Kommunbudget Flerårsstrategi Verksamhetsplan INVESTERINGSPLAN Fastställd av kommunfullmäktige , 156

Relevanta dokument
Flerårsstrategi 2013 Verksamhetsplan INVESTERINGSPLAN Förslag till kommunstyrelsen efter AU:s sammanträde 2 maj

Flerårsstrategi Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige , 129

Miljöskyddsnämndens Flerårsstrategi

FÖRSLAG till FLERÅRSSTRATEGI

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Budget 2018 och plan

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Förutsättningar och omvärldsbevakning

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Finansiell analys - kommunen

Budget 2018 och plan

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

LERUM BUDGET lerum.sd.se

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN

Resultatbudget 2016, opposition

Granskning av delårsrapport 2014

Finansiell analys kommunen

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Resultatbudget. Årets resultat Nödvändigt resultat enl. finansiellt mål (2%)

3. Budget för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

Finansiell analys kommunen

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Budgetrapport

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden

Ekonomisk rapport april 2019

Månadsuppföljning januari mars 2018

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Verksamhetsplan Skolna mnden

Information om preliminär bokslutrapport 2017

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Ekonomiska ramar budget 2016, plan KF

Bokslutsprognos

LERUM BUDGET lerum.sd.se

KALLELSE. Datum

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Så gick det. för Håbo Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

bokslutskommuniké 2013

Bild: Robert Persson. Flerårsstrategi Fastställd av kommunfullmäktige

Budget 2016 och plan

Granskning av delårsrapport

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016

Delårsrapport tertial

Region Gotlands styrmodell

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

RESULTATBUDGET. Budgetberedningens förslag. Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak besl. juni

RESULTATBUDGET. Förslag till Budget/plan (M)(L)(C)(MP)(KD)

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Årets resultat och budgetavvikelser

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Uppföljning och prognos. Mars 2018

Månadsuppföljning januari juli 2015

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

Hur fungerar det egentligen?

Granskning av delårsrapport 2015

ANTECKNINGAR FÖRDA VID SAMMANTRÄDE MED BUDGETBEREDNINGEN

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020

Budget 2019, plan KF

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

Vad har dina skattepengar använts till?

Granskning av delårsrapport 2016

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN

Bokslutskommuniké 2014

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

Bokslutsprognos

bokslutskommuniké 2011

Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

1(9) Budget och. Plan

Program. för vård och omsorg

Årets resultat och budgetavvikelser

2017 Strategisk plan

Introduktion ny mandatperiod

Sammanfattning av kommunens ekonomi

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag

Mål och budget 2017 med plan Diarienr KS 2016/65 Antagen av kommunfullmäktige, KF

Månadsrapport per april 2016 med årsprognos för Täby kommun

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Delårsrapport 31 augusti 2011

Inriktningar effektmål 2015

Transkript:

Kommunbudget Flerårsstrategi Verksamhetsplan - INVESTERINGSPLAN -2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-11-23, 156

Flerårsstrategi Innehåll Inledning 3 Ekonomiska sammanställningar Resultatbudget 7 Finansieringsbudget 7 Balansbudget 8 Sammanställning av driftbudget 9 Sammanställning av Investeringsplan 10 Vision och prioriterade mål 11 per nämnd Vård- och äldreomsorgsnämnd 14 Socialnämnd 15 Utbildningsnämnd 16 Barn- och ungdomsnämnd 18 Kultur- och fritidsnämnd 19 Miljöskyddsnämnd 20 Samhällsbyggnadsnämnd 21 Samhällsbyggnadskontor 21 Exploatering 22 Kommunstyrelse 23 Överförmyndarnämnd 24 Teknisk nämnd 25 Gata, park/natur 25 Avfall 26 Va-verk 27 Finansiering 28 Bilaga: Indikatorer med nuläge 2

Inledning Inledning Riktlinjer för budgetarbetet Den 13 juni 2011, 144, beslutade Kommunstyrelsen om budgetramar för perioden till. Som underlag för ramarna låg följande: Bokslut 2010 2011 med verksamhetsplan - Dittills kända förhållanden som inkommit från nämnderna Maj månads skatteprognos arna innehöll tolv prioriterade mål för förverkligande av vision 2019. Varje ansvarsenhet erhöll ekonomiska ramar för drift respektive investeringar att lägga sitt budgetförslag inom. Ekonomisk översikt Resultatbudget balanskrav Enligt kommunallagens 8 kapitel, 4-5 fastslås att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas senast efter tre år. Balanskravet skall emellertid betraktas som en miniminivå. Vägledande bör istället kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning vara. För att inte oförutsedda händelser skall tvinga fram besparingar i ordinarie verksamhet och den planerade investeringsvolymen skall klaras av utan att låneskulden ökar behöver Alingsås kommun ett årligt resultat som är betydligt högre än noll. Den budgeterade förändringen av det egna kapitalet uppgår till +40 mnkr för år. För och planeras ett positivt resultat på +57 mnkr respektive +76 mnkr. Den del av balanskravet som gäller budgeten är således uppfyllt under perioden. Det prognostiserade resultatet för år 2011 är +50 mnkr, vilket är 16 mnkr högre än budgeterat. Finansieringsbudget - god ekonomisk hushållning Finansieringsbudgeten visar likvidflödet. För planeras ett negativt kassaflöde på 59 mnkr. Det negativa kassaflödet hämtas hem under och då positiva kassaflöden planeras med 42 mnkr per år. Balansbudget pensionsskuld och soliditet Drift- och investeringsbudgetens effekt på tillgångar, skulder och eget kapital framgår av balansbudgeten. Anläggningstillgångarna ökar under planperioden eftersom investeringarna överstiger avskrivningarna. Raden avsättningar på skuldsidan består till största del av avsättningar gjorda för att mildra effekten av när ansvarsförbindelsen skall börja betalas ut samt av pensionsskuld intjänad från och med 1 januari 1998. Den individuella delen, dvs den del av pensionsavsättningen som den anställde själv får placera, utbetalas året efter intjänandet och återfinns som en del av raden kortfristiga skulder. Soliditeten, som visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital, ökar under planperioden. Ekonomiska förutsättningar Beräkningen av skatteintäkter och generella statsbidrag är baserad på den prognos som lämnades av Sveriges Kommuner och Landsting den 14 oktober 2011 (Cirkulär 11:42). 3

Inledning Denna prognos visar minskade intäkter med ca -16 mnkr, -33 mnkr och -36 mnkr jämfört med den maj-prognos som låg till underlag för ramarna. Utdebiteringen uppgår till 21:36 kronor per skattekrona, vilket är en sänkning med 0,43 kronor jämfört med 2011. Sänkningen beror på skatteväxling med Västra Götalandsregionen avseende ansvaret för kollektivtrafiken. Flerårsstrategins utformning Kommunens ledningsfilosofi anger en strävan att föra ut ansvar och befogenheter i organisationen. Styrmodellens syfte är att omsätta politisk vilja i praktisk verklighet för Alingsås kommuns invånare. Utifrån de prioriterade målen och ekonomisk ram skall respektive nämnd beskriva sina åtaganden. I styrmodell för Alingsås, beslutad av kommunfullmäktige 25 maj 2011, 79, finns detta mer utförligt beskrivet. Flerårsstrategin är uppdelat i två huvuddelar där den första innehåller kommunens vision, prioriterade mål med tillhörande indikatorer. Den första delen innehåller också ekonomiska sammanställningar i form av finansiella rapporter, driftbudget samt investeringsplan. I den andra delen presenteras varje enskild ansvarsenhet utifrån de rubriker som anges i styrmodellen. Styrmodell en hjälp för läsaren Kommunfullmäktige antog den 25 maj 2011, 79, en styrmodell. Flerårsstrategin innehåller en beskrivning av respektive ansvarsenhet utifrån de tre huvudrubriker som anges nedan: 1. Verksamhetsbeskrivning. En beskrivning över ansvarsenhetens verksamheter där volymuppgifter kan ingå. 2. Driftbudget för år 1, och ekonomiska ramar för år 2 och år 3 presenteras i form av en resultatbudget, där kommunbidraget utgör enhetens driftanslag. 3. Investeringsbudget för år 1 och investeringsplan för år 2 5. 4

Inledning En framtidsutblick Kommunernas ekonomi Källa: Makronytt. augusti 2011 (SKL) Turbulensen på de finansiella marknaderna har tillsammans med oväntat svag statistik från bl. a USA medfört en nedjusterad bild av den svenska ekonomins utveckling. Därmed får kommunerna och landstingen räkna med att skatteintäkterna de närmaste åren ökar långsammare än tidigare beräknat. Till en del kompenseras detta av att prisökningarna beräknas bli lägre. BNP:s nivå skrivs ned med närmare 2 procent jämfört med tidigare prognostiserat. Neddragningen kan återföras på såväl yttre som inhemska faktorer. En försvagad tillväxt i omvärlden bidrar till en svagare svensk export. Oron i omvärlden för samtidigt med sig en tilltagande osäkerhet också här på hemmaplan. Oron bidrar till att de svenska hushållen sparar mer och de svenska företagen investerar mindre. Därmed begränsas inte bara exporten utan också inhemsk efterfrågan. Den ekonomiska tillväxten i USA och i stora delar av euroområdet väntas bli svag både 2011 och. De statsfinansiella problem som många länder brottas med kommer till betydande del att kvarstå. Samtidigt förblir räntorna låga också nästa år. För svensk del bidrar de låga räntorna till att konsumtionen och investeringarna fortsätter växa i hygglig takt. Med en svagare ekonomisk tillväxt följer att sysselsättningens utveckling försvagas. Sedan slutet av 2009 har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med bortemot 4 procent. En fortsatt uppgång förutses under andra halvåret 2011. Men under avstannar denna utveckling och sysselsättningen minskar till och med något under första halvåret. Mot denna bakgrund stiger arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till igenomsnitt 7,7 procent jämfört med 7,6 procent 2011. Under åren som följer efter förutsätts arbetslösheten gradvis ta sig ner till 5,8 procent 2015. Denna nivå på arbetslösheten förutsätts förenlig med Riksbankens mål om en inflation på 2 procent. Det är den nivå på arbetslösheten då arbetsmarknaden kan sägas vara i balans då varken låg- eller högkonjunktur råder. Det underliggande skatteunderlaget beräknas 2011 öka nominellt med 4,3 och realt (med prisförändringar borträknade) med 2,3 procent. Nästa års stora nedrevidering av lönesumman resulterar i att ökningen stannar på 3,3 respektive 1,3 procent. Det reala skatteunderlaget växer trots allt med god fart de närmaste åren. Tillväxten ligger samtliga år en bra bit över en procent, vilket är den tillväxt som i genomsnitt rådde åren 2002 2008. Befolkningsutveckling i Alingsås I vision 2019 sätts målet 42 000 invånare för år 2019. Nedan visas den målprognos som gäller och som nämnderna skall planera verksamheten efter. Prognosen visar en jämn befolkningsökning men även om kommunen har en jämn befolkningsökning framöver så finns det variationer inom de olika åldersintervallen. Ökat antal invånare innebär ökade skatteintäkter men ställer också större krav på de kommunala verksamheterna. Folkmängd fördelat på ålderskategorier År 2010 2011 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt 37 796 38 265 38 730 39 195 39 665 40 130 40 600 41 065 41 535 42 000 0-5 2 811 2 905 2 950 3 030 3 080 3 135 3 200 3 250 3 295 3 345 6-15 4 217 4 215 4 340 4 445 4 610 4 765 4 875 5 035 5 205 5 335 16-18 1 594 1 545 1 430 1 375 1 270 1 245 1 275 1 305 1 325 1 345 19-64 21 780 21 965 22 130 22 195 22 325 22 385 22 455 22 475 22 530 22 650 65-79 5 257 5 495 5 720 5 985 6 195 6 390 6 560 6 730 6 855 6 940 80-w 2 137 2 145 2 165 2 170 2 190 2 210 2 235 2 270 2 315 2 390 5

Inledning Bebyggelse Källa: Bostadsprogram 2011-2016, antaget av KS den 15 augusti 2011, 172. I takt med att befolkningen har ökat har också bostadsbyggandet blivit allt mer omfattande. Under perioden 1999-2010 byggdes flest bostäder under 2006 då 279 nya bostäder tillkom i kommunen. Under 2010 färdigställdes 72 bostäder i Alingsås kommun. Under 2010 föll bostadsbyggandet även regionalt och nationellt som en följd av finanskrisen 2008-2009. Kommunens främsta ambition inom bostadsplaneringen har varit att öka bostadsförsörjningen. Vision 2019 är vägvisaren för den här ambitionen. För att nå visionens mål om 42 000 invånare år 2019 behöver 1500 bostäder byggas under perioden 2010-2019. För närvarande, dvs under 2011, förväntas byggnation av omkring 210-220 bostäder påbörjas. Det finns ett generellt behov av små och billiga hyresrätter, som kan tillfredställa bostadsbehovet för många äldre och singelhushåll. Förhoppningsvis kan små och billiga hyresrätter även möjliggöra för fler ungdomar att stanna kvar i Alingsås. Det råder även brist på billiga småhus, stora hyresrätter samt bostäder med hög tillgänglighet. Olika former av markbostäder behövs för att gruppen barnfamiljer ska kunna öka enligt målprognosen. Bostäder bör byggas i goda kollektivtrafiklägen. Då gruppen äldre bedöms växa relativt kraftigt behövs även satsningar på särskilda bostäder för äldre. Den planerade bostadsproduktionen är i bostadsprogrammet för perioden 2011- cirka 785 bostäder, fördelat över tre år. Den planerade bostadsproduktionen för de därefter nästkommande tre åren, -2016, är cirka 555 bostäder. Detta innebär att byggnation av i genomsnitt 220 bostäder påbörjas per år. Fördelningen av småhus och bostäder i flerbostadshus är jämn. Det innebär att byggnationen av småhus ökar alltjämt. Fördelningen mellan bostadsrätter och hyresrätter bland lägenheterna i flerbostadshus är mer osäker, men under 2011- bedöms byggnation av cirka 370 bostäder i flerbostadshus påbörjas. Tillväxten i ekonomin och situationen på bostadsmarknaden har stor betydelse för om bostäder byggs eller ej och därför är bedömningen av bostadsproduktionen något osäker. Det största utbyggnadsområdet är Stadsskogen där uppskattas området kunna rymma upp mot 1000 bostäder i olika upplåtelseformer. Andra större utbyggnadsområden är bland annat östra Ängabo, kvarteret Ljuset och Kv. Vimpeln mfl. 6

Ekonomiska sammanställningar Resultatbudget Bokslut Prognos (mnkr) 2010 2011 Verksamhetens intäkter - kostnader* -1 662-1 752-1 759-1 790-1 835 Avskrivningar -39-43 -47-49 -49 Verksamhetens nettokostnader -1 702-1 795-1 805-1 840-1 884 Skatteintäkter 1 401 1 458 1 465 1 513 1 576 Generella statsbidrag 360 351 356 359 360 Finansnetto 33 35 25 25 24 Resultat före extraordinära poster 92 50 40 57 76 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Årets resultat 92 50 40 57 76 Årets resultat, exklusive fastighetsförsäljn. 88 37 33 45 69 *Fördelat till verksamheterna netto 1 685 1 776 1 795 1 829 1 873 Pensionskostnader som ej täcks av KP 29 30 37 40 43 Avgår finansiell del av pensioner -1-2 -4-4 -4 Avgår kapitalkostnader -50-58 -69-75 -77 Reaförlust, fonder 0 6 0 0 0 Summa 1 662 1 752 1 759 1 790 1 835 Finansieringsbudget Bokslut Prognos (mnkr) 2010 2011 Den löpande verksamheten Årets resultat 92 50 40 57 76 Justering för av- och nedskrivningar 38 43 47 49 49 Justering för gjorda avsättningar 3 3 1 1 1 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 14 6 10 11 11 Medel från verksamheten före förändr. av rörelsekap. 147 103 98 118 137 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -128 5 5 26 0 Ökning/minskning förråd och varulager -26 1-3 23 16 Ökning/minskning kortfristiga skulder -16 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten -23 110 100 167 153 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -82-107 -155-121 -107 Försäljning av anläggningstillgångar 1 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -81-107 -155-121 -107 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 8 0 0 0 Amortering av skuld 0 0 0 0 0 Utbetalning av nya och garantipensioner -3-3 -4-4 -4 Minskning av långfristiga fordringar 2 212 0 0 0 Ökning långfristiga fordringar -26-200 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -26 16-4 -4-4 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -3-3 0 0 0 Årets kassaflöde -134 16-59 42 42 7

Ekonomiska sammanställningar Balansbudget Bokslut Prognos (mnkr) 2010 2011 Tillgångar Anläggningstillgångar 1 180 1 232 1 341 1 413 1 470 Omsättningstillgångar 625 634 566 558 584 Summa tillgångar 1 805 1 867 1 907 1 971 2 054 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 184 1 234 1 274 1 331 1 406 Avsättningar 172 176 176 183 191 Långfristiga skulder 0 8 8 8 8 Kortfristiga skulder 449 449 449 449 449 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 805 1 867 1 907 1 971 2 054 8

Ekonomiska sammanställningar Sammanställning av driftbudget, ar och 2011 Vård- och äldreomsorgsnämnd Kommunbidrag 406 717 414 500 420 590 429 030 Förändring av eget kapital 0 0 0 0 Socialnämnd Kommunbidrag 332 481 340 670 345 680 352 610 Förändring av eget kapital -1 425-413 0 0 Utbildningsnämnd Kommunbidrag 164 760 169 940 172 210 175 670 Förändring av eget kapital 500 0 0 0 Barn- och ungdomsnämnd Kommunbidrag 583 160 606 410 621 770 636 780 Förändring av eget kapital -9 700-6 200-1 200-900 Kultur- och fritidsnämnd Kommunbidrag 51 290 54 710 61 670 62 910 Förändring av eget kapital -900 0 0 0 Miljöskyddsnämnd Kommunbidrag 7 990 9 620 9 770 9 970 Förändring av eget kapital -1 037 0 0 0 Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor Kommunbidrag 14 808 15 600 15 960 14 560 Förändring av eget kapital -890 570 410 260 Exploatering Kommunbidrag 213 0 0 0 Förändring av eget kapital 10 115 3 672 8 572 4 702 Kommunstyrelse Kommunbidrag 140 417 120 550 125 780 128 980 Förändring av eget kapital -1 250 0 0 0 Överförmyndarnämnd Kommunbidrag 3 350 3 390 3 450 3 520 Förändring av eget kapital 0 0 0 0 Teknisk nämnd Gata, park/natur Kommunbidrag 54 732 58 440 60 390 62 130 Förändring av eget kapital -3 811 613 1 042 213 Avfall Förändring av eget kapital 3 180 916 496 456 VA-verk Kommunbidrag 0 0 130 210 Förändring av eget kapital 675-480 -1 085-1 445 Summa totalt 1 764 460 1 795 152 1 829 165 1 873 084 Varav kommunbidrag 1 759 917 1 793 830 1 837 400 1 876 370 Varav förändring av eget kapital -4 543-1 322 8 235 3 286 9

Ekonomiska sammanställningar Sammanställning av investeringsplan - 2016 Tkr 2015 2016 Vård- och äldreomsorgsnämnd 4 453 4 582 4 710 4 840 4 840 Socialnämnd 3 570 3 570 3 570 3 570 3 570 Utbildningsnämnd 3 400 3 400 3 400 3 400 3 400 Barn- och ungdomsnämnd 9 600 7 200 6 300 6 400 6 400 Kultur- och fritidsnämnd 3 000 3 440 1 835 1 835 1 350 Miljöskyddsnämnd 190 195 200 205 210 Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor 3 110 1 210 1 560 1 210 1 210 Exploatering 0 0 0 0 0 Kommunstyrelse 5 957 4 540 4 007 3 185 3 150 Överförmyndarnämnd 15 0 0 0 15 Teknisk nämnd Gata, park/natur 38 115 34 970 38 320 42 900 25 785 Avfall 11 200 10 500 10 500 10 500 10 500 VA-verk 72 855 47 050 32 225 34 880 24 475 Summa investeringar 155 465 120 657 106 627 112 925 84 905 10

Vision och prioriterade mål Vision 2019 Alingsås är den moderna mötesplatsen, med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har 42 000 invånare år 2019. 12 prioriterade mål med indikatorer I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen skall förbättras Andelen elever som känner trivsel och trygghet i skolan skall öka Antalet brott skall minska Andelen nyinflyttade som trivs skall öka Befolkningsmängden skall öka I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande Medborgarnas upplevelse av arbetsmöjligheterna i kommunen skall förbättras Antalet nystartade/nyetablerade företag skall bli fler Kommunens näringslivsranking skall förbättras Självförsörjningsgraden skall öka I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter Medborgarnas nöjdhet med bostadssituation i kommunen skall förbättras Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen skall bibehållas eller förbättras Antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseform och storlek skall bli fler I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än summan av skatteintäkter och statsbidrag Ekonomiskt resultat skall uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag Kvalitén i relation till redovisad kostnad skall öka Andelen verksamhet som sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet skall öka 11

Vision och prioriterade mål I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen skall förbättras Företagsklimatet enligt nöjd-kund-index skall förbättras Fysisk tillgänglighet i kommunen skall förbättras Nöjd-medarbetar-index skall höjas I Alingsås finns det valfrihet och självbestämmande Antalet kommunala tjänster med valmöjligheter skall bli fler Antalet verksamheter som omfattas av lagen om valfrihetssystem skall bli fler Andelen aktiva val hos brukare skall öka I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov Nöjd-kund-index inom hemtjänsten skall höjas Nöjd-kund-index inom äldreboenden skall höjas Nöjd-kund-index inom social omsorg skall höjas I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid Föräldrars nöjdhet med sitt barns förskola/skola skall förbättras Andelen elever som är nöjda med sin skolmiljö och undervisning skall öka Andelen elever i åk 9 behöriga till gymnasieskolan skall öka Andelen gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg skall öka I Alingsås har vi ett rikt och stimulerande kultur, idrotts- och föreningsliv Medborgarnas nöjdhet med kommunens fritids- och föreningsutbud skall förbättras Medborgarnas nöjdhet med kommunens idrotts- och motionsanläggningar skall förbättras Medborgarnas nöjdhet med kommunens kulturverksamhet skall förbättras Nettokostnaden per aktivitet skall minska I Alingsås skapar infrastrukturen möjligheter för tillväxt Medborgarnas upplevelse av infrastrukturen i kommunen skall förbättras Antalet meter gång- och cykelvägar skall öka Skattekraften i förhållande till riksgenomsnittet skall höjas I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling Andelen återvunnet material i förhållande till total mängd hushållsavfall skall öka Vatten- och luftföroreningarna skall minska Antalet resor med kollektivtrafiken skall öka Gång- och cykeltrafikens andel vid val av transportmedel skall öka 12

Vision och prioriterade mål I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning Utsläpp av växthusgaser per invånare skall minska Total energianvändning per invånare skall minska Andelen förnyelsebar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer skall öka Antalet energieffektiva byggnader skall bli fler 13

Vård- och äldreomsorgsnämnd Vård- och äldreomsorgsnämnd Verksamhetsbeskrivning Vård- och äldreomsorgsnämndens syfte är att erbjuda äldre personer möjligheten att åldras i trygghet med bibehållet oberoende. Syftet är också att erbjuda äldre personer en god vård och omsorg i det egna hemmet eller i ett särskilt boende, där god valfrihet beaktas. De äldre skall bemötas med respekt och förutsättningar skall ges att leva ett aktivt liv med inflytande i samhället och i sin vardag. Alla insatser skall ske med god kvalitet och med respekt för den enskildes integritet. Verksamheterna styrs i huvudsak genom socialtjänstlag och hälso- och sjukvårdslag, förordningar och allmänna råd samt kommunens mål och riktlinjer. Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 66 749 62 208 63 763 65 357 66 991 Verksamhetens kostnader -449 539-464 542-474 563-482 147-492 121 Avskrivningar -3 969-3 894-4 000-4 100-4 200 Verksamhetens nettokostnader -386 759-406 228-414 800-420 890-429 330 Kommunbidrag 390 471 406 716 414 500 420 590 429 030 Finansnetto 174-488 300 300 300 Resultat före extraordinära poster 3 886 0 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 3 886 0 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 19 141 19 141 19 141 19 141 19 141 *) Stimulansbidrag och EU-bidrag budgeteras ej som intäkt resp. kostnad 2010 ca 5 mnkr. Investeringsbudget 2015 2016 Inventarier 1 220 1 255 1 290 1 325 1 325 Trygghetslarm 563 577 590 605 605 IT-utrustning 740 760 780 800 800 Vårdarhjälpmedel 1 030 1 040 1 050 1 060 1 060 Vårdarhjälpmedel (sängar) 900 950 1 000 1 050 1 050 Summa 4 453 4 582 4 710 4 840 4 840 14

Socialnämnd Socialnämnd Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ska, under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation, inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers resurser. Grundläggande förhållningssätt för nämndens arbete ska, där myndighetsbeslut inte kräver annat, vila på principen om kommunal service utan föregående utredning och biståndsbedömning. Det förebyggande arbetet är centralt och prioriterat i nämndens verksamhet liksom nödvändigheten av samverkan och gemensam planering med andra förvaltningar och myndigheter. Socialnämndens uppdrag är att ansvara för kommunens verksamheter för funktionshinder, individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknadsfrågor. Inom dessa områden ger socialnämnden insatser i form av råd, service och stöd till barn, ungdomar och vuxna, enskilda och familjer. Nämnden arbetar med myndighetsutövning som styrs av flera lagar som lagen om stöd service till vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 127 133 124 500 131 050 132 050 133 050 Verksamhetens kostnader -445 958-456 047-470 683-476 280-484 210 Avskrivningar -1 440-1 750-1 500-1 500-1 500 Verksamhetens nettokostnader -320 265-333 297-341 133-345 730-352 660 Kommunbidrag 317 989 331 822 340 670 345 680 352 610 Finansnetto 407 50 50 50 50 Resultat före extraordinära poster -1 869-1 425-413 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -1 869-1 425-413 0 0 Eget kapital vid årets slut 13 600 12 175 11 762 11 762 11 762 Investeringsbudget 2015 2016 Inventarier 2 570 2 570 2 570 2 570 2 570 IT-utrustning 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Summa 3 570 3 570 3 570 3 570 3 570 15

Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Verksamhetsbeskrivning Utbildningsnämnden svarar för de tre verksamheterna: Alströmergymnasiet inklusive gymnasiesärskolan, Vuxnas lärande (bestående av Vuxenutbildningen, Campus och Vägledningscentrum) samt Integrationsavdelningen. Alströmergymnasiet har ca 1100 elever fördelade på 12 nationella program. Inom gymnasiesärskolan finns individuella program samt tre nationella/specialutformade program. Vuxenutbildningen erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, SFI (svenska för invandrare) och särvux. Campus Alingsås erbjuder såväl IKT-baserade (Informations- och kommunikationsteknik) som närundervisade eftergymnasiala kurser och utbildningar i samverkan med högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare. Vägledningscentrum erbjuder oberoende studie- och yrkesvägledning till grundskole- och gymnasieelever samt vuxenstuderande.integrationsavdelningens huvudsakliga uppdrag är nyanländas etablering. Årligen omfattas 80 personer som är aktuella för introduktion från mottagningsdagen. Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 56 961 42 048 35 366 36 467 37 575 Verksamhetens kostnader -229 895-203 037-202 598-205 861-209 736 Avskrivningar -3 635-3 529-2 908-2 930-3 509 Verksamhetens nettokostnader -176 569-164 518-170 140-172 324-175 670 Kommunbidrag 174 457 164 760 169 940 172 210 175 670 Finansnetto 385 258 200 114 0 Resultat före extraordinära poster -1 727 500 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -1 727 500 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 3 536 0 0 0 0 Investeringsbudget 2015 2016 Inventarier 890 890 890 890 890 IT-utrustning 2 510 2 510 2 510 2 510 2 510 Summa 3 400 3 400 3 400 3 400 3 400 16

Utbildningsnämnd Styrtal Bokslut 2010 2011 Alströmergymnasiet Folkbokförda I Alingsås, varav: 1611 1518 1382 1325 1215 Utresande (interkommunala) 457 468 477 455 404 Inresande (interkommunala) 149 118 117 111 101 Farkostens gymnasium Folkbokförda i Alingsås, varav: 36 37 38 35 35 Utresande (interkommunalt) 2 2 2 2 2 Inresande (Interkommunalt) 26 23 19 16 16 Vuxenutbildningen Grundläggande vuxenutbildning 96 105 95 90 90 Gymnasial vuxenutbildning 491 550 575 575 610 Svenska för invandrare 120 100 105 105 105 Särvux 38 30 30 30 30 Campus Lokala högskoleplatser 623 600 650 700 700 Integrationsavdelningen Antal mottagna flyktingar 290 234 240 240 240 Mottagna under året 72 80 80 80 80 Övrigt inflyttande 5 5 5 5 5 17

Barn- och ungdomsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Verksamhetsbeskrivning Barn- och ungdomsnämnden svarar för förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Verksamheterna styrs genom skollag, förordningar och allmänna råd samt kommunens mål och riktlinjer. Barn- och ungdomsnämndens vision är lust att lära. Verksamhetens övergripande mål är att alla elever ska nå målen för utbildningen. Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 64 070 60 500 140 645 141 821 143 814 Verksamhetens kostnader -609 375-647 803-746 935-758 016-775 346 Avskrivningar -4 909-5 700-6 647-7 101-6 559 Verksamhetens nettokostnader -550 214-593 003-612 937-623 296-638 091 Kommunbidrag 578 780 583 160 606 410 621 770 636 780 Finansnetto 149 143 327 326 411 Resultat före extraordinära poster 28 715-9 700-6 200-1 200-900 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 28 715-9 700-6 200-1 200-900 Eget kapital vid årets slut 33 196 23 496 17 296 16 096 15 196 Investeringsbudget 2015 2016 Övriga inventarier 4 150 3 700 3 300 3 450 3 500 It-utrustning 5 450 3 500 3 000 2 950 2 900 Summa 9 600 7 200 6 300 6 400 6 400 Styrtal Verksamhet Antal barn/elever, skrivna i Alingsås 2011 Antal barn/elever, skrivna i Alingsås Antal barn/elever, skrivna i Alingsås Antal barn/elever, skrivna i Alingsås Förskola 2038 2059 2092 2121 Fritidshem 1495 1638 1709 1758 Pedagogisk omsorg 53 67 64 64 Grundskola 4276 4277 4379 4499 Antal vårdnadsbidrag per månad Vårdnadsbidrag 70 (7 % av 1-2 åringar) Antal per månad Antal per månad Antal per månad 70 (7 % av 1-2 åringar) 70 (7 % av 1-2 åringar) 70 (7 % av 1-2 åringar) 18

Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Verksamhetsbeskrivning Kultur och fritidsnämnden är kommunens samordnande och verkställande organ för kulturoch fritidsverksamhet. Nämnden verkar för ett rikt och varierat kultur och fritidsliv. Genom delaktighet och samverkan skapa förutsättningar för en god folkhälsa utifrån en mellanmänsklig hållbar utveckling, samt motverka social, ekonomisk och kulturell segregation. Den prioriterade målgruppen är barn och unga. Nämnden skall genom dialog med civilsamhället, det lokala föreningslivet och folkbildningsförbunden stödja, utveckla och samverka för det goda livet. Detta gör vi genom bibliotek, djurpark, evenemang, event ungdoms center, föreningsstöd, kulturmiljö, konsthall, kulturskola, museer, offentlig konst, sport och rekreation. Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 12 465 12 648 12 900 13 223 13 620 Verksamhetens kostnader -62 012-63 437-66 337-73 468-75 162 Avskrivningar -992-1 250-1 060-1 225-1 210 Verksamhetens nettokostnader -50 539-52 039-54 497-61 470-62 752 Kommunbidrag 52 464 51 290 54 710 61 670 62 910 Finansnetto -103-151 -213-200 -158 Resultat före extraordinära poster 1 822-900 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 1 822-900 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 2 405 1 505 1 505 1 505 1 505 Investeringsbudget 2015 2016 Inventarier 397 3 035 1 430 430 945 Datorer 603 305 305 305 305 Instrument 100 100 100 100 100 Konst 100 Utställning Museum 1 000 1 000 Fordon 500 Mobil scen 300 Summa 3 000 3 440 1 835 1 835 1 350 19

Miljöskyddsnämnd Miljöskyddsnämnd Verksamhetsbeskrivning Miljöskyddsnämnden är till största delen en myndighetsnämnd med uppgift att informera om och utöva tillsyn och kontroll inom miljö- och hälsoskydds- samt livsmedelsområdet. De viktigaste lagarna för nämndens myndighetsutövning är miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Som verktyg i myndighetsutövningen ingår bland annat information och påverkan, tillståndsprövning, miljöövervakning, inspektioner och provtagning. Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 4 937 3 250 3 820 3 900 3 920 Verksamhetens kostnader -11 954-12 020-13 240-13 470-13 690 Avskrivningar -171-220 -200-200 -200 Verksamhetens nettokostnader -7 188-8 990-9 620-9 770-9 970 Kommunbidrag 8 250 7 990 9 620 9 770 9 970 Finansnetto -25 0 0 0 0 Resultat före extraordinära poster 1 037-1 000 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 1 037-1 000 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 1 184 184 184 184 184 Investeringsbudget 2015 2016 Datorer, IT 130 135 140 145 150 Istrument, inventarier 60 60 60 60 60 Summa 190 195 200 205 210 20

Samhällsbyggnadsnämnd - samhällsbyggnadskontor Samhällsbyggnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Verksamheten kan delas in i samhällsbyggnad och exploatering. Samhällsbyggnad svarar för den formella fysiska planeringsprocessen: översiktsplanering, detaljplanering och bygglovgivning, samt naturvård. Nämnden svarar för god byggnadskultur och en estetisk tilltalande stads- och landskapsmiljö. Exploateringsverksamheten medverkar på uppdrag till att attraktiva bostads- och industriområden iordningställs i kommunen. Samhällsbyggnadskontor Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 16 340 18 127 18 351 18 771 Verksamhetens kostnader -28 944-31 626-32 131-31 116 Avskrivningar -2 146-1 300-1 505-1 495 Verksamhetens nettokostnader 0-14 750-14 799-15 285-13 840 Kommunbidrag 14 808 15 600 15 960 14 560 Finansnetto -948-231 -265-460 Resultat före extraordinära poster 0-890 570 410 260 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 0-890 570 410 260 Eget kapital vid årets slut 0 6 325 6 895 7 305 7 565 Investeringsbudget 2015 2016 Datorer och IT 150 150 500 150 150 Inventarier 60 60 60 60 60 Flygfotografering 900 Limit investeringar i fastigheter 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 P-plats Gräfsnäsparken 1 000 Summa 3 110 1 210 1 560 1 210 1 210 21

Samhällsbyggnadsnämnd - exploatering Exploatering Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 12 143 21 975 14 460 17 990 13 950 Verksamhetens kostnader -7 690-11 799-11 093-9 799-9 911 Avskrivningar -58-42 -132-130 -130 Verksamhetens nettokostnader 4 395 10 134 3 235 8 061 3 909 Kommunbidrag 0 0 0 0 0 Finansnetto -162-19 650 724 1 006 Resultat före extraordinära poster 4 233 10 115 3 885 8 785 4 915 Extraordinära poster Förändring av eget kapital** 4 233 10 115 1 885 6 785 2 915 Eget kapital vid årets slut 27 205 35 320 37 205 43 990 46 905 Utbetalnings-/Inbetalningsplan 2015 2016 Utgifter Utbyggnad Exploateringsområden 63 695 28 925 25 535 10 100 17 120 Inkomster Övriga inkomster (ej tomtförsäljning) 14 740 4 500 0 0 0 Summa netto ut-/inbetalning 48 955 24 425 25 535 10 100 17 120 Intäkter och kostnader från exploateringsprojekt 2015 2016 Intäkter till resultaträkning Tomtförsäljning 38 790 57 020 43 550 28 570 22 230 Avgår bokfört värde -28 645-38 935-31 975-24 570-22 065 Nettointäkt till resultaträkning 10 145 18 085 11 575 4 000 165 Reducering till 65 % 6 600 11 750 7 525 2 600 100 22

Kommunstyrelse Kommunstyrelse Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens verksamhet är indelad i två delar: ledningsuppdraget samt produktionsuppdraget. I ledningsuppdraget ingår ett övergripande ansvar för hela kommunkoncernen. Styrelsen skall ha uppsikt över samtliga nämnders och bolags verksamhet samt svara för koncernens och kommunens samlade ekonomi-, finans-, personal- och planeringsverksamhet samt annan administration. Kommunstyrelsen skall kontinuerligt utvärdera kommunkoncernens samlade verksamhet och verka för att de gemensamma resurserna används så effektivt som möjligt. Styrelsen har ett övergripande ansvar för kommunens styrmodell. I produktionsuppdraget ingår ansvaret för kommungemensamma uppgifter samt att ge god service till både invånarna och de kommunala verksamheterna. Kommunstyrelsen ansvarar för stora delar av kommunens centrala administration och har även rollen att samordna och utveckla denna mot ökad effektivitet. Därtill kommer ett antal centrala verksamheter som är av så övergripande karaktär att de handhas av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen leder bland annat även arbetet med att stärka varumärket Alingsås, utveckla strategier för boende, arbete och lärande. Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 78 306 109 065 34 051 34 562 35 253 Verksamhetens kostnader -198 334-245 449-147 958-154 213-158 670 Avskrivningar -4 388-4 941-5 861-5 743-5 269 Verksamhetens nettokostnader -124 416-141 325-119 768-125 394-128 686 Kommunbidrag 123 438 140 417 120 550 125 780 128 980 Finansnetto 664-342 -782-386 -294 Resultat före extraordinära poster -314-1 250 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -314-1 250 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 29 569 8 340 8 340 8 340 8 340 Investeringsbudget 2015 2016 IT och inventarier 620 620 620 650 650 Central IT 1 487 1 487 1 487 1 550 1 550 Kollektivtrafik 800 1 133 1 550 600 600 Telefonväxel 200 200 200 200 200 Moduler 150 150 150 150 150 E-tjänster 500 500 Serverhall och kommunikationsrum 200 450 35 Dokumenthanteringssystem 1 000 Schema- och vikariesystem 1 000 Summa 5 957 4 540 4 007 3 185 3 150 23

Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämnd Verksamhetsbeskrivning Överförmyndarnämndens verksamhet är indelad i tre delar: Nämnden är tillsynsmyndighet för gode män, förvaltare och förmyndare. Nämnden bereder ärenden om god man och förvaltare inför beslut i tingsrätten och nämnden rekryterar gode män och förvaltare. De flesta personer som har god man har det på grund av ålder, men en växande grupp är psykiskt funktionshindrade och ensamkommande asylsökande barn. Det finns ca 400 personer som har god man och ca 30 personer som har förvaltare i Alingsås. Varje år tillkommer ca 75 nya uppdrag, samtidigt som ungefär lika många avslutas. Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 133 50 100 100 100 Verksamhetens kostnader -3 369-3 394-3 484-3 544-3 614 Avskrivningar -5-5 -5-5 -5 Verksamhetens nettokostnader -3 241-3 349-3 389-3 449-3 519 Kommunbidrag 2 920 3 350 3 390 3 450 3 520 Finansnetto 32-1 -1-1 -1 Resultat före extraordinära poster -289 0 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -289 0 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 0 0 0 0 0 Investeringsbudget 2015 2016 IT 15 0 0 0 15 Summa 15 0 0 0 15 24

Teknisk nämnd gata, park/natur Teknisk nämnd Verksamhetsbeskrivning Tekniska nämnden planerar, anlägger, driver och underhåller kommunens gatunät, parkeringsplatser samt övriga allmänna platser såsom torg, parker och naturmark med fokus på trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet, variationsrikedom och en för invånarna i övrigt god miljö. Detta är den verksamhet som är skattefinansierad. Nämnden bedriver också avgiftsfinansierad verksamhet som omfattar avfallshantering och vatten- och avloppshantering enligt lagen om allmänna vattentjänster. Avfallshanteringen omfattar hushållsavfall enligt bestämmelserna i miljöbalken och den lokala renhållningsordningen samt drift av Bälinge deponi, där även visst industriavfall tas om hand. Inom VA-området produceras och distribueras dricksvatten samt tas avloppsvatten om hand och renas i avloppsreningsverk eller dagvattenanläggningar. För samtliga områden eftersträvas ekologiskt och ekonomiskt hållbara lösningar med hög grad av kretsloppsanpassning. Gata, park/natur Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 14 471 12 211 12 272 12 640 11 695 Verksamhetens kostnader -55 625-48 650-46 451-46 985-48 261 Avskrivningar -11 214-12 324-13 165-14 008-14 151 Verksamhetens nettokostnader -52 368-48 763-47 344-48 353-50 717 Kommunbidrag 57 150 54 731 58 440 60 390 62 130 Finansnetto -7 554-9 778-10 483-10 995-11 200 Resultat före extraordinära poster -2 772-3 810 613 1 042 213 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -2 772-3 810 613 1 042 213 Eget kapital vid årets slut 2 335-1 305-692 350 563 Investeringsbudget 2015 2016 Gatuenheten 32 485 31 515 36 265 40 915 23 960 Park- & naturenheten 5 380 3 230 1 830 1 760 1 600 Övergripande (inventarier/datorer) 250 225 225 225 225 Summa 38 115 34 970 38 320 42 900 25 785 25

Teknisk nämnd avfall Avfall Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 35 255 35 668 33 600 34 272 34 958 Verksamhetens kostnader -26 967-28 665-28 465-28 571-29 736 Avskrivningar -1 827-2 935-3 725-4 536-4 310 Verksamhetens nettokostnader 6 461 4 068 1 410 1 165 912 Kommunbidrag 0 0 0 0 0 Finansnetto -83-888 -494-669 -456 Resultat före extraordinära poster 6 378 3 180 916 496 456 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 6 378 3 180 916 496 456 Eget kapital vid årets slut 7 478 10 180 11 096 11 592 12 048 Återställningsfond Bäling Deponi 9 300 9 822 10 244 10 685 11 126 Investeringsbudget 2015 2016 Bälinge avfallsanläggning förbättring 1 500 500 500 500 500 Inköp kärl 400 400 400 400 400 Fordon inklusive miljöbränsle 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 Fastighetsnärainsamling 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Maskinanskaffning 300 300 300 300 300 Containrar 250 250 250 250 250 Avslutning gamla deponier/mariedal 2 250 2 550 2 550 2 550 2 550 Investeringar totalt 11 200 10 500 10 500 10 500 10 500 26

Teknisk nämnd va-verk Va-verk Driftbudget Bokslut 2010 2011 Verksamhetens intäkter 45 330 48 320 49 175 50 670 53 360 Verksamhetens kostnader -37 783-39 214-41 236-42 048-43 482 Avskrivningar -4 140-4 718-4 718-5 353-6 075 Verksamhetens nettokostnader 3 407 4 388 3 221 3 269 3 803 Kommunbidrag 0 0 0 130 210 Finansnetto -3 236-3 713-3 701-4 484-5 458 Resultat före extraordinära poster 171 675-480 -1 085-1 445 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 171 675-480 -1 085-1 445 Eget kapital vid årets slut 4 710 5 385 4 905 3 820 2 375 Investeringsbudget 2015 2016 Investeringar i exploateringsområden reducering till 65 % 16 835 15 100 10 075 3 430 6 725 Överföringsledn omv områden 70 % VA-kollektivet 14 070 2 310 3 675 4 935 1 400 Överföringsledn omv områden 30% skattefinansiering 6 030 990 1 575 2 115 600 Investeringar inom omvandlingsområden 14 850 8 450 1 000 6 500 6 500 Övriga investeringar 21 070 20 200 15 900 17 900 9 250 Summa 72 855 47 050 32 225 34 880 24 475 27

Finansiering Finansiering Bokslut Prognos Mnkr 2010 2011 INTÄKTER Kommunalskatt 1 401 1 458 1 465 1 513 1 576 Statsbidrag 360 351 356 359 360 Externa inkomsträntor 35 40 32 32 32 Summa externa intäkter 1 796 1 849 1 853 1 904 1 968 Kalkylerad pensioner 64 61 63 64 66 Ränta kommunlån 15 22 24 26 29 Ränta eget kapital 0 0 0 0 0 Summa interna intäkter 80 83 86 91 95 Summa intäkter 1 876 1 932 1 939 1 995 2 063 KOSTNADER Pensionskostnader 93 91 99 104 109 Externa finansiella kostnader 1 2 4 4 4 Övriga kostnader 0 6 0 0 0 Summa externa kostnader 94 99 103 108 113 Utbetalade kommunbidrag 1 725 1 759 1 794 1 837 1 876 Ränta eget kapital 4 6 Ränta på återställningsfond+flykt.fond 1 1 1 1 1 Summa interna kostnader 1 730 1 766 1 795 1 838 1 877 Summa kostnader 1 823 1 865 1 898 1 946 1 990 Resultat 52 67 41 49 73 Förändring av ansvarsenheternas egna kapital 40-17 -1 8 3 Förändring av eget kapital 92 50 40 57 76 Intäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 12 mnkr år jämfört med prognosen för 2011. För ökar de med 51 mnkr och mellan och ökar de med 64 mnkr. Ränta på kommunlån är en del av den kapitalkostnad ansvarsenheterna betalar för sina investeringar. Räntan på kommunlånet följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommenderade räntesats för internränta. För perioden gäller räntesatsen 4,2 %. Kostnader De utbetalade kommunbidragen ökar med 35 mnkr år jämfört med 2011. Under - ökar de med 43 mnkr respektive 39 mnkr. 28

Bilaga: Indikatorer med nuläge I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen skall förbättras Mätning: SCB:s medborgarundersökning, (index NRI skala 1-100) Tre frågor ställs kring trygghet, utgör en del i Nöjd-Region-Index. Nuläge 2011 Alingsås 58 Medel riket 60 Kommunstorlek 30 000-49 999 56 Andelen elever som känner trivsel och trygghet i skolan skall öka Mätning: Gemensam enkätundersökning i Göteborgsregionens skolor, (index 1-100) Samtliga elever i årskurserna 2, 5, 8 och 2:an på gymnasiet tillfrågas om upplevelsen av trivsel och trygghet i skolan. Nuläge ÅK 2 ÅK 5 ÅK 8 Gymn 2 2011 Alingsås 95 Medel GR 96 Alingsås 90 Medel GR 92 Alingsås 90 Medel GR 91 Alingsås 86 Medel GR 90 Antalet brott skall minska Mätning: Uppgift från Polisen i Alingsås Nuläge 2010 Antal anmälda brott 4 005 Andelen nyinflyttade som trivs skall öka Ny mätning behöver tas fram där nya invånare i Alingsås kommun tillfrågas om hur de trivs. Befolkningsmängden skall öka Mätning: Antal invånare per den 31 december, källa SCB Nuläge 2010 Antal 37 796

Bilaga: Indikatorer med nuläge I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande Medborgarnas upplevelse av arbetsmöjligheterna i kommunen skall förbättras Mätning: SCB:s medborgarundersökning, (index NRI skala 1-100) En fråga ställs kring arbetsmöjligheter på rimligt avstånd, utgör en del i Nöjd-Region-Index Nuläge 2011 Alingsås 52 Medel riket 47 Kommunstorlek 30 000-49 999 53 Antalet nystartade/nyetablerade företag skall bli fler Mätning: Uppgift från Futurum (hämtat från upplysningscentralen). Nuläge 2010 Antal registrerade under året 269 Kommunens näringslivsranking skall förbättras Mätning: Svenskt näringsliv, kommunranking Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Nuläge 2011 Ranking 50 Självförsörjningsgraden skall öka Mätning: Beräknas utifrån dagbefolkningen (antalet personer som arbetar i Alingsås kommun) i förhållande till nattbefolkningen (boende) i förvärvsarbetande ålder. Nuläge 2010 Alingsås 77,0 % (uppskattning) I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter Medborgarnas nöjdhet med bostadssituation i kommunen skall förbättras Mätning: SCB:s medborgarundersökning, (index NRI skala 1-100) Tre frågor ställs kring bostäder, utgör en del i Nöjd-Region-Index Nuläge 2011 Alingsås 59 Medel riket 59 Kommunstorlek 30 000-49 999 60

Bilaga: Indikatorer med nuläge Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen skall bibehållas eller förbättras Mätning: SCB:s medborgarundersökning, (index NRI total skala 1-100) Tre frågor ställs kring helhetsbedömningen av kommunen som en plats att bo och leva på, sammanfattande betygsindex Nöjd-Region-Index Nuläge 2011 Alingsås 68 Medel riket 61 Kommunstorlek 30 000-49 999 63 Antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseform och storlek skall bli fler Mätning: Intern uppgift i kommunen, behöver kompletteras med storlekar under. Nuläge 2010 Totalt 72 -varav flerbostadshus 23 - varav bostadsrätter 23 - varav hyresrätter 0 -varav småhus 49 I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än summan av skatteintäkter och statsbidrag Mätning: Beräkning av summan skatteintäkter och generella statsbidrag i förändring från föregående år respektive verksamhetens nettokostnader (inklusive finansnetto) i förändring från föregående år. Nuläge Skatteintäkter och Utfall 2010 Enligt flerårsstrategi Prognos 2011 generella statsbidrag 4,0% 2,7% 0,7% 2,8% 3,4% Verksamhetens nettokostnader (inklusive finansnetto) 6,1% 5,4% 1,1% 1,9% 2,5% Nuläge Ekonomiskt resultat skall uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag Utfall 2010 Enligt flerårsstrategi Prognos 2011 Alingsås 5,2% 2,8% 2,2% 3,0% 3,9%

Bilaga: Indikatorer med nuläge Kvalitén i relation till redovisad kostnad skall öka - Förskolan Mätning: Avvikelsen från standardkostnaden (standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft och om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen). I relation till föräldrarnas nöjdhet med sitt barn förskola under målet I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid. Nuläge 2010 Avvikelse från standardkostnad 2010 0 - Grundskola Mätning: Öppna jämförelser, grundskolan. Vid framtagandet av effektivitetstalet har kommunens sammanvägda resultat vägts ihop med kommunens kostnad i form av avvikelsen från standardkostnaden (standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft och om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen). Måttet visar rankingen bland Sveriges kommuner. Nuläget är hämtat från rapporten 2011, de flesta mått som vägts samman avser dock året innan, dvs. 2010. Avvikelsen från standardkostnaden i effektivitetstalet baseras på ett genomsnitt under fem år (2005-2009). Även avvikelsen från standardkostnaden föregående år redovisas separat. Nuläge 2010 Ranking 30 Avvikelse från standardkostnad 2010-7,8% - Gymnasieskola Mätning: Öppna jämförelser, gymnasieskolan. Avvikelsen redovisar skillnaden mellan kommunens faktiska värde avseende andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år (avser hemkommunen dvs. oavsett huvudman för skola eller elevens studieort) och det modellberäknade värdet i procentenheter. Det modellberäknade värdet bygger på en regressionsmodell som visar samvariationen mellan elevernas resultat och ett antal bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorerna är meritvärdet från grundskolan, föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjesammansättning samt familjens disponibla inkomst. Måttet visas dels som procent och dels som rankingen bland Sveriges kommuner. Samt avvikelsen från standardkostnaden (standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft och om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen). Nuläge 2010 Avvikelse från modellberäknat värde -4,3 (ranking 256) Avvikelse från standardkostnad 2010-1,0%

Bilaga: Indikatorer med nuläge - Äldreomsorg Mätning: Öppna jämförelser, vård och omsorg om äldre. Ranking bland Sveriges kommuner efter procentandel inom hemtjänsten respektive särskilt boende som sammantaget är nöjda med hjälpen. Samt avvikelsen från standardkostnaden (standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft och om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen). Nuläge 2010 Ranking hemtjänst 142 Ranking särskilt boende 149 Avvikelse från standardkostnad 2010 10,5% - Individ- och familjeomsorg Mätning: Avvikelsen från standardkostnaden (standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft och om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen). Avvikelsen får sedan ställas i relation något kvalitetsmått ur det kundindex för socialomsorg under målet I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov som behöver arbetas fram under. Nuläge 2010 Avvikelse från standardkostnad 2010 12,0% Andelen verksamhet som sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet skall öka Mätning: Svenskt näringslivs, kommunranking. Andelen entreprenader i privat drift av kommunens totala verksamhet (bolagiserad kommunal verksamhet ingår inte i måttet). Svenskt näringsliv hämtar uppgifterna från kommunernas räkenskapssammandrag. Nuläge 2009 Alingsås 9,04% I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen skall förbättras Mätning: SCB:s medborgarundersökning, (index NMI skala 1-100) Fyra frågor ställs kring bemötande och tillgänglighet (avser kontakt med tjänstemän eller annan personal), utgör en del i Nöjd-Medborgar-Index Nuläge 2011 Alingsås 57 Medel riket 58 Kommunstorlek 30 000-49 999 57

Bilaga: Indikatorer med nuläge Företagsklimatet enligt nöjd-kund-index skall förbättras Mätning: Öppna jämförelser. Företagsklimat 2011, insikt en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning (mätningen genomförd under 2010) Nuläge 2011 Alingsås 58 Medel riket 66 GR-snitt 63 Högt betyg enligt SKL:s bedömning 70-81 Fysisk tillgänglighet i kommunen skall förbättras Mätning: Enkelt avhjälpta hinder EAH, (index skala 1-100) Källa kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Sammanlagt värde på fysisk tillgänglighet i kommunen utifrån olika funktionshinder. Kommunen genomför egna undersökningar av enkelt avhjälpta hinder på exempelvis sportanläggningar, bibliotek och kommunhus och får ett sammanvägt index. Nuläge 2010 Alingsås 40 Medel riket 55 Medel GR, de som mätt 51 Nöjd-medarbetar-index skall höjas Ny mätning. Måttet kommer att tas fram ur den personalenkät personalavdelningen arbetar med och vara en sammanvägning av flera olika mätvärden ex. jämställdhet, kompetensutveckling, ledarskap och lönebildning. I Alingsås finns det valfrihet och självbestämmande Antalet kommunala tjänster med valmöjligheter skall bli fler Nuläge 2010: Valfrihet finns inom hemtjänst, särskilt boende (önskemål), personlig assistans, förskola, grundskola och gymnasieskola. Antalet verksamheter som omfattas av lagen om valfrihetssystem skall bli fler Nuläge 2010: En verksamhet; hemtjänsten (inklusive delegerad hälso- och sjukvård) Andelen aktiva val hos brukare skall öka Ny mätning behöver utarbetas, mätning av aktiva val oavsett om brukaren valt kommunen eller privat alternativ.