CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR

Relevanta dokument
Ledarskap för omvårdnad med Magnet modellen. Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Markörbaserad journalgranskning

Det är detta vi vill uppnå!

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Avvikelsehantering HSL - Extern utförare

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Skador i vården en utmaning för oss alla. John Mälstam chefläkare

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

KOMPETENSBESKRIVNING

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Vårdhygien inom patientsäkerhet. Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Sjuksköterskans kärnkompetenser GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, STF PREFEKT GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Markörbaserad Journalgranskning

Maria Åling. Vårdens regelverk

Malmö stad Medicinskt ansvariga

RS ansvar som vårdgivare

Förebyggande arbete kring brukaren

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

Hur ska bra vård vara?

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård

Informatik. Kvalitetsarbete

Patientsäkerhetskultur 2015

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Remiss - Förslag till socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

SJUKSKÖTERSKOR, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Avvikelsehantering hälso- och sjukvård

Säkerhet i vården - att bygga broar! Inger Nordin Olsson Förvaltningsövergripande Chefläkare, PhD 16/

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Sektor Stöd och omsorg

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

Svensk sjuksköterskeförening om

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Program Patientsäkerhet

Vård i världsklass för alla

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

BESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:

Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

Sjuksköterskeprogrammet

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID.

MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Allmän omvårdnad i administration/ledarskap Allmän omvårdnad i statistik

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

BESLUT. Tillsyn av personalkontinuitet, vakanser och en ökad rörlighet hos hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid landstinget i Uppsala.

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

BESLUT. Region Gävleborg ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:

Avd VO psyk, rehab,diagn.

B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Hur allvarliga är riskerna? Hög allvarlighet (H), medel (M) eller låg allvarlighet (L)?

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Karriärutveckling för dig som sjuksköterska

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Transkript:

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR Maria Nygren, sjuksköterska, Områdeschef VO thorax och kärl, Skånes Universitetssjukhus Stockholm 2018-11-21 1

Hur organisera vården för att undvika skador Hållning som chef 2

3

Antal vårdskador i Sverige 2017 cirka åtta procent av patienterna av en vårdskada det innebär att 110 000 patienter på svenska sjukhus varje år får vårdskador av varierande allvarlighetsgrad. Knappt hälften bedömdes som lindriga, men i 45 procent av fallen ledde skadan till förlängd sjukhusvistelse eller extra vårdkontakter. Mellan 2013 och 2015 minskade antalet vårdskador. Men sedan 2015 har de ökat igen, en ökning som framför allt beror på att de lindrigare skadorna blivit vanligare, enligt SKL. Med lindriga vårdskador menar man vårdrelaterade infektioner, trycksår, blåsöverfyllnad, hudskada eller ytlig kärlskada. 4

Sammanfattning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra en kartläggning, nulägesbeskrivning och analys av hur brister i kompetensförsörjning och bemanning kan påverka risken för vårdskador i hälso- och sjukvården. Fokus har legat på akutsjukvård och förlossningsvård och har särskilt omfattat yrkeskategorierna läkare, sjuksköterska och barnmorska. 5

Socialstyrelsens rapport Bemanning schema möjlighet för återhämtning Bemanning kompetensmix- kontinuitet Team med färre patienter Skapa förutsättningar för kompetensutveckling rätt kompetens på rätt ställe Specialistutbildad kompetens skapa förutsättningar för vidareutbildning Introduktion av nyanställda God arbetsmiljö minska stress och sjukskrivningar samt minska personalomsättning Antalet disponibla vårdplatser har minskat och antalet överbeläggningar och utlokaliserade ökat. 6

Chefens ansvar 7

Styrdokument HSL SFS 2017:30 Patientdatalagen (PDL) SFS 2008:355 Patientsäkerhetslagen (PSL) SFS 2010:659 HSLF-FS 2016:40 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 8

Skapa förutsättningar, struktur som möjliggör ett empatiskt och säkert arbetssätt! 9

10

Projekt framtidens Thoraxavdelning Personcentrerad, kunskapsbaserad och säker vård genomförd i trygga team på 22 vårdplatser Bakgrund -problemformulering Nuvarande situation utifrån: Personcentrerad vård Kunskapsbaserad vård Säker vård Trygga team i samverkan Resurser och tillgångar Grundorsaker Framtida läge och mål Handlingsplan med tidsangivelser 11

Sjuksköterskan som utövar omvårdnad på akademisk grund Illustration från boken Omvårdnad på akademisk grund Att utvecklas och ta ansvar Anna Forsberg 12

De sex kärnkompetenserna Kärnkompetens Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaserad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling Säker vård Informatik Innebär Synsätt som utgår från personen med en sjukdom och inte sjukdomen i en person. Innefattar planering av vården inom ramen för ett partnerskap. Samarbete mellan vårdens professioner. God och effektiv vård baserad på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. Förändringsarbete och förbättring av kvalitet. Säkerhetsarbete för att förhindra skada. System för information och kommunikation.

Skapa struktur! - Hur hänger det ihop? Informatik Säker vård Informatik EBP Personcentrerad vård Förbättring för kvalitet Informatik Samverkan i team Informatik

15

16

17

18

19

20

Personcentrerad vård - Introduktionsutbildning (8 h) - Uppföljning (3-4 h) Samverkan i team -Tvärprofessionella dagliga ronder -Tvärprofessionella omvårdnadsronder (1 gång/vecka) Evidensbaserad vård -Transplantationsutbildning (3x3 h) -Journal club -Akademisk halvtimme -Vetenskapliga möten och konferenser Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling - Head to toe assessment (HTT) - Ledarskapsdag för enhetschefer (SSF) Säker vård - HLR-utbildning (3 h/år) - Intermediärutbildning (4+4 h) - Avdelningsundervisning (1 h, 5 ggr/termin) - Fortbildningskvart - Stationsträning - Tracheostomi-utbildning - Ergonomiutbildning Informatik - Mellior-utbildning - Handledning för specialist-ssk i SVP och NANDA-systemets diagnoser Yrkesmässig vägledning- professionshandledning för sjuksköterskor - Kliniska utvecklingsmöten (KUM) (1 h/månad i ett år) - Kliniskt basår (12 utbildningsdagar under 2 år) 21

Inspirationsdag patientsäkerhet och kvalitet, SUS 2018 22

Exempel från VO thorax och kärl kunskapsbaserad och säker vård Patientsäkerhetsråd VO övergripande Patientsäkerhetsdialog Chefsläkare VO Specialistsjuksköterskor med specificerad uppdragsbeskrivning inom medicin och kirurgi Gröna Korset kopplat till arbetsmiljö Patientsäkerhetsgrupp enhetsnivå Temaveckor Riktlinjeträffar MJB Kompetensutveckling Journal club Akademisk halvtimme KLIV filmer 23

Slutligen Vad är då chefers etiska ansvar för att förhindra vårdskador vid omvårdnad? Jo, att skapa struktur och förutsättningar för att arbeta personcentrerat, kunskapsbaserat och med säker vård i trygga team. 24

Chefens ansvar - närvarande ledarskap Skapa struktur och förutsättningar Uppföljning Feedback Värderingar Attityder 25

Tack för mig 26