JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, social ställning och bostadsort. Så lyder visionen i projekt Jämlik Strokevård som drog igång i november 2014 i Skaraborg. Sedan dess har projekt genomförts i Södra Älvsborg, Göteborg och nu i SIMBA området och Fyrbodal. Det finns många utmaningar och en rad förbättringsområden i dagens strokevård, personer med stroke har försämrad förmåga att söka och få rätt vård och rehabilitering. De är en utsatt grupp som behöver vård och stöd av personer med särskild strokekompetens. Projektet leds av Kunskapscentrum för Jämlik vård på uppdrag av Regionala strokerådet med målet fortsatt införande av Nationella riktlinjer för strokevårdens hela vårdkedja. I utvecklingsarbetet ges möjlighet för kommun, sjukvård och primärvård att tillsammans delta i ett Styrkebaserat Genombrottsprogram. Metoden bygger på tydliga patientfokuserade mål, enkla mått och mät-metoder samt att testa många små förändringar i liten skala. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan. Samverkan mellan kommuner och landsting leder till mycket bättre resultat för personer som insjuknat i stroke. - Lars Rosengren, ordförande regionala strokerådet Boka in Lärandeseminarium 2 29 november, Quality Hotel, & Spridningskonferens 26 januari 2017, Scandic Hotel Swania, Trollhättan
Om vi vet vad som fungerar bra och vi är överens om detta, varför får vi det inte att funka? Ordmoln skapat av gruppernas svar på Framgångsfaktorer och styrkor Uppgift 1 Framgångsfaktorer styrkor Första uppgiften gick ut på att dela med sig av det som framkommit under arbetet med hemuppgiften. I grupperna samtalade de om det hen i den egna verksamheten identifierat som styrkor och framgångsfaktorer, och hur vi kan veta att dessa saker skapar värde för patienten. Vad var det som gjorde att det fungerade? Vilka komponenter fanns med? Att lyssna på varandras berättelser skapade samtal där vi blir engagerade av varandras berättelser. På detta sätt delas erfarenheter, styrkor och framgångsfaktorer som framkommit av berättelserna När vi samlats i storgrupp igen presenterade grupperna vad de kommit fram till och hur de resonerat. Mycket var gemensamt hur grupperna resonerade kring styrkor och framgångar. Att samarbeta mellan enheter och vårdgivare, kommunicera tydligt med alla berörda parter och få tid till sitt arbete var faktorer som lett till styrkor och framgångar. Även helhetsperspektiv, regelbundna planeringsträffar i team och att se den enskilda patienten och formulera mål tillsammans med hen nämndes. Ofta vet vi nog vad som ska göras, men inte hur. Och även om svaret på hur finns, så räcker det inte om bara jag har det. Vi måste ha ett gemensamt svar på hur. Gemensamma, definierade styrkor och framgångsfaktorer: Kommunikation och information i alla led. Mellan personal inom olika verksamheter och också mellan personal och patient och närstående. Tvärprofessionellt teamarbete Säker överrapportering Rätt kompetens och kunskap Ordentlig uppföljning/utvärdering Att arbeta tydligt för patienter och närståendes trygghet Grupparbete på hög höjd...
Att skapa värde för patienten och hens närstående genom att erbjuda anhörigstöd och/eller möjlighet till avlösning i hemmet, lika tillgång till vård oavsett geografiska avstånd, mobila stroketeam och även möjligheten till ytterligare ett länssjukhus. Ordmoln skapat av gruppernas svar på uppgift 2 Önskvärda lägen Uppgift 2 Önskvärda lägen Alla grupper definierade att det i ett önskvärt läge skulle finnas: En kontaktperson/lots/ strokekoordinator som kan följa patienten genom hela vårdkedjan och ha koll på kontaktuppgifter och vart patienten ska vända sig Utökat anhörigstöd Mobila stroketeam Strokekompetens och strokeutbildning i hela vårdkedjan Tid, både på sjukhus och till rehabilitering Tillgång till alla relevanta professioner Efter lunch fick vi en snabbkurs i Personcentrerat arbetssätt av Mats Andrén, och en lika snabb genomgång av vad som händer i kroppen vid stroke av Agneta Patriksson sedan gick vi raskt vidare till nästa fas uppgift 2 Önskvärda lägen. Grupperna fick i uppgift att brainstorma, drömma och önska. Om du, utifrån de behov och framgångsfaktorer ni identifierat, fick bestämma hur vårdkedjan skulle fungera optimalt, hur skulle den se ut då? Grupperna fick samtala fram bästa möjliga flöde och beskriva hur vårdkedjan skulle se ut i ett sådant scenario. Och givetvis även diskutera, hur vet vi att det vi önskar skapar värde för patienten? Att tänka tanken på hur det skulle kunna fungera ger oss förmåga att våga tro att det är möjligt. Här arbetas det för fulla muggar...
Utdrag ur de mål som formulerades: Rehabuppföljning för alla patienter som inte blir inskrivna i hemsjukvården Alla patienter ska ha en utsedd fast vårdkontakt inom primärvården vid utskrivning från strokeenheten Ordmoln skapat av gruppernas svar på uppgift 3 Målformulering. Uppgift 3 Målformulering I detta moment handlar det om att utgå från de styrkor och framgångsfaktorer som identifierats och de önskvärda lägen som framkommit för att ta fram ett mål som beskriver hur vårdkedjan ser ut när förändringsarbetet har implementerats, och tillsammans skapa ett eller flera gemensamma mål för framtiden. Centralt för uppgiften är att tänka på vad som ska uppnås, inte hur det ska uppnås. När vi efter lunch samlades i storgrupp presenterade grupperna sina målformuleringar. Det visade sig finnas många gemensamma nämnare för grupperna även på denna uppgift! Målen måste vara att skapa trygghet och säkerhet för patienten och dennes närstående. det är svårt att låta bli att prata om hur målen de formulerat skulle bli verklighet vad kan vi göra för att minska glappen i vårdkedjan och förbättra samarbetet. Införa mobilt stroketeam för att ge alla strokepatienter tillgång till jämlik vård Alla patienter ska ha en rehab-plan som följer med patienten för att säkra vårdkvaliteten och skapa trygghet (i rehab-planen ingår egna mål och resurser, funktionsförmåga, aktuell ADL -bedömning, hjälpmedel, kringresurser, förflyttningsförmåga, färdtjänst, kuratorsinsatser, viktiga kontaktuppgifter) Alla undersköterskor inom kommunal vård och omsorg ska utbildas och motiveras till att arbeta med rehabiliterande arbetssätt Säkerställd informationsöverföring mellan alla instanser Alla strokedrabbade ska ha rätt till jämlik tvärprofessionell kompetens och hjälp att koordinera insatserna för att öka trygghet och säkerhet i sin vård, omsorg och rehabilitering Varje kommun ska ha ett stroketeam med samarbete/handledning från strokeenheten för att säkerställa en trygg hemgång det känns inte som en utopi..snarare som en framtid Reflektioner från deltagare Ett väl fungerande samarbete ökar tryggheten både för patient och personal.
Hemuppgift Förankring Upplevelser, erfarenheter, delaktighet Deltagarna fick innan de gick hem en hemuppgift som gick ut på att se på hemmaplan och tillsammans med kollegor fundera över hur de i sin verksamhet blir en del utav de målformuleringar som skapats. De skall också förankra processen hemma i den egna arbetsgruppen, vad de kommit fram till, vad som är viktigt och gemensamt. Det troliga är att deras kollegor och patienter finner ytterligare värderingar och fokus som är viktiga. Dessa är viktiga att fånga in och ta med till nästa gång. Diskutera när och hur ni systematiskt kan fånga in erfarenheter från patienter och deras närstående. Diskutera också hur ni kan fånga in medarbetarnas erfarenheter och hur ni använder båda dessa i ert förbättringsarbete. Finns det kollegor och verksamheter ni samarbetar eller vill samarbeta med och som ni skulle vilja ha med er till nästa gång? Bjud in dem och tackar de ja meddela oss så snart som möjligt, dock senast 8 november. Fundera också redan nu på vilka chefer som behöver bjudas in till spridningskonferensen i januari. Lycka till där hemma och tveka inte att höra av er om ni behöver vårt stöd eller hjälp. Hälsningar Agneta, Mikael, Mats TIPS! Observationer; avsätt ett några timmar där du kan se och uppleva din verksamhet med nya ögon. Gärna civilklädd. Det kan gå till så att du står intill och följer en aktivitet och noterar vad du ser. T.ex. vid vårdplanering eller utskrivning osv. Man kan också skugga en patient, helt enkelt följa med som en skugga för att se vad patienten är med om. Dagbok/anteckningar. Be patienter/närstående skriver ner vad de är med om eller tankar och frågor Medarbetarna kan också under en dag notera hur arbetet och samarbetet med patient och närstående fungerar - Boka in Lärandeseminarium 2 29 november, Quality Hotel, & Spridningskonferens 26 januari 2017, Scandic Hotel Swania, Trollhättan