Uppföljningsrapport 3 2016 - Bilaga: Systematiskt kvalitetsarbete Utbildning SDN Örgryte-Härlanda
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Systematiskt kvalitetsarbete Formerna för uppföljning av resultat och måluppfyllelse... 4 3 Systematiskt kvalitetsarbete Analys och bedömning av utvecklingsbehov... 8 3.1 Förskola... 8 3.2 Fritidshem... 12 3.3 Grundskola och förskoleklass... 13 3.4 Grundsärskola... 20 3.5 Stadsgemensamma verksamheter... 21 4 Fördjupningsområde 2016: Inflytande och skolplikt... 22 4.1 Inflytande... 22 4.2 Skolplikt... 23 2
1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uppföljningen av formerna för det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur långt skolorna och stadsdelarna har kommit i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljningen av innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur skolorna utvecklas och vilka utvecklingsområden som finns. 3
2 Systematiskt kvalitetsarbete. Formerna för uppföljning av resultat och måluppfyllelse Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. (Skollagen kapitel 4) Förvaltningens beskrivning, analys och slutsatser Mål: Central förvaltning och samtliga förskole- och skolenheter följer upp verksamheten, dokumenterar, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen på ett systematiskt och kontinuerligt sätt och utifrån det planeras och utvecklas utbildningen. Ledningen, personalen, barn och elever samt vårdnadshavare bidrar alla med synpunkter och underlag som synliggör kvaliteten. Vår vision är en utbildning som ger alla barn möjlighet att forma och verka i morgondagens samhälle. Stadens förhållningssätt: Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för - Vi bryr oss - Vi arbetar tillsammans - Vi tänker nytt. Förskolechef/rektor och områdeschef (OC) dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet genom nulägesanalys, verksamhetsplan och verksamhetsuppföljningsmöten (VUM). Det finns ett kontinuerligt flöde av planering, uppföljning och utveckling. För att utveckla och stödja rektor/förskolechef i att leda pedagogisk verksamhet förs kontinuerliga samtal, kvalitetsdialog, med områdeschef. Kvalitetsdialogen dokumenteras genom en gemensamt utformad uppdragsbeskrivning som bygger på kvalitetsdialogen och identifierade prioriterade utvecklingsområden utifrån verksamhetens nulägesanalys. Uppdragsbeskrivningen ligger till grund för nästa verksamhetsplan. Utvecklingssamtal mellan OC och förskolechef/rektor förs med fokus på det pedagogiska ledarskapet, systematiskt kvalitetsarbete, kompensatoriskt uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutvecklingsbehov. Lönesamtal mellan OC och förskolechef/rektor utgår ifrån stadens ledarskapskriterier samt en uppföljning av uppdragsbeskrivningen. Verksamhetsuppföljningsmöten (VUM) sker kontinuerligt där OC, SC och förskolechefer/rektorer tillsammans följer upp och analyserar de nationella målen för respektive verksamhet. Fokus ligger i att stödja varandra och samordna insatser genom det kollegiala lärandet, att stödja förskolechef/rektor i enhetens kvalitetsarbete, och att förse huvudman med underlag. Dessa områden följs också upp av förvaltningsledningen genom samtal med OC. 4
Uppföljning av Örgryte-Härlandas (huvudmannens) arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen utifrån "Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet" (Skolverket) Örgryte-Härlandas styrning och ledning av kvalitetsarbetet Systemstödet för planering, rapportering och uppföljning har anpassats så att verksamhetsplaneringen ska vara så enkelt som möjligt, utgå från läroplanens mål och vara i samklang med läsåret. En stor del av uppföljningen sker muntligt på verksamhetsuppföljningsmöten, vilket främjar det kollegiala lärandet. Örgryte-Härlandas dokumentation av kvalitetsarbetet För förskola och grundskola finns det omfattande dokumentation från lärsamtal, enkäter, internkontroll, statistik samt granskning av särskilt identifierade områden som synliggör verksamheterna. För verksamhetsformerna förskoleklass, fritidshem och grundsärskola är dokumentationen inte lika omfattande och behöver utvecklas för att kunna utgöra en grund för Örgryte-Härlandas arbete med att följa upp och utveckla verksamheterna. För att möjliggöra en mer övergripande dokumentation behöver vi inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola utveckla indikatorer/mått för att beskriva och mäta utveckling. En dialog har startat runt att föra in dokumentation från dygnet - runt verksamheten och dagbarnvårdare. Under läsåret 2016-17 kommer förskolan och fritidshemmen att inleda olika självskattningar. Göteborgs stad har ett utvecklingsprojekt för nyckeltal inom grundskolan. Om och när projektet blir en del av det ordinarie kvalitetsarbetet kommer det att ge ökade möjligheter för huvudman och grundskolor att göra fördjupade analyser. Örgryte-Härlandas uppföljning av resultat och måluppfyllelsen Uppföljningen av resultat och måluppfyllelse sker i huvudsak genom verksamhetsuppföljningsmöten (VUM). Rapportering sker också till Kommunfullmäktige genom stadens ordinarie uppföljningssystem. Genom internkontroll utvärderas de områden som är särskilt definierade av kommunen och stadsdelen. Örgryte-Härlandas analys och utveckling av utbildningen Analys för den samlade verksamheten sker med stöd av den dokumentation som finns tillgänglig i form av enkäter, betyg, självskattning, revisionsrapport(er) och så vidare. I Kvalitetsdialogen samtalar områdeschef med förskolechef/rektor om enheternas måluppfyllelse och identifierar utvecklingsområden. Områdeschef identifierar övergripande utvecklingsbehov och beslutar om insatser. Underlagen för analys i form av resultat i realtid, mer utvecklade former av verksamhetsbeskrivningar och mätningar behöver utvecklas för att Örgryte-Härlanda ska kunna analysera och besluta om utvecklingsinsatser på ett bättre sätt än vad som är möjligt idag. Örgryte-Härlandas och genomförande av utbildningen I områdeschefernas verksamhetsplaner finns målsättningar, prioriteringar och beskrivningar av hur utvecklingsarbetet för de olika verksamhetsformerna inom sektor utbildning ser ut. Värdera och analysera hur väl Örgryte-Härlanda har lyckats att planera, följa upp och utveckla utbildningen samt hur huvudmannen planerar att utveckla formerna. Det skiljer sig mellan de olika verksamhetsformerna i vilken mån Örgryte-Härlanda lyckas följa upp och utveckla verksamheterna. 5
Förskolan, Det finns ett flerårigt väl dokumenterat utvecklingsarbete som ger en god grund för uppföljning, analyser och beslut om utvecklingsinsatser. Något som är problematiskt för att genomföra beslutade insatser är de särskilda förutsättningar som råder för verksamheten. De ekonomiska ramarna begränsar möjligheterna att arbeta med gruppernas storlek och sammansättning. Osäkerheten vad det gäller lokaler, både i form av placering och volym, skapar problem för en långsiktig planering av verksamheten. Svårigheten att rekrytera utbildad personal och vikarier begränsar möjligheterna att arbeta med kvalitetsutveckling. Förskoleklassen, Är för många huvudmän i Sverige en verksamhetsform som uppmärksammas i liten utsträckning. I Örgryte-Härlanda har det över tid saknats fokus på förskoleklassen, dess målsättningar, förutsättningar och resultat. Inom stadsdelen behöver vi bättre uppmärksamma, diskutera och sätta mål för förskoleklassen så att den får förutsättningar att bli den brygga mellan förskolan och grundskolan som den är tänkt att vara. Detta är ett utvecklingsområde för stadsdelen. Fritidshemmet, Under två år har fritidshemmet uppmärksammats av både Göteborgs stad, Örgryte-Härlanda och på respektive enhet. Det har inneburit att det finns något fler och tydligare mål för fritidshemmet i verksamhetsplanerna på områdes- och skolnivå. Ett exempel är att alla fritidshem under läsåret 2016-17 kommer att göra en självskattning enligt Skolverkets BRUK vad det gäller elevernas delaktighet och inflytande. Detta ska förutom att ge eleverna bättre förutsättningar för sin delaktighet och inflytande, ge modeller och metoder för hur detta ska kunna göras för att senare kunna användas inom andra verksamhetsformer inom utbildningssektorn. Grundskolan, Göteborgs stad saknar system för att skolor och förvaltningar ska kunna ta del av resultat i realtid. Stadsdelen och skolorna är hänvisade till sammanställningar som görs av staden och Skolverket. Detta begränsar möjligheten till att analysera resultat, både i form av förseningar i tid och hur resultaten kan brytas ned. Även inom grundskolan finns det förutsättningar som begränsar möjligheten till utveckling. Den ekonomiska ramen inom Örgryte-Härlanda räcker i princip till ett minimalt utlägg av undervisningstid enligt timplanen, huvudsakligen i helklass. Därmed saknas i huvudsak möjlighet i stadsdelen att arbeta kompensatoriskt. Ett exempel är att kunna möta ett uttalat behov på några skolor att arbeta väsentligt mer med språkutvecklande undervisning och svenska som andraspråk. Vilket enligt skolornas analys väsentligt skulle påverka resultaten. Grundsärskola, Två av lärarna på grundsärskolan har under året fått möjlighet till fortbildning på Göteborgs universitet. Det har redan och förväntas få än mer betydelse för metodiken för det systematiska kvalitetsarbetet vad det gäller det pedagogiska arbetet på grundsärskolan. Utvecklingsområden för 2017 Utveckling av indikatorer/mått för att mäta förskolans, förskoleklass, fritidshem och grundsärskolans kvalitet. Återkoppling av huvudmannens analys till personal och förskolechef/rektor. Ange i verksamhetsplaneringen vilka förutsättningar som behövs på kort och lång sikt. Systematiska former för att säkerställa att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Stödja förskolechef/rektor i analysen av verksamhetens måluppfyllelse. 6
Stödja skolorna med underlag för analys av resultat. Vidareutveckla skolornas systematiska elevhälsoarbete. 7
3 Systematiskt kvalitetsarbete. Analys och bedömning av utvecklingsbehov 3.1 Förskola 2 Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. 8 Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö (Skollagen 8 kapitlet) Förvaltningens analys och slutsatser Brukarenkäter Urvalet i brukarenkäten för Örgryte-Härlandas förskolor var under år 2015 i antal 2045 st., varav 55 % har svarat på enkäten, en ökad svarsfrekvens sedan 2014 med 8 % (47 %). Omkring 80 % av dessa inkom via webbsvar. Totalt i staden har 51 % svarat på enkäten. Även i resultatet befinner sig Örgryte-Härlanda strax över stadens resultat. Resultat pekar på att vårdnadshavare är mer insatta i huruvida förskolan är rolig trygg och lärorik samt att barnen ska tas väl omhand än vad det gäller förskolans arbete med ämnesområden som matematik, natur och teknik. Orsakerna till detta kan vara flera och en analys är att förskolan arbetar med matematik, natur och teknik i sitt vardagsarbete men behöver bli bättre på att framhålla det för vårdnadshavare. Barngruppernas sammansättning och storlek Arbetet med att anpassa barngruppernas storlek pågår i allra högsta grad genom samarbete mellan flera aktörer. Faktorer som brist på lokaler, byggnation, evakuering och ekonomiska resurser påverkar och försvårar arbetet. En handlingsplan för förskolans lokalbehov och minskning av barngruppernas storlek har i budget 2016 på uppdrag av stadsdelsnämnden arbetats fram och presenterades för nämnd i juni 2016. Den politiska målsättningen med att minska barngruppernas storlek kan inte uppnås utan en utökning av förskolans ram, samt ökad tillgång till lokaler. 2016 års budget gav inte utrymme för att minska barngruppernas storlek. Stadsdelen har sökt stadsbidrag för att minska barngrupperna i förskolan. Bidraget ska användas till insatser i förskolan som syftar till att minska eller motverka en ökning av barngruppernas storlek. Örgryte-Härlanda sökte och beviljades 2015-16 statsbidrag för 32 platser, statsbidraget är ca ¼ av den faktiska kostnaden/plats. Redovisning sker till skolverket som gör en bedömning om bidraget som gått ut beviljas. Bedömningen för 2015 års bidrag är ännu inte klar. 2016-17 ansökte och beviljades Örgryte-Härlanda statsbidrag för 65 platser. Redovisning sker under 2017. Dygnetrunt- verksamheten består idag av 23-25 platser varav 8 platser är tillsatta av skolbarn. En möjlighet att utöka verksamheten skulle innebära att fler barn som står i kö till Dygnet runt verksamheten får plats. Lokal finns i anslutning till nuvarande verksamhet, men de ekonomiska förutsättningarna saknas. 8
Särskilda satsningar Medarbetarna erbjuds fortbildning i TAKK (tecken som stöd), ett arbetssätt som gynnar barnens språkutveckling. Språksatsningen utgår från stadens råd för hur förskolan kan säkerställa alla barns rätt till en språkutvecklande lärmiljö samt identifiera barn med kommunikationssvårigheter. Personalens kunskaper om att arbeta språkutvecklande har höjts, och deras förhållningssätt till barnen har utvecklats i linje med det språkutvecklande arbetssättet. Vårdnadshavare bjuds in till ABC-föräldrastöd (Alla Barn i Centrum), specialpedagogerna leder träffarna och fler gruppledare utbildas internt. ABC baseras på forskning och är framtagen av Folkhälsoinstitutet för att stödja föräldrar att stärka relationen i familjen och främja barnens självkänsla. Under året har 67 vårdnadshavare deltagit och sedan starten 2014 har totalt 137 vårdnadshavare deltagit. Insatsen är en viktig del av det främjande arbetet inom stadsdelens Barn- och ungdomsplan. IKT används aktivt i lärandeprocesser och blir ett alltmer integrerat och självklart verktyg för att stödja barns lärande och även ett sätt att följa med i den samhällsutveckling som sker. Kompetensen och intresset varierar kraftigt bland medarbetarna. Det påverkar barnens möjligheter att få ta del av det snabbt växande ämnet i förskolan och samhället. Flera enheter har kommit långt i arbetet med att bygga upp kommunikation via Hjärntorget som komplement till den dagliga dialogen med vårdnadshavare. Leken som lärande arena har aktualiserats genom utvärderingar och signaler från medarbetare och förskolechefer. Under en tid tillbaka har fokus varit på att öka den teoretiska kompetensen hos förskolans medarbetare. Ett intresse för att fokusera på mer praktiskt arbete och titta mer på lärandet i leken är en naturlig reaktion. Det kan efter utvärdering bli aktuellt i kommande lärsamtal. En viktig del är dock att inte tappa teorierna utan låta leken vila på en vetenskaplig grund som kopplas ihop med övriga delar i förskolans läroplan. Förskolechefer och medarbetare Beslut om förskolornas ökade öppettid påverkar barnens vistelsetid och försvårar schemaläggningen då bemanningen inte alltid räcker till. Kompetenshöjande utbildning har genomförts för att stärka strategisk schemaläggning. Implementering av ett nytt program och digitalt verktyg, som förenklar schemaläggning, mätning av volym och faktisk närvaro i barngrupperna planeras. Implementeringen sker genom en pilotstudie i några av stadsdelens enheter under 2017-2018. Ett nytt förebyggande arbetssätt har inletts i form av ett nära samarbete mellan specialpedagoger och förskolechef. Ett aktivt arbete pågår med att stärka och skapa bättre förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet. Förskolecheferna är indelade i team med gemensam administration vilket möjliggör ett ökat utbyte och kollegial handledning i vardagen. Fördelningen i teamen behöver bearbetas för att förbättra förutsättningarna ytterligare. Två team har under året flyttat in till nya lokaler och ett team saknar ännu kontorslokaler. Alla förskolechefer deltar i områdets pedagogiska forum där pedagogiska frågor kopplat till forskning och litteratur bearbetas. Arbete pågår med att stärka förskolechefens systematiska kvalitetsarbete, vilket sker genom att förtydliga de redskap och verktyg som redan finns. 9
. Alla medarbetare organiseras i kontinuerliga lärgrupper för att delta i lärsamtal på enheten. En förskollärare utses som lärledare, håller i lärsamtalet, representerar enheten på stadsdelens lärledarforum och deltar också på områdets pedagogiska forum. Två lärledare representerar lärledarforum i utvecklingsgruppen som fungerar som en styrgrupp för utvecklingsorganisationen. Uppföljningar, analyser och planerade utvecklingsområden bearbetas i flera led. Resultat av lärledarforums terminsutvärdering som bygger på enheternas resultat blir kommande års utvecklingsområde och lyfts fram som mål i förskolans verksamhetsplan. Forskare vid Göteborgs universitet K. Rönnerman har under 2015-2016 intresserat sig för område förskolas utvecklingsorganisation. Forskningsresultatet presenteras i en rapport Fångad av praktiken: skolutveckling genom partnerskap. Rönnerman beskriver organisationen och analyserar densamma. Följande stycken är hämtade ur rapporten. En struktur finns där alla ledare träffas och tar del av varandras erfarenheter i de olika grupperna och det finns ett flöde mellan nivåerna. Den sista länken i kvalitetsarbetet är arbetslaget och hur arbetslaget och innehållet från lärgrupperna omsätts i arbetslaget diskussioner och handling för barns lärande och utveckling I stadsdelens arbete med hur kvalitetsarbetet organiserats tas det statliga dokumenten om hand och transformeras till lokala dokument i SKA-materialet. På samma sätt visar analyserna att det som sker i arbetslaget och vad som framkommer i lärgrupp återförs till utvecklingsgruppen och områdets pedagogiska forum i stadsdelen. Genom organisationen med lärledare har också en kompetens utvecklats hos en grupp medarbetare i form av ett mellanledarskap vilket stärker kvalitetsarbetet i stadsdelen genom att involvera förskollärarna i ansvaret för kvalitetsarbetet i enlighet med läroplanen och skollagen Utifrån denna rapport i kombination med de utvärderingar som finns från lärledarforum behöver fokus läggas på att tydliggöra tid för arbetslaget att förbereda sig. Samt på formatering av lärgrupp inom enheten för att öka möjligheten för arbetslaget att bearbeta innehållet från lärgruppsamtalet tillsammans. Analyserna i arbetet behöver förbättras på flera nivåer för att tydligt lyfta fram de utvecklingsområden som kan stärka kvaliteten i verksamheten. Organisationen ger förutsättningar till en ökad delaktighet och möjlighet att påverka verksamheten på flera nivåer. För medarbetarna finns många arenor för inflytande och delaktighet genom olika 10
arbetsgrupper, APT, medarbetarenkäten och utvecklingsorganisationen. Det som framkommer mest från medarbetarna är behovet av minskat antal barn i grupperna. Det finns också önskemål om handledning och närhet till chef för att klara av sitt uppdrag och kunna arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet, få ut planerings-, reflektionsoch uppföljningstid. Samt behov av ett schema som gynnar en bra balans mellan arbetsbelastning och återhämtning. Bemanning Jämfört med staden i övrigt är andelen förskollärare hög. Stadsdelens satsning på en strategisk bemanningsenhet har underlättat förskolechefernas rekryteringsarbete. Ett pilotprojekt för rekrytering via sociala medier, i form av videoannonsering, har startats på initiativ av områdeschef, förskolechef, verksamhetsutvecklare och kommunikatör i samarbete med strategisk rekrytering. Verksamheten har under lång tid haft svårigheter med tillsättning av vikarier, när behovet av vikarier är som störst är läget akut. Vikariebristen sliter på personalen och minskar möjligheterna att genomföra planerad verksamhet. Planeringstiden påverkas negativt och försvårar arbetet att följa dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet. I Örgryte-Härlanda har sjukfrånvaron bland medarbetarna inom område förskola varit högre än i övriga förvaltningen under en längre tid, med en markant ökning från 2014 till 2015. Analys av sjukfrånvaron med fokus på att finna friskfaktorer har genomförts av områdeschef i samarbete med HR och verksamhetssekreterare. Uppdraget initierades på Lokal samverkansgrupp (LSG) i oktober 2015. En sammanfattande rapport har tagits fram där vikariesituationen, personalomsättningen och ökad arbetsbelastning är nyckelfaktorer för den höga sjukfrånvaron. Ett fortsatt arbete med att ta fram handlingsplaner på respektive förskola pågår. Resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodellen grundar sig på en grundnivå på 18 barn och tre pedagoger och i systemet ingår att förskolechef får mer resurser för barn i åldern 1-3 år, föräldralediga barn räknas som en halv plats. Detta möjliggör full behovstäckning. Fyra förskolor får extra resurser på grund av befolkningens socioekonomiska bakgrund. Förskolor som behöver resurser för barn med särskilda behov kan ansöka om centrala medel hos områdeschef som då gör en prioritering. Det blir allt fler barn med särskilda behov. Enheter som inte har fulla grupper behöver anpassa sin verksamhet, vilket inte alla enheter har lyckats med. Omställningen och omfördelning av personalen har tagit för lång tid för att få ekonomin i balans. Utvecklingsområden för 2017 Inkomstkontroll av vårdnadshavare med försörjningsstöd, i samarbete med IFO för att klara den starka sekretessen. Marknadsföring av den kommunala förskolan. Personalens tid för planering och reflektion. Kompetens för att arbeta med barn i behov av stöd, flerspråkighet, nyanlända 11
barn. Anpassa organisationen till längre öppettider och barnens vistelsetid. Bemanningsplanering och vikarietillsättning. Stöd till förskolechefer vid om/nybyggnationer. Fortsatt arbete med förskolechefsteamens sammansättning, lokal för ett av teamen saknas. Områdesorganisation. Handlingsplaner på enhetsnivå gällande den höga sjukfrånvaron. Analys av Dygnet runt verksamheten för att möjliggöra utbyggnad. Enheternas resursfördelningsredovisning till OC, enheter som tilldelas extra medel för barn med behov av stöd och socioekonomiska medel. Barngruppernas storlek och sammansättning. 3.2 Fritidshem 2 Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skollagen 14 kapitlet) Förvaltningens analys och slutsatser Måluppfyllelse Under 2015-16 genomfördes tillsammans med staden ett utvecklingsarbete med inriktning på rektors ledning av fritidshemmen. Parallellt har Örgryte-Härlandas fritidshemsnätverk förändrat sitt arbete för att det ska ligga i linje med utvecklingsarbetet för rektorerna. Under höstterminen 2016 har alla skolor i stadsdelen tydligare målsättningar för sina fritidshem. Målsättningarna ser olika ut för skolorna då deras organisation och förutsättningar skiljer sig åt väsentligt. Under läsåret 2016-17 kommer samtliga fritidshem att göra självskattningar för elevernas delaktighet och inflytande. Skolverkets BRUK kommer att användas som verktyg. Planen är att fritidshemmen genom att pröva BRUK ska vara piloter inom skolområdet för hur vi kan beskriva elevernas uppfattning om sitt inflytande och sin delaktighet. Flera fritidshem arbetar med att organisera om sin verksamhet för att bättre möjliggöra för eleverna att välja aktiviteter utifrån intresse och lust. Detta sker främst på de större fritidshemmen där en samordning mellan avdelningarna skapar möjligheter för flera olika aktiviteter på eftermiddagarna. På flera enheter utvecklar fritidshemspersonalen skolans rastaktiviteter för att de ska ha ett tydligare pedagogiskt innehåll. Arbetet är en del av skolornas förebyggande arbete och har som målsättning att eleverna ska uppleva sin dag på skolan som en helhet. I stadsdelen har det tidigare inte funnits ett erbjudande om fritids för elever i årskurs 4-6. Den verksamheten utvecklas nu på flera skolor och efterfrågan bland föräldrar är hög. Stadsdelens bidragsnivåer för denna verksamhet är lägre än de kostnader som enheterna har. 12
Analys Det arbete som görs på enheterna ökar tydligt fritidshemmens kompletterande uppdrag. Genom det arbete som kommer att göras med BRUK är förvaltningens bedömning att det kommer att leda till ett bättre erbjudande av aktiviteter på fritishemmen som i förlängningen kommer att göra att eleverna upplever tiden på fritidshemmet som än mer meningsfull. Utvecklingsområden för 2017 Enheterna fortsätter sitt utvecklingsarbete med målsättningarna för fritidshemmet. Utveckla beskrivningarna av hur fritidshemmen uppnår och svarar upp på de målsättningar som finns för fritidshemmet. Arbetet med BRUK och elevinflytande är ett första steg. Arbetet med fritidshemspersonalens ansvar för skolornas raster utvecklas och sprids till fler enheter. 3.3 Grundskola och förskoleklass 2 Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skollagen 9 kapitlet) 2 Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Skollagen 10 kapitlet) Förvaltningens analys och slutsatser Inledning Örgryte-Härlandas skolor är populära bland stadsdelens elever och vårdnadshavare. Det är en mycket hög andel elever som väljer stadsdelens skolor framför fristående alternativ. Stadsdelen har en hög behörighet bland lärarna och de bedriver en undervisning som är bra. Förskoleklass Överlämningsrutinerna från förskolan har utvecklats påtagligt till det bättre under läsåren 2014/15 och 2015/16. Förvaltningens bedömning är att det generellt finns ett bra arbete kring överlämningar i stadsdelen. Rektorer och förskolechefer träffas kontinuerligt under läsåret för att fortsatt följa upp och utveckla rutinerna för överlämning. De flesta skolorna i stadsdelen har verksamhetsplaner som beskriver målsättningarna för hela skolan utan att specificera vilken roll som förskoleklassen har på skolan. Detta är något som förenar stadsdelens skolor med övriga skolsverige. Det avspeglas också i de måldokument kring förskoleklassen som finns på både staden - och stadsdelsnivå. De är allmänt skrivna och efterfrågar inte en specifik roll för året mellan förskolan och grundskolan, förskoleklassens verksamhet. 13
I Örgryte-Härlanda finns ett allmänt behov av att diskutera förskoleklassens roll och funktion längs hela styrkedjan. Förvaltningen behöver tillsammans med nämnd och utbildningsutskott ta fram strategier för hur enheterna kan stödjas i sitt arbete att lyfta fram, tydliggöra, mäta och följa upp förskoleklassens verksamhet. Detta så att förskoleklasserna i stadsdelen kan vara den brygga mellan förskolans lek och grundskolans mer formella lärande som förskoleklassens styrdokument beskriver att förskoleklassen ska vara. Betygsresultat analys Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Åk 9 2016 Kålltorpskolan Kålltorpskolan har en flerårigt hög nivå för både betygs- och behörighetsresultat i årskurs 9. Trenden har varit något stigande de senaste åren där 2016 års resultat var något högre än tidigare år. Skolan har under de senaste åren medvetet arbetat med att öka studiero på skolan vilket är en av anledningarna till de förbättrade resultaten. Skolans LOTS-verksamhet har varit en viktig del i det arbetet. I LOTS-verksamheten finns personer som arbetar motiverande med de elever som upplever skolan som särskilt utmanande och behöver extra vuxenstöd och temporära alternativ till klassrumsundervisningen. De nior som lämnade 2016 har haft goda resultat genom hela sin skoltid vilket också är en delförklaring till att årets resultat var lite extra bra. Det är sannolikt att nästa års resultat kan bli något lägre än 2016, men det ska då inte ses som ett trendbrott utan som en naturlig svängning mellan år. Kärralundsskolan 2016 års resultat ligger i linje med tidigare år. Skolan har en konstant hög nivå under flera år, både vad det gäller betyg- och behörighetsresultat. I 2016 års resultat finns en större skillnad mellan flickor och pojkar än vad som är vanligt på skolan, något som skolan uppmärksammat och arbetat med. En faktor som påverkar betygen i NO-ämnena är, enligt skolans analys, elevernas förmåga att laborera. Skolan behöver träna eleverna mer i att laborera. Ett stort problem är att skolan har laboration i helklass då lokalsituationen inte möjliggör halvklassundervisning. Lundenskolan 2016 års resultat ligger högre än 2015 men i nivå med vad skolan haft under en längre tid. Vanligt för skolan är att det skiljer mycket mellan enskilda år i resultat. Skolan har 14
inlett ett utvecklingsarbete med det kollegiala utbytet som grund. Målsättningen är att eleverna ska uppfatta undervisningen som mer sammanhållen och att det ska ge en positiv trend för skolans betyg- och behörighetsresultat de närmaste åren. Skolans arbete med PRIO är en grundbult i detta arbete. PRIO är det utvecklingskoncept som tagits fram av SKL tillsammans med McKinsey och använts av Stockholms stad. Torpaskolan Skolan hade något lägre resultat för betyg och behörighet 2016. Det beror till stor del på att avgångsklasserna har haft en besvärlig högstadieperiod med både oro i grupperna och lärare utan behörighet. Stora arbetsinsatser har gjorts under flera år. Det påverkade elevernas upplevelse av trygghet på skolan på ett positivt sätt men gjorde inte att skolan kunde nå sin normala nivå för genomsnittligt meritvärde. Framöver ser rektor en stor risk att skolans resultat inte kommer att utvecklas positivt. Många av skolans elever har stora behov av både språkutvecklande undervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Rektor bedömer att behoven är större än vad som är möjligt att åstadkomma med nuvarande ekonomiska ram. Att kunna ge eleverna ett adekvat språkstöd är avgörande för deras möjlighet att kunna tillgodogöra sig undervisningen i alla ämnen. Detta tillsammans med att skolan haft svårt att få behöriga lärare i alla ämnen är avgörande för hur betygs- och behörighetsresultaten kommer att utvecklas framöver. Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Åk 6 2016 Det genomsnittliga resultatet för skolorna i Örgryte-Härlanda ligger över genomsnittet för Göteborg. Resultaten för 2016 är för några skolor något lägre än 2015 och i något fall högre. Flera av skillnaderna ligger inom den normala variationen mellan år. Skolorna har i några fall få elever i årskurs 6 vilket gör att enskilda elevers resultat kan ha stor påverkan i procent. På alla skolor genomförs ett analysarbete för att undersöka vilka undervisningsfaktorer som påverkat resultaten inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. Resursfördelning Örgryte-Härlandas resursfördelningsmodell har utvecklats inför läsåret 2016-17, vilket gjort att de skolor som har större pedagogiska utmaningar utifrån socioekonomiska faktorer fått en något större ökning av den ekonomiska ramtilldelningen jämfört med andra skolor. Totalt är dock de resurser som stadsdelen fördelar till skolan av en sådan omfattning att de räcker till ett utlägg av timmar som precis motsvarar elevernas garanterade undervisningstid. Det gör att skillnaderna i resurstilldelning mellan skolorna är små samtidigt som möjligheten till en ökad omfördelning är marginell. I stadsdelen har vi generellt stora undervisningsgrupper och vi har exempel på skolor som har NO-laborationer i helklass. 15
För att kunna möta de behov, som flera av skolorna i stadsdelen har utifrån socioekonomiska faktorer, behöver Örgryte-Härlanda öka möjligheten att differentiera den ekonomiska resursfördelningen. Normer och värden Förebyggande och hälsofrämjande Elevhälsoteamen på stadsdelens skolor har under läsåret 2015-16 flyttat fokus för sitt arbete, från att i huvudsak vara åtgärdande till att i större utsträckning vara både förebyggande och hälsofrämjande. Förändringen på inriktningen har varit parallell med stadsdelens utbildning för alla elevhälsor och med fokus i rektorsgruppen på ledning av elevhälsan. Det förebyggande arbetet kommer successivt att bli tydligare och märkas bland eleverna på skolorna. Det finns redan indikatorer på enskilda skolor som visar att eleverna uttrycker att situationer i undervisning och raster förbättrats men troligtvis kommer det att finnas mer mätbara resultat under 2017 och 2018. Arbete mot kränkande behandling Arbetet mot kränkande behandling är prioriterat på skolorna i Örgryte-Härlanda. I olika elevenkäter som skolorna använder uppger eleverna att de trivs, att de finns vuxna att vända sig till och att de har förtroende för personalen på skolan. Under de senaste 2 åren har flera vårdnadshavare anmält skolor i Örgryte-Härlanda till Skolinspektionen, då de upplevt att skolorna inte arbetat tillräckligt för att eleverna ska ha en trygg skolvardag. Skolinspektionen har i några fall konstaterat att skolorna inte anmält misstänkta kränkningar till huvudmannen eller att de saknat rutiner, alternativt inte följt sina rutiner, men Skolinspektionen har inte konstaterat att skolorna i Örgryte-Härlanda brister i sitt arbete mot kränkande behandling. Elevhälsa Samtliga skolor har i någon form identifierat elevhälsoarbetet som ett utvecklingsområde, främst utifrån att identifiera och öka det förebyggande och främjande arbetet på skolorna. Förvaltningen har därför kopplat utvecklingsinsatser till stadens processer för elevhälsa genom ett stadsdelsövergripande arbete "Säkerställa elevhälsan". I detta har skolornas elevhälsoteam, ledda av stadsdelens övergripande specialpedagoger, fördjupat sig i styrdokument och relevant litteratur samt i elevhälsans olika roller och kompetenser. Det gemensamma arbetet har sedan resulterat i utvecklingsinsatser utifrån den enskilda skolan och rektors identifierade behov. Parallellt sker förberedelser inför hur det utökade IT-stödet för elevhälsa kan underlätta systematiken i elevhälsoarbetet. Insatserna är en av de delar av stadsdelens övergripande Barn- och Ungdomsplan, som har varit bra, och gett skolorna en bas för elevhälsoarbetet att bygga på. Samtidigt märks en sårbarhet på flera av skolorna utifrån byten av personal inom elevhälsan. Därför planeras en fortsättning för de individer inom elevhälsan som inte deltagit samt på Rosendalsskolan som helhet. Utifrån arbetet har framkommit tydligt att skolorna märker av en ökning av antalet elever i behov av särskilt stöd i hög grad kopplat till att de har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Därför är arbetet att stödja lärarna i undervisningen och med extra anpassningar och särskilt stöd i fokus under hösten och kommer fortsatt att vara så under 2017 parallellt med att öka förståelsen för elever med NPF på skolorna. Inflyttning Inflyttningen till stadsdelen kommer under de närmaste åren att vara mycket stor. Det innebär att antalet elever kommer att öka med mer än 10 % de närmaste två åren enligt prognos. En del av ökningen kommer att ske "underifrån" med start i förskoleklass, men 16
stadsdelen kommer också att få många nya elever i alla årskurser. Inför höstterminsstarten 2016 startades extra klasser i förskoleklass och årskurs 7. Detta för att möjliggöra inflyttning utan att klasser blir för stora och för att undvika ofta uppslitande klassförändringar under ett stadie. Liknande beslut kommer att behöva fattas framöver för fler årskurser. Att starta höstterminerna med fler och mindre klasser för att klara en stadieperiod över tre år är kostsamt för skolorna och ett dilemma att hantera de närmaste åren. Nyanlända Örgryte-Härlanda har liten tradition av att ta emot nyanlända elever och historiskt så har bara några få skolor haft organisation för mottagande. Detta ändrades under 2015 utifrån det ökade antalet nyanlända elever som kom då, samt nationella riktlinjer för mottagande. Det gjorde att fokus på nyanlända elever blev stort. Stadsdelen deltog tidigare i ett EU-projekt tillsammans med centrumstadsdelarna vilket även haft betydelse för stadsdelens förberedelser. Under hösten 2016 har färre nyanlända elever sökt sig till stadsdelen men det sker en kontinuerlig inflyttning fortfarande och ca 130 elever går i stadsdelens skolor. Utifrån att färre nyanlända elever kommit i höst har den planerade Introduktionsenheten inte startats. I stället finns en samordnare som fördelar eleverna och som stöder skolan i kartläggning och planering. Dessutom knyts ytterligare personer till arbetet med kartläggning som stöd till de skolor som ännu tar emot få elever. En framgångsfaktor för mottagningen på de större skolorna har varit att skolan har en lärare som är dedikerad till elevernas mottagande, som en "spindel" i arbetet på skolan för kartläggning och övergång till vanlig klass. Örgryte-Härlanda tillför därför denna roll på fler av skolorna. Det finns nyanlända elever på samtliga skolor i Örgryte-Härlanda och inriktningen framöver är fortsatt att Örgryte-Härlanda ska vara med och dela Göteborgs ansvar för nyanlända elever enligt de beslutade handlingslinjerna. Färre elever boende i andra stadsdelar, exempelvis Östra Göteborg, söker våra skolor i jämförelse med 2015. Samordnaren försöker därför i första hand placera eleverna på de skolor som idag har få nyanlända. En utmaning framöver är också att elevantalet i stadsdelen ökar generellt och att skolorna kommer att ha få lediga platser. Detta syns redan idag i vissa åldersgrupper. Lokaler En handlingsplan för att säkerställa stadsdelens lokalbehov för framtida elevökning är under utveckling. I juni presenterades en analys av behoven utifrån aktuell befolkningsprognos och under hösten 2016 färdigställs planen. Stadsdelen står inför en kraftfull elevökning de kommande åren vilket föranlett behov av ökad samplanering med stadens lokalansvariga instanser. För Bagaregårdsskolan och Torpaskolan finns färdiga behovsanalyser för anpassningar enligt stadens RAM-program. Dock har arbetet avstannat trots stora behov av anpassningar och renovering. Planerade anpassningar i Lundenskolan inför Grundsärskolans flytt från Torpaskolan till Lundenskolan är försenad och framflyttad ett helt läsår, beräknas klart till ht 2018, vilket ställer stora krav på verksamhetens anpassning. Behovsanalys av Lundenskolans framtida utformning som konsekvens av samnyttjandet av lokaler med både Grundsärskolan samt Kulturskolan är påbörjad under hösten. Inför evakuering av Parkskolan finns nu skolpaviljonger på plats vid Kålltorpsskolan, planerad inflyttning ht 2017, inför byggnation av ny skola "Östra Kålltorpsskolan". 17
Rosendalsskolan evakuerades till skolpaviljonger under en helg i september vilket prövade verksamhetens flexibilitet och stadsdelens samarbete kring lokalfrågor i hög grad. Sammantaget innebär det stort fokus på lokaler och arbete med utredning av hur elevers skolgång genom de olika årskurserna ska utformas för största möjliga kontinuitet. Vikten av framförhållning är stor för område skola. Personalens kompetens och utbildning, analys av framtiden Rektorer Av stadsdelens 10 rektorer har åtta genomgått den statliga rektorsutbildningen, i nuläget pågår utbildning för två av rektorerna. Även de biträdande rektorerna erbjuds rektorsutbildning, i nuläget pågår utbildning för två av de biträdande rektorerna. Deltagande i utbildning planeras för de övriga som saknar den statliga befattningsutbildningen. I rektorsgruppen har stadens material, självvärdering av rektor, prövats under hösten för att tydliggöra inom vilka delområden behov av kompetensutveckling kan föreligga. Ledningsgruppen arbetar strukturerat med fördjupande samtal för kollegialt utbyte utifrån behov. Vid de två senaste rekryteringarna lyckades stadsdelen anställa två erfarna, välutbildade rektorer som startar sitt arbete januari 2017. Gruppcoachning erbjuds kontinuerligt samt enskild mentor/coach erbjuds vid behov för att stödja. Vikten av välfungerande stödfunktioner har tydliggjorts för att möjliggöra och stödja rektors möjlighet att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Kulturen att "alla vänder sig till rektor" är angelägen att bearbeta inom förvaltningen och omvärlden. Pedagoger Stadsdelen har fortfarande en hög grad av legitimerade lärare. En kartläggning görs varje termin för uppföljning av skolornas tjänsteplanering av legitimerade lärare i samtliga ämnen/lektioner. Alla rektorer har i år signalerat svårigheter att finna behöriga lärare inför höstterminens start, vissa ämnen som NO-ämnen och slöjd har varit extra svåra att finna behöriga sökande i. Skolornas behov av lärare med kompetens inom svenska som andraspråk har ökat samtidigt som tillgången minskat. Behov av att utveckla och stödja de befintliga lärarna med faktisk behörighet, som inte tidigare nyttjats, är aktuellt. Inför framtida pensionsavgångar förenat med stadsdelens expansion framstår vikten av att stärka stadsdelens attraktivitet - "den goda arbetsgivaren - som angelägen. Åtgärder för att underlätta och stärka lärares arbetssituation pågår och vidareutvecklas genom bl.a. den partsammansatta skolutvecklingsgruppens arbete i stadsdelen samt arbetet på respektive skola. Förstelärare Stadsdelen har 43 förstelärartjänster, varav 3 har stadsdelsövergripande uppdrag inom ämnen som ledningsgruppen beslutat om; Idrott och hälsa, slöjd samt bild. Hur respektive rektor organiserat för förstelärarens uppdrag på skolan varierar, men samtliga har någon form av skolutvecklande uppdrag på skolan med sina kollegor. Några leder kompetensutvecklande insatser inom ämnen på skolan och några stödjer utvecklingsarbete på skolan genom t.ex. IKT eller värdegrundsarbete. 18
Skolinspektionen, en summering av deras tillsyn och beslut Nio av tio skolenheter blev uttagna för regelbunden tillsyn av Skolinspektionen ht 2015- vt 2016. Det var en hög andel då Skolinspektionen normalt tar ut ca 20 % av de kommunala skolorna för regelbunden tillsyn. Vid tillsynen av Göteborgs stad har fler än 20 % av skolorna varit föremål för tillsyn men även vid en jämförelse mellan stadsdelarna är det relativt många skolor i Örgryte-Härlanda som omfattats av tillsynen. Tre av skolenheterna fick varken anmärkningar eller föreläggande av Skolinspektionen. Fyra skolenheter fick mindre omfattande kritik och där har Skolinspektionen i de flesta fall konstaterat att Örgryte-Härlanda åtgärdat bristerna och att tillsynen därmed är avslutad. Skillnaden mellan de skolor som fått "grönt ljus" av Skolinspektionen och de som fått mindre omfattande kritik är inte särskilt stora. I några fall har det rört sig om att Skolinspektionens tillsyn varit ojämn då deras utredare på plats bedömt iakttagelser och processer olika. För två av våra skolor, Rosendalsskolan och Lundenskolan har föreläggandena från Skolinspektionen varit mer omfattande och krävt ett större arbete från skola och förvaltning för att åtgärda bristerna. Arbetet har varit framgångsrikt och troligtvis kommer Skolinspektionen att besluta om att avsluta tillsynen av samtliga skolor senast i början av 2017. Inga beslut om viten är att vänta. IKT Rektorerna i stadsdelen har enats om en gemensam plan för Hjärntorget som definierar en minsta nivå för användningen och som i grunden bygger på vad en elev kan förvänta sig av innehållet, exempelvis utifrån kommunikation kring utveckling och dagligt skolarbete. Parallellt har införandet av GAFE (Google apps for education) fortsatt och under hösten har ytterligare två skolor påbörjat arbetet. Inför 2017 är det därför bara Torpaskolan som inte påbörjat arbetet, men det är planerat att starta efter årsskiftet. Detta kombinerat har varit framgångsrikt för IKT-arbetet i stadsdelen, inte minst Gafe som direkt kopplats till undervisningen och som på ett tydligt sätt kräver strukturer på skolorna för IKT-arbetet. Erfarenheten säger dock att det är centralt att skolorna har nyckelpersoner som leder arbetet tillsammans med rektor. Utifrån ansträngd ekonomi och skolans övriga komplexitet i uppdraget har så inte alltid varit fallet på skolorna. Därför har skolorna under hösten 2016 fått ett dedikerat ekonomiskt tillskott för att säkerställa att det finns personal med tydliga uppdrag kring IKT i allmänhet innefattande Hjärntorget och Gafe. Parallellt med Gafesatsningen ökar stadsdelen antalet digitala verktyg för eleverna. När samtliga skolor deltar i Gafesatsningen har samtliga elever från åk 3 en egen dator eller motsvarande och i de yngre årskurserna finns en tilldelning i förhållandet 2 elever per dator. Detta ökar likvärdigheten i stadsdelen rent tekniskt men kräver också att eleverna får tillfälle att använda tekniken på ett adekvat sätt. Utifrån kommande nationella riktlinjer kring digitalisering så har också pilotprojekt kring kodning/programmering genomförts och kommer att genomföras under vintern 2016-2017. Sammanfattningsvis kommer arbetet med digitalisering att behöva ges ytterligare fokus framöver även om stadsdelen är på rätt väg. Utvecklingsområden för 2017 Fortsatt utveckling av elevhälsoteamens arbete och då med inriktning på det förebyggande arbetet. Stödja rektorerna i att utveckla skolornas inre organisation och utveckling av 19
undervisningen. Öka de kompensatoriska insatserna mot de skolor i stadsdelen som har lägre resultat. Utveckla stadsdelens och skolornas arbete utifrån den nationella strategin för digitalisering. Utveckla en plan för att skolorna ska ha tillgång till klassrum och specialsalar i tillräcklig omfattning under de närmaste åren. 3.4 Grundsärskola 2 Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Skollagen 11 kapitlet) Förvaltningens analys och slutsatser Den planerade flytten till Lundenskolan som ställdes in och sköts upp har inneburit en stor försämring för verksamheten. Planerade arbeten har fått ändras och verksamheterna har nu väldigt små utrymmen till sina förfogande och är trångbodda. Att lokalfrågan får en snabb och bra lösning för Grundsärskolan är avgörande för att verksamheten ska kunna ta sig an det utvecklingsarbete som beskrivs här. 2015 var fritidshemmet i fokus för utvecklingsarbetet på Grundsärskolan. Detta har fortsatt under 2016. Från att eleverna ibland var integrerade på Lunden och Torpaskolans fritidshem är de nu en del av skolornas fritidshem hela tiden. Grundsärskolan har under 2016 kunnat få en samlad elevhälsa, gemensam för de tre enheterna. Att samma personer har ansvar för hela Grundsärskolan är en väsentlig förbättring och kommer att leda till ett bättre elevhälsoarbete under 2017. I Grundsärskolan finns det flera professioner, lärare, fritidspedagoger och elevassistenter. Under året har man arbetet med att utveckla varje professions ansvar och arbetsuppgifter. Lärarna har fokus på elevernas lärande, fritidspedagogerna på eleverna raster och fritid och elevassistenterna på elevens hela skoldag. Detta har gett resultat i form av att Grundsärskolan nu använder respektive kompetens mer effektivt. Under året har verksamheten haft fokus på elevernas lärande och kunskapsresultat. En av analyserna från detta arbete är att förväntningarna på eleverna kan ställas högre jämfört med vad som gjorts tidigare. Många av eleverna har en högre potential att lära jämfört med vad man tidigare utgått från. Utvecklingsområden för 2017 Fortsatt fokus på lärandeprocesserna Utveckla samarbetet med lärarna på respektive grundskola 20
3.5 Stadsgemensamma verksamheter Förvaltningens analys och slutsatser Vägledningscentrum Generellt är stödet från Vägledningscentrum till skolorna för litet. Det inriktas uteslutande till årskurserna 7-9. Eftersom skolorna har ett ansvar att bedriva studie- och yrkesvägledning under hela grundskolan behövs ett stöd gentemot de lärare som arbetar i årskurserna 1-6. Rektorerna äger inte frågan om studie- och yrkesvägledarnas uppdrag på den enskilda skolan men har, utifrån skollagen, en skyldighet att se till att eleverna får en studie- och yrkesvägledning under hela sin grundskoletid. Då rektorerna inte kan prioritera studieoch yrkesvägledarnas uppdrag på skolan eftersom det styrs av principer och centrala beställningar till Vägledningscentrum skapar detta problem. Problemet är också uppmärksammat av Skolinspektionen i deras kommunbeslut för Göteborg. Center för skolutveckling Det är svårt att bedöma om Center för skolutveckling (CFS) har en påverkan på måluppfyllelsen i stadsdelens verksamheter. Det saknas indikatorer för hur CFS insatser ska mätas och utvärderas utifrån ett måluppfyllelseperspektiv. CFS har en roll i flera av de nätverk som stadsdelens pedagoger/chefer ingår i. Flera av de som ingår i dessa nätverk utrycker sig positivt om träffarna och om innehållet. I vilken utsträckning och på vilket sätt som träffarna påverkar barnens och elevernas måluppfyllelse finns det inga utvärderingar som visar. För något nätverk, Fritidsnätverket, har Örgryte-Härlanda under året förändrat bemanning och tydliggjort uppdraget att delta i det centrala nätverket för fritidshemmen. Den input som kom från de som ledde nätverket uppfattandes som en del av styrkedjan i Göteborg och undergrävde rektors ledning av fritidshemmen snarare än att stödja det. CFS har också arrangerat olika utbildningsinsatser för chefer och personal som har stöttat utvecklingsinsatser inom stadsdelen, men även det kan vara svårt att mäta utifrån frågeställningen om det ökat barn och elevers måluppfyllelse. Det som CFS arrangerar på uppdrag av sektorscheferna och de utvecklingsinsatser som stadsdelen själv gör leder till en utveckling inom stadsdelen som gynnar våra barn och elever. Språkcentrum Beställningar av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål har generellt fungerat bra under året. Språkcentrum har haft svårt att rekrytera studiehandledare i några språk vilket gett skolorna problem. Under året har Örgryte-Härlanda tillsammans med språkcentrum prövat en modell där studiehandledare på modersmål anställdes på heltid istället för på timmar. Modellen prövades på en skola i två språk med många elever. Försöket visade på goda effekter då det var lättare för skolan att åstadkomma ett bra samarbete mellan undervisande lärare och studiehandledare. Modellen var också kostnadseffektiv. 21