Projektorganisation Svenska kraftnät Projektledare Tillstånd Markåtkomst enetjärn natur AB Uppdragsansvarig och kartor Utredare och texter Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät - Geodatasamverkan Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Organisationsnummer 202100-4284 Tel 010-475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se Bilden på framsidan visar den befintliga ledningskorsningen vid Högdalen transformatorstation.
Förord Svenska kraftnät planerar en 220 kv-ledning mellan befintlig ledning mot Nacka och en transformatorstation i Högdalen, Stockholms kommun. Detta dokument beskriver de olika alternativen av denna förbindelse och utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Ledningssträckan är en del i projekt Stockholms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens framtida elförsörjning. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla de krav på överföring, tillgänglighet, driftsäkerhet, miljö, flexibilitet och markutnyttjande som följer med en växande stad. För mer information om projektet; www.stockholmsstrom.net. Den nu aktuella sträckningen anläggs för att skarva befintlig ledning till Nacka efter att den nuvarande ledningen delvis ska avvecklas. Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2013 var omsättningen drygt 10 miljarder kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se.
INNEHÅLL Projektorganisation 2 Förord 3 Svenska kraftnät 3 Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Förordat alternativ 5 01. Inledning 7 1.1 Allmänt om Svenska kraftnät 7 1.2 Syfte 8 1.3 Beskrivning av åtgärderna 8 1.4 Avgränsning 8 1.5 Planeringsförutsättningar 8 1.6 Planförhållanden och verksamheter 8 02. TillståndsproceSS och tidplan 12 2.1 Koncessionsansökan 12 2.2 Samråd och information 12 2.3 Förundersökning 13 2.4 Ledningsrätt 13 2.5 Tidplan 14 5.3 Avfärdade Alternativ 22 5.4 nollalternativ 22 06. förutsedda miljökonsekvenser 23 6.1 Bedömning och bedömningsgrunder 23 6.2 Boendemiljö och bebyggelse 23 6.3 Landskapsbild 25 6.4 Naturmiljö 26 6.5 Rekreation och friluftsliv 26 6.6 Kulturmiljö 26 6.7 Naturresurser 27 6.8 Infrastruktur 27 6.9 Byggskedet 27 6.10 Skadeförebyggande åtgärder 29 07. Samlad bedömning 30 08. Ord- och begreppsförklaring 32 09. Referenser 35 Digitala källor 35 Skriftliga källor 35 03. Teknik 15 3.1 Växelström 15 3.2 Aktuella stationer 15 3.3 Luftledning 15 04. generell påverkan 19 4.1 Boendemiljö och bebyggelse 19 4.2 Landskapsbild 19 4.3 Naturmiljö 19 4.4 Rekreation och friluftsliv 20 4.5 Kulturmiljö 20 4.6 Naturresurser 20 4.7 Infrastruktur 20 4.8 Byggskede 20 05. alternativ 22 5.1 Lokalisering 22 5.2 Teknik 22
Sammanfattning 5 Bakgrund Detta dokument utgör underlag för samråd inför koncessionsansökan enligt ellagen för ledningsåtgärder i Högdalens industriområde. Bakgrunden till projektet är den stora ombyggnaden av Stockholms stamnät som just nu pågår inom projekt Stockholms Ström. Den nya 220 kv-ledningen ska fungera som en skarv mellan befintlig Nackaledning, som idag passerar Högdalen vidare söderut och Högdalens transformatorstation. Konsekvensbedömning Svenska kraftnät gör idag ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. Sammantaget bedöms den planerade ledningen oavsett teknik medföra i huvudsak obetydliga till små konsekvenser för motstående intressen. Ledningen planeras i ett område med hög grad av mänsklig påverkan och liten andel naturmiljö. Ledningen ligger på ett sådant avstånd från närmaste boende att inga överträdelser av magnetfältspolicyn eller bullerstörning förväntas uppstå. Projekten inom Stockholm Ström kommer innebära att antalet ledningar och stolpar minskar i och kring närområdet. Förordat alternativ Svenska kraftnät arbetar med alternativstudier för att finna det alternativ som ger så liten samlad påverkan som möjligt på boendemiljöer, natur- och kulturmiljö, infrastruktur etc. Den aktuella ledningen är ca 400 m lång inom ett tydligt avgränsat område, vilket innebär att alternativa sträckningar inte har kunnat identifierats, se figur 1.
01. Inledning 7 1.1 Allmänt om Svenska kraftnät Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert (figur 1.1). På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > > Verka för en robust elförsörjning. Figur 1.1. Elens väg.
8 1.2 Syfte Stockholmsregionens elbehov ökar. Elnätet behöver förstärkas och förnyas för att möta framtidens behov av säkra elleveranser och flexibilitet som följer med en växande stad. Svenska kraftnät har tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Fortum föreslagit en helt ny struktur för regionens elnät inom projekt Stockholms Ström. Den aktuella ledningen anläggs i syfte att skapa en skarv mellan befintlig Nackaledning och en transformatorstation i Högdalen, Stockholms kommun, figur 1.2. Den planerade ledningen kommer att förse Nacka med ström i samband med att den nya stationen i Snösätra tas i drift. Idag går Nackaledningen förbi Högdalen ner till Ekudden, en sträckning som successivt kommer att avvecklas i samband med den stora regionala ombyggnaden som pågår i projekt Stockholms ström. Syftet med detta dokument är att beskriva den planerade nya ledningen samt fungera om underlag för de samråd som kommer att hållas enligt 6 kap. 4 miljöbalken inom ramen för ledningens koncessionsansökan, se vidare stycke 2.2. 1.3 Beskrivning av åtgärderna De åtgärder som planeras är att anlägga en 220 kvledning mellan befintlig Nackaledning och Högdalen station, se figur 1.3. Sträckningen är ca 400 m och planeras som en luftledning delvis längs befintlig ledningsgata. Parallellt med denna utredning pågår dels planeringen av två 220 kv-ledningar mellan Högdalen och Snösätra station, dels två utredningar av 400 kv-ledningarna; Örby-Snösätra, norra delen av etapp 3 och Snösätra-Ekudden, södra delen av etapp 3, se figur 1.4. De tre projekten hanteras i separata koncessionsansökningar men bör beaktas även i denna process. Sammantaget kommer projekten innebära att antalet ledningar och stolpar minskar i och kring närområdet. 1.4 Avgränsning Samrådsunderlaget har avgränsats till de tekniska lösningar som kan bli aktuella, de geografiska områden där åtgärderna kan påverka och till de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till de planerade åtgärderna. De aspekter som behandlas är: bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, infrastruktur, rekreation och friluftsliv. Samrådsunderlaget har tekniskt avgränsats så att alternativ markkabel, likström och sambyggnad valts bort. Utredningsområdet utgörs av industriområde på cirka 7 ha och avgränsas av befintliga ledningar, vägar, industri, kraft- och gasstationen (se figur 1.4). Utredningskorridoren för denna sträckning är ca 100 m bred. En nätkoncession för linje gäller normalt tills vidare men med en skyddstid på 40 år vartefter ledningen kan omprövas. Avgränsningen i tid för ledningen löper därmed tillsvidare. Däremot kommer byggskedet att kunna avgränsas till ca 1 år. 1.5 Planeringsförutsättningar Vid planering av en ny kraftledning är en mycket viktig prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Som hjälpmedel för denna prioritering används bl.a. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, se avsnitt 3.3.4. Hänsyn tas även till övriga intressen såsom landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, rekreation och friluftsliv. Arbetsprocessen för detta samrådsunderlag har följt följande steg: > > Genomgång av befintligt underlagsmaterial. > > GIS-underlag från länsstyrelserna. > > Översiktligt fältbesök. > > Genomförande av en mindre naturvärdesbedömning från befintligt material har genomförts inom utredningsområdet. > > Genomförande av en kulturmiljö- och arkeologisk utredning från befintligt material har genomförts inom utredningsområdet. > > Beskrivning av förutsättningarna för den planerade ledningen. > > Översiktlig bedömning av den miljöpåverkan samt miljökonsekvenser den planerade ledningen antas medföra enligt Svenska kraftnäts bedömningsgrunder. 1.6 Planförhållanden och verksamheter Den planerade kraftledning berör översiktsplanen för Stockholm stad (Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, antagen 15 mars 2010). Kring det aktuella området anges att sambanden mellan stadsdelar och grönområden ska stärkas och att en-
12 02. tillståndsprocess och tidplan 2.1 Koncessionsansökan För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, nätkoncession. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB-dokumentet ska beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade anslutningsledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan innan den slutligen avgör om koncession för ledningen i en viss sträckning medges eller inte. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen för beslut. 2.2 Samråd och information Första steget i tillståndsprocessen (figur 2.1) är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera olika sträckningar som ska utredas för ledningen, en förstudie. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen, enligt miljöbalkens regler, med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Även annonsering sker i lokalpressen. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP) sker samråd med en vidare krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade ledningen. Efter att den första samrådsprocessen har genomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag som beskriver ett eller några utbyggnadsförslag (dvs. förslag till sträckning för ledningen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering sker även här. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om koncession (tillstånd enligt ellagen).
13 2.3 Förundersökning För att komma fram till utbyggnadsförslag behöver vissa undersökningar göras på berörda fastigheter längs sträckningsalternativen. Det kan vara utredningar som gäller naturmiljö, kulturmiljö och förprojektering. Svenska kraftnät skickar ut en förfrågan om medgivande till förundersökning (MFÖ) till berörda fastighetsägare. Dessa förundersökningar handlar om mindre undersökningar som ingår i Svenska kraftnäts beslutsunderlag. De kan exempelvis ge svar på om det över huvud taget är möjligt att dra en ledning på fastigheten. Om fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär det inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Det är endast ett medgivande om att Svenska kraftnät får genomföra de undersökningar som anges i avtalet. Där fastighetsägaren inte godkänt att undersökningarna ska få genomföras kan Svenska kraftnät ansöka om resolution hos länsstyrelsen, dvs. länsstyrelsen kan besluta att ge Svenska kraftnät rätt att genomföra sina undersökningar. 2.4 Ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. Figur 2.1. Tillståndsprocessen.
14 2.5 Tidplan Nedan följer en översiktlig tidsplan över aktuellt projekt. Tidsplanen är uppskattad och kan komma att ändras och detaljredovisas i senare skede av projektet. 2015, 2-3 kvartalet: Samråd om planerade åtgärder. 2015 2016, 4 resp. 1 kvartalet: Val av alternativ, forts. fördjupade utredningar. 2018: Markupplåtelsavtal. 2019: Koncessionsbeslut från regeringen. 2020: Byggstart 2021: Drifttagning 2015, 3 kvartalet: 2016, 2-4 kvartalet: Medgivande om för- Samråd om utbyggnadsförslag, forts. undersökning/reso- lution, fördjupade utredningarningar. fördjupade utred- 2016, 4 kvartalet: Ansökan om koncession.
03. Teknik 15 3.1 Växelström Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Periodisk växelström ändrar riktning regelbundet. Den växelström som levereras av elverken i Europa är 50 periodig dvs. den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Strömmens frekvens är 50 Hz. stolparna). Avståndet mellan stolparna är ca 50 m. Jordningen av stolparna sker genom att en jordlina grävs ned längs med hela ledningens längd. I undantagsfall sker punktjordning vid stolpen. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med optofiber. Optofiber används bland annat för telekommunikation. 3.2 Aktuella stationer Den transformatorstation som är aktuell för detta projekt är befintliga stationen i Högdalen, en 220 kv-anläggning som ägs av Fortum och är lokaliserad vid Högdalsverket. Högdalen har idag två södergående ledningar samt två norrgående. För att skapa den planerade länken mellan stationen och Nackaledningen planeras en ny 220 kv-ledning in till Högdalen. 3.3 Luftledning 3.3.1 Stolptyp Den planerade ledningen avses uppföras på ett antal olika stolptyper. Vinkelstolpe, ändstolpe och julgransstolpe kan komma att bli aktuella för denna ombyggnad, figur 3.1 och 3.2. Ledningen har tre faser samt två topplinor. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på stolparna räknat från marken till stolptopp är i ca 40 m. Höjden på stolparna kan vara både lägre och högre beroende på spannlängd (dvs. avståndet mellan Figur 3.1. Befintlig julgransstolpe med Nackaleningen t.h. och vinkelstolpe nordost om Högdalen.
16 3.3.2 Fundament Stålstolpar grundläggs antingen på fundamentbockar och slipers, på platsgjutna eller fabrikstillverkade betongfundament. Fundamentbockar kan även förankras i berg. Fundamentens träslipers är impregnerade med kreosot som är en blandning av hundratals olika ämnen. Det skyddar träet från att angripas av till exempel röta och skadedjur vilket är angeläget eftersom fundamenten måste hålla i mer än ett halvt sekel. Kreosot är ett hälsofarligt ämne som regleras i nationell och Europeisk lagstiftning. Ämnet har utvärderats av Kemikalieinspektionen (KemI) inom ramen för EU:s granskningsprogram för biocider (ämnen som kan döda levande organismer). Med KemI:s utvärdering som underlag beslutade Europeiska kommissionen 2011 att kreosot får användas i ytterligare fem år från och med den 1 maj 2013 (enligt bilaga 1, direktiv 98/8/EG). Kreosotimpregnerade träslipers är godkända för användning vid byggnation av kraftledningar. Betong och stålbalkar är tänkbara alternativ. Användningen av dessa är dock inte heller problemfri och sett ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv leder dessa material till större miljöpåverkan än kreosotslipers. Inget alternativ kan därför ur miljösynpunkt anses vara bättre än kreosotslipers. Statens Geotekniska Instituts rapport av hur kreosotföroreningar uppträder i olika marktyper visar på låg rörlighet i samtliga undersökta fall. Dessutom innebär Svenska kraftnäts användning av kreosot sällan något problem för växtligheten då fundamenten ligger så djupt placerade att de inte kommer i kontakt med ovanliggande ytvatten eller växtrötter. I de fall fundament behöver byggas i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar används alltid stål- eller betongslipers. 3.3.3 Ledningsgata Området intill en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Enligt dessa ska bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns dessutom bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Figur 3.2. Befintliga ändstolpar vid stationen i Högdalen. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen löper genom. Då ledningen behöver vinklas blir ytan normalt sett större p.g.a. behovet av stag. 3.3.4 Elektriska och magnetiska fält Allmänt Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning.
17 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. Genomsnittliga magnetfält i bostäder uppgår i storstäder till ungefär 0,1 µt och i mindre tätorter ungefär 0,05 µt. Magnetfält och hälsoeffekter Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: > > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > > Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information om hälsoaspekter. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnäts tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i den magnetfältspolicy som tillämpas i koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 µt där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 µt, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 µt, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda förvärv av byggnaden.
18 Magnetfält för aktuell ledning I det aktuella projektet finns inga boende inom utredningsområdet. De människor som normalt rör sig i området är personal och besökare till intilliggande värmeverk och återvinningscentral. När beslut om vald sträckning gjorts kan en magnetfältsutredning komma att utföras. 3.3.5 LJUd Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv-ledning uppgå till ca 45 db(a) ca 20 m från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och ca 60 m från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Avståndet till ledningen samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. 3.3.6 Drift och underhåll Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program, och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ett 44 m brett område under ledningen ska hållas fritt från höga träd, se figur 3.3. Träd och buskar som inte riskerar att nå ledningen tillåts. Figur 3.3. Ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan har en fastställd bredd, normalt ca 44 meter, och röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Sidoområdena har ingen fastställd bredd.
04. generell påverkan 19 4.1 Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden. Boendemiljön kan också påverkas genom att de boende kan uppleva ledningen som förfulande eller störande. I enlighet med resonemanget ovan dras ledningen så långt bort från boendemiljöer som möjligt och även i detta sammanhang är antalet bostadshus intill de olika alternativen en viktig bedömningsfaktor vid beslut om vilket alternativ som förordas. 4.2 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor, till exempel i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. 4.3 Naturmiljö Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framför allt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar, öppna myrar etc. Ledningen kan här innebära störningar för häckande fågel. Större rovfåglar som havsörn, fiskgjuse och bivråk kan påverkas negativt om de häckar där ledningen planeras och risk finns för att fåglarna flyger in i ledningen. Röjningen i skogsgatan gynnar olika gräsarter och ljung. Enen är långsamväxande och sparas normalt vid röjning. En skogsgata kan fungera som en barriär för lavar, svampar och vissa insekter och om området redan är fragmenterat kan denna barriär få betydande effekter för vissa arter. Artrikedomen i en öppen skogsgata är å andra sidan ibland högre än i omgivande skogsmark. För arter som gynnas av öppnare områden, t.ex. fjärilar, kan skogsgator fungera som
20 spridningsvägar. En skogsgata ger också uppkomst till kantzoner vilka generellt sett kan hysa många olika arter. Genom rätt skötsel kan också kraftledningsgatorna fungera som födostråk åt älg och annat vilt. På tidigare hävdade marker återupptas en slåtterliknande skötsel genom den regelbundna underhållsröjningen och på så sätt kan hävdgynnade arter bevaras. En skogsgata gör att skogen i anslutning till gatan blir mer vindutsatt och generellt sett torrare. Detta kan medföra risk för nedfallna kantträd i samband med stormar. Myrar, sankmarker och sumpskogar kan påverkas negativt om stolparnas placering påverkar hydrologin i dessa områden. Eftersom flora och fauna är beroende av de hydrologiska förhållandena kan även dessa påverkas. Vid sumpskogar kan den hydrologiska balansen påverkas även om inga stolpar är placerade i området. Påverkan på naturmiljön bör generellt bli mindre vid parallellförläggning med annan infrastruktur jämfört med om ledningen byggs genom obruten mark. 4.4 Rekreation och friluftsliv Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. I skogsmark och över öppna strövområden eller landskap kan känslan av orördhet påverkas. En ledningsgata i skogsmark med tätväxande slyvegetation kan också vara svår att korsa. 4.5 Kulturmiljö Påverkan med avseende på kulturmiljö bedöms framför allt utgöras av luftledningens eventuella påverkan på kulturmiljöer där landskapsbilden är värdefull. Där ledningen kan parallellförläggas med andra ledningar kan en breddad skogsgata innebära ytterligare avskärmningar och att tidigare samband i landskapet bryts. Under byggskedet kan påverkan komma att ske på byggnader, lämningar och miljöer. Denna påverkan går att minimera, den är lokal och koncentrerad till byggskedet. Generellt kan också sägas att stolpplacering och anläggande av körvägar och upplagsplatser kommer att ha betydelse för i vilken grad kulturmiljön påverkas. För att minimera påverkan på fornlämningar utförs en särskild arkeologisk undersökning, till stor del i fält, för att lokalisera och dokumentera lämningarna. 4.6 Naturresurser Nya ledningar i skog medför att skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en ledningsgata blir åtgången av skogsmark mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. 4.7 Infrastruktur Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift- och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet. Information om infrastruktur som kan komma att påverkas samlas in löpande. 4.8 Byggskede Svenska kraftnät utför inte själva byggnationen utan lägger ut den på entreprenad. Entreprenören ska tillämpa Svenska kraftnäts Miljökrav i byggoch anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR-13). I detta dokument anges de miljökrav som utöver gällande lagstiftning ska gälla för bygg- och anläggningsentreprenader som Svenska kraftnät handlar upp. Dessutom upprättas en särskild miljöåtgärdsplan för projektet. Denna beskriver alla de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som ska vidtas. Den miljöpåverkan som kan uppstå under byggtiden är främst störningar genom fysiskt intrång, buller, utsläpp till vatten och luftföroreningar. Till kategorin fysiska intrång hör körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Störningar i form av buller och luftföroreningar orsakas av den anläggningstrafik med tunga fordon som krävs för bygget. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan förekomma
temporärt innan röjningsrester tas bort. En viss påverkan på marken utmed luftledningssträckningen kommer att ske på grund av arbetsmaskinerna vilka kan medföra kompaktering av marken. Marken påverkas även av själva anläggandet av tillfartsvägarna. Ytterligare påverkan på marken utmed ledningens sträckning uppstår vid arbete med att gräva ner jordlinan. Detta ingrepp är dock förhållandevis litet och bedöms inte ge upphov till betydande konsekvenser. Anläggande av markkabel påverkar naturligtvis marken, eftersom ett kabeldike grävs i vilket kabeln förläggs. Även borrning i och sprängning av berg kan bli aktuellt vid kabelförläggningen. Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Skadorna åtgärdas dock och återställning sker till samma skick som innan skadan. Vid anläggandet av stolparnas fundament kommer schaktning och gjutning att ske på stolpplatsen. Vid så kallade bergfundament kommer även borrning i och sprängning av berg att behövas för att förankra fundamentet i berget. Detta ger främst upphov till konsekvenser i form av buller. 21
22 05. Alternativ 5.1 Lokalisering Området kring Högdalen har en tydlig avgränsning i öst och väst, med befintliga industrier och vägar. De åtgärder som planeras är samtliga inom det redovisade utredningsområdet i Högdalen, med ett antal möjliga placeringar av ledningen inom utredningskorridoren. Den korridor som nu utreds går delvis längs befintlig ledningsgata in till stationen. Några alternativa lokaliseringar för denna ledning på 400 m har inte identifierats. 5.2 Teknik De nödvändiga förstärkningarna i området sker med en växelströms-luftledning då det är växelströmsnätet som ska förstärkas. Till följd av Svenska kraftnäts uppdrag om ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät är en luftledning det enda alternativet för förbindelsen. En övergång till markkabel för denna sträcka skulle kräva en ny terminalplats vilket gör alternativ orimligt. Med en luftledning är det färre komponenter som kan orsaka ett avbrott och vid ett eventuellt fel går det snabbare att reparera ledningen än om den hade utförts som markkabel. 5.4 nollalternativ Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att en verksamhet eller åtgärd inte kommer till stånd. Det betyder inte nödvändigtvis att allting förblir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om det planerade projektet inte blir av. Om den planerade åtgärden inte blir av kommer Nackaledningen fortsätta att passera Högdalen ner till Ekudden. Detta skulle i sin tur påverka närliggande projekt, som syftar till att byta ut det befintliga 220 kv-elnätet till en 400 kv-ledning ner till Ekudden. För att överföra den el som behövs till Nacka skulle ledningen i så fall löpa parallellt med det nya stamnätet och eventuella positiva effekter av att montera ned det befintliga nätet uteblir. 5.3 Avfärdade Alternativ Svenska kraftnät har inte funnit några rimliga alternativa korridorer för den aktuella förbindelsen. Alternativ markkabel i växelströmsnätet kommer inte att utredas och kan endast komma ifråga om alternativet blir nödvändigt av framkomlighetsskäl
06. förutsedda miljökonsekvenser 23 I detta kapitel beskrivs de konsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området. Även skadeförebyggande åtgärder beskrivs. Endast en utredningskorridor finns. Detta dokument är ett samrådsunderlag med syfte att informera samt inhämta synpunkter om de planerade åtgärderna. Konsekvenserna av verksamheten kommer därav att kunna kompletteras eller ändras i den slutgiltiga bedömningen. 6.1 Bedömning och bedömningsgrunder Bedömningen av konsekvenser har gjorts med utgångspunkt från Svenska kraftnäts bedömningsgrunder som används för att ge en så objektiv konsekvensbedömning av utredningsalternativen som möjligt. Svenska kraftnät använder sig av en trestegsmodell i vilken värdet på det berörda området bedöms (steg 1) och hur stor påverkan bedöms bli på området (steg 2). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, högt och mycket högt) och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor), se matris t.v. I steg 3 vägs ett områdes antagna värde och den påverkan som antas ske på området ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas. Konsekvenserna är klassade i en 6-gradig skala (obetydliga, små, små måttliga, måttliga, stora och mycket stora), se stycke 7. Ingen/obetydlig påverkan (0) Liten negativ påverkan (1) Måttlig negativ påverkan (2) Stor negativ påverkan (3) Litet värde (1) Måttligt värde (2) Högt värde (3) Mycket högt värde (4) 0 0 0 0 1 2 3 4 2 4 6 8 3 6 9 12 VAL av nivåindelning på konsekvens: 0-1 = Obetydliga konsekvenser 2-3 = Små konsekvenser 4 = Små-måttliga konsekvenser 6 = Måttliga konsekvenser 8-9 = Stora konsekvenser 12 = Mycket stora konsekvenser 6.2 Boendemiljö och bebyggelse Miljöpåverkan av planerade ledningar med avseende på boendemiljö uppkommer i huvudsak av magnetfält, men också av ljudstörningar och visuellt av en förändrad landskapsbild (se även avsnitt 6.3 Landskapsbild). Påverkan av elektriska och magnetiska fält samt magnetfältets utbredning beskrivs i kapitel 3.3.4. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy vid nybyggnation av kraftledningar ska inga byggnader för varaktigt vistande utsättas för magnetfält som överstiger 0,4 µt.
25 Förutsättningar Närmaste bostadsområde ligger ca 270 m i öster om den planerade ledningen och utredningsområdet. De människor som varaktigt vistas i området är den personal som arbetar vid intilliggande arbetsplatser, se figur 6.1 och 6.2. Påverkan och konsekvenser Inga överträdelser av gränsvärdet för Svenska kraftnäts magnetfältspolicy eller störande ljud vid bostäder bedöms uppstå på det aktuella avståndet. När beslut om vald sträckning gjorts kan en magnetfältsutredning komma att utföras med avseende på personal som arbetar i området för att säkerställa att magnetfältspolicyn innehålls. Konsekvenserna för boendemiljön och bebyggelse av en luftledning bedöms bli obetydliga. 6.3 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Förutsättningar Det omgivande landskapet präglas av pågående industriverksamhet och skog. Högdalsverket, Gasstationen, kraftledningar, kraftstationen, parkering och vägar omger utredningsområdet. Det kuperade hällmarkslandskapet begränsar sikten, figur 6.3 och 6.5. Påverkan och konsekvenser Figur 6.2. Utblick från nordost mot befintlig kraftledning (vinkel- och julgransstolpe) och aktuellt utredningsområde. Figur 6.3. Inkommande befintlig kraftledning vid Högdalen i hällmarksskog.
26 Luftledningen planeras delvis i befintlig kabelgata och kommer att bli synlig i närområdet. Landskapsbilden vid Högdalen bedöms ha litet värde med tydlig industriell karaktär. Eftersom det redan finns kraftledningar vid den planerade luftledningen bedöms förändringen av landskapsbilden bli obetydlig då det totala intrycket av kraftledningarna inte kommer att förändras. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli obetydlig. 6.4 Naturmiljö Någon naturvärdesinventering har inte genomförts inom det berörda utredningsområdet. Kunskap om området har inhämtats från observation i fältbesök, Skogsdataportalen, Länsstyrelsen i Stockholms län och Artportalen. Inga områden med tidigare kända högre naturvärden som sammanfaller med det berörda området har identifieras utifrån dessa källor. Förutsättningar Området har låg grad av naturkaraktär och omges av kraftledningsgator och industribyggnader, se figur 6.4 och 6.5. Naturmiljön kring den planerade ledningen består av kuperad hällmarksskog med framför allt tall och gräsmark, se figur 6.3 och 6.6. I närområdet finns även en anlagd damm. I området finns inga utpekade växt- och djurskyddsområden eller riksintressen för naturmiljön, se figur 6.1. Flera arter som omfattas av Artkyddsförordningens bilaga 2 förekommer i området. Mindre vattensalamander, vanlig snok och vanlig groda återfinns vid flera inrapporterade observationer i och kring utredningsområdet. Åkergroda som ingår i Artskyddsförordningens bilaga 1 har observerats i området 3 gånger på 90-talet. En senare observation, från 2002, finns inrapporterad strax sydost om utredningsområdet. Den rödlistade arten mindre blåvinge NT har observerats i området 2009. Av stor aspticka NT och grön sköldmossa (Artkyddsförordningens bilaga 2) finns observationer strax sydost om utredningsområdet. Påverkan och konsekvenser Värdet på den naturmiljö som berörs av den planerade ledningen bedöms vara måttligt och påverkan på miljön och de arter som lever i området bedöms bli liten då grunden för områdets värde endast påverkas marginellt (ev. avverkning av enstaka träd). Konsekvenserna av en ny luftledning bedöms därmed bli små. 6.5 Rekreation och friluftsliv Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet där rekreation och friluftsliv främst påverkas visuellt av en luftledning. Förutsättningar Utredningsområdet utgörs av industri- och naturmark som delvis omgärdas av stängsel och vägar, se figur 6.4, 6.5 och 6.6. Området upplevs kuperat och ha tydliga barriärer utan möjlighet till friluftsliv. Påverkan och konsekvenser Området bedöms idag ha litet värde för rekreation och friluftsliv. Ledningen etableras i befintlig ledningsgata och påverkan bedöms bli obetydlig. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms därmed bli obetydliga. 6.6 Kulturmiljö En utredning med avseende på kulturhistoriska lämningar och kulturmiljö inom ett sammanslaget utredningsområde vid Högdalen utfördes i mars 2015. Inga inventeringar har utförts i fält. Förutsättningar Vid den föreslagna ledningssträckningen återfinns inga kända fornlämningar. Kring det aktuella utredningsområdet finns tre bebyggelsemiljöer som är utpekade av Stockholms stadsmuseum som bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistorisk värde. Här återfinns tre byggnader registrerade i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (BeBR). I den nordvästra delen av utredningsområdet finns två byggnader uppförda 1956 som har fungerat som spårvagnshallar (STOCK- HOLMS BLIXTLJUSET 18 husnr 1 och 2) och ingår i en anläggning som är kulturhistoriskt värderade/klassificerade/karaktäriserade. I den nordöstra sidan av utredningsområdet finns det en värmeverksbyggnad (STOCKHOLM TIPPEN 1 husnr 1), uppförd under olika skeden, men med början 1966, se figur 6.4. Byggnaden ingår i en anläggning som är kulturhistoriskt värderad/ klassificerad/karaktäriserad.
27 anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Figur 6.4. Högdalsveket. Förutsättningar Transformatorstationen i Högdalen har idag två södergående kraftledningar och två norrgående, se bl.a. figur 6.7. Sydväst om den planerade ledningen löper Kvicksundsvägen med gods- och personaltrafik och en stor andel tunga transporter till bl.a. Högdalsverket (kapacitet att ta emot 700 000 ton avfall per år), se figur 6.5. Norr om Högdalen stationen går Örbyleden som är utpekat som riksintresse för väg och i söder löper Nynäsbanan som är riksintresse för järnväg enligt 3 kap. 8 MB, se figur 6.1. Påverkan och konsekvenser Den föreslagna ledningen angränsar till ett område som Stadsmuseet har identifierat som värdefullt. Närområdet är idag redan påverkat av kraftledningar och har en tydlig industriell karaktär med fokus på energiförsörjning och återvinning och sammantaget bedöms den planerade ledningen inte påverka några kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer negativt. Konsekvenserna för närliggande kulturmiljö bedöms därmed bli obetydliga. 6.7 Naturresurser Nya ledningar medför ofta att brukbar mark tas i anspråk för ledningsgator och sidoområden. Förutsättningar Den planerade kraftledningen är ca 400 m lång och anläggs till största delen i befintlig ledningsgata. Under befintliga ledningar finns idag bilparkering och naturmark, se figur 6.5, 6.6 och 6.7 Påverkan och konsekvenser Området har ett litet värde med avseende på naturresurser. Marken är till stor del redan exploaterad med en befintlig ledningsgata i området. Påverkan av den planerade ledningen på områdets naturresurser bedöms därmed bli obetydlig och konsekvenserna för områdets naturresurser bli obetydliga. 6.8 Infrastruktur Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid Påverkan och konsekvenser Värdet av områdets infrastruktur är högt. Under driftsfasen bedöms påverkan på infrastrukturen som obetydlig. Någon störning för trafiken på Kvicksundsvägen i driftsfasen bedöms inte uppstå och påverkan under byggtiden redogörs för i avsnitt 6.9. Konsekvenserna bedöms därmed bli obetydliga. 6.9 Byggskedet Den miljöpåverkan som kan uppstå under byggtiden är främst störningar genom fysiskt intrång bl.a. körvägar och uppställningsplatser för maskiner, material, buller och luftföroreningar. Tillfälliga skador kan uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Skulle sådana skador uppstå sker en återställning till ursprungligt skick, läs mer om byggskedet i avsnitt 4.8. Förutsättningar Byggnationen planeras att pågå under en månad. Byggnadsarbetena innefattar avverkning av enstaka träd, resning av ny stolpe, byggande av fundament och montering av ledning. Avspärrningar av det område som berörs av byggnadsarbeten kan komma att bli nödvändigt. Under byggnationen kommer byggtrafik att förekomma på omkringliggande vägar i området. Byggnationen förväntas inte begränsa den väg resp. järnväg som är av riksintresse för kommunikationer. Påverkan och konsekvenser Värdet i området som påverkas av störning i
29 byggskedet bedöms som måttligt. Påverkan under byggtiden uppstår främst på närliggande verksamheter, parkeringsplatsen (figur 6.7) och förbipasserande och utgörs av maskinbuller, begränsad tillgänglighet till området och ökad trängsel på allmän väg till följd av ökade transporter. Påverkan blir liten och konsekvenserna bedöms bli små. 6.10 Skadeförebyggande åtgärder Här följer Svenska kraftnäts förslag på åtgärder för att minimera den negativa påverkan som den planerade etableringen kan orsaka. I det slutgiltiga MKBdokumentet, efter samrådet och när exakt placering av den nya ledningen är föreslagen, kan fler åtgärder presenteras. > > Anpassa tidpunkt av byggande för att minimera störning. > > Noggrann planering med berörd industri för att undvika driftstörning. > > En naturvärdesinventering för att identifiera områden med högre naturvärden samt artförekomst. > > Fältinventering av det utpekade området och dess omedelbara närområde för att säkerställa att inga okända fornlämningar kan komma att beröras. > > Inför entreprenaden kommer naturområde med höga naturvärden samt kulturvärden att markeras ut i fält. Innan ev. avverkningar och anläggningsarbetet för den nya ledningen påbörjas kommer en åtgärdsplan för mark att upprättas. I denna kommer alla krav och villkor att presenteras. Planen kommer även att precisera placeringarna av etableringsplatser för fordon, bodar liksom upplagsplatser m.m. Planen kommer även tydligt att, för alla planerade åtgärder, visa på kartor var särskild hänsyn ska tas och vilka skadeförebyggande åtgärder som ska vidtas på vilken plats. Planen ska följas av alla entreprenörer som arbetar inom och i anslutning till ledningsarbetet. Figur 6.7. Parkering under tre befintliga ledningar intill stationen i Högdalen. Figur 6.6. Stängsel kring Högdalsveket och befintlig ledningsgata.
32 08. ord- och begreppsförklaring Betydande miljöpåverkan För projekt (verksamheter och åtgärder) används betydande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra vilka process- och innehållskrav som ska ställas, det vill säga skilja på vad man slarvigt kan kalla stor respektive liten MKB. Stor MKB innebär bl.a. krav på mer omfattande samråd. Detaljplan Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. Elektriska fält Spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov till ett elektriskt fält. Energimarknadsinspektionen (EI) Myndighet som beslutar om koncession. Fasledare Fasledare kallas inom elektronik en spänningsdrivande ledare. Ett vanligt vägguttag är kopplat till en av fasledarna och neutralledaren. Faslina Kraftledningslina som är strömförande. Fysisk miljö Mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infrastruktur, anläggningar, byggnader, ekosystem, klimat samt upplevelser i den fysiska miljön. Generell biotopskydd Ett generellt skydd för vissa företrädesvis kulturskapade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen om de är belägna i odlingslandskapet. GIS Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Indirekta effekter och konsekvenser Effekter och konsekvenser som inte är en direkt följd av ledningsprojektets intrång eller störningar. Även sekundära och tertiära effekter brukar räknas till indirekta effekter. Infrastruktur Anläggningar som representerar stora inventeringar och som används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät. Isolator Ett material som inte leder elektrisk ström, t.ex. glas. Isolatorer används i kraftledningar för att stolparna inte ska vara strömförande. Kantträd Betecknar de farliga träd, som växer utanför det engångsersatta området och för vilka ersättning ska betalas när de avverkas.