVktJust n BdrJust PrVkt RestJust RestJust PrVkt RestVktJust PrVkt där : RestVktJust RestVkt Justerngsfaktor m.a.p. underlagets restvkt Hur stor andel av underlaget som som e blvt täckt tdgare steg De restusterade produktonsvkterna för vare läggs tll de tdgare steg eventuellt skapade produktonsvkterna. En ny restvkt beräknas och underlagets produktonsandelar dras från produktonsandelarna från modellberäknngsgruppen nför nästa steg. Stegen som körs är fölande modellberäknngsnvåer: Steg Modellberäknngsnvå 9. Söknng på fnaste varunummernvå, KNnr + eventuell tlläggskod från IVP. Jämförelsetalet måste vara större än 0,85 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,5. Steg 2 Modellberäknngsnvå 8. Söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,8 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,75. Steg 3 Modellberäknngsnvå 8_2.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 28 (35) Ny söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,8. Steg 4 Modellberäknngsnvå 6. Söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,75 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 5 Modellberäknngsnvå 6_2. Ny söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alt. II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 6 Modellberäknngsnvå 4. Söknng på 4-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,8 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 7 Modellberäknngsnvå 4_2. Ny söknng på 4-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 8 Modellberäknngsnvå 2. Söknng på 2-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 9 Modellberäknngsnvå 2_2. Ny söknng på 2-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Är nte hela underlaget skapat (restvkten > 0) efter steg 9 används medelfördelnngsmetoden för den återstående delen. Val av bästa metod Alla tre metoder tllämpas på alla modellberäknngsgrupper. En ämförelse görs sedan av metoderna genom att GP med modellberäknngsgruppen för de olka underlagen beräknas på 2-, 4-, 6-
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 29 (35) och 8-sffrg KN-nummernvå. För vare modellberäknngsgrupp på 5- sffer SNI används den metod som ger högst värde på summa GP modellberäknngen. 3.2 Redovsnngsförfaranden Resultaten redovsas tll NR en Excelfl.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 30 (35) 4 Slutlga observatonsregster 4. Produktonsversoner I det här dokumentet (SCBDOK) har framtagnngen av nedanstående slutlga observatonsregster beskrvts. Regster Regstervarant Industrns förbruknng (INFI) Råvaror Regsterverson 2004 Regster Regstervarant Regsterverson 2004 Industrns förbruknng (INFI) Externa er Fortsatt dokumentaton, av regstrens detalerade nnehåll, fnns på SCB:s webbplats. Där beskrvs alla varabler och värdemängder m.m. Dokumentatonen httar du här: https://www.h2.scb.se/metadata. Klcka dg fram med hälp av namnen på Regster, Regstervarant och Regsterverson som är angvna ovanstående tabell. 4.2 Arkverngsversoner - 4.3 Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 3 (35) Blaga
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 32 (35)
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 33 (35)
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 34 (35)
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 35 (35) Blaga 2