Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med betydelse för attityder, förhållningssätt, prioriteringar och resursanvändning. Samordningsförbundet ska verka för att detta synsätt sprids och får genomslag i alla led hos samtliga myndigheter Samverkan är ett led i att förbättra vårt välfärdssystem Antagen av styrelsen i Samordningsförbundet Norra Bohuslän 2008-11-27 1
Innehåll: Inledning sida 2 Uppdrag sida 2 Organisation sida 2 Samarbetspartners sida 3 Synsätt sida 3 Vision sida 3 Finansiella mål sida 3 Målet med insatserna sida 4 Målgrupper sida 4 Insatser 2009 sida 4 Metod sida 4 Uppföljning/utvärdering sida 4 Budget sida 5 Ekonomisk kalkyl sida 6 Inledning Samordningsförbundet Norra Bohuslän bildades 1 april 2006. Förbundets parter är: Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Kommunerna, Strömstad, Tanum, Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Förbundets säte är i Tanum. Uppdrag Samordningsförbundet Norra Bohuslän, verkar med stöd av Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SFS 2003:1210). Finansiell samordning ersätter inte det arbete som myndigheterna har ansvar för utan ska bidra till att stödja fördjupa och utveckla befintligt samarbete. Organisation Styrelse Förbundet leds av en styrelse med 4 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Ordinarieledamöter kommer från de 4 parterna och de har var sin ersättare. Varje kommun utan ordinarie ledamot representeras av en ersättare. Ansvarig tjänsteman Förbundet har en ansvarig tjänsteman. De arbetsuppgifter som ansvarig tjänsteman har är: Leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar Ta fram underlag för styrelsens beslut Ansvara för styrelsens administrativa service Medverka vid utredningar/inventeringar/framtagning av förslag till samverkansaktiviteter i samarbete med Beredningsgruppen Stödja processen runt de insatser som Samordningsförbundet finansierar Aktivt stödja samverkan mellan samverkansparterna. (Träffa samtliga LLGgrupper och handläggargrupper inledningsvis och sedan delta efter behov) Uppföljning Informationsskyldighet, sprida kunskap om förbundet och inom förbundet. 2
Samarbetspartners LLG-grupper (lokala ledningsgrupper) Det finns 4 LLG-grupper (lokala ledningsgrupper) i området. En i varje kommun, förutom Strömstad och Tanum som har en gemensam. I LLG-grupperna sitter verksamhetsansvariga från de olika myndigheterna. Handläggargrupper Det finns en handläggargrupp i varje kommun, det är tjänstemän från de olika myndigheterna som träffas och har samråd kring individer som är aktuella hos flera parter. Beredningsgruppen Det finns en beredningsgrupp i området med representanter från de lokala ledningsgrupperna. Beredningsgruppen består av en representant från Försäkringskassan, en från Arbetsförmedlingen, en från Primärvården, en från Psykiatrin och en från varje kommun. Beredningsgruppen är en arbetsgrupp, som tillsammans med ansvarig tjänsteman arbetar fram förslag till verksamheter. De identifierar också hinder för samverkan och samarbete och medverkar för att hitta lösningar. I samband med vissa frågor bildas mindre arbetsgrupper. Styrelsen beslutar om vilka insatser Samordningsförbundet finansiera. Beredningsgruppen är en styrgrupp för de insatser som Samordningsförbundet finansierar. Synsätt Vår övertygelse är att alla människor aktivt vill bidrag till sin egen försörjning och bli en del av samhället. All rehabilitering sker utifrån individers behov och förmåga Individens aktiva medverkan eftersträvas De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar Vision Personer som är i behov av stöd från flera myndigheter, ska inte känna att det finns gränser. Samordningsförbundet ska inte ta över myndigheternas ansvar, utan fylla upp där det i dag brister, bygga broar mellan myndigheterna. Samordningsförbundet ska värna om bra befintliga verksamheter och bli komplettering till dessa. Samordningsförbundets insatser ska ses som en resurs och möjlighet, en naturlig del i det ordinarie arbetet Handläggarna hos samtliga myndigheter ska känna att samordningen är bättre än tidigare, att de har gemensam planering med samma synsätt och metoder för målgruppen Insatser som Samordningsförbundet finansierar och visar sig ge effekt och resultat, ska implementeras i ordinarie verksamheter Väl fungerande relation till arbetsgivarna i vårt område Finansiella mål Det övergripande finansiella målet är en budget i balans. Dessutom skall det egna kapitalet successivt minska för att inom 5 år omfatta högst 10 % av budgeterade medel. God ekonomisk hushållning återfinns i att Samordningsförbundet inte får sätta sig i skuld och att den finansiella insatsen bör motsvara det bidrag som förbundet i samråd med ägarna kommit överens om. 3
Målet med insatserna Minst % av deltagarna som får stöd via de insatser som Samordningsförbundet finansierar ska helt eller delvis ha egen försörjning efter 1 år Flödet av deltagare som får insatser som Samordningsförbundet finansierar ska vara minst, deltagare per år Målgrupper Personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd från flera myndigheter. Målgrupperna har ofta en kombination av medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade problem. Unga vuxna (20-29 år) som är aktuella eller återkommer hos flera myndigheter, som behöver extra stöd för att få förankring på arbetsmarknaden och saknar egen försörjning. Kvinnor i 35 50 års ålder, med oklara diagnoser Övriga personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd från flera myndigheter Insatserna ska koncentreras till de grupper som har ett tydligt behov av samordnade insatser och som har förutsättningar på arbetsmarknaden. Insatser 2009 Gemensamt utredningsteam, samt kommunvisa team som arbetar vidare med de individer som bedöms ha arbetsförmåga. Samordningsförbundet finansierar följande tjänster: 2,5 Coacher (ca 0,5/kommun) 1,5 Utredare 0,5 Sjukgymnast 0,5 Arbetsförmedlare 0,3 Försäkringskassahandläggare 0,5 Socialsekreterare (5 x 10%) 0,3 Psykolog Läkare vid behov Prövnings/träningsplatser på AME/ALE, 1 plats/kommun, med möjlighet till utökning Styrelsen fattar beslut om förändringar i insatserna och om varje enskild insats som Samordningsförbundet finansierar Metod Resurserna bildar både ett gemensamt utredningsteam och ett tvärprofessionellt team i varje kommun, med handläggare från samtliga myndigheter. Alla anvisningar till Finsamteamet, går via handläggargrupperna eller via avstämningsmöte mellan vården och Försäkringskassan Deltagarna skickas inte emellan myndigheterna. Deltagarna träffar en coach som är den samordnande länken. Deltagarna deltar i 4 veckors utredning om arbetsförmåga. Deltagarna har möjligheter till insatser från samtliga myndigheter, beroende på behov. Deltagarna har möjlighet till arbetsprövning/träning på Arbetslivs/marknadsenheterna i samtliga kommuner, samt på den öppna arbetsmarknaden. Uppföljning/Utvärdering Insatserna kommer kontinuerligt att avrapporteras till styrelsen. Finansiell samordning ska följas upp och utvärderas ur olika perspektiv både på lokal- och regional nivå. Utvärderingar ska fokusera på effekter för individ, organisation och samhälle. 4
Samordningsförbundet Norra Bohuslän, finansierar tillsammans med övriga förbund i Västra Götaland, en gemensam resursperson för uppföljningssystemet SUS (System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet). Det är ett webbaserat system för att följa upp effekterna av samverkan, både på individnivå, och ekonomiuppföljning av samverkansinsatser. Uppföljning sker även i DIS (deltagare i samverkan). Den uppföljningen ger ett bra underlag för att styrelsen skall kunna ta ansvar för det som krävs, dvs. att upprätthålla en tillräckligt hög intern kontroll av verksamheten. Fortsatt samarbete om utvärdering är planerad med Psykologiska Institutionen vid Göteborgs Universitet. Budget Samordningsförbundets verksamhet finansieras gemensamt av de fyra parterna. Budgeten för 2009 är 3,9 miljoner Försäkringskassan 25 % Länsarbetsnämnden 25 % Västra Götalandsregionen 25 % Kommunerna 25 % 3,9 miljoner 5
Ekonomisk kalkyl Överskottet 2006 blev 3 611 tkr och fördelades på de närmaste 3 åren Överskottet 2007 flyttades över till 2008 Överskott enligt prognos från delårsbokslut jan aug 2008 beräknas bli 650 tkr, det överförs till 2010 2007 (tkr) 2008 (tkr) 2009 (tkr) Finansiell ram 4000 4000 3900 Överskott från 2006 förstärker budgeten med 1 1950 1 5 5950 5000 Insatser: Personalkostnader, lön inkl. avgifter Övrigt (lokaler, resor, data, telefoner utbildning, handledning mm) Prövnings/Träningsplatser Avtal med Vården om läkartjänster Övrigt Ansvarig Tjänsteman lön ink.avgifter Övrigt (lokaler, resor, data, telefoner utbildning, handledning mm) Övriga overheadkostnader Styrelse 6 möte/år + 2 träffar/år med beredningsgruppen och presidiet 10 möte/år arvoden och förlorad arbetsinkomst inkomst resor, traktamente mm övrigt 4175 570 53 12 635 15 10 125 3700 660 500 20 4880 615 41 12 668 35 10 145 2900 617 250 3867 6 46 12 688 110 60 170 Köp av ekonomiadministration Utvärdering Utbildning/konferens (gemensamt) Revision SUS Övrigt gemensamt med Vg regionens förbund Övriga omkostnader 25 10 0 0 165 60 7 257 85 20 60 80 15 15 275 Lysekil 2008-11-27 Per Arne Brink Ordförande Kenneth Hansson Vice ordförande Gudrun Emilsdottir Ansvarig tjänsteman 6