ARBETSPLAN FÖR JOHANNES HEDBERGGYMNASIET LÄSÅRET 2010/2011
1. MÅLBILD Att vara elev på Johannes Hedberggymnasiet är att våga utsätta sig för kunskap som förändrar, att våga vilja och att våga agera. Det är att träna, tänka och tycka, tillsammans med andra. Det är att lyckas nå sina mål och ha roligt när man lär! Att vara student från Johannes Hedberggymnasiet är att vara stolt över sin skola och sin kunskap. Att stå ovanför Kärnantrapporna, hand i hand med sina kamrater och blicka ut mot kontinenten, för att sedan, utan att tveka, ta ett steg ner mot den framtid som ska skapas, med den jublande känslan av att Här är jag!. Att leva sitt liv, när man gått på Johannes Hedberggymnasiet, är att använda sina kunskaper och den kompetens man erövrat till nytta och glädje för sig själv, andra människor och den värld vi lever i. 2. VÄRDEGRUND OCH BÄRANDE IDÉ Lärandet, våra idéer, vårt utvecklingsarbete och våra aktiviteter på Folkuniversitetets gymnasieskolor i region syd genomsyras av en värdegrund som bygger på följande nyckelbegrepp: SYNLIGT MÖJLIGT GEMENSAMT SYNLIGT innebär öppenhet, kommunikation, delaktighet, trygghet, inflytande och tydlighet. På våra skolor finns ingen dold agenda; all information är tillgänglig och vi är tydliga när det gäller både mål och krav. Alla är delaktiga och kan påverka sin situation. Samtliga känner trygghet och glädje i arbetet på skolan och vi uppmärksammar aktivt allt som sker. Vi visar gärna upp vad vi står för och vad vi gör. MÖJLIGT betyder utveckling, högskoleförberedelse, nyskapande, elevaktivitet, nyfikenhet - att utforska och utnyttja friutrymmet. På våra skolor ger vi eleverna den bästa förberedelsen för högskolan. Vi uppmuntrar pedagogisk och metodisk förnyelse och ger alla möjlighet att testa sina idéer för att skolan skall utvecklas och bli bättre. Elevernas delaktighet i skolans processer är viktigt för vår utveckling. Hos oss är allt är möjligt tills motsatsen är bevisad. GEMENSAMT handlar om interaktion, möten och mötesplatser, kommunikation, samarbete och kontakter både inom och utom skolvärlden. På våra skolor arbetar vi gemensamt i team. Vi utvecklar gemensamt våra förhållningssätt, arbetsplaner och teman. I undervisningen är eleverna delaktiga i utformningen av arbetet. Vi söker och utvecklar kontakter med universitet och högskola, samhälls- och näringsliv i Sverige och internationellt. Vi uppmuntrar tillfällen till möten. 2
VÅR BÄRANDE IDÈ På vår skola har vi en stark tilltro till människans inneboende möjligheter och tar vår utgångspunkt i vem hon är och vad hon har med sig när hon kommer till oss. Lärandet ska vara projektbaserat och stimulera hela individens kapacitet, inte bara intellektet. Det är den enskilde lärarens engagemang, samarbetsförmåga och kompetens som är avgörande för elevernas resultat och skolan ska präglas av ett tydligt, pedagogiskt och demokratiskt ledarskap. 3. ARBETSGÅNGEN 3.1 Skolledningen Skolledningen består av Rektor och biträdande rektor. Två utbildningsadministratörer är ett stöd för skolledningen och hela verksamheten. Skolledningen formulerar den bärande idén. Utifrån denna görs den årliga arbetsplanen. Arbetsplansplansarbetet genomförs inom ramen för: alla de nationella styrdokument som finns för gymnasieskola Folkuniversitetets centrala mål, Ramprogram för gymnasieskolorna och föregående års kvalitetsredovisning samt handlingsplan för Folkuniversitetets distrikt Väst. Skolledningen formulerar de skolövergripande utvecklingsuppdragen och uppdrag till: arbetslagen mentorerna elevrådet, efter elevrådets anvisningar Hälsobanken 3.2 Arbetslagen Det finns fyra arbetslag på skolan; SP-inriktningen, NH-inriktningen, Moderna språk och Skolledning/administrationen. Arbetslagens uppgift är att tolka uppdragen, definiera utvecklingsområden, identifiera problem och formulera hur dessa ska hanteras. Arbetet och dess resultat ska utvärderas och vara en central del av skolans kvalitetsredovisning. 3.3 Elevrådet Skolan har sin verksamhet i två hus. I respektive hus finns ett husråd bestående av engagerade elever. Husråden fattar beslut om trivselfrågor och har en egen budget om 10 000 kr per hus och läsår. Husråden sköter även elevernas egen anslagstavla och utser tre elever som representanter till elevrådets styrelse. Elevrådet utgörs av minst sex elever tre från varje hus. Elevrådet är självorganiserande, men måste utse en ordförande och en vice ordförande som ska vara den huvudsakliga kontakten mellan elevrådet och skolledningen. Elevrådet kan ta initiativ till utskott med specifika och tidbegränsade uppgifter, exempelvis välkomnande av nya elever, temadagar och idrottsdagar. 3
4. MÅL 4.1 Synligt Nyckeltal På SP ska vi erbjuda och fylla 44 platser. Minst 15 % av eleverna ska vara killar. En klass per inriktning och årskurs. På NH ska vi erbjuda och fylla 48 platser. Minst 35 % av eleverna ska vara killar. Två klasser per årskurs. Vi ska ha elever från minst 10 olika kommuner på skolan. Resultat på nationella prov i relation till satta betyg ska följas upp över tid. Om kursbetyg avviker kraftigt mot resultaten på nationella prov ska detta motiveras. Skolans bidrag till elevernas betygsutveckling ska vara minst 1,0. Andel elever med behörighet till universitet och högskola ska vara 100 % Andel elever som tre år efter studenten gått vidare till högskola ska vara minst 85 % De lärare som rör sig mellan inriktningarna ska känna till, förstå och anpassa sitt arbetssätt till de metoder som används i respektive inriktning. 4.2 Gemensamt 4.2.1 Folkuniversitetets övergripande mål för gymnasieskolorna; Att utveckla och upprätthålla kontakter med universitet och högskolor: NH-eleverna ska läsa kursen Vetenskaplig metod på Lunds universitet. Vi ska fortsätta ta emot lärarkandidater Vi ska stärka vårt nätverk så att varje framtidsvalspaket får minst två universitetskontakter knutet till sig. Att utveckla och upprätthålla kontakter med arbetslivet: I första hand använda oss av föreläsare från Transfer. Minst en föreläsare per månad. Knyta projektarbetskursen till företag och organisationer Elever som läser tre språk ska erbjudas språkpraktik på företag i Spanien, Tyskland och Frankrike Att knyta och utveckla internationella kontakter (de internationella inriktningarna): NH ska vidareutveckla kontakten med Cern. Ett besök med ett urval av lärare och elever under våren 2011 Inriktning internationellt arbete ska upparbeta kontakter med sin fadderskola för en i Sydafrika, inom projektet Star for Life. Ett besök med ett urval av lärare och elever under läsåret. NH-arbetslaget ska utveckla de kontakter som togs på den 14 International Thinking conference i Kuala Lumpor i juni 2009. Att genomföra skolledarträffar, elevkonferenser mellan skolorna och ämneslärarträffar. Dessa planeras under läsåret tillsammans med Folkuniversitetets övriga skolor i landet. Målet är en nationell skolledarkonferens per läsår samt tre i regionen. 4
4.2.2 Nätverk Vi är partnerskola i Art Costanätverket. Vi ingår i ett nätverk med andra skolor i syfte att uppnå en likvärdig bedömning. Vi är delaktiga i Vetenskapsyran. 4.3 Möjligt 4.3.1 Uppdragen Arbetslagen liksom den enskilda medarbetaren har under läsåret specifika uppdrag. All planering och uppföljning ska dokumenteras och finnas tillgängligt för alla. Alla medarbetare på Johannes Hedberggymnasiet: är väl insatta i kunskapsmålen i alla ingående kurser på respektive inriktning har en positiv attityd till och är nyfikna på vad samtliga kurser handlar om kan utveckla strategier för handleda eleverna oavsett inriktning i deras lär- och utvecklingsprocess här behövs en samsyn eller annan är positiva till samarbetet med kollegorna i arbetslaget kan kommunicera kunskapsmål och betygskriterier, som det finns en samsyn om kring tillämpningen, så att både krav och nuläge blir tydligt tillämpar ett handledande förhållningssätt som bygger på att lyssna och ställa de rätta frågorna i syfte att frigöra och utveckla elevens/gruppens potential med fokus på måluppfyllelse både när det gäller kunskapsresultat och personlig utveckling prövar/utvecklar i samförstånd och med hänsyn till helheten nya former för lärande/genomförande. I nuläget är det bl. a aktuellt när det gäller starten av framtidspaketen. utveckla strategier i sin roll som handledare för att skapa de yttersta förutsättningarna för varje enskild elevs kompetensutveckling skapa möten där fokus är t ex på enskilda ämnen ämnesarbetslag 4.3.1.1 Uppdrag för SP- och NH-inriktningen När det gäller både inriktningarna ska engelskan och de moderna språken ingå som naturliga delar i helheten. T ex ska den kulturkunskap som lärarna och eleverna har och får genom dessa kurser integreras i teman och projekt i största möjliga mån. SP: I årskurs ett och två innebär detta att tematiskt och ämnesintegrerat i projektets form, i och i slutet på åk 2 har projekten mer karaktär av fördjupning. NH: De tre första terminerna är lärandet tematiskt och ämnesintegrerat i PBL-form och de sista tre i projektbaserad form - POA. Temana och projekten ska ge eleverna: möjlighet att utnyttja sin kunskap och kapacitet fullt ut upplevelsen av tydlig progression vad gäller kunskaps- och färdighetsutveckling motivation att använda sig av de entreprenöriella kompetenserna 5
4.3.1.2 Uppdrag Moderna språk Utöver det som nämnt under de två tidigare rubrikerna ska arbetslaget: med utgångspunkt från Folkuniversitetets språksyn, som framgår nedan, ge eleverna de bästa tänkbara färdigheterna i moderna språk kvalitetssäkra elevernas progression med fokus på i vilken mån de faktiskt kan använda sig av språket utveckla det material som tagits fram för att tydligt kommunicera hur man läser språk på vår skola och varför vi är så outstanding jämfört med andra skolor inspirera fler elever att läsa fler steg planera för, genomföra och följa upp elevernas språkpraktik pröva nya former för lärande samt att följa upp och dokumentera dessa. Folkuniversitetets språksyn kännetecknas av att: språket i första hand att betrakta som ett medel för kommunikation, både skriftligt och muntligt. eleverna är aktiva i språket under lektionerna. Kommunikation skall försiggå både mellan lärare och deltagare samt mellan deltagarna. lärandet är deltagarcentrerad, vilket innebär att den anpassas efter deltagarnas behov, intressen och allmänna bakgrund så att de upplever undervisningen som meningsfull. Detta förutsätter en fortlöpande dialog mellan deltagare och lärare. undervisningen ger stöd till deltagarna att ta ett ökat ansvar för sin egen inlärning, att få insikt om sin inlärningsstil och skapa egna strategier för att tillägna sig språket. lärandet utgår från kommunikativa situationer som är aktuella för deltagarna. Detta ger dem ett centralt ordförråd och de mest frekventa strukturerna. lärandet börjar på den nivå där deltagarna befinner sig och metoderna anpassas efter deltagarnas förutsättningar, utbildningens syfte och de yttre ramarna. lärandet har inte sin utgångspunkt i teoretiska grammatikresonemang utan strävar efter att ge eleverna praktisk behärskning av språket genom träning på språket i meningsfulla sammanhang. 4.3.1.2 Uppdrag skolledning/administrationen Vi ska förbättra/utveckla: elevadministrationen: Marie introducerar Raimo in i Schoolsoft. Anette och Heléne deltar på användarträffar etc. Målet är att vi utnyttjar Ss effektivare. dokumenthanteringen rutinerna för uppföljning och information skolmiljön elevvården och hålla den uppdaterad kring alla förändringar som är på gång. Dessutom ska vi arbeta för att alla ska uppleva att vi är en skola. Bl a inför vi JHg-möten 2ggr termin. Tillsammans ska vi också förbereda oss och skolan för Gy 11 6
4.3.1.4 UPPDRAG KRING MENTORSKAPET Det är tid att se tillbaka, utvärdera och ta fram ett utvecklat upplägg. Här presenteras en idéskiss som jag vill att ni utgår ifrån och tar fram ett konkret, förverklingsbart upplägg som vi kan starta redan vid höststarten i år. Idén med att ha två lärare per inriktning som tar hand om mentorskapet i treorna med inriktning på livet/studielivet/arbetslivet efter JHg är bra och ska bara konkretiseras och dokumenteras utifrån behov. På samma sätt ska vi ha koncept för mentorskapet i både ettan och tvåan. Nedanstående definition av mentorskapet är hämtat från föregående arbetsplan men får stå kvar till dess ovanstående är klart. Mentorerna ska i första hand lyssna till eleverna och stötta dem samt företräda elevernas intressen och upprätthålla kontakten med elevernas hem. Mentorn ansvarar för att: stödja elevens studieplanering följa upp elevens studiegång upprätthålla informationen mellan skola, elev och hem Mentorns uppgift är att: hålla sig informerad om vilka mentorselever som riskerar/får IG och/eller har hög eller frekvent frånvaro i förekommande fall medverka till att upprätta åtgärdsprogram och följa upp den tillsammans med elev och föräldrar bevilja ledighet efter samråd på lärarmöte vara samtalsmoderator vid mentorsträffarna planera och genomföra utvecklingssamtal* agera bollplank beträffande kursval, vidareutbildning etc. hålla kontinuerlig individuell kontakt med eleverna vid behov kontakta hemmet, rektor och/eller elevvårdspersonal göra elevvårdsteamet uppmärksammat på elever med problem för åtgärd följa upp mentorselevernas reflektionsdagböcker * en gång per läsår med elev (ettor vecka 42-43, tvåor vecka 12-16, treor vecka 9-11) och en gång per läsår med elev och vårdnadshavare (ettor vecka 9-11, tvåor vecka 45-47, treor v. 41-43). Utvecklingssamtalet ska inte vara kortare än 45 minuter och inte längre än 60 minuter. Mentorsträffar Mentorsmötena kommer att ske på schemalagd position i vecka. Årskurs ett och två ska följa den mall som finns i kompassen, med hjälp av övningar som kommer att bifogas densamma. Viktigt är att ALLTID avsluta mötet med en kort, individuell reflektion som ska skrivas ner i loggboken. Texten skall inte vara ett återberättande av vad som hänt utan en reflektion av vilka insikter man fått och hur man ämnar gå vidare utifrån dessa. Årskurs tre har mentorsmöten vid samma tidpunkt men dessa är av en mer framåtriktande karaktär. Program för dessa finns på respektive skola och det åligger mentorerna att genomföra det. 7
Elevers frånvaro Sjukanmälan Elevers ledighet Minderårig elev Vårdnadshavare anmäler sjukfrånvaro i School soft. Gäller även anmälan i efterhand då eleven lämnat skolan under dagen. Om vårdnadshavare inte har tillgång till Internet ska sjukfrånvaron anmälas till Helene respektive Anette som för in uppgiften i Schoolsoft. Myndig elev Eleven gör själv sin sjukanmälan i School soft Om en elev behöver ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter får mentorn bevilja högst tre dagar i följd och sammanlagt högst sex dagar per läsår, om inte annat följer av andra stycket. Beslutet ska föregås av ett samråd på lärarmötet. En förutsättning för ledighet är att eleven sköter sin skolgång. Beviljad ledighet förs in i School Soft av mentorn. Rektor får bevilja eleven ledighet för enskilda angelägenheter för den tid som rektor bestämmer. Ledighet medges alltid i följande fall: halkkörning, uppkörning och s.k. uppskrivning. begravning mönstring Sekretess och anmälningsplikt Sekretess När den unge är i mognadsålder 13-17 år bör hon/han kunna räkna med ett visst integritetsskydd mot sin egen vårdnadshavare. Vid bedömning av vad som kan sägas till en vårdnadshavare bör hänsyn tas till vilket problem det gäller och om eleven är tillräckligt mogen att lösa problemet utan vårdnadshavarens insyn. Vid allvarliga problem som missbruk, mobbning och brottslighet är det klart olämpligt att avstå från att informera hemmet. Vi ska också akta oss för att se eleven som alltför mogen och att underskatta vårdnadshavarens betydelse. Mellan skolhälsovård och övrig personal gäller sekretess. Personal kan kontakta skolhälsovården vid oro för en elevs hälsa. Skolhälsovården däremot är beroende av samtycke för att röja sekretesskyddad information för annan gymnasiepersonal. Information till vårdnadshavare Minderårig elev Mentor kan obehindrat kontakta vårdnadshavare och informera om nedanstående: elevens prestationer beslut i ett elevvårdsärende är offentligt beslut i tillrättavisanden. närvaro och frånvaro Myndig elev Mentor kan lämna ut information till elevens föräldrar i nedanstående frågor på föräldrarnas begäran: elevens prestationer beslut i ett elevvårdsärende är offentligt beslut i tillrättavisanden. närvaro och frånvaro 8
Sekretess Sekretess och tystnadsplikt gäller INTE gentemot vårdnadshavare Anmälningsplikt Gäller fullt ut. Gäller inte. Information till media och allmänhet Vi har ingen skyldighet att lämna ut några uppgifter och ska inte heller göra det. Sekretess och tystnadsplikt gäller gentemot föräldrar som nu inte längre är vårdnadshavare. I enstaka fall, efter beslut på lärarmöte, kan mentor kontakta föräldrar och informera i ovanstående frågor. Berörd elev ska informeras om detta i förväg. Anmälningsplikt Alla på skolan har anmälningsplikt till socialnämnden om vi får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till någon elevs skydd. Anmälan ska göras utan fördröjning och kan ske muntligt, men bör snabbt kompletteras i skrift. Den får inte göras anonymt. Vårdnadshavaren ska informeras om anmälan om den inte gäller misstanke om sådana brott mot barnet där hemmet är inblandat. Policy för personalens ansvar för elever På vår skola är elevens lärande i fokus för allt vi gör. Naturligtvis förutsätter lärande att eleven mår bra men vår huvuduppgift är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. (Lpf94). Vi kan inte råda över alla omständigheter i elevens liv som påverkar hennes välbefinnande. Därför ska vi fokusera på de delar vi kan påverka och förmedla relevanta kontakter till dem som kan påverka dessa. I klartext innebär detta att vi åtar oss att: skapa en optimal lärsituation för eleven I arbetsplanen finns de mål skolan har. Denna ska eleverna känna till och kunna vara med och påverka via klassråd och skolkonferens. Eleverna ska också, i samråd med mentorn, kunna justera sin individuella studieplan. Beslut i frågan fattas av rektor respektive biträdande rektor. Vi ska även anpassa vår pedagogik och våra metoder så att de gagnar elevernas lärande på bästa sätt. De metoder som för närvarande är aktuella är POL, PBL, POA, ESP och Hälsobanken. vara tydliga Genom att planera arbetet på skolan tillsammans i lärarlag kan vi reducera arbetsanhopningar och kolliderande prov företeelser som stressar eleverna. Ju tydligare vi är med vad det är som gäller, och ju tidigare eleverna får veta det, desto lättare blir det för eleverna att planera sin tid. Den psykologiska press som det innebär att vara elev på en skola där de flesta är väldigt studiemotiverade och framgångsrika är svårare att råda över men genom att vi är tydliga också i att precisera vad som krävs för ett visst betyg ges eleven möjlighet att själv välja vilken arbetsinsats hon vill göra och behöver inte bli stressad av att inte veta eller överprestera. motverka kränkande särbehandling Detta är en självklarhet och mentorn hänvisas till skolans planer som finns i dokumentmappen på First Class. 9
ge eleven en mentor Det är mentorn som är elevens diskussionspartner vad gäller studieplan, lärande etc. detta hindrar naturligtvis inte att undervisande lärare som är berörd också involveras i diskussionen men det är mentorn som bär ansvaret för att kontinuerligt följa upp elevens studiesituation och det är mentorn som upprätthåller kontakten med föräldrarna. Mentorn ska vårda elevens lärsituation och uppmärksamma eleven på att man som mentor har anmälningsplikt och därmed inte är bunden av något tystnadslöfte. förmedla kontakter Om mentorn eller annan lärare blir varse att eleven har problem som inte har med skolan att göra ska skolsköterskan kontaktas och hon ska i sin tur se till att eleven får adekvat hjälp att lösa problemen. Ätstörningar, drogproblem, konflikter i familjen och depression är exempel på problem som det aldrig åligger mentorn eller läraren att kunna lösa. Blir man uppmärksam på att eleven brottas med dessa eller liknande problem måste man leda eleven vidare och när man gjort detta så har man som lärare och mentor fullgjort sin plikt. Lärare och administrativ personal på skolan får inte heller dela ut någon form av medicin till en elev, om inte skolsköterskan beordrat det. I de krisplaner som skolorna upprättat finns gången för hur krissituationer ska hanteras och vem som har ansvaret för vad. Elevvårdärenden Det är mentorn som är den primära kontakten för eleven. Om mentorn bedömer att eleven behöver hjälp att hantera problem som inte berör lärandet kontaktar denne skolsköterskan. Hon i sin tur hjälper, via sitt kontaktnät, eleven vidare till de instanserna/människor hon bedömer eleven behöver komma i kontakt med. Om det skulle röra sig om problem som påverkar elevens skolgång kan skolsköterskan sammankalla elevvårdsteamet som i dagsläget består av: Raimo (rektor), Marie (bitr. rektor), Heléne (utbildningsadministratör JH), Anette (utbildningsadministratör NH) och Birgitta (skolsköterska). Vid behov adjungeras berörd mentor eller andra lärare till elevvårdsteamet. På respektive skola hålls också elevkonferenser, en gång var fjärde vecka, då alla lärare, utbildningsadministratörer och rektorer träffas för att diskuterar elever som befinner sig i situationer där olika faktorer hämmar lärandet och försöker ta fram lösningar för att förbättra situationen. Dokumentation All dokumentation ska finnas i Schoolsoft. Det är elevens uppgift att dokumentera genomförda utvecklingssamtal. 10
4.3.1.5 UPPDRAG ELEVRÅD Uppdraget innebär att: representera ALLA elever bereda frågor för skolkonferensen och behandla synpunkter och idéer som kommer från lärare eller skolledning representera vid skolkonferensen, som äger rum två gånger per termin utgöra en enande kraft kunna integrera klassernas åsikter utse elevrepresentant till intervjuer med arbetssökande. Elevrådets ledamöter ska: vara insatta i skolans arbetsplan medverka aktivt i elevrådsarbetet ha en positiv attityd till och nyfikenhet på de möjligheter som ryms i elevdemokratiarbetet Elevrådet ska bestå av sex elever (tre per hus) varav en är ordförande och en vice ordförande. Resurser Skolledningen ser till at elevrådets ledamöter utbildas i elevdemokrati. 4.3.2 SKOLÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSUPPDRAG Hållbar utveckling: Vi ska kontinuerligt ta initiativ som berör hållbar utveckling, på elevnivå, i skolvardagen och på strategisk nivå. Vi måste vara i fas med Folkuniversitetets utveckling inom området med syftet att bli certifierade. Kompassen: Arbetet ska utvärderas årligen. Elevdemokrati. Vi ska kontinuerligt ta initiativ som ökar elevinflytandet. Reflektion: Det ska finnas en samsyn kring den form som bäst gynnar elevernas lärande. 11
4.3.3 UTVECKLINGSOMRÅDEN 4.3.3.1 Hur målen mäts Arbetslagen formulerar utvecklingsområden/prioriterade mål utifrån uppdraget. Alla mätningar görs mot synligt, möjligt och gemensamt enligt nedan: Teman planering, genomförande, uppföljning Redovisningar Synligt Möjligt Gemensamt Redogör för vilka kurser Redogör för vilka Arbetsform som ingår och kompetenser som tränas omfattningen av dem och vilka ämnen som samt vilka kursmål som samverkar gäller Redogör för vilka bedömningsformer ni tänker tillämpa och vilka kriterier ni kommer att använda för bedömning Beskriv vad ni förväntar er av eleverna och (på NH) redogör för vilka tankestrategier som tränas Redogör för hur ni planerar för att exponera projektet utåt Redogör för hur redovisningarna och/eller resultatet av projektet kommer att exponeras internt och externt Ta fram ett underlag som ger eleverna möjlighet att planera sitt tids- och resursutnyttjande Beskriv hur ni avser att utnyttja omvärlden i vad det utnyttjandet kommer att tillföra samt vilken form av extern medverkan ni kommer att använda er av Beskriv på vilket sätt och i vilken omfattning eleverna ges förutsättningar att äga och påverka processen Redogör för på vad sätt arbetsformerna kan anpassas till de olika lärstilarna Argumentera för på vilket sätt projektet och redovisningarna bidrar till att stärka elevernas förutsättningar att klara högre utbildning Redogör för vilken form av samarbete med omvärlden projektet kommer att ha Beskriv vem/vilka som har nytta av det som gjorts samt på vilket sätt 12