Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Relevanta dokument
Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

Laplacetransform, poler och nollställen

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 4. Sammanfattning av föreläsning 3 Rotort Mer specifikationer Nollställen (om vi hinner)

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

Övningar i Reglerteknik

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

A

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

6. Stabilitet. 6. Stabilitet

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 2: Laplacetransformen

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner. 6. Stabilitet. 6.2 Poler och stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner

Reglerteknik I: F2. Överföringsfunktionen, poler och stabilitet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner. 6. Stabilitet. 6.2 Poler och stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Formalia. Reglerteknik, TSRT12. Föreläsning 1. Första föreläsningen. Vad är reglerteknik?

Övning 3. Introduktion. Repetition

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Från tidigare: Systemets poler (rötterna till kar. ekv.) påverkar egenskaperna hos diffekvationens lösning.

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Kort introduktion till Reglerteknik I

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Reglerteknik AK, FRTF05

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

Nyquistkriteriet. Henrik Sandberg. Extra material till Reglerteknik AK 19 maj 2014

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Reglerteknik AK. Tentamen kl

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

Föreläsning 8, Introduktion till tidsdiskret reglering, Z-transfomer, Överföringsfunktioner

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

Transkript:

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2 Sammanfattning av föreläsning 1 Lösningar till differentialekvationer Karakteristiska ekvationen Laplacetransformer Överföringsfunktioner Poler Stegsvarsspecifikationer

Sammanfattning av förra föreläsningen 2 w(t) r(t) Regulator u(t) System y(t) Återkoppling Konstruera en regulator (matematiskt uttryck datorkod) som beräknar styrsignalen u(t) så att systemet (enligt mätsignalen y(t)) beter sig som önskat (referenssignalen r(t)) trots störningar w(t)

Sammanfattning av förra föreläsningen 3 Öppen styrning: Regulatorn använder sig ej av utsignalen y(t) Sluten styrning: Regulatorn använder sig av utsignalen y(t) Återkoppling: ett annat namn på sluten styrning P-reglering: återkoppling med styrlagen u(t)=k(r(t)-y(t)) Modell: en matematisk beskrivning (differentialekvation) av ett system

Farthållaren från förra föreläsningen 4 Vi utvärderade farthållaren genom att lösa differentialekvationen och relatera till önskat beteende (snabbhet, stationärt fel, ) Reglerteknik handlar i princip om att ta fram, lösa, och analysera differentialekvationer samt dess lösningar! (vi kommer dock ta genvägar...)

Generella fallet 5 Ett reglersystem beskrivs, i denna kurs, med en differentialekvation i insignaler och utsignaler Vi kallar detta ett n:te ordningens system (n m, kallas propert system) koefficienterna a i och b i konstanta (linjär differentialekvation) u(t) och begynnelsevillkor givna Lösning ges av homogen+partikulär lösning

Karakteristiska ekvationen 6 Homogena lösningen ges av (antag enkla rötter) λ 1,, λ n är lösningar till den karakteristiska ekvationen Partikulära lösningen fås genom ansättning (dvs kvalificerad gissning)

Karakteristiska ekvationen 7 Det viktiga är inte den exakta lösningen (konstanter osv), utan det faktum att rötterna till karakteristiska ekvationen beskriver karaktären hos alla tänkbara lösningar. Vi studerar ett andra ordningens system drivet av ett steg (ett s.k stegsvar) Lösning av karakteristiska ekvationen och partikulärlösning ger

Karakteristiska ekvationen 8 Fall 1: λ 1 och λ 2 reella och negativa, t.ex λ 1 =-1 och λ 1 =-2 C 1 och C 2 fås från begynnelsevillkor

Karakteristiska ekvationen 9 Fall 1: λ 1 och λ 2 reella men en positiv, t.ex λ 1 =-1 och λ 1 =2

Karakteristiska ekvationen 10 Fall 1: λ 1 och λ 2 komplexa med negativ realdel

Karakteristiska ekvationen 11 Fall 1: λ 1 och λ 2 komplexa med positiv realdel

Karakteristiska ekvationen 12 Sammanfattning Lösningarnas karaktär bestäms av rötternas position i det komplexa talplanet imag(λ) real(λ) Alla rötter i vänstra halvplanet garanterar att y h (t) 0 (kallas stabilt) Någon rot i högra halvplanet leder till y h (t) (kallas instabilt) Komplexa rötter kan ge oscillationer

Karakteristiska ekvationen 13 Ett antal rötter i -1, samt ett antal komplexa -0.5±0.86i Mer behöver vi inte veta för att dra slutsatsen att utsignalen går mot 0, möjligtvis med lite oscillationer (om u(t) är 0)

Laplacetransform 14 Ett sätt att förenkla arbete med linjära differentialekvationer Beteckning: tidsfunktion (en signal): signaltransform: Definition:

Laplacetransform 15 Viktigaste räkneregler (sidan 232 i boken) Slutvärdesteoremet (om f(t) konvergerar)

Laplacetransform 16 Exempel: Laplacetransform av ett steg

Laplacetransform 17 Exempel: Farthållare med icke definierad styrsignal antag alla begynnelsevärden noll bryt ut Y(s)

Laplacetransform 18 I en beskrivning kallar vi G(s) systemets överföringsfunktion Definition: Poler till G(s) = rötter till nämnaren i G(s) = rötter till karakteristiska ekvationen Nollställen till G(s) = rötter till täljaren i G(s) Inom reglerteknik arbetar vi ofta med systemets överföringsfunktion, istället för de underliggande differentialekvationerna

Generella fallet 19 Generella fallet: Ett insignal-utsignalsamband transformeras till (antag att alla begynnelsevillkor är 0) Överföringsfunktionen från u till y blir sålunda

Specifikationer 20 Reglerteknikens kärna: Välj insignal så att utsignalen beter sig som önskat Vi behöver sätt att beskriva vad vi menar, specifikationer

Specifikationer 21 Regulator System r(t) Σ e(t) F u(t) G y(t) -1 Hur skall vi välja regulatorn F? (nästa föreläsning) Oftast ges specifikationer i form av krav på stabilitet samt respons på stegsvar i termer av snabbhet och svängighet. Vi vill relatera dessa specifikationer till reglersystemets överföringsfunktioner

Specifikationer 22 Stabilitet: Absolut viktigaste specifikationen! Definition 1: Ett system är insignal-utsignalstabilt om en begränsad insignal leder till en begränsad utsignal. Definition 2: Inversa Laplacetransformen av en överföringsfunktion kallas för viktsfunktionen Sats 2.1: Ett system är insignal-utsignalstabilt om och endast om viktsfunktionen uppfyller

Specifikationer 23 Sats 2.2: Ett system med proper (m<=n) överföringsfunktion G(s) är insignal-utsignalstabil om och endast om alla poler till G(s) has strikt negativa realdelar

Specifikationer 24 Snabbhet: Hur snabbt konvergerar lösningarna till slutvärdet Studera ett första ordningens system med en pol i Med ett steg som insignal (ett stegsvar) och begynnelsevärde noll blir lösningen Konstanten T kallas systemets tidskonstant och är inversen av G(s) pol Poler långt till vänster in i vänstra halvplanet ger liten tidskonstant vilket ger ett snabbt system

Specifikationer 25 Svängighet: Studera ett fjäder-dämparsystem y(t) y(t): Upphängningspunktens position [m] u(t): Kraft verkande i fäste [N] Dämpningskonstant α [Ns/m] Fjäderkonstant k [N/m] Upphängd massa m [kg] u(t)

Specifikationer 26 Svängighet: Studera ett normaliserat andra ordningens system Om relativa dämpningen ξ är mindre än 1 fås komplexa poler Med ett steg som insignal (ett stegsvar) och begynnelsevärde noll blir lösningen

Specifikationer 27

Specifikationer 28 Större ger ett snabbare system Mindre ger ett svängigare system Poltolkning: Poler längre bort från origo ger ett snabbare system. Poler relativt längre upp/ner i komplexa talplanet ger ett svängigare system

Specifikationer 29 y(t) u(t)

Sammanfattning 30 Sammanfattning av dagens föreläsning Vi modellerar system med linjära differentialekvationer. Lösningarna till differentialekvationerna ges av en summa exponentialfunktioner, framtagna via karakteristiska ekvationens rötter. Vi använder Laplacetransformer som ett verktyg för att hantera differentialekvationer (varför blir mycket mer tydligt nästa föreläsning). När vi Laplacetransformerat våra ekvationer får vi en överföringsfunktion, och denna kommer vi använda mycket. Specifikationer på ett stegsvar kan tolkas i termer av polernas position. Poler långt till vänster = snabbt, mycket komplexdel = svängigt

Sammanfattning 31 Viktiga begrepp Stegsvar: Utsignal när insignalen är ett steg. Används ofta (i teori och praktik) för att studera ett systems kvalitativa beteende. Överföringsfunktion: Transformsambandet mellan in- och utsignal. Poler: Rötterna till överföringsfunktionens nämnare. Innehåller mycket information om systemets egenskaper. Nollställen: Rötterna till överföringsfunktionens täljare. Stabil: Homogena lösningen går mot noll. Kräver att polerna är i vänstra halvplanet.