Aktieindexobligationer

Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi & Företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C Vårterminen 2011 Aktieindexobligationer Är det dyrt att fega? Av: Joakim Svensson & Kelly Hall Handledare: Maria Smolander

Sammanfattning Idag sparar nästan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg år 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1928 miljarder kronor. Många tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast är ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns något bättre alternativ. Därför har författarna valt att se på en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation. En aktieindexobligation är uppbyggd med hjälp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen får sitt nominella belopp tillbaks efter löptiden. Avkastningen kommer ifrån optionen, dock varierar den beroende på spararens deltagandegrad. Vissa aktieindexobligationer har t.o.m. en hävstångseffekt vilket gör att spararen kan få en mycket hög avkastning. Den största nackdelen med en aktieindexobligation är att de har ganska höga avgifter. Syftet med uppsatsen är att se om aktieindexobligationer är ett bättre alternativ än indexfonder och hur mycket det egentligen är värt att betala för kapitalskydd. För detta har författarna valt att se på både indexfonder och aktieindexobligationer under en 5 års-period (2006-2011). Till författarnas hjälp används prestationsmåtten Treynorkvot, Sharpekvot samt Jensens Alfa. Författarna kommer bl.a. fram till att aktieindexobligationer är överlägset vid nedgång på börsen då det är kapitalskyddat, men ofta mycket sämre än indexfonder vid uppgång. En av de aktieindexobligationer som studerats förlorade till och med spararen på trots att det underliggande indexet steg. Dock fick författarna tyvärr inte se effekten av någon aktieindexobligation med hävstång då alla dessa gick dåligt och endast det nominella beloppet betalades tillbaks. Författarna ser även att aktieindexobligationerna har mycket högre lägsta belopp för investering samt var mycket dyra i jämförelse med indexfonderna.

Innehållsförteckning 1 Introduktionskapitel... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.1.1 Fonder... 1 1.1.2 Strukturerade produkter... 2 1.2 Problemformulering... 4 1.3 Syfte... 5 1.4 Frågeställningar... 5 1.5 Avgränsningar... 5 2 Metodkapitel... 6 2.1 Datainsamling... 7 2.2 Reliabilitet... 7 2.3 Validitet... 7 3 Teorikapitel... 8 3.1 Den effektiva marknadshypotesen... 8 3.1.1 Random walk... 9 3.2 CAPM Capital Asset Pricing Model... 9 3.3 Treynorkvot... 11 3.3.1 Beta... 12 3.4 Sharpekvot... 12 3.4.1 Standardavvikelse... 13 3.5 Jensens Alfa... 14 3.6 Teorisyntes... 14 4 Empiri... 16 4.1 Fondbeskrivning... 16 4.1.1 Handelsbanken Sverigefond Index... 16 4.1.2 XACT OMXS30... 17 4.1.3 SPP Aktieindexfond Sverige... 18

4.1.4 Länsförsäkringar Sverige Index... 19 4.1.5 SEB Sverige Indexfond... 20 4.1.6 Avanza Zero... 21 4.2 Aktieindexobligationsbeskrivning... 22 4.2.1 SEBO377S... 22 4.2.2 Plus 17 Sverige... 22 4.2.3 AIO 490E... 23 4.2.4 Sverige 135 A... 23 4.2.5 Sverige 137 A... 23 4.2.6 Sverige 709S... 23 4.2.7 Svenska Storbolag 909AS... 24 4.2.8 Sverige 7 Tillväxt... 24 4.2.9 Sverige 134 B... 24 4.2.10 Autopilot Sverige... 25 4.2.11 Autopilot Sverige 2... 25 4.2.12 SPAX Sverige Max - AIO490F... 25 4.2.13 Sverige 709Z... 26 4.3 Resultat... 27 4.3.1 Avkastning... 27 4.3.2 Minsta insättningar & Avgifter... 28 4.3.3 Regressionsanalys... 28 4.3.4 Treynorkvot... 29 4.3.5 Sharpekvot... 29 4.3.6 Jensens Alfa... 30 5 Analys... 31 6 Slutsats... 33 7 Avslutande Diskussion... 34 8 Referenser... 35 8.1 Litteratur och Artiklar... 35 8.2 Elektroniska källor... 36 8.2.1 Kurser... 38 9 Bilagor... 41

1 Introduktionskapitel 1.1 Bakgrund 1.1.1 Fonder Idag sparar hela 99 % av Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg år 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1928 miljarder kronor 1. Att i princip hela Sveriges befolkning sparar i fonder beror till stor del på pensionssystemet. Privat sparande är dock fortfarande mycket vanligt, något som 71 % av befolkningen gör. Fondsparandet sker i alla åldrar och det är lika många kvinnor som män som gör det 2. Utbudet av fonder är stort och det finns fonder som placerar i alla möjliga olika konstellationer, de brukar dock delas in i fyra olika kategorier, aktiefonder, blandfonder, korta- och långa räntefonder samt övriga fonder där bl.a. hedgefonder ingår 3. 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1 928 1602 1654 1659 1319 1235 995 888 867 866 691 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagrammet visar svenskarnas totala fondförmögenhet under de senaste 10-åren 1 http://www.fondbolagen.se/upload/110204_kvartal.doc 2 http://www.fondbolagen.se/upload/100511_prospera_total_bilaga.pdf 3 Nilsson, P. Fondboken: Fakta & Regler, 2a uppl., Sellin & Partner, Stockholm, 2007, s. 28 1

En indexfond är en värdepappersfond som har som mål att följa utvecklingen för företagen som ingår i ett visst index 4, Avanza Zero är ett exempel på en indexfond som följer SIX30RXindexet (Stockholmsbörsens 30 största bolag). Det innebär att fonden köper lika stora andelar av varje aktie som aktien har i SIX30RX-indexet för att på så sätt följa det och tack vare utdelningarna (som ofta inte räknas med i index) kanske till och med slå det. Eftersom att en stor del av förvaltningen kan skötas av datorer, så kallad passiv förvaltning, så brukar förvaltningsavgifterna för indexfonder vara låga. Trots detta så är det inte särskilt populärt bland svenskarna att investera i indexfonder och endast 5 % av våra sparare gör detta 5. 1.1.2 Strukturerade produkter Strukturerade produkter är ett samlingsnamn för olika typer av investeringsprodukter exempelvis aktieindexobligationer och aktiecertifikat. Dessa produkter kommer i mängder av olika utföranden men det vanligaste är att de består av en obligation samt en option. Ofta är de kapitalskyddade, men det är inte alltid fallet. Den första strukturerade produkten kom till Sverige år 1989 och var en aktieindexobligation. Då riktade man sig främst till institutionella investerare och rika privatpersoner, år 1999 var det minsta investeringsbeloppet för en aktieindexobligation 300 000 SEK. Med tiden har dessa dock blivit billigare och riktar sig idag även till småsparare vilket gjort dem mycket populära. 6 Tabellen på nästa sida visar den nominella utestående volymen för samtliga strukturerade produkter mellan år 2007 2010 7. Man kan se hur dessa ökat under 2007 för att sedan stagnera mellan åren 2008 och 2010. Då aktieindexobligationen är den populäraste finansiella produkten inom denna kategori visar det på hur pass aktuell denna strukturerade produkt är på den finansiella marknaden 8. 4 Nilsson, P. Fondboken: Fakta & Regler, 2a uppl., Sellin & Partner, Stockholm, 2007, s. 37 5 http://www.fondbolagen.se/upload/100511_prospera_total_bilaga.pdf 6 http://www.struktureradeprodukter.com/marknads-guide/introduktion-till-strukturerade-produkter 7 http://www.ncsd.eu/621_sve_st.htm 8 http://www.bankforsakring.konsumenternas.se/spara/vardepapper/om-vardepapper/aktieindexobligationeroch-andra-strukturerade-produkter/ 2

En aktieindexobligation innehåller oftast en nollkupongare samt en eller flera optioner som är knutna till den förutbestämda underliggande indexblandningen 9. En nollkupongare är en obligation där priset på obligationen är lägre än det slutliga nominella beloppet. Denna skillnad utgör investerarens avkastning 10. Således ges ingen avkastning förrän löptiden har gått ut; så tillvida inte investeraren väljer att sälja nollkupongaren innan den har löpt ut. Det är denna del i en aktieindexobligation som gör denna strukturerade placering kapitalskyddad den behålls tills löptidens slut; dvs. har man kvar aktieindexobligationen till löptidens slut så behåller man investerat belopp 11. Den eventuella överavkastningen utöver det nominella beloppet beror på hur pass väl förvaltarens estimeringar överensstämmer med det underliggande indexets utveckling. Om investeraren väljer att betala ett s.k. överpris vid köp av en aktieindexobligation så uppstår en hävstångseffekt om marknaden går åt önskat håll vilket då ger en högre avkastning än om investeraren endast betalar det nominella beloppet. Dock är endast det nominella beloppet kapitalskyddat vilket således ger en högre risk. Denna hävstångseffekt uppstår genom att den s.k. deltagandegraden blir högre vilket gör att investeraren får nyttja en större andel av optionsdelens avkastning. 12 9 http://www.danskebank.se/sv-se/privat/spara-och-placera/placera/strukturerade-produkter/omplaceringen/pages/sa-fungerar-aktieindexobligationer.aspx 10 Hirschey, M. Nofsinger, J., Investment: Analysis and behavior, 2a uppl., McGraw-Hill, Boston, 2010, s. 465-466 11 http://www.ikanobank.se/spara_aktieindexobligation_fakta 12 http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/start/kapitalskyddade-placeringar/omkapitalskydd/aktieindexobligationer/ 3

Nedan är en bild som är tänkt att förklara hur en aktieindexobligation är uppbyggd. 13 1.2 Problemformulering Att aktivt förvaltade fonder skulle ha svårt att slå index är inget nytt utan något som forskats om länge. Redan år 1969 fann Jensen att aktivt förvaltade fonder i genomsnitt genererade en sämre avkastning än index 14. Året efter var det en amerikansk ekonomiprofessor, Eugene Famas som startade ännu mer högljudda diskussioner då han skrev en artikel om effektiva marknader i Journal of Finance. Vad han påstod var att marknaden alltid hade rätt, och det är detta som ännu idag är grundstommen i den effektiva marknadsteorin 15. Sedan dess har en rad olika studier gjorts där man jämfört riskjusterad avkastning för både aktivt förvaltade fonder och indexfonder; merparten har kommit fram till att höga förvaltningsavgifter långsiktigt bidrar till en lägre avkastning än avkastningen för fonder med lägre förvaltningsavgifter (oftast indexfonder). Detta visar enligt Dahlquist, Engström och Söderlinds vetenskapliga artikel att den effektiva marknadshypotesen lever vidare 16. 13 http://www.danskebank.se/sv-se/privat/spara-och-placera/placera/strukturerade-produkter/omplaceringen/pages/sa-fungerar-aktieindexobligationer.aspx 14 Jensen, M. The Pricing of Capital assets and Evaluation of Investment Portfolios, Journal of Business, vol. 42, nr. 2, 1969 April, s. 167-247 15 Fama, E. Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work, The Journal of Finance, vol. 25, nr. 2, 1970 Maj, s. 383-417 16 Dahlquist, M. Engström, S. Söderlind, P. Performance and Characteristics of Swedish Mututal Funds, The Journal of Financial and Quantitative Analysis, vol. 35, nr. 3, 2000, s. 409-423 4

De flesta studier gjorda på aktieindexobligationer visar hur denna finansiella produkt är uppbyggd och hur privata investerare skulle kunna bygga egna aktieindexobligationer, men ingen har skrivit om hur pass väl investeringen ur ett riskjusterat perspektiv står sig jämte andra populära investeringsformer som indexfonder. Det finns alltså i princip inga studier som tagit hänsyn till kapitalskyddet och priset för detta. 1.3 Syfte Syftet med den här uppsatsen är att se om det finns något bättre placeringsalternativ än en indexfond, för detta valdes en strukturerad produkt att jämföra med indexfonden. 1.4 Frågeställningar Hur ter sig indexfonder mot aktieindexobligationer när det gäller den riskjusterade avkastningen och hur mycket är det egentligen värt att betala för kapitalskyddet en aktieindexobligation ger? 1.5 Avgränsningar Författarna har valt att inrikta sig på aktiefonder, och då framförallt indexfonder. Detta eftersom att tidigare forskning visat att passivt förvaltade indexfonder oftast är en bättre placering än övriga alternativ. Den populäraste strukturerade produkten är aktieindexobligationen varför det känns naturligast att jämföra denna investeringsform med indexfonden ur ett riskjusterat avkastningsperspektiv. Den riskjusterade avkastningsjämförelsen mellan indexfonder och aktieindexobligationer har Författarna valt att avgränsa till en 5-års period mellan åren 2006 till 2011. Dock så kommer inte alla aktieindexobligationer att ha en löptid på 5 år, dels då det är svårt att hitta ett tillräckligt stort antal aktieindexobligationer att studera samt att författarna gärna vill ha spridning på löptiderna. 5

2 Metodkapitel Inom samhällsvetenskaplig metodteori så brukar man skilja mellan kvantitativ och kvalitativ metod. Kvantitativ forskning är en strategi som lägger stor vikt vid kvantifiering när det gäller insamling och analys av data. Den innehåller även ett mycket deduktivt synsätt och kännetecknas ofta av mycket olika siffror och räkneoperationer som är mät- och kategoriserbara. Kvalitativ forskning däremot lägger större vikt vid ord än kvantifiering. Den har även ett mer induktivt synsätt och kännetecknas ofta av t.ex. intervjuer och texter som måste tolkas av forskaren. Man kan säga att kvantitativ forskning går ut mer på att pröva olika teorier medan kvalitativ forskning går ut på att generera dem. 17 Författarna har valt att använda sig av en kvantitativ ansats. Undersökningen bygger på statistiska och matematiska metoder som används för att svara på våra problem och frågor vilka i sin tur bygger på underliggande teorier. Vad författarna kommer göra är att samla in avkastningshistorik från de 6 populäraste (de med störst fondförmögenhet) svenska indexfonderna samt 13 aktieindexobligationer där den underliggande tillgången är antingen OMXS30 eller stora aktörer på denna marknad. Med hjälp av fonderna så kommer författarna sedan att bygga ett eget index som aktieindexobligationerna kommer att jämföras med. Anledningen till detta är aktieindexobligationernas olika löptider; Det behövs kunna lyftas ut olika perioder ur indexfonderna för att kunna jämföra de olika instrumenten med varandra. Indexet kommer inte bara att bestå av fondernas avkastning, utan även deras Sharpekvoter, Treynorkvoter samt Jensens Alfavärden. För att få fram indexets betavärde, som krävs för våra beräkningar, så har det även gjorts en regressionsanalys. I analysen är uppsatsförfattarnas index den beroende variabeln och OMXS30 den oberoende variabeln. Med hjälp av detta fås ett överskådligt och tydligt index där det blir enkelt att jämföra med de aktieindexobligationer författarna valt. För att underlätta för läsaren så kommer författarna att visa detta med hjälp av olika diagram och matriser. 17 Bryman, A., Företagsekonomiska forskningsmetoder, 1a uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2005 s. 40 6

2.1 Datainsamling De data och information rörande fonderna och aktieindexobligationerna kommer dels från respektive fondbolag och emittenters hemsidor, prospekt och broschyrer rörande produkterna. En del information är även hämtad från Morningstar.se. Den data vad gäller den riskfria räntan som författarna använder sig av kommer från Riksbanken.se och bygger på en 10-årig statsobligation. De data författarna använder sig av för beräkningarna kommer att bearbetas i kalkyleringsprogrammet Excel. 2.2 Reliabilitet Reliabilitet anger tillförlitligheten i ens undersökning. Alltså, skulle resultatet bli detsamma om undersökningen skulle genomföras på nytt. Detta är mycket viktigt vid en kvantitativ undersökning, och det är viktigt att ens mått är stabila 18. Eftersom författarna kommer att använda sig av historiska och offentliga siffror och mätningar samt väl kända, och använda, mått så anser författarna att undersökningen präglas av hög reliabilitet. Skulle en ny undersökning göras med samma fonder och aktieindexobligationer så skulle samma resultat uppnås. 2.3 Validitet Validitet går ut på att mäta hur väl man egentligen mäter det man vill mäta. Detta anser författarna att de har då de använt sig av relevanta mått och teorier med tanke på deras syfte. Då de gör en kvantitativ studie så är det svårt att feltolka informationen. Det handlar om historiska, hårda data som t.ex. fonders avkastning vilket endast kan tolkas på ett sätt. Uträkningarna sker även i Excel, vilket är ett tillförlitligt och väl använt program vilket minskar risken för felberäkningar. 18 Bryman, A., Företagsekonomiska forskningsmetoder, 1a uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2005 s. 48 7

3 Teorikapitel I det här kapitlet så kommer författarna först att beskriva de olika teorierna grundligt var för sig, för att sedan i slutet knyta ihop dessa i en teorisyntes. Detta för att skapa den röda tråd som författarna hoppas ska genomsyra arbetet samt även för att mer detaljerat visa hur de olika teorier och mått kommer att användas i studien. De olika teorierna blir grunden och verktygen för att besvara syftet. Först förklaras den effektiva marknadshypotesen, vars främsta uppgift är att användas för att läsaren ska få en grundförstående om hur marknaden fungerar. Sedan kommer CAPM vilken ligger till grund för de finansiella mått som kommer att användas i olika beräkningar. Dessa mått är Treynorkvot och Sharpekvot. För att läsaren ska förstå hur dessa fungerar finns även två korta förklaringar om Beta och Standardavvikelse. 3.1 Den effektiva marknadshypotesen Den effektiva marknadshypotesen menar att all tillgänglig information gällande värdepappret reflekteras i dess rådande marknadspris. Enligt denna hypotes finns inga vinnare och förlorare då priset justeras per automatik med ny information; det finns då ingen skillnad mellan marknadspriset och verkligt pris. Både köpare och säljare har lika mycket information, och marknaden symboliseras av en perfekt konkurrens vilket gör att ingen part har något övertag. Då den verkliga marknaden inte alltid karakteriseras av perfekt information, vilket grundteorin påstår, har det uppstått tre grunddefinitioner. Dessa definitioner är skapade av finansekonomer och aktiemarknadsanalytiker och består av: svag form, halvstark form och stark form. Om marknaden speglas av den svaga formen så kan en investerare inte prestera bättre än marknaden genom att kolla på tidigare kurshistorik. Om den speglas av den halvstarka formen kan en investerare inte prestera bättre än marknaden med hjälp av information som finns ute till allmänheten, utan all allmän information finns återspeglat i marknadspriset. Den starka formen liknar den halvstarka formen till mångt och mycket, det som skiljer sig är att till och 8

med den informationen som ej är allmän, dvs s.k. insiderinformation, inte kan användas för att prestera bättre än marknaden. 19 3.1.1 Random walk En underkategori till den effektiva marknadshypotesen kallas för random walk. Med detta menas att priset inte följer något direkt mönster, utan istället är oberäkneligt. Detta gör att det blir svårt att slå marknaden. Studier har dock visat att marknaden använder sig av något som kallas random walk with positive drift, dvs. att även om priserna tenderar att pendla både upp och ner på kort sikt så ökar priserna oftast på lång sikt. 3.2 CAPM Capital Asset Pricing Model William Sharpe och John Lintner uppfann Capital Asset Pricing Model i mitten av 1960-talet. Dess användningsområde är att kunna förutsäga riskmätningar och relationen mellan risk och förväntad avkastning. CAPM används för att kunna förutsäga förväntad avkastning på en kapitalmarknad. 20 Några av de grundläggande antagandena för att denna modell ska fungera är att högre förväntad avkastning korrelerar positivt med investeringsalternativets risk; det finns inga transaktionskostnader eller skatter i denna modell. Ännu ett viktigt antagande är att man kan låna och låna ut pengar till den riskfria räntan. Denna riskfria ränta brukar definieras som den 10-åriga stadsobligationen och ligger för tillfället på 3,30 %. 21 Investeraren lånar kapital när portfolion innehåller mer än 100 % riskfyllda tillgångar och lånar ut kapital när porfolion innehåller en stor del stadsobligationer. Förväntad avkastning visas på den vertikala axeln och risk i form av beta-värden eller standardavvikelse på den horisontella axeln. En rak linje dras från interceptet, vilket är den riskfria räntan. Denna raka linje tangerar efficient frontier, dvs. den förväntade samvariationen 19 Hirschey, M. Nofsinger, J., Investment: Analysis and behavior, 2a uppl., McGraw-Hill, Boston, 2010 s. 162-163 20 Ibid, s. 127-133 21 http://www.pwc.com/se/sv/pressrum/stabilisering-av-marknadsriskpremien-efter-finanskrisen.jhtml 9

investeraren har gällande risk och avkastning; denna tangeringspunkt är tillfredställande för investeraren och kallas för marknadsavkastningen. Marknadsavkastningen brukar även kallas för marknadsportfolio och är alltså samma sak som om man investerat 100 % av sitt kapital i ett marknadsindex istället för att låna in eller ut delar av sitt kapital. Mellan interceptet, dvs. den riskfria räntan, och marknadsportfolion kan investeraren välja en rad olika konstellationer; ju närmare interceptet desto mer stadsobligationer innehar portfolion och ju närmare marknadsportfolion desto mer har man investerat i marknadsindexet. Det finns två olika slags linjer i CAPM; Capital market line (CML) och Security market line (SML). Den markanta skillnaden mellan dessa är att CML används för att beräkna relationen mellan förväntad risk i form av portfolions standardavvikelse och förväntad avkastning medan SML istället använder sig av Beta som riskmått och används mer till enskilda finansiella investeringar. Bilden nedan illustrerar SML där den röda punkten symboliserar marknadsportfolion. Den limegröna delen av bågen symboliserar efficient frontier. 22 22 Hirschey, M. Nofsinger, J., Investment: Analysis and behavior, 2a uppl., McGraw-Hill, Boston, 2010 s. 109-111 10

3.3 Treynorkvot Treynorkvoten är ett mått som uppfanns år 1865 av Jack L. Treynor. Den visar investeringars riskpremie jämfört med dess systematiska risk 23. Treynorkvoten tar hänsyn till investeringens överavkastning i form av den avkastning som överstiger den riskfria räntan. Beta används som riskmått för att jämföra olika investeringars riskjusterade avkastning. Med riskjusterad avkastning menas det finansiella instrumentets eller portföljens avkastning dividerat med dess risk; om två investeringsalternativ har samma avkastning men den ena har lägre risk (i detta fall beräknat utifrån betavärdet) så får detta alternativ en högre treynorkvot och således högre riskjusterad avkastning 24. Den högre riskjusterade avkastningen prioriteras av investerare som är riskaverta, dvs. investerare som inte vill utsätta sig för onödiga risker. Ju lägre risk till samma förväntade avkastning ger en högre nytta för investeraren 25. Detta mått använder sig av ordinalskalan; dvs. Treynorkvoten kan endast rangordna de riskjusterade alternativen. Det investeringsalternativet som har högst Treynorkvot-värde anses således som det bästa alternativet ur ett riskjusterat avkastningsperspektiv. I denna formel är r i investeringens avkastning. Denna subtraheras med r f som i formeln betyder den riskfria avkastningen som förklarats tidigare i uppsatsen. Resultatet divideras med investeringens betavärde. Ju lägre betavärde desto högre Treynorkvot, allt annat lika. Detta betyder att en riskavert person således önskar att investeringen innehar ett lågt betavärde för att få ut mest nytta. Den beräknade treynorkvoten uttrycks i procent och visar hur mycket avkastningen ökar eller minskar i relation till betavärdet. Ett exempel för att belysa detta: Om en aktiefond har en förväntad avkastning på 30 % per år och den 10 åriga stadsobligationen (den riskfria räntan) förväntas vara på 5 %; på täljaren återstår då 25% eller 0,25. Säg att betavärdet för aktiefonden ligger på 0,25. Detta medför en 23 Bodie, Z. Kane, A. Marcus, A. Investments, 8e uppl., McGraw-Hill, Boston, 2009 s. 147 24 http://www.ap4.se/web/templates/page.aspx?id=272 25 Hirschey, M. Nofsinger, J., Investment: Analysis and behavior, 2a uppl., McGraw-Hill, Boston, 2010 s. 109-110 11

Treynorkvot på 100 % vilket betyder att SML har följande ekvation: R p = 5%+100%*B p. Detta betyder att om den systematiska risken ökar, så ökar avkastningen lika mycket. Om man istället ser på marknadens Treynorkvot med ett exempel: Denna antas ha en årlig avkastning på 30 % med samma riskfria ränta på 5 %. Dess betavärde är 1 då marknaden alltid har 1 pga. ekvationens utformning. Detta ger en Treynorkvot på 25 %; dvs. R p = 5%+25%*B p. Detta betyder att med ökad risk så får investeraren inte lika mycket i avkastning; närmare bestämt 25 % av riskökningen. En riskavert investerare vill därför ha en så hög Treynorkvot som möjligt för den risk denne tar. 3.3.1 Beta Beta mäter den systematiska risken för en finansiell tillgång, vilket är den risk som inte kan diversifieras bort med hjälp av andra investeringar inom samma portfölj. Det visar den systematiska relationen mellan en specifik tillgångs avkastning och marknadens generella avkastning (dvs. dess index). Om man t.ex. har ett betavärde på 1,5 så ökar den specifika investeringen med 15 % om marknaden i genomsnitt har ökat med 10 %. Samma resonemang gäller vid en nedgång 26. Marknadens beta är per definition alltid 1,00. Detta är beräkningsformeln för beta. r a står för avkastningen för investeringen, r p avkastningen för marknaden och Cov står för kovariansen (hur de samverkar) sinsemellan. Var står för varians. 3.4 Sharpekvot Sharpekvoten uppfanns av nobelpristagaren William F. Sharpe. Vad den gör är att den mäter förhållandet mellan investeringens avkastning och dess volatilitet. En hög avkastning till en lägre risk är bättre än en hög avkastning till högre risk. Vad man vill är att få en så hög Sharpekvot som möjligt, det är dock svårt att säga vilket värde en bra investering bör ha, det intressanta är istället vilken som har högst. Liknande resonemang vad gäller riskjusterad av- 26 Bodie, Z. Kane, A. Marcus, A. Investments, 8e uppl., McGraw-Hill, Boston, 2009 s. 145 12

kastning för Treynorkvoten gäller även för Sharpekvoten; dess skillnad är att risken här beräknas av standardavvikelsen. 27 R står för portföljens medelavkastning, R f står för den riskfria räntan och σ står för portföljens standardavvikelse. Beräkningsformeln för portföljens varians är:. När man räknat ut variansen, σ 2 p, tar man roten ur detta för att få dess standardavvikelse. Formeln ovan används när portföljen innehåller två tillgångar 28. Samma exempel som används för att förklara Treynorkvoten kan även användas för Sharpekvoten, dock med den skillnaden att man använder standardavvikelsen istället för betavärdet för portföljen. 3.4.1 Standardavvikelse Med standardavvikelse menas avvikelse från medelvärde. Standardavvikelsen är roten ur det aritmetiska medelvärdet av avvikelserna från medelvärdet upphöjt i kvadrat. Då man upphöjer skillnaden mellan observerad data och medelvärdet i kvadrat tar man således hänsyn till samtliga avvikelser 29. För att kunna beräkna standardavvikelsen används följande formel: N är antalet observationer, X i är enskilda observationer och är medelvärdet. 27 Hirschey, M. Nofsinger, J., Investment: Analysis and behavior, 2a uppl., McGraw-Hill, Boston, 2010 s. 147 28 Ibid, s. 112 29 Lind, D. Marchal, W. Wathen, S., Statistical Techniques in Business and Economics, 14e uppl., McGraw-Hill, Boston, 2010 s. 76-80 13

3.5 Jensens Alfa Jensens Alfa utvecklades av Michael C. Jensen år 1968, och är ett mått som mäter ett värdepapper eller en portföljs eventuella överavkastning; eller dess avvikande avkastning från dess teoretiska avkastning 30. Detta innebär att värdepappret eller portföljen genererar en högre avkastning än sitt jämförelseindex. Jensens Alfa är baserat på CAPM, den specifika fondens avkastning med tillhörande betavärde skapar en punkt på dess empiriska SML. Om denna punkt är ovanför den teoretiska SML är fondens alfavärde positivt vilket bidrar med en överavkastning jämfört med dess förväntade avkastning med hänsyn till dess betavärde. Detta ger då ett positivt alfavärde. Om fonden ger en lägre avkastning jämfört med den teoretiska SML bidrar detta till ett negativt alfavärde 31. α= [ + ( )] I formeln är investeringens avkastning, riskfri avkastning, portföljens marknadsrisk, och marknadsindexets avkastning. 3.6 Teorisyntes Tanken med att använda sig av den effektiva marknadshypotesen är dels som tidigare sagt att läsaren ska få en grundläggande förståelse för hur marknaden fungerar, men den ligger även som grund till vår problemformulering. Tidigare studier har med hjälp av den effektiva marknadshypotesen visat att marknaden generellt inte kan slås av förvaltare på lång sikt, alltså aktivt förvaltade fonder har svårt att ge en högre avkastning än marknadens index. Detta i sin tur leder till författarnas syfte; att studera hur denna form, i detta fall indexfonder, står sig jämte en liknande finansiell produkt; aktieindexobligationen. Både de indexfonder och aktieindexobligationer som i valts har sin underliggande finansiella tillgång i OMXS30 eller stora svenska aktörer på samma marknad. 30 Bodie, Z. Kane, A. Marcus, A. Investments, 8e uppl., McGraw-Hill, Boston, 2009 s. 145 31 Ibid, s. 826 14

För att kunna jämföra indexfonder med aktieindexobligationer används de finansiella måtten Treynorkvot och Sharpekvot. Dessa båda mått används för att beräkna produkternas riskjusterade avkastning, Treynorkvoten använder beta som riskmått medan Sharpekvoten använder sig av standardavvikelse. I uppsatsen används även det finansiella måttet Jensens Alfa. Tanken med det är att se om det finns något samband mellan fonderna och aktieobligationernas eventuella överavkastning och dess avgifter. Med dessa mått vill författarna således kunna, med hjälp av historiska avkastningsdata och courtageavgifter, visa vilken finansiell investering som bör väljas av en rationell och riskavert investerare. 15

4 Empiri 4.1 Fondbeskrivning 4.1.1 Handelsbanken Sverigefond Index Fondförmögenhet för Handelsbanken Sverigefond Index H&M B Nordea AB Ericsson B TeliaSonera Volvo B Atlas Copco A Sandvik SHB A Swedbank AB SEB A Övriga Handelsbanken Sverigefond Index är en fond som försöker efterlikna SIXRX-indexet vilket är ett index som innehåller 250-300 bolag på Stockholmsbörsens A- och O-listor. Denna fond kan också placera upp till 10 % av fondförmögenheten på konto i kreditinstitut. Den kan också placera i olika derivat, dock inte i så stor skala att de påverkar fondens risk nämnvärt. I dagsläget är detta den fond som har den största fondförmögenheten bland svenska indexfonder (15 910 miljoner SEK), och en fondandel är värd 5805 SEK. Det krävs inget startbelopp för att investera i fonden, utan man får investera precis vilket belopp man vill. Normalt så lämnar fonden utdelning i mars månad, och den betalas ut i form av nya andelar. På begäran kan den dock även betalas ut kontant. Förvaltningskostnaden för denna fond ligger på 0,65 % per år. 16

Under de senaste 5 åren har fonden stigit med totalt 24,02 %, vilket ger en genomsnittlig årlig avkastning på 4,40 %. Fondens 10 största innehav är investerat i Hennes & Mauritz B (8,09 %), Nordea bank AB (6,51 %), Ericsson B (6,21 %), TeliaSonera (5,74 %), Volvo B (5,51 %), Atlas Copco A (4,80 %), Sandvik (3,29 %), Handelsbanken A (3,01 %), Swedbank AB (2,92 %) och SEB A (2,88 %). 32 4.1.2 XACT OMXS30 Fondförmögenhet för XACT OMXS30 H&M B Nordea Bank AB Ericsson B TeliaSonera Volvo B Sandvik Atlas Copco A SHB A SEB A Swedbank AB Övriga XACT OMXS30 placerar i de 30 största och mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, även kallat OMXS30-indexet. Även denna fond får placera i olika derivat i syfte att effektivisera förvaltningen samt undvika onödiga transaktionskostnader. Detta är i dagsläget den näst största svenska indexfonden med en total fondförmögenhet på 6991 miljoner SEK. Minsta startbeloppet är 1 andel (112,02 SEK). Fonden lämnar vanligtvis utdelning i juni, vilken utbetalas kontant. Förvaltningskostnaden för denna fond ligger på 0,30 % per år. Under de senaste 5 åren har fonden stigit med totalt 25,45 %, med en genomsnittlig årlig avkastning på 4,64 %. Fondens 10 största innehav är investerat i Hennes & Mauritz B (10,65 %), Nordea Bank AB (9,71 %), Ericsson B (8,52 %), TeliaSonera (8,21 %), Volvo B (5,60 32 http://handelsbanken.se/shb/inet/istartsv.nsf/frameset?openview&iddef=privat&navid=z2_privattjanster& sa=/shb/inet/icentsv.nsf/default/q2c556e14be3645dcc1256aab0040c23b 17

%), Sandvik (4,91 %), Atlas Copco A (4,90 %), Handelsbanken A (4,40 %), SEB A (4,25 %) och Swedbank AB (3,58 %). 33 4.1.3 SPP Aktieindexfond Sverige Fondförmögenhet för SPP Aktieindexfond Sverige H&M B Nordea Bank AB Ericsson B TeliaSonera Volvo B Sandvik Atlas Copco A SHB A SEB A Swedbank AB Övriga Detta är Sveriges tredje största indexfond och har en total fondförmögenhet på 4500 miljoner SEK. Även denna fond har som målsättning att efterlikna OMXS30-indexet. Precis som Handelsbanken Sverigefond Index kan 10 % av fondförmögenheten placeras på konto i ett kreditinstitut och för att effektivisera förvaltningen av fonden kan fonden placera i olika derivat. Det får dock inte vara några placeringar som markant förändrar fondens risknivå. I dagsläget är en andel värd 161,97 SEK, och det minsta startbeloppet för att investera i fonden är 100 SEK. Utdelning betalas ut i form av nya andelar i september varje år, för den som vill är även kontant utbetalning möjlig. Förvaltningskostnaden för denna fond är 0,20 % per år. Under de senaste 5 åren har fonden stigit med totalt 25,29 % vilket ger en genomsnittlig årlig avkastning på 4,61 %. Fondens största innehav ligger i Hennes & Mauritz B (10,63 %), Nordea Bank AB (9,70 %), Ericsson B (8,51 %), TeliaSonera (8,50 %), Volvo B (5,59 %), Sand- 33 http://web.msse.se/shb/sv/funds/se0000693293/simplified.pdf 18

vik (4,91 %), Atlas Copco A (4,89 %), SHB A (4,40 %), SEB A (4,24 %) och Swedbank AB (3,57 %). 34 4.1.4 Länsförsäkringar Sverige Index Fondförmögenhet för Länsförsäkringar Sverige Index Ericsson B H&M B Nordea Bank AB Volvo B Sandvik TeliaSonera SHB A Atlas Copco A Swedbank AB SEB A Övriga Länsförsäkringar Sverige Index har en total fondförmögenhet på 4416 miljoner SEK vilket ger dem en placering som Sveriges fjärde största indexfond. En fondandel är idag värd 185,14 SEK. Fondens målsättning är att spegla OMXSBGI-indexet vilket består av de 80-100 största bolagen på OMX Nordiska Börs i Stockholm. Den får investera i överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, på konto i kreditinstitut och upp till 10 % av fondförmögenheten får även placeras i fondandelar. Även denna fond får använda sig av derivat för att effektivisera förvaltningen, dock får inte riskprofilen påverkas. Det minsta startbeloppet för att investera i fonden är 100 SEK. Utdelningen sker i mars varje år och lämnas i form av nya andelar. Den kan dock på begäran även utbetalas kontant. Förvaltningskostnaderna för denna fond är 0,50 % per år. Fonden startade den 17 november år 2008 och har sedan dess stigit med 93,64 % vilket ger en genomsnittlig årlig avkastning på 39,15 %. Fondens största innehav är investerat i Ericsson B 34 http://spp.solutions.six.se/spp/site/fund/fund_detail.page?magic=(cc (tsid 13472))# 19

(8,19 %), Hennes & Mauritz B (7,66 %), Nordea Bank AB (5,85 %), Volvo B (5,33 %), Sandvik (4,38 %), TeliaSonera (3,99 %), SHB A (3,93 %), Atlas Copco A (3,60 %), Swedbank AB (3,58 %) och SEB A (3,35 %). 35 4.1.5 SEB Sverige Indexfond Fondförmögenhet för SEB Sverige Indexfond Ericsson B H&M B Volvo B Atlas Copco A Nordea Bank AB Sandvik TeliaSonera SHB A Swedbank AB SEB A Övriga Sveriges femte största indexfond är SEB Sverige Indexfond. Den har en total fondförmögenhet på 3835 miljoner SEK, och en fondandel är värd 189,37 SEK. Målsättningen för fonden är precis som för Länsförsäkringar Sverige Index att följa OMXSBGI 36. För att göra detta så får fonden investera i överlåtbara värdepapper, på konto i kreditinstitut och upp till 10 % utan fondförmögenheten i fondandelar. Fonden får även placera i olika derivat. Det finns inte något minsta startbelopp om man vill investera i den här fonden. Utdelningen sker årsvis i maj i form av nya andelar, men kan på begäran även utdelas kontant. Förvaltningskostnaderna för denna fond är 0,40 % per år. Fonden startade den 23 oktober år 2008 och har sedan dess stigit med 89,37 % vilket motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning på 37,64 %. Fondens största innehav är investerat i 35 http://www.lansforsakringar.se/sitecollectiondocuments/bors_finans/fonder/lf/faktablad/faktablad_lf_sv erige_index.pdf 36 http://web.msse.se/seb/sgf/quicktake.aspx?six=seb-sveindex 20

Ericsson B (8,50 %), Hennes & Mauritz B (7,90 %), Volvo B (7,40 %), Atlas Copco A (5,90 %), Nordea Bank AB (5,80 %), Sandvik (4,40 %), TeliaSonera (4,20 %), SHB A (3,50 %), Swedbank AB (3,50 %) och SEB A (3,40 %) 37. 4.1.6 Avanza Zero Fondförmögenhet för Avanza Zero H&M B Nordea Bank AB TeliaSonera Ericsson B Volvo B Sandvik Atlas Copco A SHB A SEB A Övriga Avanza Zero, Sveriges idag sjätte största indexfond har en total fondförmögenhet på 3735 miljoner SEK och en andel är värd 124,40 SEK. Målsättningen för fonden är att följa utvecklingen på SIX30RX-indexet. Det är ett index som är uppbyggt kring de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Fonden får placera i överlåtbara värdepapper, fondandelar där SIX30RX är den underliggande tillgången samt derivat. För att investera i den här fonden krävs ett startbelopp på minst 100 SEK. Eventuell utdelning lämnas årligen i februari och den lämnas i form av nya fondandelar. Det som gör att den här fonden sticker ut från de övriga är att den är helt fri från avgifter. Fonden startade den 22 maj år 2006 och har sedan dess stigit med totalt 24,4 % vilket ger en genomsnittlig årlig avkastning på 5,61 %. Dess största innehav är placerat i Hennes & Mauritz B (11,16 %), Nordea Bank AB (10,09 %), TeliaSonera (8,17 %), Ericsson B (8,03 %), 37 http://www.seb.se/pow/fmk/2500/sp/736.pdf 21

Volvo B (5,87 %), Sandvik (5,31 %), Atlas Copco A (4,86 %), SHB A (4,48 %) och SEB A (4,15 %). 38 4.2 Aktieindexobligationsbeskrivning 4.2.1 SEBO377S Den här aktieindexobligationen emitterades och distribuerades av SEB den 12 februari år 2007 och hade en löptid på 3 år. Aktieindexobligationen följer OMXS30-indexet och priset per post är 10 000 SEK. Det tillkommer dock även courtage på 2 %. När löptiden är slut är man garanterad 100 % av det nominella beloppet på 10 000 SEK tillbaks och vid en positiv utveckling av index så får man 65 % av ökningen 39. 4.2.2 Plus 17 Sverige Plus 17 Sverige distribuerades i Sverige av Länsförsäkringar men det var JP Morgan Chase Bank som var emittenten 40. Startdatumet för aktieindexobligationen var den 27 juni år 2007 och den hade en löptid på 2 år. Avkastningen i Plus 17 Sverige var baserad på OMXS30- indexet och en post kostade 10 000 SEK. Courtaget för denna produkt var 2 %. Det nominella beloppet var garanterat, överstigande belopp beräknades dock lite annorlunda än vad det gjorde för SEBO377S. I den här aktieindexobligationen kunde man nämligen få en positiv utveckling både om OMXS30-indexet gick ner eller upp. Avkastningen beräknades nämligen månadsvis och vid en positiv börsutveckling så ersattes de fem bästa månaderna med en fast avkastning på 2,5 %, och vid en negativ börsutveckling så ersattes de fem sämsta månaderna med en fast avkastning på 2,5 %. När löptiden sedan var slut så adderades alla månadsavkastningar och betalades sedan ut till investeraren 41. 38 https://www.avanza.se/aza/avanzafonder/dokument/faktablad.pdf 39 http://www.seb.se/pow/wcp/filedownload.asp?file=duid_3e0f470d899f0269c12573f00055cfc0_sebo3 77STU Sverige.pdf&controlleraction=&sitekey=seb.se 40 http://www.lansforsakringar.se/sitecollectiondocuments/bank/privat/kapitalskyddadplacering/2007/prospektplus17.pdf 41 http://www.lansforsakringar.se/sitecollectiondocuments/bank/privat/kapitalskyddadplacering/2007/produktbladplus17.pdf 22

4.2.3 AIO 490E AIO490E både emitterades och distribuerades av Swedbank. Startdatumet var den 28 november år 2007 och den hade en löptid på 3 år. Avkastningen var beroende av ett brett aktieindex från Stockholmsbörsen. Det nominella beloppet för en post var 5 000 SEK vilket även var helt kapitalskyddat. Courtaget för en aktieindexobligation var 1.5 %, dock med ett minsta belopp på 150 SEK. Vid en eventuell uppgång så fick innehavaren delta till 61 %. 42 4.2.4 Sverige 135 A Den här aktieindexobligationen distribuerades och emitterades av Danske Bank. Den startade den 3 juli år 2006, hade en löptid på 4 år och avkastningen baserades på OMXS30. Det nominella beloppet för en post var 10 000 SEK vilket även var kapitalskyddat. Courtaget låg på 2 %. Avkastningen beräknades genom att man gjorde avläsningar på i förhand bestämda avläsningsdagar vilka man sedan räknade ut ett medelvärde på samt multiplicerade med omräkningsfaktorn 76 %. 43 4.2.5 Sverige 137 A Även denna aktieindexobligation distribuerades och emitterades av Danske Bank. Startdag var den 11 december år 2006 och den hade en löptid på 3 år. Avkastningen baserades på OMXS30 och det nominella beloppet för en post var 10 000 SEK. Investeringen var helt kapitalskyddad. Courtaget var 2 %. Avkastningen fick man genom att ta medelvärdet ur tidigare avläsningar, räkna ut ett medelvärde och sedan multiplicera det med omräkningsfaktorn 65 %. 44 4.2.6 Sverige 709S Sverige 709S var en aktieindexobligation som distribuerades och emitterades av Handelsbanken. Startdagen var 23 februari år 2006 och den hade en löptid på 5 år. Avkastningen var baserad på OMXS30 och det nominella beloppet var 10 000 SEK per post vilket var 100 % kapitalskyddat. Courtaget för denna aktieindexobligation var 2 %, dock minst 250 SEK. För att 42 http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@sm/documents/article/fm_505353.pdf 43 http://www.danskebank.se/pdf/mtn-program/prospekt%202008/aio-broschyr-135-abc.pdf 44 http://www.danskebank.se/pdf/mtn-program/prospekt%202008/aio-broschyr-137-ad.pdf 23

beräkna avkastningen så avläste man indexet veckovis mellan den 5 september år 2010 till den 10 januari år 2011 och räknade sedan ut medelvärdet. Detta multiplicerades sen med 60 %. 45 4.2.7 Svenska Storbolag 909AS Svenska Storbolag 909AS både distribuerades och emitterades av Handelsbanken. Startdag var den 20 november år 2008 och den hade en kort löptid på endast 17 månader (1,42 år). Avkastningen var baserad på 10 stora svenska bolag (Alfa Laval, AstraZeneca, Atlas Copco, Ericsson, Hennes & Mauritz, Sandvik, SCA, SEB, Skanska och Volvo) som hade lika stor vikt i korgen. Varje aktie hade dock ett uppgångstak på 16 %. Det nominella beloppet var kapitalskyddat och låg på 10 000 SEK per post. Courtaget var 1 %. För att beräkna avkastningen så läste man av aktiernas genomsnittliga värde mellan den 8 februari år 2010 och den 22 mars år 2010. 46 4.2.8 Sverige 7 Tillväxt Sverige 7 Tillväxt emitterades av Barclays Bank PLC och distribuerades av Erik Penser Fondkommission. Dess startdatum var den 26:e mars 2007 och den hade en löptid på 4 år. Den köptes till överkurs för 110 000 SEK per post. Dess avkastning baserades på OMXS30, och för att räkna ut avkastningen räknade man ut ett genomsnitt från månadsvisa observationer det sista året vilket gör att det därför kunde skilja sig från det faktiska stockholmsindexet. En post kostade 50 000 SEK och om man redan var kund hos Erik Penser Fondkommission AB var lägsta investeringsbeloppet 100 000 SEK medan det var 300 000 SEK för dem som inte var detta. Courtageavgiften låg på 2 % och vid en positiv utveckling av index fick investeraren 152 % av ökningen plus det nominella beloppet. 47 4.2.9 Sverige 134 B Sverige 134 B både emitterades och distribuerades av Danske Bank. Dess startdatum var den 4:e april 2006 och den hade en löptid på 3 år. Den köptes till en överkurs på 1000 SEK per post för 11 000 SEK per post. Dess avkastning var knuten till OMXS30 och räknades ut ge- 45 http://ed.handelsbanken.se/warrantsse/prospectus/broschyr_709.pdf 46 http://ed.handelsbanken.se/warrantsse/prospectus/broschyr_909.pdf 47 http://www.penser.se/sv/strukturerade-produkter/varderingar/ 24

nom att man gjorde avläsningar på i förhand deklarerade avläsningsdagar för att sedan ta ett medelvärde på dessa. Dess courtageavgift var 2 % med en minimiavgift på 250 SEK. Vid en positiv utveckling av index fick investeraren 170 % av ökningen plus det nominella beloppet. 48 4.2.10 Autopilot Sverige Autopilot Sverige emitterades av The Royal Bank of Scotland Plc och distribuerades av SIP Nordic Fondkommission AB. Dess startdatum var den 5:e maj 2007 och den hade en löptid på 3 år. Den köptes till en överkurs på 500 SEK per post för 10 500 SEK per post. Dess courtageavgift låg på 2 % och vid en eventuell uppgång fick investeraren 100 % av uppgången plus det nominella beloppet. Det underliggande var LM Ericsson AB, Skanska AB, Boliden AB, ABB Ltd, TeliaSonera AB och 1 månads STIBOR-ränta; dvs den internränta riksbanken sätter som är högre än dagsräntan. 49 4.2.11 Autopilot Sverige 2 Autopilot Sverige 2 emitterades av The Royal Bank of Scotland Plc och distribuerades av SIP Nordic Fondkommission AB. Dess startdatum var den 21:a juni 2007 och den hade en löptid på 3 år. Den köptes till en överkurs på 600 SEK per post för 10 600 SEK per post. Dess courtageavgift låg på 2 % och vid en eventuell uppgång fick investeraren 100 % av uppgången plus det nominella beloppet. Det som fanns underliggande i Autopilot Sverige 2 var LM Ericsson AB, H&M AB, Nordea Bank AB, Boliden AB, ABB Ltd och 1 månads STIBORränta. 50 4.2.12 SPAX Sverige Max - AIO490F Denna aktieindexobligation emitterades av Swedbank och distribuerades även av samma bank. Dess startdatum var den 28:e november 2007 och den hade en löptid på 3 år. Den köptes till en överkurs på 100 SEK per obligation; en börspost innehöll 5 stycken obligationer vilket gjorde att priset blev 5 500 SEK per post inklusive överkurs. Courtageavgiften låg på 1,5 % och aktieindexobligationen var bunden till ett brett aktieindex från Stockholmsbörsen. 48 http://www.danskebank.se/pdf/mtn-program/prospekt%202008/aio-broschyr-134-abcd.pdf 49 http://www.sipnordic.se/comfiles/dod/11041411103864301568/22288_ff.pdf 50 http://www.sipnordic.se/comfiles/dod/11041411103056479098/22790_ff.pdf 25

Vid en eventuell uppgång fick investeraren 121 % av uppgången plus det nominella beloppet. 51 4.2.13 Sverige 709Z Aktieindexobligationen både emitterades och distribuerades av Handelsbanken. Startdatumet var den 22:a februari 2006 och den hade en löptid på 5 år. Den köptes till en överkurs på 1000 SEK per post vilket gav den ett pris på totalt 11 000 SEK. Dess courtageavgift låg på 2 % där minimiavgiften låg på 250 SEK för kunder som hade depå i Handelsbanken eller Stadshypotek bank och 300 SEK för de med endast VP-konto. Aktieindexobligationen var bunden till OMXS30, och dess slutindex bestämdes av aktieindexets genomsnittliga värde mellan perioden 5:e september 2010 till och med den 10:e januari 2011 med veckovisa avläsningar. Vid en eventuell uppgång fick investeraren 115 % av uppgången plus det nominella beloppet. 52 51 http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@sm/documents/article/fm_505354.pdf 52 http://ed.handelsbanken.se/warrantsse/prospectus/broschyr_709.pdf 26

4.3 Resultat I det här kapitlet kommer det att visas sammanställningar av bl.a. avkastning och avgifter för de olika fonderna och aktieindexobligationerna, samt även resultaten för vår regressionsanalys och de olika prestationsmåtten. 4.3.1 Avkastning AIO:er Avkastning i % Avkastning AIO-Index Avkastning egna index SEBO377S - SEK 0,00% -21,55% -21,55% Plus 17 Sverige - SEK 0,00% -36,61% -36,85% AIO 490E - SEK 0,00% 1,44% 2,81% Sverige 135 A 49 SEK 0,49% 0,64% 4,53% Sverige 137 A - SEK 0,00% -14,55% -13,28% Sverige 709S 538 SEK 5,38% 8,97% 13,26% Sv. Storbolag 909AS 1 271 SEK 12,71% 12,71% 84,72% Sverige 7 Tillväxt - SEK 0,00% -6,56% -4,90% Sverige 134 B - SEK 0,00% -33,30% -31,93% Autopilot Sverige - 244 SEK -2,32% 2,56% -19,00% Autopilot Sverige 2 1 770 SEK 16,70% 23,70% -14,80% SPAX Sv. Max AIO490F - SEK 0,00% 1,44% 2,81% Sverige 709Z 784 SEK 7,12% 15,51% 14,71% Ovan ser man avkastningen (avgifter och courtage inte inräknat) man hade fått om man investerat i någon av aktieindexobligationerna. Först ser man avkastningen investeraren fick i SEK och procent och sedan ser man den egentliga avkastningen för aktieindexobligationens underliggande utan kapitalskyddet, innan investerarens avkastning räknats ut med hjälp av deltagandegraden. Slutligen jämförs detta med det egenbyggda indexet under samma tidsperiod. 27

4.3.2 Minsta insättningar & Avgifter Fonder Minsta ins. Avgifter AIO:er Minsta ins. Avgifter SHB 1 SEK 0,65%/år SEBO377S 10 000 SEK 2% XACT 112,02 SEK 0,30%/år Plus 17 Sverige 10 000 SEK 2% SPP 100 SEK 0,20%/år AIO 490E 5 000 SEK 1,5% (Minst 150 SEK) Länsförs. 100 SEK 0,50%/år Sverige 135 A 10 000 SEK 2% SEB 1 SEK 0,40%/år Sverige 137 A 10 000 SEK 2% Avanza 100 SEK 0%/år Sverige 709S 10 000 SEK 2% (Minst 250 SEK) Sv. Storbolag 909AS 10 000 SEK 1% Sverige 7 Tillväxt 100 000 SEK 2% Sverige 134 B 11 000 SEK 2% (Minst 250 SEK) Autopilot Sverige 10 500 SEK 2% Autopilot Sverige 2 10 600 SEK 2% SPAX Sv. Max 5 500 SEK 1,50% Sverige 709Z 11 000 SEK 2% (Minst 250 SEK) Ovan ser man en sammanställning av både fondernas och aktieobligationernas minsta insättningar och avgifter. Man kan se att fonderna både har lägre minsta insättningar samt avgifter. Man får dock inte glömma att fondernas avgift dras varje år, medan den för aktieindexobligationerna är en engångssumma. 4.3.3 Regressionsanalys UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0,883986691 R-Kvadrat 0,781432469 Justerad R-Kvadrat 0,781259552 Standardfel 0,006144564 Observationer 1266 ANOVA fg KvS MKv F Regression 1 0,170621976 0,170621976 4519,109664 Residual 1264 0,047723156 3,77557E-05 Totalt 1265 0,218345132 Koefficienter Standardfel t-kvot P-värde Alfa 4,58773E-05 0,000172709 0,265633923 0,790564474 Beta 0,674180004 0,010028811 67,22432346 0 För att räkna ut betavärdet för det egengjorda indexet så används en regressionsanalys. Som X-variabel används de OMXS30-observationer medan Y-variabeln består av observationerna 28