Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning

Relevanta dokument
Indikator 10 Drift och underhåll av GCM-vägar Johan Lindberg Trafikverket

Transportudvalget TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Vedlikeholdets effekt på syklisters sikkerhet

Samverkan för säker cykling

Drift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska. Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016

Disposition Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

Aktörssamverkan GNS Väg. Aktionsplan för säker vägtrafik Johan Lindberg,PLkvtv TMALL 0141 Presentation v 1.

SÅ ARBETAR ÖSTERGÖTLANDS KOMMUNER MED CYKELFRÅGOR

Säker cykling 2.0 Fortsatt arbete. GNS Väg 8 december Johan Lindberg, Trafikverket Helena Stigson, Folksam

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Har kommuner med hög kvalitet på drift och underhåll av gc-vägar mer nöjda medborgare och lägre skaderisk?

Kvalitet avseende gång- och cykelvägars vinterväghållning

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET

Antal omkomna i vägtrafiken,

Trafiksäkerhetsarbetet i.. kommun. DEL 1 Bakgrundsfakta

av en revision se ut?

Varför en översyn?

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Samverkan för säker cykel o mopedtrafik

Trafiksäkerhetsläget 2017

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Bedömningsmodell. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision

GNS 17 september. Lars Darin. Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling

Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Svar på motion - inför sopsaltning av gång- och cykelvägar

Cykelbokslut Falu kommun

Aktörssamverkan. Aktionsplan för säker vägtrafik GNS Väg Johan Lindberg. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Drift och underhåll för ökad gång- och cykeltrafik

Västerås stads Trafiksäkerhetsarbete. GNS, Stockholm

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 2 juni Johan Lindberg, Trafikverket

Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå?

Cykel nöjdhetsmätning

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Antal omkomna

Folksams undersökning av underhåll av cykelvägar i Tyresö

Erfarenhet av cykel.

Den här maskinen är fantastisk

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM Dnr: SBN 424:2016 Remissversion

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Kundundersökning Cykel

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM Dnr: SBN 2016/

Syfte, mål och utgångspunkter

Minnesanteckningar från GNS möte nr 134 den 26 mars hos Toyota i Sundbyberg

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Antal omkomna

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Erfarenhet av cykel.

Användning av cykel- och mopedhjälm 2018

GNS Väg tema DoU Cykelolyckor

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR


Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3

Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år Analysrapport, ver 0.9,

motorc för åren , version 1.0

Verksamhetsberättelse 2017 VO 11- Väghållning och park

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Nollvisionen från ide till verklighet. Roger Johansson

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Medborgarförslag - Skaffa en sopsaltare eller sopa undan gruset på halva cykelbanorna under vinterhalvåret

Sammanställning från Workshop 1 Etappmål 2020

Analysrapport Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 och Publikation 2012:124

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Verksamhetens beslutsunderlag (VBU) för sopsaltning

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Minnesanteckningar från GNS möte nr 132 den december 2011 på Victory hotell i Stockholm

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Cykelbokslut.

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Anmälan av ekonomisk uppföljning månad 11/2014

REGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken års återrapportering till Näringsdepartementet. GNS Väg Johan Lindberg

Leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken. - Hur går vi vidare? GNS Väg Johan Lindberg. TMALL 0141 Presentation v 1.

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Älvsala Vägförening. Kallelse och dagordning till ordinarie föreningsstämma

Cykeltrafikprogram för Umeå kommun

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Beslut. Förslag till kommunfullmäktige

Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4

Minnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Tidigare resonemang kring indikatorer

Transkript:

Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning Johan Lindberg Trafikverket 2014-10-13

Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-10-16

Ny bild av verkligheten - uppgifter från sjukhusens registrering (STRADA) 3 2014-10-16

Ny bild av verkligheten - uppgifter från sjukhusens registrering (STRADA) 4 2014-10-16

Allvarligt skadade cyklister 2007-2012 5 2014-10-16

10 indikatorer för en säker vägtrafik 1. Hastighetsefterlevnad, statligt vägnät 2. Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät 3. Nyktra förare 4. Bältesanvändning 5. Hjälmanvändning 6. Säkra personbilar 7. Säkra mc (ABS) 8. Säkra statliga vägar 9. Säkra gång-, cykel-, mopedpassager 10. Drift och underhåll av cykelvägar 6 2014-10-16

SvD den 21 september - Medialt fokus på frågan om drift och underhåll av cykelvägar Nationell och regional media Lokaltidningar Kommuner vill veta mer 7 2014-10-16

En jämförande studie om DoU av cykelvägar i de 60 största kommunerna januari 2014 SKOP genomförde telefonintervjuer med kommuner med 40.000 eller fler invånare. Avgränsning: endast prioriterade cykelvägar. barmarksunderhåll och vinterväghållning. 59 av 60 kommuner svarade! Resultat redovisades i april i en Analysrapport som finns på www.trafikverket.se/nollvisionen Ett indirekt mått på kvaliteten Bristande kunskap om effektsamband 8 2014-10-16

Utfall för indikator 10 Drift och underhåll av cykelvägar 15 % (9) av kommuner med 40.000 eller fler invånare utför drift och underhåll med god kvalitet för de cykelvägar som ges högst prioritet inom kommunens centralort/ huvudort. 36 % (21) av kommuner med 40.000 eller fler invånare utför drift och underhåll med mindre god kvalitet för de cykelvägar som ges högst prioritet inom kommunens centralort/ huvudort. Hur kom vi då fram till detta? 9 2014-10-16

Fördelning av poäng för standardkrav 12 p 27 % 20 p 45 % 12 p 27 % 10 2014-10-16

Exempel på poängfördelning - Vinterväghållning (max 20 poäng) Snö Startkriterium snöröjning: <3 cm= 2p (3 cm= 1p) Tidpunkt för färdigställande: kl 07.00 och tidigare= 2p Krav på moddplogning: JA= 1p Halka Kombiplogning: JA= 1p Halkbekämpning vid töväder JA= 1p Färdigställande inom max 3 tim= 4p (3-4 tim= 2p) Problempunkter listade JA= 1p åtgärdas JA= 1p 11 2014-10-16

Exempel på poängfördelning - Grus/lövsopning (max 12 poäng) Vinter Senast borttaget under 15 maj (norra Sverige) eller våren 15 april (övr. Sverige)= 1p Inget grus pga sopsaltning JA= 4 p Grovsopning vid barmark, Under våren JA= 2p Under vintern JA= 2p Barmark Grus/sand sopas JA= 1p Frekvens Minst var annan vecka= 1p Krav på lövsopning JA= 2p 12 2014-10-16

Exempel på poängfördelning - Barmarksunderhåll (max 12 poäng) Vägytan Maxdjup för hål gropar max 2 cm= 2p (3 cm= 1p) Åtgärdas inom 1 dygn= 2p (2-3 dygn= 1p) Maxbredd för sprickor 2 cm= 1p Åtgärdas inom 7 arbetsdygn= 1p Åtgärda ojämnheter JA= 1p Grävning i mark Krav på återställande JA= 1p Åtgärdas inom Snarast/inom 3veckor= 2p 13 2014-10-16

Exempel på poängfördelning - Kvalitetssäkring (max 20 poäng) Vinter Utföraren, egenkontroll JA= 1p Frekvens Varje tillfälle= 1p Beställaren, kvalitetskontroll JA= 1p Frekvens Varje tillfälle= 1p Driftmöten Minst var tredje vecka= 1p Barmark Utföraren, egenkontroll JA= 1p Frekvens Minst 2 ggr/v= 1p Beställaren, kvalitetskontroll JA= 1p Frekvens Var annan vecka= 1p Driftmöten Minst var tredje vecka= 1p 14 2014-10-16

Poängbedömning av fyra delområden Kvalitet Vinter Grus Barmark Poäng Kvalitet Nivå Antal kommuner Andel kommuner 0-4 3 13 22 % 5-9 2 36 61 % 10-14 det kommuner 1 10 som uppnår 17 % 15-20 1 0 0 % Inom varje delområde finns nivå 1 (högsta nivån) Poäng Vinter Nivå Antal kommuner Andel kommuner 0-4 3 15 25 % 5-9 2 31 53 % 10-14 1 10 17 % 15-20 1 3 5 % Bara en kommun har nivå 1 inom tre delområden, ingen inom alla fyra. Poäng Grus Nivå Antal kommuner Andel kommuner 0-2 3 27 46 % 3-5 2 31 53 % 6-7 1 1 2 % 8-12 0 0 0 % Det sker många bra saker! Alla kommuner kan bli Poäng Barmark Nivå Antal kommuner Andel kommuner 0-2 3 21 36 % 3-5 2 bättre! 30 51 % 6-7 1 7 12 % 8-12 1 1 2 % 15 2014-10-16

Sammanlagd poängfördelning Varje kommun kunde få maximalt 64 poäng Poängintervall Nivå Antal kommuner Andel kommuner 1-5 3 0 0 % 6-10 3 4 7 % 11-15 3 12 20 % 16-20 2 17 29 % 21-25 2 13 22 % 26-30 1 11 19 % 31-35 1 2 3 % 16 2014-10-16

Bedömning av kvaliteten ett indirekt mått på den verkliga kvaliteten Kvalitet Grundkrav Tilläggskrav God (grön) Mindre god (gul) Låg (röd) Nivå 1 för den totala poängsumman Nivå 1 eller nivå 2 för den totala poängsumman Nivå 2 för den totala poängsumman Alla fyra delområden ligger i nivå 1 eller 2 Något delområde ligger i nivå 1 ELLER alla fyra delområden ligger i nivå 1 eller 2 Ett eller flera delområden ligger i nivå 3 och inget delområde i nivå 1 Låg (röd) Nivå 3 för den totala poängsumman - 17 2014-10-16

Frågan om bättre DoU av cykelvägar är högaktuell i många kommuner! - Här exempel från Stockholm och Västerås 18 2014-10-16

Vad blir slutsatsen av denna kunskap? När en kommun planerar drift och underhåll bör man i högre grad utgå från cyklisters behov av säkerhet Rätt standardkrav - få bort halka, grus och gropar i rätt tid Rätt utfört bättre uppföljning och kontroll från både utförare och beställare Rätt finansiering - mer pengar till DoU av cykelvägar genom omprioritering av DoU-medel från bilvägnätet till cykelvägnätet och/eller ökade anslag 19 2014-10-16

Tack för mig! Synpunkter och frågor till: johan.lindberg@trafikverket.se 20 2014-10-16