Ryggmärgsbråck. Ryggmärgsbråck Annika Blomkvist Leg sjukgymnast

Relevanta dokument
Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck mars

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum. (åååå-mm-dd)

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum. (åååå-mm-dd)

MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum. (åååå-mm-dd)

Målsättning med fysioterapi vid

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum. (åååå-mm-dd)

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

Exempel på olika syften med sittanalys

Undersökningar av muskelstyrka och motorisk funktion

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Manual till uppföljningsstatus för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck. Sjukgymnastik

Uppföljningsprogram för barn med cerebral pares - CPUP. Samverkan barnortopedi habilitering.

Selektiv dorsal rhizotomi SJUKGYMNASTIK

Handbok till liten genomgång

Fysioterapeutens roll i samband med operation

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Sjukgymnaster

MÅL MMCUP. uppföljningsprogram & kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi

Motorisk utveckling mot stå - och gångfunktion och hälsorelaterad livskvalitet hos barn med MMC. Åsa Bartonek Astrid Lindgrens barnsjukhus

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Fysioterapeuter

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Fysioterapeuter

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Dokumentation nr 587 Ryggmärgsbråck, familjevistelse

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Fysioterapeuter

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

Hur? Created with novapdf Printer ( Please register to remove this message.

Gånganalys med videovektor- Ett adekvat verktyg vid förskrivning av ortoser för gång

Manual MMCUP fysioterapi

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Observerande Gånganalys

Under småbarnsåren och vid svårigheter att medverkakan graderingen god, svag, ingen användas (Hislop et al. 1995, McDonald et al. 1986).

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Sida 1 av 6. Ryggliggande

Personnummer Efternamn Förnamn Barnets region Barnets distrikt

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R)

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR CP-HEMIPLEGI

Efternamn... Förnamn... Landsting... Uppgift om aktuellt operationstillfälle. (åååå-mm-dd)

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

Barn och unga från habiliteringen på Skoliosmottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi

Att positionera med TUMLE kudden URIFORM TUMLE GUIDE

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck

TIPS OCH RÅD VID FÖRSKRIVNING AV MANUELL RULLSTOL

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Vad är polio och postpolio?

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Att leva med. Ryggmärgsskador

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Rygguppföljning och skoliosbehandling förslag till nationellt vårdprogram. Gunnar Hägglund

Praktisk information. Grundläggande föräldrainformation. om Cerebral Pares. Dag 1. om Cerebral Pares

Detta händer i din grupp!

Lek på mage. Varför små barn bör tillbringa vaken tid på mage och några olika förslag på hur magläge kan varieras.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Dokumentation nr 435 Ryggmärgsbråck, MMC

Strandträning med funktionella övningar

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Orsaker. Skolios. Skolios

Bålstabilitet Träning med balansboll

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

REHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

Simhoppsövningar - Styrka

Nationella kvalitetsregister. CPUP MMCUP (HabQ)

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Hjälpmedelstyper på Ortopedteknik

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Gör lika varje gång, hitta din struktur! Observera det motoriska utförandet!

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Att leva med Spasticitet

Med busig blåsa men friska njurar

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

Lek på mage. sov på rygg. Varför små barn bör tillbringa vaken tid på mage och några olika förslag på hur magläge kan variera

Förekomst av hudirritation av trycksårskaraktär och trycksår hos personer med ryggmärgsbråck

I form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning.

Habiliteringsprogram Ryggmärgsbråck

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

Barnens Bok. Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl.

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Transkript:

Ryggmärgsbråck Annika Blomkvist Leg sjukgymnast Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Ryggmärgsbråck Från 1973 sjunkande trend. 9/10 000 födda till 2/10 000 födda år 2011. 2013 3/10 000 födda 2014 1,73/ 10.000 10-15 per år, tendens till ökning VGR antal födda kolla m Magdalena 2 1

4 olika former av defekter 3 Det nyfödda barnet med ryggmärgsbråck Transport till regionsjukhus.. Rörelsehinder motorik Felställningar i fötter ev även i knän och höfter, rygg Avsaknad av känsel nedanför bråcknivån Neurogen blåsfunktionsstörning alltid Ren Intermittent Kateterisering = RIK ning Ibland tarmproblem Postoperativa problem: infektioner, läkning, läckage 4 2

Teamwork!! Barn och ungdomshabiliteringen Neuropediater Neurokirurg Uroterapeut Urolog Tarmkirurg Ortoped Ortopedingenjör Ögonläkare 5 Fjättrad ryggmärg MR nästan 100% Kliniska symptom som leder till op 20 30% Ändrad blåsfunktion Chiari relaterade symptom Smärtor i ryggen/benen Spasticitet Försämrad funktion i benen Skolios 6 3

Ryggmärgsbråck Arnold Chiarisymptom Apnéer Andningsproblem Heshet Sväljningssvårigheter Ögonmuskelpåverkan andra kranialnervssymptom 7 Symtom ovanför bråcket Nedsatt motorisk funktion (som muskelsvaghet i bål och armar) Hypotoni Andningsproblem Skolios Lägesotrygghet 4

Symtom nedanför bråcket Nedsatt motorisk och sensorisk funktion i benen utifrån bråckets lokalisation och hur mycket nerverna är skadade Ledkontrakturer, luxationer och felställningar Annika Blomkvist 2016 Nationella riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Evidenssökning klar 2010 Simone Norrlin Åsa Bartonek En grund för MMCUP http://mmcup.se/ 5

Motorisk funktion, nivåer (MMCUP) Åsa Bartonek I Sacral: svaghet i fotmuskler, kan plantarflektera mot tyngdkraften II Låg lumbal: Plantarflexion <3, knäflexion >3, Höftext och/eller höftabd >2 III Mellanlumbal: Höftflexion och knäext 4-5 knäflex <3 Noterbar kontraktion i höftextension och höftabd Motorisk funktion, nivåer (MMCUP) Åsa Bartonek IV Hög lumbal: Ingen/svag knäext och höftabd. Höftflex <2, bäckenelevation 2-3 V Hög lumbal/ thorakal, ingen muskelaktivitet i benen Ingen bäckenelevation 6

Risker Barn och ungdomar med ryggmärgsbråck löper risk för att utveckla övervikt. Stor risk för sittsår och / eller trycksår och sår på fötter. Viktigt med fothylsor som skydd och regelbunden inspektion. Risk för frakturer Risk för sekundära kontrakturer och skolios Rekommendationer: Stimulera till en ökad fysisk prestationsförmåga och kondition Påbörja tidigt allsidig träning av kropps-kännedom och att ta hand om sin kropp - som ett led i utvecklingen till självständighet Regelbundna uppföljningar Följa förändringar som kan vara tecken på t.ex. fjättrad ryggmärg 7

Träning-lek för yngre barn Stimulera den motoriska utvecklingen Integrera träningen i barnets lekar och andra aktiviteter (rulla, sparka, krypa, stå i knästående, gå, magrullbräda) Kroppskännedom (intressera barnet tidigt för de kroppsdelar som de saknar känsel i t.ex. lek med fötterna, smörj in benen) Kan behöva pushas lite extra Annika Blomkvist 2016 Fortsättn. Träning-lek för yngre barn Töjningar för att förhindra kontrakturer. Ställ barnet tidigt (för att förhindra kontrakturer och komma upp på samma nivå som andra barn). Prova ståskal, annan ortos eller andra hjälpmedel Annika Blomkvist 2016 8

Ortoser- stå/gåträning Flertalet barn behöver någon form av ortoser för att stå och gå i dagliga aktiviteter och för att felställningar i höft- knä- och fotleder ska motverkas. Vilken typ av ortos som ett barn behöver avgörs inte enbart av skadenivå, utan också av faktorer som spasticitet, kontrakturer och perception/kroppsmedvetenhet. Ortoser Det är viktigt att barnen får hjälp att acceptera sina ortoser så att dessa upplevs som positiva. Barn med lumbal bråcknivå och god muskelstyrka i knäextensorer bibehåller som regel funktionell gångförmåga upp i ungdomsåren. Hur mycket barnet kommer att vilja gå beror till stor del på hur ansträngande gången upplevs. 9

Stå och gå Alltid ha tillgång till andra förflyttningsmöjligheter Trots att barn med höga skador inte fortsätter att gå i vuxen ålder bör de ståträna och gå så länge som möjligt. Kan förebygga kontrakturer och felställningar Många är nöjda med att ha fått erfarenheten av att gå som unga Inte vara för för ansträngande/ integreras i lek. Val av ortoser Underbensortoser - AFO sakral skadenivå - svaghet i vadmuskler Helbensortoser - KAFO lumbal skadenivå för att barnet ska kunna stå upprätt Kopplade helbensortoser HKAFO hög lumbal / thorakal skadenivå ståortos i komb. med någon form av förflyttningsortos (växelverkande, parawalker,ståskal) 10

Varför ska barnet stå och gå? Motverka benskörhet (Mc Donald 1995, Rosenstein et al.1987) Förhindra leddeformiteter (Wright et al.1991) Ökad blodcirkulation Förhindra trycksår Positivt för blås-tarmfunktion (Mc Donald 1995, Middleton et al. 1997) Psykologiska faktorer, barnet kommer i samma höjd som omgivningen (liptak et al. 1992) Annika Blomkvist 2016 Anpassad sittställning Barnet ska kunna sitta stabilt och symmetriskt och inte behöva stötta sig på händer Inspektion av rygg och utprovning av funktionella sittställningar (extra noga vid höga bråcknivåer) Barn med instabil kroppshållning kan ordineras en sittstödskorsett medan barn med progredierande skolios ibland ordineras korrigerande korsett 11

Självständighet Förflyttningsträning t.ex. till och från stol, upp och ner från golv etc Förflyttning till toalett. Rullstolsträning eller andra förflyttningshjälpmedel tidigt Intresse för sport och idrott. Hjälp och stöd för att detta ska bli av Annika Blomkvist 2016 Träning för ungdomar God muskelstyrka i armar och axlar behövs för att kunna lyfta sig och klara egna förflyttningar samt att förebygga belastningsskador, sår och smärta. Styrketräning av buk- och ryggmuskler för att främja muskulär uthållighet och god symmetrisk kroppshållning. Konditionsträning Bassäng Annika Blomkvist 2016 12

Diskussion lata barn hur kan vi underlätta för barn med ryggmärgsbråck att vara aktiva och att omgivningen ska förstå Erfarenheter av ortoser och samarbete med ortoped och ortopedingenjör 25 13