Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Relevanta dokument
Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

9/7/2010. Saffran Möller BSc, P.T

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin

Patientens Egen Registrering (PER)

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

FaR-nätverk VC. 9 oktober

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent. Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

En ortosär aldrig fel?

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Upphovsrätt - tillgänglighet

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Registerbaserade PROM-studier

Testteori och kartläggning

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem

SwedeAmp. Vilka frågor kan besvaras av SwedeAmp?

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Årsrapport F amputationsingrepp varav 86% utförda år

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Implementering av nationella itembanker i Sverige RCO i samverkan Projektteam: Evalill Nilsson, QRC Stockholm (projektledare) John Chaplin, GU

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Evidensgrader för slutsatser

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

BERGS BALANSSKALA MANUAL

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Differentiell psykologi

I riktning mot enhetligt uttryckssätt inom ortopedteknik. Anton Johannesson ISPO-Sverige, Ortopedingenjör, Med Dr.

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

Instruktion för sammanräkning av poäng: Att fungera på arbetet, Work Role Functioning Questionnaire 2.0 (WRFQ 2.0)

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

Differentiell psykologi

Keele StarT Back Screening Tool

Datasammanställning av KOL-studie

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

Motivation till att registrera och förbättringsarbete som är på gång Annika Blom

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Superiority, equivalence och non-inferiority designs. Erika Nyman Carlsson

BUSA är ett nationellt kvalitetsregister

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper

UTVECKLING OCH UTVÄRDERING AV BEDÖMNINGSINSTRUMENT FÖR BARN MED KNÄSKADA

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Tentamen i matematisk statistik

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Differentiell psykologi

PsoReg (Register för Systembehandling av

Differentiell psykologi

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Tentamen i matematisk statistik

Effektiva insatser för barn med autism

Registerforskning Oktober 2018, Stockholm City Conference Centre. Möjligheter med Artificiell Intelligens inom registerforskningen

KVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Att fråga patienten hur hen mår ett sätt att lära och leda vårdens insatser mot hälsa

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

PROM(IS) så kan vi dokumentera individens behov på ett tillförlitligt sätt i journalsystem. Beatrix Algurén (& John Chaplin)

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 17 August 2015, 8:00-12:00. English Version

Statistik för teknologer, 5 poäng Skrivtid:

Transkript:

Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått Utfall, resultat = Outcome Utfallsmått = Outcome measure Self-reported measure Patientens uppfattning om sin situation/förmåga/funktion Clinician-reported measure Vårdgivares uppfattning om patientens situation/förmåga/funktion Performance-based measure Test av förmåga/funktion 3 4 1

Mätegenskaper Measurement properties/ Psychometric properties Validitet mäter det som avses (och inte ngt helt annat) Reliabilitet likvärdigt resultat om ingen skillnad finns Responsiveness om skillnad uppstår ska den upptäckas 5 6 Ngr begrepp inom Reliabilitet Intra-rater reliabilitet (within-rater) upprepad mätning utförd av samma person Inter-rater reliabilitet (between-raters) upprepad mätning utförd av olika personer Test-retest reliabilitet upprepad mätning över tid vid oförändrat tillstånd Reliabilitetskoefficient ICC (Intra Class Correlation) En siffra mellan 0-1 0.90 god reliabilitet vid jämförelse av individ 0.70 god reliabilitet vid jämförelse av grupp 7 8 2

Mätfel / Measurement error Minimal detectable change MDC minsta skillnad som överskrider mätfelet med 95% säkerhet responsiveness Minimal important clinical difference MICD Minsta skillnad som överskrider mätfelet och som dessutom är kliniskt betydelsefullt Ngr begrepp inom Validitet Content validity Testet har ett adekvat innehåll Criterion validity Testet är samstämmigt med gold standard för samma utvärdering Construct validity Testet ger adekvat resultat för kända grupper 9 10 PROM Patient Reported Outcome Measure Patientrapporterat utfallsmått Frågeformulär (Questionnaire) för utvärdering av Symptom, tex smärta Funktionsförmåga Livskvalitet PREM Patient Reported Evaluation Measure Mått på patienttillfredställelse information och bemötande Brukarenkät 11 12 3

Generellt vs Specifikt Generellt / Generiskt / Generic Riktar sig till många olika grupper + Kan jämföras med friska eller andra patientgrupper - Grovmaskigt Specifikt / Diagnos-specific /Targeted Frågor specifika för en speciell patientgrupp + Fångar viktiga detaljer bättre - Ingen jämförelse kan göras med andra grupper Responsiveness 13 Presentationens namn 14 Tak och golveffekt Ceiling / Floor effect Mätskalan behöver kunna fånga många nivåer Mätskalan behöver ha utrymme för förbättring resp försämring Statistisk signifikans P- värde anger risken för att resultatet beror på slumpen p<0.05 innebär <5% risk att den uppmätta skillnaden beror på slumpen, men säger ingenting om storleken på själva skillnaden CI = Konfidensintervall innefattar spridningen för själva resultatet 95% konfidensintervall 15 16 4

Generellt test av funktion General performancebased outcome measure Exempel 2 minute-walk test Test-retest 2-min walk test Brooks et al 2002 33 unilat TTA, 64, år ICC >0.90 Intra- och inter-rater reliability Resnik et al 2011 42 unilat amp olika nivåer, 66 år Test 1: 114 m Test 2: 121 m ICC 0.83 MDC 35 m 17 18 Bohannon et al 2014 Normative values for 2 min walk test (n=1137) Mean 181 m (65 301) Kön, ålder och BMI har störst förklaring på spridningen Test-retest reliability (n=157) ICC 0.82 (95% CI 0.76 to 0.87) MDC 42.5 m (47.2, 33.4 ) Men hur har testet utförts? Bohannon gå så fort du kan 15 m korridor Brooks och Resnik gå så långt du kan minst 30 m lång korridor 19 20 5

Pin 2014 - Review Psychometric properties of 2-min walk test 25 studier - 14 olika patientgrupper varierande utförande avseende t.ex. testbana, instruktion, verbal uppmuntran Goda mätegenskaper avssende validitet, reliabilitet och responsiveness för: Vuxna med benamputation och Sköra äldre Ingen av studierna har redovisat MICD 21 Referenser Bohannon et al (2014) Two-Minute Walk Test (2MWT) Performance by adults 18-85 Years: Normative values, Reliability and Responsiveness. Arch Phys Med Rehabil, early on line Brooks, D., J. P. Hunter, J. Parsons, E. Livsey, J. Quirt and M. Devlin (2002). "Reliability of the two-minute walk test in individuals with transtibial amputation." Arch Phys Med Rehabil 83(11): 1562-1565. Pin, T. W. (2014). "Psychometric properties of 2-minute walk test: a systematic review." Arch Phys Med Rehabil 95(9): 1759-1775. Resnik, L. and M. Borgia "Reliability of outcome measures for people with lower-limb amputations: distinguishing true change from statistical error." Phys Ther 91(4): 555-565. Roach et al (2013) Guest Editorial "Developing and testing a new outcome measure", JRRD vol 50 (7) 22 6