Årsredovisning. NU-sjukvården

Årsredovisning NU-sjukvården Helår 2017

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Verksamhet... 5 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...5 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion...5 2.3 Verksamhetens miljöarbete...10 2.4 Folkhälsa...11 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård...11 2.6 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete...12 2.7 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017...13 2.8 Systematiskt förbättringsarbete...13 2.9 Inköp...14 3 Mål och fokusområden... 16 3.1 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna...16 3.1.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras...16 3.1.1.1 Satsa på ledarskap...16 3.1.1.2 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt...16 3.1.1.3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling...17 3.1.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska...17 3.1.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller...17 3.1.2.2 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro...17 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter...18 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras...18 3.2.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin...19 3.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna...19 3.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa...21 3.2.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas...21 3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin...22 3.2.2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården...24 3.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan...24 NU-sjukvården, Årsredovisning 2(60)

3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras...25 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner...25 3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser...26 3.2.3.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården...34 4 Personal... 36 4.1 Chefsförutsättningar...36 4.2 Sjukfrånvaro...36 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys...39 5 Ekonomiska förutsättningar... 47 5.1 Ekonomiskt resultat...47 5.1.1 AR02 RR-rapport Utförare hälso- och sjukvård...53 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans...54 5.3 Eget kapital...54 5.4 Investeringar...54 6 Bokslutsdokument och noter... 56 7 Övrig rapportering... 60 7.1 Särskild återrapportering enligt beslut av regionfullmäktige...60 7.2 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse...60 Bilagor Bilaga 1: RR KF BR noter 2017-12 - NU-sjukvården NU-sjukvården, Årsredovisning 3(60)

1 Sammanfattning NU-sjukvården redovisar 2017 ett negativt resultat på -35 mnkr, en budgetavvikelse med 0,7 procent. Föregående år uppgick resultatet till -16 mnkr. NU-sjukvården levererade vård för över 40 mnkr mer än beställningen i vårdöverenskommelsen. I resultatet noteras kraftigt ökade kostnader för egen personal. Dyra lösningar med bemanningsföretag innebar att kostnaderna för bemanningsföretag ökade med 29 procent. De ökade kostnaderna var relaterat till målen att uppnå vårdgarantin. Disponibla vårdplatser minskade i genomsnitt med 28 och beläggningsgraden höjdes till knappt 97 procent. Sedan 2016 har beläggningsgraden försämrats något för somatisk vård medan den förbättrats för psykiatrisk vård. Jämfört med föregående år minskade vårdtillfällena och ökade besöken i öppenvården framför allt inom område II. Internt förbättringsarbete fortsatte under året på akutmottagningen. Det finns nu en tydlig trend med kortare vistelsetider på akutmottagningen. Antalet nettoårsarbetare ökade med över 220 personer till totalt 4 561, där sjuksköterskegruppen ökade med 55 och undersköterskegruppen med 53 samt för övrigt (läkare, medicinska sekreterare, farmaceuter, kulturtolkar, projektledare m fl). Kompetensförsörjningen för sjukhuset innebär att nya lösningar måste användas. Ett program med uppgiftsväxling pågår, där Regionservice ska leverera servicetjänster för att avlasta vårdpersonalen detta arbete. För att underlätta mötet mellan vårdtagare och vårdpersonal och bidra till personcentrerad vård har NU-sjukvården som första sjukhus i landet anställt kulturtolkar. Kulturtolkarna ska kunna språktolka men även överbrygga kulturskillnader mellan patient och personal. Mer strukturerat arbetssätt för medicinsk kvalitet, med inrättande av medicinskt råd och anställning av chefsjuksköterska med fokus på omvårdnadsfrågor. Ny säkerhets- och beredskapsplan har implementerats under året. De regionala psykiatriplanerna har börjat implementeras, personal rekryteras och utbildas och patienterna har börjat få tillgång till nya vårdformer. NU-sjukvården, Årsredovisning 4(60)

2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Under året har genomförande av uppgiftsväxling inom slutenvården förberetts. Genomförande sker successivt under 2018 avseende bland annat administration, patienttransporter, förråd, måltider och patientnära städ. Regionservice är en viktig partner för utförande av servicetjänster. Det har under hela året funnits stängda vårdplatser som följd av brist på sjuksköterskor inom slutenvården. Under stora delar av året har det medfört överbeläggningar och generella beläggningsnivåer som är oönskat höga. Tillgängligheten för behandlingar förbättrades avsevärt under året beroende på ökad operationskapacitet. Inom psykiatrin konstateras en sjunkande produktion beroende på läkarbrist. Utöver dessa områden kan också följande nämnas: Det finns nu en tydlig trend med kortare vistelsetider på akutmottagningen, även om förändringarna är relativt små. 1 mars övertog NU-sjukvården den vuxenpsykiatriska öppenvårdsverksamheten i Sotenäs, Lysekil och Munkedal, inklusive övertagande av personal. Efter ett 2016 som var präglat av ekonomiska åtgärder, har 2017 i stort sett varit ett år i ekonomisk balans. NU-sjukvårdens resultat för 2017 avviker från budget med 0,7 procent. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion 2.2.1 Inom- och utomregional produktion Antalet vårdtillfällen ökade något jämfört med budget. Den somatiska vården var 1,1 procent bättre än budget medan den psykiatriska vården var sämre än budget. Jämfört med föregående år minskade antalet vårdtillfällen, både inom somatisk och psykiatrisk vård. Detta följer sjukhusets långsiktiga strategi med att utveckla öppna vårdformer som mobila team inom bland annat palliativ vård och psykiatri. Antalet förlossningar uppgick till 3 553, en minskning med 3 procent jämfört med föregående år. Under året öppnades åter förlossningskliniken på norska Kallnes för svenska kvinnor, vilket påverkade antalet förlossningar i NU-sjukvården. En stor utmaningen under året har varit bristen på sjuksköterskor, vilket lett till neddragna vårdplatser. Vårdtyngden mätt i CMI (Case Mix Index) ökade både jämfört med föregående år och jämfört med budget. Produktion, inomoch utomregional Utfall 2017 Budget 2017 Avvikelseutfall/budget Avvikelseutfall/budget% Slutenvård enligt DRG Vårdtillfällen 37 503 37 081 422 1,1 % Poäng 36 667 34 013 2 654 7,8 % NU-sjukvården, Årsredovisning 5(60)

Produktion, inomoch utomregional Utfall 2017 Budget 2017 Avvikelseutfall/budget Avvikelseutfall/budget% Öppenvård Besök 389 471 393 967-4 496-1,1 % CMI (Case Mix Index) 0,978 0,917 0,061 6,7 % Öppenvårdsproduktionen var högre 2017 än 2016. Produktionen av läkarbesök ökade med 0,7 procent och övriga besök ökade med 8,6 procent jämfört med 2016. Jämfört med budget var öppenvårdsproduktionen 1,1 procent sämre. Under året öppnades flera nya mottagningar. Bland annat togs vuxenpsykiatrisk öppenvårdsverksamhet i Sotenäs, Lysekil och Munkedal över från privat utförare. Rekryteringssvårigheterna för vissa läkargrupper innebar att arbetsuppgifter tagits över av sjuksköterskor exempelvis inom ögonsjukvården, vilket inneburit att produktionen växlat mellan sjukvårdande behandlingar och läkarbesöken. Inflödet av öppenvårdsbesök, både till läkare och övriga kategorier hälso- och sjukvårdspersonal, till den somatiska akutmottagningen minskade med 2,0 procent jämfört med 2016. Variationerna under året är fortsatt stora med högt inflöde under sommaren. Inflödet minskade inom samtliga specialiteter. Diagram: Besök akutmottagningen 2016-2017. I NU-sjukvården finns omsorgskoordinatorer som står i tät dialog med kommunal omsorg och primärvård för att styra patienten till rätt vårdnivå och undvika slutenvården. I slutet av året startade ett försök med att korta väntetiden på akutmottagningen för sköra äldre med ett tidigare konstaterat behov av slutenvård. Andelen akutbesök som ledde till inskrivning i slutenvård uppgick till 32,4 procent, d.v.s. en minskning med 1,1 procentenhet jämfört med föregående år. 2.2.2 Intern produktion och externa köp inom PK-modellen PK-redovisningen för 2017 visar att egen produktion för besök hamnade över plan medan behandling hamnade under plan. För behandling gynekologi hamnade utfallet under plan, vilket framförallt beror på minskad tillgång till operationssalsutrymme under 2017. Under året NU-sjukvården, Årsredovisning 6(60)

köptes därför vård hos privat utförare men resultatet uteblev på grund av kapacitetsbrist hos utföraren. Köp av vård följer i princip den tilldelning som regionen gett NU-sjukvården under 2017. 2.2.3 Inflöde remiss/vårdbegäran Remissinflödet från Västra Götalandsregionens vårdval VG Primärvård (VGPv) ökade med 1,5 procent under 2017. Framför allt ökade inflödet till specialistmedicinkliniken. Diagram: Inflöde vårdbegäran från VGPv år 2015-2017. NU-sjukvården, Årsredovisning 7(60)

2.2.4 Beläggning En utmaning under året har varit bristen på sjuksköterskor, vilket har lett till neddragna vårdplatser. Sjukhusets genomsnittligt disponibla vårdplatser uppgick till 636 år 2017 mot 664 året före, det vill säga en minskning med i genomsnitt 28 vårdplatser. Vårdplatserna minskade som mest under januari månad med 76 stycken jämfört med samma månad år 2016. Vårdplatserna minskade framför allt inom område I. Den stora minskningen av vårdplatser resulterade i att den genomsnittliga beläggningsgraden höjdes marginellt från 96,0 för 2016 till 96,5 för 2017. Högst beläggningsgrad med 101,5 inträffade under juli. För den somatiska vården uppgick sjukhusets genomsnittliga beläggningsgrad till 98,8 procent (97,4 procent för 2016) och för den psykiatriska vården till 88,2 procent (90,9 procent för 2016). Det regionala målet är 90-procentig beläggningsgrad. Diagram: Beläggningsgrad och disponibla vårdplatser, medel per månad, januari 2014 - december 2017. NU-sjukvården, Årsredovisning 8(60)

Antalet totala överbeläggningar låg på samma nivå jämfört med 2016. På grund av färre vårdplatser medförde det ändå en höjning per 100 disponibla vårdplatser. Överbeläggningarna låg på en mycket hög nivå under juni och juli. Antalet totala utlokaliseringar minskade med 40 procent jämfört med år 2016. Även genomsnittligt antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser minskade trots färre vårdplatser. Diagram: Genomsnittligt antal överbeläggningar respektive genomsnittligt antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser, januari 2014-december 2017. NU-sjukvården, Årsredovisning 9(60)

2.3 Verksamhetens miljöarbete Under året har NU-sjukvårdens Miljöråd genomgått förändring. Miljörådet har tilldelas beslutsmandat på delegation av sjukhusdirektör i frågor inom ansvarsområdet hållbar utveckling. Sammansättning av deltagare i Miljörådet har utökats till en chefsrepresentant från respektive område i NU-sjukvården. Under året har projekt effektiv möbelprocess i NU-sjukvården fortsatt. Det handlar om flytt, återanvändning och eventuell kassation av möbler. Av de möbler som inkluderats i projektet, har cirka 75 procent kunnat återbrukas, vilket motsvarar cirka 75 enskilda objekt. Vid en enskild avveckling av hel fastighet vid Uddevalla sjukhus (byggnad K02) genomfördes ett riktat miljöarbete i syfta att omhänderta kvarlämnade möbler. Genom aktiv återanvändning av begagnade möbler kunde en nyinvestering motsvararande en kostnad på 487 tkr undvikas. Ett måltidsprojekt, Det goda målet, avslutades i maj 2017. Syftet ur ett miljöperspektiv var att minska matsvinn från vårdavdelningar. Resultat framgår av tabell nedan. En inventering har genomförts under 2017 bland de verksamheter som har lek- och pedagogiskt material för att rensa ut material som innehåller eller kan innehålla miljöoch/eller hälsofarliga tillsatser. Vägledningsdokument, Kemikaliesmarta rum Lek och pedagogiskt material kommunicerades ut vid inventeringen. Preliminär utvärdering antyder ett mycket gott resultat. NU-sjukvårdens mål 2017 Utfall 2017-12-31 Körda kilometrar 2017 med långleasade samt privata Körda kilometrar 2017 med långleasade samt privata bilar bilar ska minska mot 2016. ökade med 4 procent. Ökning skedde främst med privata bilar. NU-sjukvården, Årsredovisning 10(60)

NU-sjukvårdens mål 2017 Utfall 2017-12-31 Antalet inrikes flygresor ska minska mot 2016. Antal Antal inrikesflyg minskade med 15 procent (-27 flygresor inom Europa ska minska mot 2016. Antalet resor).antalet flygresor inom Europa ökade med 46 procent utomeuropeiska flygresor ska minska mot 2016. (+86 resor).antalet utomeuropeiska flygresor ökade med 46 procent (+13 resor). Utsläpp av lustgas ska minska jämfört 2009. Utsläppet minskade med 71 procent jämfört med 2009. Verksamhetselen ska minska 2017 jämfört med 2016 Matavfall från vårdavdelningar ska minska. Verksamhetselen var oförändrad. I ett kortare perspektiv (2016-2017) ses ingen förändring. I ett längre perspektiv (2013 2017) noteras en minskning med 58 procent. 2.4 Folkhälsa Styrtal NU-sjukvården 2016 Måltal NU-sjukvården Utfall NU-sjukvården 2017 2017 AUDIT-C*, andel enheter 75 saknas 75 som arbetar systematiskt med AUDIT-C, procent Utskrivna FaR (fysisk 266 saknas 271 aktivitet på recept),antal Rökstopp inför operation, andel relevanta verksamheter som har rutiner och arbetar systematiskt med rökstopp inför operation, procent 100? saknas saknas, uppskattning är 75 *AUDIT C är ett instrument för identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion 1. Inom NU-sjukvården tillämpas screening med det förenklade AUDIT-formuläret AUDIT C inom den somatiska vården. Inom psykiatrin används AUDIT. Dock saknas där möjligheter för uppföljning av användandet. 2. Fysisk aktivitet på recept, FaR, ska förskrivas där så är relevant. Den fysiska aktiviteten ska dokumenteras. 3. Rökstopp inför operation ska erbjudas. Information och hjälp ges för att minska konsumtion av tobak även till andra patientgrupper. Utbildningsinsatser relaterade till tobaksbruk och avvänjning har genomförts för medarbetare och patienter. Från januari 2017 är NU-sjukvården ett rökfritt sjukhus enligt den regionala riktlinjen "Rökfri Västra Götalandsregion". Uppföljning av följsamheten har gjorts flera gånger daligen av väktare. Totalt har ca 940 personer informerats 2017 om att NU-sjukvården är ett Rökfritt sjukhus, i samband med de har rökt inom sjukhusområdet. Väktarna har även i uppdrag att anmäla till närmsta chef vid medarbetares överträdelse gällande rökning inom sjukhusområdet. Implementering av Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har påbörjats på utvald pilotavdelning inom respektive område. 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård På ledningsnivå har NU-sjukvården träffat representanter från avdelningen för mänskliga rättigheter vid koncernkontoret och redovisat nulägesstatus i förvaltningen samt haft en NU-sjukvården, Årsredovisning 11(60)

fördjupande dialog kring det fortsatta arbetet. Under 2017 har NU-sjukvården kartlagt och planerat för fortsatta strategier gällande MRplanen (regionens antagna plan för mänskliga rättigheter): Arbete pågår med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Två enheter inom BUP har HBTQ-diplomatiserats. För att öka förståelse och egenmakt för rättighetsbäraren i vårdmötet har ett bildmaterial kallat KomHIT/Flykting tagits fram i samarbete med barnmottagningen och regionens kommunikation- och resurscenter. I verksamheternas integrerade skyddsrond ingår nu också frågeställningar kopplade till de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder). 2.6 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete Den kraftsamling som NU-sjukvården inledde 2016 inom säkerhet- och beredskapsområdet har fortsatt. Följande aktiviteter har genomförts: Ny säkerhets- och beredskapsplan har implementerats. I denna beskrivs hur förvaltningen ska agera i en krissituation. Det har genomförts en stor mängd utbildningsaktiviteter för att sprida kunskap om planen. En säkerhetshandbok har tagits fram. Denna innehåller information kring ett brett spektrum av frågor och svar relaterat till brandsäkerhet, personsäkerhet och fastighetsrelaterade säkerhetsfrågor. En ny funktion, jourhavande sjukhusdirektör samt förändring av sjukhusets krisledningsorganisation, har genomförts. Ny Gemensam utbildningskatalog inom säkerhets- och beredskapsområdet har tagits fram. I samarbete med övriga verksamheter inom NU-sjukvården har ett projekt startats för att kartlägga behoven av en central utbildningsstruktur för samtliga utbildningar som förvaltningen återkommande beslutat att medarbetare eller chefer ska genomgå. Syftet är att inventera och prioritera för att erbjuda rätt mängd utbildning samordnat och effektivt. Ett projekt för att låsa kulvert på Uddevalla sjukhus och NÄL pågår. Detta kommer att öka säkerheten och tryggheten för de medarbetare som rör sig i kulvert samt säkra skyddsvärda installationer. Förvaltningen har genomfört ett antal ansökningar för kameraövervakning. Dessvärre har dessa fått avslag hos Länsstyrelsen. Vi inväntar nu ny lag som förhoppningsvis ska underlätta denna process. Ordningsvaktförordnande för hela NÄL har godkänts av polismyndigheten. Säkerhetsorganisationen på NÄL förstärks därmed till årsskiftet med en ordningsvakt dygnet runt. Förvaltningen deltar i regionalt projekt relaterat till kontinuitetshantering, och NUsjukvården har valt att ingå som pilot i en serie workshops med syfte att kartlägga våra beroenden i förhållande till andra förvaltningar. NU-sjukvården, Årsredovisning 12(60)

Sedan april 2017 finns en trygghetscentral etablerad inom NU-sjukvården. Syftet med denna är att samordna bevakning, råd och stöd, larmhantering och passage/tillgänglighet till verksamheter. Trygghetscentralen kommer vara en resurs för inte bara NU-sjukvården utan erbjuda tjänster till övriga förvaltningar i regionen. Ett lokalprojekt för att fysiskt samlokalisera trygghetscentral, krisledningsplats och regionens växel pågår. Projektet beräknas avslutas hösten 2018. Ett projekt för att ta fram en ny organisation för krisstöd har under året påbörjats. 2.7 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017 Intern kontroll ingår som en del i NU-sjukvårdens uppgiftsplikt och ska säkerställa Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Tillförlitlig ekonomisk rapportering Efterlevnad av gällande lagar och förordningar Intern kontroll påverkar alla delar av organisationen. Den är inte begränsad till uppföljning av ekonomi utan ingår som en del av systemet för styrning och ledning. Arbetet med intern kontroll uppmärksammar och hanterar risker och bidrar därmed till en effektiv verksamhet och måluppfyllelse. Styrelsen för NU-sjukvården beslutade i november 2016 om en intern kontrollplan för NUsjukvården 2017. I samband med årsredovisningen 2017 redovisas aktuellt läge kring de åtgärder och aktiviteter som genomförts eller pågår. Uppföljningen av den interna kontrollplanen har skett i NU-sjukvården eller via löpande kontroller av överenskomna tjänster utförda av Regionservice. Den har föranlett någon korrigerande åtgärd från sjukhusledningen. Uppföljningen redovisas i separat ärende. 2.8 Systematiskt förbättringsarbete Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling är NU-sjukvårdens modell för utvecklingsarbete. Chefer på alla nivåer ska leda förbättringsarbetet med utgångspunkt från patientens behov. Inom varje område finns utvecklingsledare, verksamhetscontrollers med flera som metodstöd till verksamheterna i utvecklingsarbete och framtagande av data. Utvecklingsenheten på ledningskansliet samordnar nätverk för utvecklingsledare och stödjer i övrigt sjukhusövergripande kvalitetsarbete med utvecklingsledare, chefläkare och chefsjuksköterska. Chefsjuksköterska har tillsatts under 2017. Modellen innebär att vi ska utgå från patientens perspektiv och under 2017 har ett projektdirektiv antagit för personcentrerad vård (PCA), som innebär att patientens ställning stärks. Utbildning i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling genomförs i samarbete med övriga sjukhus och Chalmers. Under 2017 har en tvådagars grundkurs genomförts inom VGR och några medarbetare från NU-sjukvården har deltagit. Under 2017 har en mer omfattande kurs (30 högskolepoäng) påbörjats i samarbete med Chalmers och tre medarbetare deltar i denna. Under 2018 kommer en 7,5 hp-kurs att genomföras och flera personer från NU-sjukvården är anmälda dit. Utvecklingsplanen anger den långsiktiga önskade utvecklingen och revidering har gjorts NU-sjukvården, Årsredovisning 13(60)

under 2017. Verksamhetsplanen anger den önskade utvecklingen under kommande år. Utvecklingsområden identifieras i till exempel utvecklingsplanen, verksamhetsplanen och patientsäkerhetsplanen men även vid mottagande av patientklagomål till patientvägledare, avvikelser, riskanalyser och händelseanalyser samt i olika samverkansarenor med andra aktörer som t.ex. primärvård och kommuner. Under 2017 har en uppdragshandling för PVNU (samverkansarena för primärvården och den specialiserade sjukhusvården inom Fyrbodals upptagningsområde) tagits fram och roller för NU-sjukvårdens deltagare har förtydligats. Uppföljning och analys av resultat sker företrädesvis vid uppföljningsmöten och dialogmöten. Uppföljningsmöten har skett månadsvis med områdesledningar enligt särskild mall och med utvalda fokusområden. Dialogmöten med verksamhetsledningar har gjorts under hösten med fokus på patientsäkerhet och medicinsk kvalitet. Gå och förstå har introducerats under 2017, vilket har inneburit att sjukhusledningen vid upprepade tillfällen i mindre grupper besökt enheter. Medicinskt forum för sjukhusets alla läkare, är en del av NU-sjukvårdens sjukhusövergripande kompetensutveckling. Till målgruppen hör även verksamhetschefer. Möten har genomförts en gång per vecka, med uppehåll för lov, med videolänk mellan NÄL och Uddevalla sjukhus som en gemensam föreläsning. Schemat fastställs av ett särskilt arbetsgrupp som sammankallas av chefläkare. Under hösten har vårdvetenskapligt forum i NU-sjukvården tillskapats. Målgrupperna är medarbetare med vårdutbildning på universitets- eller högskolenivå. Till målgruppen hör även enhetschefer och sjuksköterskor i kliniskt basår. Invigning skedde 26 oktober och därefter har tre möten skett, med videolänk mellan NÄL och Uddevalla sjukhus som en gemensam föreläsning. Forumet kommer fortsätta under våren 2018 för att därefter utvärderas. Inom standardiserade vårdförlopp har utbildning genomförts för primärvårdens läkare samt sjukhuset AT-läkare och akutläkare. Ett lärandeseminarium för personcentrerat arbetssätt genomfördes under våren, där en patient berättade om sina upplevelse av sjukvården och pilotenheter inom PCA presenterade sina erfarenheter. En kvalitetsdag har genomförts under hösten, med syfte att sprida goda exempel inom förvaltningen. Utöver inbjuden föreläsare presenterade fem kandidater till kvalitetspriset sina utvecklingsarbeten. Kvalitetspriset bestående av ett vandringspris och 10 000 kronor delades i år ut till ögonkliniken för sitt systematiska kvalitetsarbete för patienter med makuladegeneration. I samband med kvalitetsdagen gjordes en posterpresentation, där stora som små förbättringsprojekt redovisades. Vandringspris för bästa poster tilldelades kvinnokliniken för sin poster om kulturtolkar. 2.9 Inköp NU-sjukvården hade under 2017 en leverantörstrohet på 94 procent (mätning november) för gjorda inköp, vilket är bland de högsta i regionen för sjukhusförvaltningarna. Avtalstrohet beräknas utifrån hur stor andel av inköpen som görs på tecknade ramavtal. Den största orsaken till att sjukhuset inte når 100 procent är att några direktupphandlingar gällande bemanningspersonal har gjorts under året, på grund av utebliven leverans från VGR- NU-sjukvården, Årsredovisning 14(60)

upphandlade leverantörer. Under hösten genomfördes dialogmöten tillsammans med Koncerninköp för beställare och attestanter i NU-sjukvården, där information gavs om den nya inköpspolicyn och hur den skulle implementeras. Framöver kommer fokus också vara att öka andelen beställningar via den nya e- handelslösningen, som ska implementeras under 2018. NU-sjukvården, Årsredovisning 15(60)

3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 3.1.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras NU-sjukvården bedömer att målen kring utvecklingssamtal och individuella kompetensutvecklingsplaner uppnås. Genom arbetet med normtal kommer möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling att förbättras. 3.1.1.1 Satsa på ledarskap Aktivitet Status 2017-12-31 Utveckla introduktion för nya chefer. Klar. Utvärderas och utvecklas löpande. Informera chefer om den nya regionala Klar. chefsrekryteringsprocessen och utveckla NUsjukvårdens egen process, för att få fler intresserade av chefsuppdrag och fler sökande till chefstjänster. 3.1.1.2 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt När behovet av vård ökar samtidigt som antalet arbetsföra minskar, inte minst vårdutbildade, söker NU-sjukvården andra lösningar. Främst riktar NU-sjukvården in sig på uppgiftsväxling. Uppgiftsväxling innebär att rätt kompetens ska användas på rätt plats. Genom att Regionservice ska leverera de fyra servicetjänsterna (måltids- och livsmedelshantering på vårdavdelningarna, materialhantering, patientnära städ av ytor och patienttransporter) kan sjukvårdsutbildade arbete koncentreras kring patienten. Ett program har skapats och uppgiftsväxling genomförs i två etapper under åren 2017-2020. Den första etappen berör slutenvården och ska vara genomförd till årsskiftet 2018/2019. Etappen startar upp i februari 2018 då fem pilotavdelningar på Uddevalla sjukhus att växla servicetjänster till Regionservice. Den andra etappen omfattar öppenvård och övrig verksamhet. Exempel på annan uppgiftsväxling i NU-sjukvården är att Regionservice successivt börjat ansvara för slutstädning av operationssalarna i Uddevalla och på NÄL. Städningen utförs av utbildade lokalvårdare och tid frigörs för fler operationer. Operationspersonalen kan dessutom utvärdera sina insatser och arbeta strukturerat med förbättringsarbete på ett annat sätt. Aktivitet Status 2017-12-31 Fortsätta arbeta med uppgiftsväxling utifrån Förvaltningen har etablerat ett övergripande program, handlingsplaner och projekt samt ge stöd till chefer och Uppgiftsväxling NU. Programmet har tre övergripande sprida goda exempel. uppdrag.1.uppdragresursplanering pågår enligt plan 2.UppdragUtbildning- pågår enligt plan 3.Service-klar. De tre områdesprojekten har under året genomfört ett omfattande utvecklingsarbete som förberedelse för uppgiftsväxlingar under 2018. NU-sjukvården, Årsredovisning 16(60)

3.1.1.3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Aktivitet Status 2017-12-31 Fortsätta arbetet med effektiv bemanning. Effektiv bemanning (EB) är etablerat inom slutenvården. Arbete med EB inom öppenvård och övrig verksamhetkommer att genomföras i samband med uppgiftsväxling. 3.1.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska NU-sjukvården fortsätter det långsiktiga arbetet med att reducera antalet medarbetare per chef. Andelen chefer som har 10-35 medarbetare förbättrades under året och var 54 procent december 2017. Sjukfrånvaron för 2017 var 7,2 procent, d.v.s. i princip på samma nivå som 2016. Den långa sjukfrånvaron minskade något medan den korta och medellånga sjukfrånvaron ökade. Resultatet för medarbetarenkäten visar på att indikatorerna i hållbart medarbetarengagemang (HME), ledarskap, styrning och motivation, märkbart förbättrats sedan enkäten 2015. NU-sjukvården bedömer att detta kan vara en följd av de insatser som gjordes under 2015-2017 och bidrog till en förbättrad arbetsmiljö. Cirka 300 fler medarbetare svarade på medarbetarenkäten 2017. Svarsfrekvensen blev 71 procent, en ökning med nästan 6 procentenheter. 3.1.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Aktivitet Status 2017-12-31 Skapa och implementera en tydlig rutin för individuell Rutinen fastställd, implementering påbörjad och därefter schemaplanering baserat på verksamhetens behov. uppföljning enligt områdenas rutin för internkontroll. Skapa en tydlig rutin för internkontroll av Internkontroll pågår stickprovsvis. Rutin för områdesvis schemaläggning och bemanning. internkontroll ska etableras. Utveckla och pröva nya arbetstidsmodeller. Flera försök pågår (ortopedkliniken och akutmedicinkliniken). Omvärldsbevakning och fortsatta diskussioner. 3.1.2.2 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Aktivitet Status 2017-12-31 Fortsätta att stärka samarbetet med Hälsan och Möten genomförda enligt plan. Samarbetet fortsätter. Arbetslivet. Stödja chefer genom att tydliggöra sjukfrånvaron med Införandet av IT-verktyget Hälso-SAM ger chefen bra exempelvis personalekonomisk redovisning och fakta, överblick i sina rehabärenden, sjukfrånvarostatistik mm för att vidta riktade insatser. Utifrån medarbetarenkäten fortsätta arbeta enligt Enkät 2017 redovisad och arbete påbörjat på respektive upprättade handlingsplaner på respektive enhet. enhet. Fler chefer ska ges möjlighet att genomgå utbildning i Klar enligt plan. Eventuellt erbjuda ytterligare utbildning hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Fortsatt förebyggande och tidiga insatser genom att fler medarbetare får möjlighet att delta i stresshantering. för fler chefer. Klar enligt plan. NU-sjukvården, Årsredovisning 17(60)

3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Vuxenpsykiatri öppenvård Under 2017 fortsatte arbetet med förbättrat omhändertagande av personer med psykisk sjukdom på en rad områden, se 3.2.1.2. Fortsatt utveckling av omhändertagandet av personer med schizofreni utifrån tidigare regionuppdrag med fortsatt implementering och utveckling av F-ACT. Vuxenpsykiatri slutenvård En patientenkät gällande patienternas upplevelse av vården infördes under hösten 2016, då som pilot på en avdelning. Denna infördes sedan på ytterligare tre avdelningar under hösten 2017. Enkäten planeras att införas på klinikens resterande avdelningar under 2018. Brukarrådet har varit med och tagit fram de frågor som ligger till underlag för patientenkäten. All personal har under 2016 och 2017 genomgått en bemötandeutbildning gentemot främst patienter med IPS och självskadebeteenden. På denna utbildning var även klinikens sekreterare och städpersonal med. Införande av tvångsvårdskolan till all personal är genomförd under 2017. Denna utbildning syftar till att genom rätt lågaffektivt bemötande minska behovet av tvångsåtgärder samt att ge en bra kunskap i tvångsvårdslagstiftningen. Vi planerar att fortlöpande ha två utbildningar per termin, i syfte att utbilda nyanställd personal samt hålla övrig personal a jour. Barn- och ungdomspsykiatri Utifrån det ökande patientinflödet som BUP har upplevt under ett flertal år är den psykiska ohälsan inte minskande. Majoriteten av ökningen är relaterat till neuropsykiatriska frågeställningar (i princip en fördubbling sedan 2010) men även andra psykiatriska diagnoser ökar. Bemötandeutbildning till all personal kommer att genomföras under 2018. I september 2017 övertog BUP NU-sjukvården tillsammans med BUP SÄS, ansvaret för BUP SkaS slutenvård då beslut om tillfällig stängning av slutenvården till årets slut verkställdes. BUP NU-sjukvården har utfört 106 vårddygn från september till och med december för BUP SkaS. Idag finns inget beslut om när slutenvården SkaS öppnar igen. Under 2016-2017 tilldelades BUP ramhöjande stimulansmedel riktat mot specifika patientgrupper, vilket resulterade i att omhändertagandet delvis har förbättrats. 2016 Traumabehandling: Medel till att starta upp traumateam bestående av tre psykologer NU-sjukvården, Årsredovisning 18(60)

och en kurator. Ätstörning: Medel till att starta dagbehandling för ätstörningspatienter. En sjuksköterska och en psykolog. Resultat: En psykolog är nu rekryterad till traumateamet och det pågår rekrytering till övriga tjänster. Teamet är fullt operativt sedan januari 2017. Ätstörningsteamet har under 2017 på ett innovativt sätt påbörjat ett samarbete med VUP:s ätstörningsteam, vilket ger ytterligare effekt av tillskottet. BUP-verksamheten arbetar på flera plan med sin organisering och man förväntar sig att man under kommande år kommer att förbättra kvaliteten på patientbehandlingar. 2017 I februari beslutades det om en ny regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin och denna har allt mer kommit att påverka verksamheten. Man har bland annat påbörjat ett arbete runt en framtida klinikstruktur med avsikt att bygga större och mer robusta enheter. Vid sidan av utvecklingsplanen har även 8 regionala medicinska riktlinjer antagits som tydliggör evidensbaserad vård och således bidragit till att höja vårdkvaliteten. 3.2.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Aktivitet Status 2017-12-31 Köp av utredningar (55 stycken). Klar. Avslutades 2017-12-31. Organisationsutveckling och ökat ledarfokus. Pågår. Uppstart augusti 2016, fortsätter under 2018. Upprättande av patientkoordinatorsfunktion. Klar. Startades oktober 2016. Kartläggning av utredningsrutiner. Pågår. Avslutas december 2017. BUP har fortsatt stora utmaningar att rekrytera och behålla nödvändig kompetens, företrädesvis läkar- och psykologresurser. Tillfälligt bidrar möjligheten att använda bemanningsföretag till en förbättring på läkarsidan men en översyn och revidering av de rutiner som finns för detta arbete pågår, inte minst med tanke på ansvaret för jämlik vård. Utmaningarna med tillgänglighet kan sammantaget förväntas att fortsätta under 2018-2019. Arbetet med att effektivisera utredningsarbetet har pågått under hela 2017 och man har på Uddevallamottagningen påbörjat ett arbete med utredningsveckor, där man på ett koordinerat sätt genomför barn- och ungdomspsykiatriska utredningar. Detta arbete kommer även att påbörjas på Trollhättemottagningen under 2018. Under 2017 har BUP-verksamheten upprättat en akutmottagning i anslutning till slutenvården för att överta akutansvaret från öppenvården. Inledningsvis övertogs akutansvaret från Uddevallamottagningen men i slutet av året ingick även Strömstadsoch Lysekils mottagningar. 3.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Vuxenpsykiatri NU-sjukvården, Årsredovisning 19(60)

Aktivitet Status 2017-12-31 Förstärkning neuropsykiatri. Pågår. Två psykologer har anställts vid neuropsykiatriska mottagningen, förstärkt resurs för ADHD-utredningar för hela verksamheten. Brist i läkarbemanning påverkar hela processen negativt. Process för ADHD-utredning. Förbättrad utredningsprocess utarbetad och under implementering. Otillräckliga möjligheter till sammanställning av data för att kunna ha uppdaterad lägesinformation för hur väntetiderna påverkas efter hand. Självskadebeteende. Pågår. MBT införande. MBT- finns etablerat men tillgänglighet behöver ökas. För utökning behövs utbildningsinsatser och resurstillskott för metoden. 729 besök med kod ERGT under 2016, 540 besök med kod ERGT under första halvåret 2017 vilket prognosticerar en ökning. DBT. Fortsatt utveckling men kompetenstapp som behöver DBT i drift som tidigare. ersättas. Fortsatt ungefär på tidigare nivå. ERGT ordnat införande. ERGT har startat, känsligt för kompetenstapp och personförändringar. 4 personer utbildade totalt. Ätstörningsvård. Pågår. Dagsjukvård - uppstart. Dagsjukvården har startat. Fortsatt utvecklingsarbete, metod och tillgänglighet pågår. Traumabehandling. Pågår. Team för behandling, konsultation, handledning och undervisning har startat i september 2016. Äldrepsykiatrisk mottagning. Pågår. Startar i december 2017. Ingen fast läkare ännu. Regional OCD-mottagning. Pågår. Uppstartad, val av behandlingsstrategier har skett tillsammans med motsvarande mottagning på SÄS. Lokaler finns, utbildningsinsatser genomförda. Samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och SÄS etablerat. Startar med behandlingsgrupper i januari 2018 tillsammans med SÄS. Mycket svårrekryterat, vilket gör att mottagningen inte kommer upp i volym som planerat. Sammanfattningsvis är aktiviteter kopplade till de områden som fått finansiering påbörjade, personal finns på plats, dock inte i full utsträckning och patienter har börjat få tillgång. Kvarstår fortfarande utbildningsbehov och rekryteringsbehov. Barn- och ungdomspsykiatri Aktivitet Status 2017-12-31 Regional utvecklingsplan BUP. Implementering av planen pågår. 9 nya RMR har tillkommit. Ätstörningsvård, dagsjukvård - uppstart. Har startat verksamheten under 2017 efter flytt till lokaler gemensamma med VUP Ätstörningsvård i september 2016. Traumabehandling. Flyttat till gemensamma lokaler med vuxenpsykiatrins traumamottagning på Uddevalla sjukhus. Alla tjänster är tillsatta. 161 besök har utförts. DBT-behandling. Ca 31 patienter i behandling under 2017, 315 DBT-besök. Tillskjutna medel finns för 0,5 psykolog men inga sökande till tjänst. NP-mottagning för barn och unga. Under året har tillskjutits medel till förstärkning av nya yrkeskategorier motsvarande två tjänster och rekrytering pågår av logopedtjänst och arbetsterapeut. Arbetsterapeuttjänst tillsätts i februari 2018. 1 sjuksköterska, 1 arbetsterapeut och 50 procent dietist (utökning av tidigare 50 procent tjänst) har anställts under 2017. NP mottagning 0-6 år. Samarbete mellan barn- och ungdomshabilitering, barnmedicin, ÖNH samt BUP. Förtydligande av rutiner och arbetsprocesser mellan involverade specialiteter har skett. Förstärkt öppenvård med koppling till regional 4 sjukskötersketjänster har utannonserats. utvecklingsplan. NU-sjukvården, Årsredovisning 20(60)

Vuxenpsykiatri 3.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Aktivitet Status 2017-12-31 Konsultationsmodellen. Pågår. Barn- och ungdomspsykiatri Aktivitet Status 2017-12-31 Samarbetsavtal med privat skolhälsovård. Pågår. Beräknas vara klar våren 2017 men kompliceras av att det är flera privata parter. Utbildningsdag PV specialistpsykiatri. Klar. Det är inom förvaltningens upptagningsområde stora skillnader i BUP-verksamhetens samarbete med primärvården. Det är av yttersta vikt att detta förbättras och att ett bärkraftigt, lokalt samarbete utarbetas mellan lokal BUP, vårdcentraler, skolhälsovård och socialtjänst. Under 2017 har det tillkommit två förstärkta vårdcentraler med ett utökat ansvar för psykisk ohälsa hos barn och ungdom. Dessa är Dalabergs vårdcentral (VC) i Uddevalla och Sylte VC i Trollhättan. Det är etablerat ett konstruktivt samarbete mellan BUP Uddevalla och Dalaberg VC. Sylte VC är i uppstartsfasen och här kommer vi att ta kontakt för att bygga upp konstruktiva samarbetsrutiner. Detta är ett viktigt arbete som bidrar till att vi som specialistsjukvård är de som definierar specialistnivå på hälsoproblematiken. Dessvärre är det ofta så att BUP tvingas kompensera för en primärvård som har svårigheter med att ta sitt ansvar för mildare psykiatrisk problematik, något som givetvis medför risk för undanträngningseffekter och ökad väntetid. 3.2.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Utöver vårdgaranti och akutvårdskedjan arbetar NU-sjukvården med införande av personcentrerat arbetssätt (PCA). Det långsiktiga målet med PCA är att patienter och deras närstående blir mer delaktiga och involverade i sitt hälsotillstånd samt sin vårdprocess. För att nå detta behövs ett personcentrerat förhållningssätt som genomsyrar hela organisationen och att slutenvårdsavdelningarnas delprocesser (ankomstsamtal, vårdplan, rond och utskrivningssamtal) ska vara reviderade utifrån patientens möjlighet till delaktighet. Slutenvårdsavdelningar som har utbildad PCA-coach. Slutenvårdsavdelningar som har startat mätningar av patientupplevelse. Slutenvårdsavdelningar som har påbörjat förbättringsarbete inom delprocesserna ankomstsamtal, vårdplan, rond och utskrivningssamtal. Måltal NU 2017 Utfall 2017-12-31 Planerad Pågår. Sex avdelningar har startat mätningar Pågår. Tre avdelningar har påbörjat förbättringsarbete NU-sjukvården, Årsredovisning 21(60)

3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin Under 2017 har fokus varit att uppfylla vårdgarantin. NU-sjukvården följde veckovis under 2017 upp utveckling av väntande till förstabesök och behandling samt månadsvis detaljerad uppföljning avseende både nationella och regionala vårdgarantier. Förvaltningen har producerat mer än beställningen i Vårdöverenskommelsen för 2017. Möjligheten att producera över ersättningstaket, s.k. "brutet-tak", har möjliggjort för förvaltningen att kunna korta köer och förbättra tillgängligheten framför allt inom område II. Avtal med vårdgivare för köp av garantivård med regionala medel fanns under året att tillgå inom ögonområdet samt delar av året inom ortopediområdet. Regionala medel har dessutom funnits för köp av utredningar inom barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Under 2017 infördes nationellt ytterligare 10 nya standardiserade vårdförlopp (SVF). Samtliga implementerades i NU-sjukvården och kunde följas upp i regionala cognosrapporter. Väntande till förstabesök ökade något under året, medan väntande till första behandling sjönk betydligt. Diagram Andel väntande till första besök och behandling inom 90 dagar 2014-2017. Diagram Totalt antal väntande förstabesök och behandlingar 2014-2017 NU-sjukvården, Årsredovisning 22(60)

98 procent av utförda besök med välgrundad misstanke om cancer fick besöken utförda inom 14 dagar i december 2017. Genomsnittet för året blev 95 procent, vilket är en procentenhet bättre än föregående år. Tillgängligheten till förstabesök vid BUP-verksamheten förbättrades avsevärt under året. I december 2017 var måluppfyllelsen 92 procent inom vårdgarantigränsen jämfört med 76 procent 2016. Aktivitet Status 2017-12-31 Inrättande av Tillgänglighetskansli Klar Samordnare för vårdgaranti, valfrihet och väntetider finns på ekonomienheten som samarbetar med kontaktpersoner per område/klinik. Löpande arbete med att kontinuerligt se till att de som Pågår Cognosrapporter för väntande till förstabesök och väntar på våra planeringslistor är aktivt väntande behandling kvalitetssäkras mot källsystemet ELVIS av väntetidsrapportörer som finns per klinik. Samordnaren på ekonomienheten gör stickprovskontroller och vänder sig vid behov till resp. väntetidsrapportör för besked om Arbeta aktivt i den regionala arbetsgruppen som koordinerar och planerar köp av vårdgarantivård patient ska finnas kvar som aktivt väntande. Klar Områdeschef och produktionscontroller ingår i regional arbetsgrupp. Första besök. Andel av vårdgarantipatienter som väntat på förstabesök högst 90 dagar. Antal väntande till förstabesök. December 2017 December 2016 Förändring (%) 78% 79% 8 440 8 202 2,9 NU-sjukvården, Årsredovisning 23(60)

Operation/åtgärd. Andel av vårdgarantipatienter som väntat på operation/åtgärd högst 90 dagar. Antal väntande till behandling. Andel av utförda besök vid välgrundad misstanke om cancer fick besöken utförda inom 14 dagar. Tillgänglighet till förstabesök vid BUPverksamhet (andel). */ Årsmedelvärde för väntande sista dagen i månaden. Se avsnitt 3.2.2. December 2017 December 2016 Förändring (%) 70% 63% 3 267 4 513-27,6 98% 96% 80% * 77% * 3.2.2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården 3.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan Aktivitet Status 2017-12-31 Införande av stream-team. Klar. Akutläkartorg dagtid. Klar. Vidareutveckling team steg 1. Klar. Kontaktpunkt inläggning kirurgkliniken. Klar. Larmläkare. Klar. Införande av akutläkare. Pågår. Nivågradering medicinlarm. Pågår. Snabbspår för äldre, klar inläggning. Pågår. Planstyrt arbete. Pågår. Snabbspår höftfrakturer. Pågår. Läkare i triage. Pågår. Sjukgymnast på akuten. Pågår. Patientmedverkan i processarbete. Planeras. Administrativ förenkling. Planeras. Förbättringsarbete TTT (tid till triage). Planeras. Subakuta ultraljud. Planeras. NU-sjukvården har under verksamhetsåret haft ett aktivt förbättringsarbete kopplat till akutvårdkedjan. Målet är att öka andelen patienter som vistas på akutmottagningen mindre än 4 timmar. Även då resultaten är långt från de regionala målen, har flera förändringar implementerats under året med goda resultat, se diagram nedan. Bristen på öppna vårdplatser samt att akutläkarinförande ännu inte kommit så långt (dock enligt plan) försvårar möjligheten att nå ännu bättre resultat gällande ledtider. Flera förbättringsarbeten planeras för 2018 och den processorienterade verksamhetsutvecklingen kommer fortsätta och utökas. Diagram: Andel patienter med total vistelsetid (TVT) inom 4 timmar, månadsvis 2016 och 2017. NU-sjukvården, Årsredovisning 24(60)

3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Punktprevalensmätning av trycksår har genomförts vid två tillfällen och en minskning ses vid senaste mättillfället. En temavecka med föreläsningar och information om förband, nutrition, avlastning, rehabilitering, dokumentation samt Vårdhandboken har arrangerats. Under hösten har flera aktiviteter påbörjats för att uppmärksamma och öka kunskapen om trycksårsprevention. Bland annat har regelbundna möten för sårombud genomförts, riktlinje och standardvårdplan har uppdaterats och sökord i Melior har setts över. Dessutom har nya verktyg som vändschema och checklistor införts och utbildningsinsatser genomförts. Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (PPM VRI) har genomförts med en viss förbättring jämfört med tidigare år. För att minska användningen av bredspektrumsantibiotika arbetar Strama aktivt med utbildning på bland annat arbetsplatsträffar och vid utbildningsdagar. Systematiska antibiotikaronder har införts på två avdelningar. Under hösten har en analys av höftfrakturer efter fall på sjukhuset genomförts. Brister gällande förebyggande arbete och avvikelsehantering har identifierats och åtgärder planeras. Två anmälningar enligt lex Maria har gjorts och ytterligare utredningar pågår. Markörbaserad journalgranskning (MJG), innebärande granskning av slumpvis utvalda patientjournaler, har utförts regelbundet inom somatisk slutenvård och inom psykiatri. Aktivitet Status 2017-12-31 Genomföra markörbaserad journalgranskning (MJG) varje månad Klar. 20 st per månad inom somatisk vård, vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin. Punkprevalensmätningar Klar. Trycksår: grad 2-4 9,3%VRI: 9,85% NU-sjukvården, Årsredovisning 25(60)

Aktivitet Status 2017-12-31 Riskbedömning trycksår och fallriskbedömningar Klar. Trycksår: 85% måltal 95%Fallrisk: andel fallriskvärderingar 80%, måltal 95% 3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Aktivitet Status 2017-12-31 Uppföljning av kvalitetsdata i Kvartalen. Enligt resultat i Kvartalen, ett-årsperioden som slutar med kvartal 3 2017, uppfyller NU-sjukvården regionens mål helt för sjutton indikatorer (gröna), delvis för fyra indikatorer (gula) och uppfyller inte regionens mål för nio indikatorer (röda). Kvartalen - Måluppfyllelse, ettårsperiod som slutar med kvartal 3 2017 Grönt = Mål uppfyllt Diabetes, blodsocker god kontroll Andel typ 1 diabetespatienter med HbA1c < 52 mmol/mol Diabetes, högt blodsocker Andel typ 1 diabetespatienter >= 18 år med HbA1c > 70 mmol/mol Diabetes, blodsockerkontroll barn och ungdomar Andel typ 1 diabetespatienter <18 år med HbA1c < 70 mol/mol Diabetes, blodtryck Andel typ 1 diabetespatienter >= 18 år med blodtryck < 140/85 mm Hg Diabetes, blodfett Andel typ 1 diabetespatienter, 45-80 år med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l KOL, bedömning av hälsostatusandel personer 18 år eller äldre som vid besök för kontroll av KOL har fått bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär, CAT. Hjärtinfarkt, akuta åtgärder Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning Hjärtinfarkt, blodtryckssänkande läkemedel Andel behandlade med ACE-hämmare/A2-antagonister efter hjärtinfarkt Förmaksflimmer, blodförtunnande behandling Andel patienter med förmaksflimmer som får antikoagulantia Hjärtinfarkt, kranskärlsröntgenandel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-st-höjningsinfarkt Stroke, initialvård på strokeenhet Andel patienter med stroke som initialt vårdats på strokeenhet Stroke, behandling mot blodproppandel strokepatienter som gavs reperfusionsbehandling (trombolys/ trombektomi). Gäller alla åldrar Stroke, patienter som klarar sig själva Andel strokepatienter som var ADL-oberoende 3 månader efter insjuknandet. Gäller alla åldrar Stroke förebyggande Andel opererade inom 14 dagar vid symptomgivande förträngning av halspulsådern Stroke, blodförtunnande behandling Blodförtunnande behandling efter ischemiska stroke med förmaksflimmer. Omfattar alla åldrar HIV, god viruskontrollandel HIV-patienter med god viruskontroll (HIV-RNA kopior < 50 kopior/ml) av alla med antiviral behandling Antibiotika som ges i blodetintravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner + piperacillin/tazobactam på rekvisition till sjukhuskliniker Antibiotika vid lunginflammationandel patienter inom sjukhusvård med misstänkt samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicilliner NU -sjukvården Ej aktuellt VGR NU-sjukvården, Årsredovisning 26(60)

Kvartalen - Måluppfyllelse, ettårsperiod som slutar med kvartal 3 2017 Grönt = Mål uppfyllt Barn med astma och luftrörsinfektion Andel återinskrivningar bland barn (0-6 år) i sluten vård inom 7 dagar efter vård för astma/obstruktiv bronkit Barn med magsjuka Andel återinskrivningar bland barn (0-6 år) i sluten vård inom 7 dagar efter vård för gasteroenterit Höftfraktur, väntetid till operation Väntetid till operation av höftfraktur andel < 24 tim Ljumskbråcksoperationer, dagkirurgi Andel elektiva ljumskbråcksoperationer utförda i dagkirurgi Borttagande av gallblåsa, antibiotikabehandling Andel patienter som får antibiotika vid borttagning av gallblåsa. Avser planerade operationer Starroperation, brytningsfelandelen patienter med slutlig refraktion inom 1 dioptri från den planerade efter kataraktoperation. Gäller patienter >= 18 år Förlossning, bristningarbristningar vid förlossning bland förstföderskor KejsarsnittAndel kejsarsnitt enligt Robson 1 bland förstföderskor Väntetid på akutmottagning, tid till läkarbedömningandel patienter bedömda av läkare inom 1 timme. Gäller alla åldrar Nytt besök på akutmottagningandel oplanerade besök åter inom 72 timmar till akutmottagning. Gäller alla åldrar Ambulans, tid för utryckningandel prio 1 uppdrag där första ambulansenhet är på hämtplats inom 20 minuter från att larmcentral besvarat 112-anropet och identifierat vårdbehov Sjuktransport, punktlighetandel förbeställda (minst 12 timmar i förväg) liggande sjuktransporter till behandling/undersökning som kommer i tid till avlämningsplats Vårdrelaterade infektionerandel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner NU -sjukvården De avvikelser som ses kommenteras nedan förutom antibiotikabehandling och akutmottagning som kommenteras på annat ställe. Diabetes Färre patienter med högt blodsocker (HbA1c 70 mmol/mol), men fortsatt inte i nivå med VGR och riket. Andel patienter med bra blodtryck är fortfarande bättre än riket men når inte mål och är i sjunkande. Fler patienter utrustas med system för kontinuerlig glukosmätning vilket innebär större möjlighet för bra blodsockerkontroll. Bristande tillgänglighet utgör en förklaring till resultaten. Insatser görs för bättre läkarbemanning och uppgiftsväxling. Diagram: Andel patienter med dåligt reglerat sockerläge. Låg andel är önskvärd. Mål < 20 procent. Källa Diabetesregistret. VGR NU-sjukvården, Årsredovisning 27(60)

Diagram: Andel patienter med bra reglerat blodtryck. Hög andel är önskvärt. Mål 90 procent eller högre. Källa Diabetesregistret. KOL KOL-processen är återstartad under 2017 med ny KOL-sjuksköterska och team. Resultat kvartalsvis visar på förbättring till och med kvartal 2, men tillbakagång kvartal 3. Detta kan troligen förklaras av vakans av KOL-sjuksköterska från juni till början av oktober. Diagram: Andel KOL-patienter per kvartal som har fått bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär. Hög andel är önskvärt. Källa Kvartalen. NU-sjukvården, Årsredovisning 28(60)

Hjärta Andel kranskärlsröntgen inom 72 timmar vid icke ST-höjningsinfarkt skiljer stort inom VGR varför sektorsrådet inom kardiologi valt ut detta som fokusområde. Det är framför allt de små sjukhusen, utan möjlighet till egen kranskärlsröntgen, som har långa ledtider. NU-sjukvården har relativt bra ledtider och arbetar på ytterligare förbättring. Det är ifrågasatt om definitionen av indikatorn är rätt angiven. Diagram: Andel kranskärlsröntgen inom 72 timmar vid icke ST-höjningsinfarkt. Källa Verksamhetsanalys 2017. NU-sjukvården, Årsredovisning 29(60)

Stroke Kvarstående kvalitetsbrister inom strokevården med låg andel direktinlagda stroke och TIA till strokeenhet, låg andel reperfusionsbehandlade (mekaniskt eller farmakologiskt) och för lång tid till behandling föranledde under året en ny organisering av strokeprocessen. Med bevarat linjeansvar lyftes ansvaret för strokeprocessen till biträdande sjukhusdirektör. Ett nytt förbättringsarbete för Stroke/TIA-processen startades under senare delen av maj-juni 2017 med regionalt kompetensstöd för processledning och under hösten har ett flertal aktiviteter genomförts. Under augusti-december ses tendens till ökad andel reperfusion och kortare tid till behandling. Fortfarande är det för kort tid att dra slutsatser och det finns kvarstående problem med låg andel direktintag och släpande registrering i kvalitetsregister. Andel patienter med stroke respektive TIA som läggs in på strokeenhet. Stroke: Nationellt och regionalt måltal för vård på strokeenhet som första vårdenhet och någon gång under vårdtid 90%. TIA: Regionalt måltal för vård på strokeenhet 90%. Källa Elvis 2017-12-20. Diagram: Antal patienter som fått behandling mot blodpropp vid stroke - farmakologiskt (trombolys) och/eller mekaniskt (trombektomi, TBY). Statistik för trombektomi till maj 2017 är osäker. Mål för dörr-nål-tid 30 minuter eller mindre. Mål för andel trombolyserade över NU-sjukvården, Årsredovisning 30(60)

15 procent. Källa internt material. Antal trombolyser och trombektomi NÄL 2016 och 2017: Trombolys Skickade för ev trombektomi TBY Totala antalet som fått reperfusion Dörr-nåltid, min 201 6 ant/må n 2017 ant/må n 2016 2017 2017 2016 ant/må n 2017 ant/må n 2016 2017 Janjul 32 4,6 17 2,4 9 9 6 48 40 Aug -dec */ 29 5,8 25 5,6 8 16 12 29 5,8 31 6,9 36 25 */ 2017 avser tid till och med 17 december. Diagram: Dörr till nål-tid per patient i kronologisk ordning under 2017. Källa internt material. Ortopedi Efter journalgranskning genomfördes ett utvecklingsarbete under våren inom ortopedkliniken. Eget material från ortopedkliniken visar en positiv tendens under senare delen av året. Kvartalen visar också en positiv utveckling kvartal 3 jämfört med kvartal 2 men det är fortsatt för tidigt att dra säkra slutsatser. Diagram: Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar 2014-2017. Källa internt material. NU-sjukvården, Årsredovisning 31(60)

Diagram: Andel patienter med höftfraktur per kvartal som opereras inom 24 timmar. Källa Kvartalen. Kirurgi antibiotika vid planerad gallvägskirurgi Det regionala målet är att högst tolv procent ska få antibiotikaprofylax vid planerad gallvägskirurgi. Enligt Kvartalen, ettårsperioden till och med kvartal 3 2017, har NUsjukvården 18,8 procent och VGR 14,4 procent. Enligt verksamhetsanalysen har NUsjukvården historiskt haft låga värden men successivt ökat från och med 2014. Indikatorn är dock ifrågasatt och kvalitetsregistret har haft brister med täckningsgrad inom NU-sjukvården, särskilt senaste året. Under hösten har därför fokus varit att öka täckningsgraden, vilket är en förutsättning för att kunna lita på utdata. NU-sjukvården, Årsredovisning 32(60)

Diagram: Andel patienter som får förebyggande antibiotika vid planerad gallkirurgi. Källa Verksamhetsanalys 2017. Ambulans, tid för utryckning Målet uppfylls inte för någon förvaltning inom VGR utom SU som delvis uppfyller målet. Diagram: Andel prio 1 uppdrag där ambulans är på hämtplats inom 20 minuter, per förvaltning. Källa Kvartalen. Sjuktransport, punktlighet NU-sjukvården, Årsredovisning 33(60)

Målet uppfylls inte för någon förvaltning inom VGR. Diagram: Andel förbeställda liggande sjuktransporter som kommer i tid, per förvaltning. Källa Kvartalen. 3.2.3.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Aktivitet Status 2017-12-31 Delta i lämpliga samverkansarenor. Klar. Sommarsamverkan med kommuner och primärvård i Klar. upptagningsområdet. Utskrivning från sjukhus enligt lokal anpassning av Pågår. regional medicinsk riktlinje Säker utskrivning från slutenvård och överenskommelsen om nya Samverkanslagen. Införa fler standardiserade vårdförlopp inom Klar. cancervården. Starta mobila hemsjukvårdsteam utgående från Pågår. sjukhus. Sprida och utveckla Samverkande sjukvård i fler Pågår. kommuner. Rutin för utskrivning från sjukhus har införts för hela sjukhuset. Arbete pågår enligt plan för ytterligare anpassning för att uppfylla kraven som följer av regional överenskommelse om Samverkanslagen. NU-sjukvården har infört standardiserade vårdförlopp (SVF) i enlighet med regionens plan. Det kvarstår utmaningar för att nå målet att 80 procent av patienter ska utredas inom uppsatta måltider. Tillgängligheten till patologi utgör den största flaskhalsen där intensivt arbete görs för att rekrytera och utveckla interna processer. I slutet av året kom beslut om regionala medel för mobila hemsjukvårdsteam utgående från NU-sjukvården, Årsredovisning 34(60)

sjukhus. Arbetsgrupp i samverkan med kommun och primärvård finns och fortsätter nu arbetet för start av team under 2018. Avtal om Samverkande sjukvård finns nu med de flesta kommuner inom upptagningsområdet. Utveckling av samverkansformer fortsätter. NU-sjukvården, Årsredovisning 35(60)

4 Personal 4.1 Chefsförutsättningar Arbetet med att reducera antalet medarbetare per chef fortsätter. I NU-sjukvårdens genomförande av normtal utgår vi från var verksamheten befinner sig såsom vid chefsomsättning, nyrekrytering, vid organisatoriska förändringar och vid speciella behov av omställning. För NU-sjukvårdens del är det ett långsiktigt arbete som kommer att pågå även under 2018. HR-enheten erbjuder chefer stöd vid delat ledarskap/samledarskap med strukturerad metod genom samtal, reflektion, coachning och teorier i de olika genomförandefaserna (rekrytering, uppstart och utveckling av chefsroller). Introduktionsprogrammet för nya chefer har utvecklats och implementerats. NU-sjukvårdens arbete med Medarbetarskap & Ledarskap fortsätter bland annat genom faciliteringsstöd. Vid behov ges också stöd vid utveckling av ledningsgrupper och i arbetsgrupper. Antalet chefer har ökat med 19 stycken sedan årsskiftet 2016/2017. Andelen chefer som har 10-35 underställda medarbetare är 54 procent, jämfört med 2016 då det var 51 procent. När NU-sjukvården påbörjade arbetet med normtal 2014 hade 46 procent av cheferna 10-35 underställda. I chefsgrupperna var det 17 procent av cheferna som ansvarade för en personalgrupp med över 50 underställda och det ligger på ungefär samma nivå som december 2016. Fortsatt arbete pågår med att minska dessa personalgrupper men även med att arbeta med olika chefsstöd såsom administrativt stöd, anställa teamledare mm. 4.2 Sjukfrånvaro De senaste tre åren har sjukfrånvaron ökat med i snitt med 0,5 procentenheter per år. NU-sjukvården, Årsredovisning 36(60)

Ökningen har nu avstannat och uppgår till 7,2 procent 2017 jämfört med 7,3 procent 2016. Den korta- och medellånga sjukfrånvaron ökade något, samtidigt som den långa sjukfrånvaron över 60 dagar minskade under 2017. Diagram: Sjukfrånvaro 2015-2017 Sjukfrånvaron ökade jämfört med förra året i åldersgrupperna 20-29 år och 60- år, medan övriga åldersgrupper minskade något eller var på samma nivå. Diagram: Sjukfrånvaro per åldersgrupp 2013-2017. Den långa sjukfrånvaron, över 60 dagar, ökade med stigande ålder. Den korta sjukfrånvaron 1-14 dagar har en jämnare i fördelning i åldersgrupperna. Undantaget är åldersgruppen 20-29 år som redovisar högst sjukfrånvaron. Denna åldersgrupp visade under föregående år 0,7 procentenheter högre sjukfrånvaro än övriga åldersgrupper. Se diagram nedan. Diagram: Sjukfrånvaro, ålder- och sjukfrånvarointervall (1-14 dagar, 15-59 dagar, 60- dagar). NU-sjukvården, Årsredovisning 37(60)

Uppdelat i de stora yrkesgrupperna minskade sjukfrånvaron för sjuksköterskegruppen med 0,5 procentenheter, där framförallt den långa sjukfrånvaron minskade. Gruppen barnmorskor ökade sin sjukfrånvaro med 0,6 procentenheter, där den långa sjukfrånvaron ökade jämfört med 2016. Undersköterskornas sjukfrånvaro ökade något jämfört med 2016, framförallt avseende den korta sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron för läkargruppen var i princip oförändrad jämfört med 2016. Se tabell nedan. Samarbetet mellan Hälsan & Arbetslivet och NU-sjukvården intensifierades under året. Gemensamma studiebesök, föreläsningar, presentationer av rapporter, dialog och utförda analyser resulterade i ett flertal utvecklingsinsatser. Samarbetet kommer att utvecklas ytterligare under 2018. NU-sjukvården, Årsredovisning 38(60)

Fler chefer fick möjlighet att gå hälsofrämjande ledarskapsutbildning, en satsning som medförde ett ökat engagemang att jobba hälsofrämjande och förebyggande. Med ökad kunskap skapas intresse för att aktivt driva verksamheten ur ett hälsofrämjande perspektiv. Det var en positiv utveckling som medför att ytterligare utbildningar kommer att startas upp under 2018. Vi har också utökat för fler att delta i stresshanteringskurser. För att minska sjukfrånvaron arbetade chefer med att förbättra arbetsmiljön. Chefer har fått stöd och coachning för genomförandet av åtgärder från HR-enheten. IT-verktyget Hälso-SAM infördes strax innan årsskiftet och utbildning pågår. Verktyget kommer att ge en bra överblick angående medarbetarnas sjukfrånvaro och rehabilitering. NU-sjukvården har fortsatt ansöka om medel från Regionstyrelsens avsatta medel (15 mnkr kronor) för olika insatser med inriktning på organisatorisk och social arbetsmiljö. 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys 4.3.1 Personalvolym och personalstruktur Antalet nettoårsarbetare är i december 4 561, en ökning med 222 jämfört med samma månad föregående år och innebär en volymökning på 5,1 procent. Område I och III ökade med drygt 50 nettoårsarbetare vardera och område II med drygt 100 nettoårsarbetare. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med 129, visstidsanställda ökade med 92 och timanställda ökade med 1 netto. Genomsnittlig ökning av nettoårsarbetare under 2017 var cirka 140 nettoårsarbetare/månad, fördelat på 90 tillsvidareanställda, 40 visstidsanställda och 10 timanställda (se tabell nedan). Under 2017 tillkom nya verksamheter, pågick utfasning av bemanningsföretag, sjukvårdsbiträden och undersköterskor anställdes och utökning av chefer tillkom för att nå normtalen påverkade nettoårsarbetarnas ökning. Netto årsarbetare per personalgrupp Nettoårsarbetare dec 2017 Nettoårsarbetare dec 2016 Förändring antal Förändring procent Genomsnittlig ökning/månad under 2017 A1 Sjuksköterskor 1 363,8 1 305,3 58,5 4,5% 31,3 A2 Barnmorskor 65,5 67,4-1,9-2,9% -3,0 B1 Undersköterskor m.fl. 1 186,5 1 133,5 53,0 4,7% 56,0 C1 Läkare 630,9 616,4 14,6 2,4% 2,3 D1 Tandläkare 5,9 4,0 1,9 46,9% 0,8 E1 Tandsköterskor m.fl. 9,0 7,7 1,3 17,0% 0,4 F1 Administratör, vård 317,9 299,8 18,1 6,0% 5,6 G1 Psykolog 72,8 69,2 3,6 5,1% -1,2 G2 Psykoterapeut 6,5 5,7 0,8 13,2% 1,7 G3 Fysioterapeut 44,8 44,0 0,8 1,8% -0,7 G4 Arbetsterapeut 47,7 47,3 0,3 0,7% 0,9 G5 Logoped 10,2 8,6 1,6 18,6% 0,4 G6 Dietist 13,4 11,3 2,1 18,1% 2,1 G7 Kurator 74,4 71,9 2,6 3,6% 5,2 G8 Övrig 38,2 38,8-0,6-1,5% 0,8 rehabiliteringspersonal H1 Biomedicinsk analytiker 119,7 120,1-0,3-0,3% -2,6 H2 57,6 55,3 2,3 4,2% -4,0 Sjukhustekniker/labpersonal I1 Utbildning, kultur och 12,2 11,0 1,2 10,6% -0,1 fritid J1 Teknik, hantverkare 22,0 21,4 0,6 3,0% -1,5 NU-sjukvården, Årsredovisning 39(60)

Genomsnittlig Netto årsarbetare per Nettoårsarbetare Nettoårsarbetare Förändring Förändring ökning/månad personalgrupp dec 2017 dec 2016 antal procent under 2017 K1 Kök, städ, tvätt 29,4 20,8 8,6 41,2% 0,9 L1 Ledningsarbete 171,3 151,9 19,4 12,8% 21,9 L2 Handläggare och 261,8 227,9 33,8 14,8% 22,3 administratörsarbete Summa 4 561,2 4 339,2 222,0 5,1% 139,4 Verksamheter som tillkom var de vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningarna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs, vilket ökade antalet nettoårsarbetare med cirka 25 (10,5 psykiatrisjuksköterskor, 5 skötare, 5 administratörer, 0,5 psykolog, 3 kurator, 1 chef). Vuxenpsykiatrins öppenvård startade även en äldrepsykiatrisk mottagning samt en OCD tvångssyndrommottagning, vilket ökade nettoårsarbetare med 10 (3 psykiatrisjuksköterskor, 2 administratörer, 3 psykologer, 2 chefer). Bemanningsservice startade under 2017 med en utökning på 14 nettoårsarbetare (4 sjuksköterskor, 8 undersköterskor, 1 administratör och 1 chef). BUP har ett utökat uppdrag avseende traumateam, förstärkt självskadevård samt ätstörningsvård som innebar en ökning med 8,5 nettoårsarbetare (5,5 sjuksköterskor, 3 psykologer) Totalt var det cirka 60 nettoårsarbetare som tillkom i samband med uppstart av nya verksamheter eller utökade uppdrag under 2017. En ökning skedde i sjuksköterske-/barnmorskegruppen med netto 57 nettoårsarbetare. I gruppen ökade allmänsjuksköterskor mest med 55 nettoårsarbetare. Övriga som ökade var psykiatri-, specialist-, anestesi-, ambulans- och röntgensjuksköterskor med drygt 20 nettoårsarbetare. Minskning skedde i barnsjuksköterske-, sjuksköterskor med annan specialistinriktning- och IVA-sjuksköterskegruppen samt barnmorskor med drygt 18 nettoårsarbetare. Av de 57 nettoårsarbetarna var cirka 25 anställda i nya verksamheter (psykiatri- och allmänsjuksköterskor). Undersköterskegruppen ökade med 53 nettoårsarbetare, varav sjukvårdsbiträden som ingår i undersköterskegruppen ökade med 20 nettoårsarbetare jämfört med samma period förra året. 12 nettoårsarbetare (skötare och undersköterskor) blev anställda på grund av nya verksamheter under 2017. En utökning av undersköterskor skedde på vårdavdelningar, främst beroende på bristen av sjuksköterskor. Ytterligare operationssalar öppnades, neonatalavdelningen öppnade vårdplatser som varit stängda under en längre period och där skedde en utökning av undersköterskor. Dessutom ändrade några verksamheter arbetssätt, där undersköterskor i allt större omfattning assisterar på mottagningar istället för som tidigare sjuksköterskor. Läkargruppen ökade med cirka 15 nettoårsarbetare jämfört med samma period förra året. Ökning skedde i yrkesetiketten 203090 Läkare legitimerad, annan, där det bland annat ingår visstidsanställda som är i avvaktan på ST-tjänst. Även 204090 Läkare ej legitimerad annan ökade och i denna etikett finns de som är i väntan på AT-tjänst eller i väntan på läkarlegitimation. Det finns ett flertal visstidsanställda läkare som kommer från annat land och som kompletterar sin utbildning för att få svensk legitimation. I regionen finns 56 olika läkarspecialiteter, inom NU-sjukvården finns 36 av dessa specialiteter representerade. Nedanstående tabeller visar de tio läkarspecialiteter som ökat respektive minskat mest, i antal nettoårsarbetare jämfört med 2016. NU-sjukvården, Årsredovisning 40(60)

Administration där yrkesgrupperna Administration vård, Handläggare och administrationsarbete och gruppen Ledningsarbete ingår, ökade med cirka 70 nettoårsarbetare. Administration vård ökade med 18 nettoårsarbetare, varav mediciniska sekreterare ökade med 14 nettoårsarbetare. Gruppen Handläggare och administratörer ökade med 34 nettoårsarbetare och det är framförallt assistenter samt administratörer såsom kanslister, projektledare och utvecklingsledare som ökat. I denna grupp ingår även farmaceuter, värdar och kulturtolkar som också ökade antalet nettoårsarbetare. Nettoårsarbetarna i anställningsformen BEA och BAL (anställda i arbetsmarknadsåtgärder) ökade med 8 netto och ingår i gruppen Handläggare och administratörsarbete. Gruppen Ledningsarbete, där chefer och medarbetare med ledningsansvar ingår, ökade med 19 nettoårsarbetare. En förändring skedde i yrkesetiketterna, där cirka 5 nettoårsarbetare flyttats från vård- och rehabiliteringsgrupperna till yrkesgruppen Administrations ledningsarbete. Resterande 14 nettoårsarbetare inom denna grupp, är dels 3 chefer anställda till nya verksamheter, dels 11 för att uppnå normtalet. Det finns även ett antal chefer i nettoökningen, där ny chef redan är anställd och avlämnande chef slutar vid årsskiftet. Personalomsättningen fortsatte att öka under 2017 (se tabell nedan). Totalt var det cirka 30 fler tillsvidareanställda medarbetare som slutade jämfört med 2016. Persomsättning ( %), tv-anst, (annan förv i VGR eller helt 2017 2016 2015 2014 2013 externt) A Sjuksköterskor, 10,9% 10,8% 10,2% 9,4% 5,9% barnmorskor B Undersköterskor m.fl. 4,7% 6,2% 4,1% 2,8% 4,0% C Läkare 11,3% 6,7% 7,4% 8,9% 6,6% D Tandläkare 16,7% 0,0% 40,0% 0,0% 0,0% E Tandsköterskor, - 0,0% 0,0% 42,9% 0,0% 0,0% hygienister m.fl. F Administratör, vård 7,3% 5,5% 5,9% 2,1% 4,5% G Rehabilitering och 12,1% 14,5% 15,3% 8,8% 8,2% förebyggande H 4,9% 2,1% 3,1% 4,2% 2,6% Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA I Utbildning, kultur och 0,0% 15,4% 14,3% 7,1% 0,0% fritid J Teknik, hantverkare 5,3% 0,0% 0,0% 5,9% 0,0% K Kök, städ, tvätt 22,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% L Administration 5,6% 4,5% 3,9% 4,6% 6,7% Huvudgrupp 8,5% 8,1% 7,6% 6,4% 5,4% NU-sjukvården, Årsredovisning 41(60)

Under 2017 ökade läkarnas personalomsättning från 6,7 procent 2016 till 11,3 procent 2017. Det var en ökning med 25 tillsvidareanställda läkare som slutade under 2017 jämfört med 2016 (se tabell nedan). Procentuellt största ökningen när det gäller avgångar har skett inom kirurgiska och barnmedicinska specialiteter jämfört med 2016. Antal avgångar, tv.anst (annan förvaltning eller 2017 2016 2015 2014 2013 helt externt) 201010 Överläkare 24 17 13 15 10 202010 Specialistläkare 17 9 11 15 7 203010 Läkare 20 10 15 16 15 legitimerad, specialiseringstjänstgöring 203090 Läkare 0 0 0 0 2 legitimerad, annan Summa 61 36 39 46 34 Antalet sjuksköterskor/barnmorskor som slutade (se tabell nedan) under 2017 låg på ungefär samma nivå som 2016. Inom gruppen var det barnmorskor och barnsjuksköterskor som procentuellt ökade mest under 2017. I antal avgångar 2016 ingår 8 uppsägningar (1 barn-, 6 allmän- och 1 röntgensköterska/or) som skedde i mars 2016 och som är kopplat till verksamhetsövergången från lokalsjukhusen till Praktikertjänst AB i april 2015. Antalet avgångar för allmän sjuksköterskor 206090 Sjuksköterska annan ökade jämfört med 2016. De flesta av dessa sjuksköterskor som slutat, hade en anställning på någon vårdavdelning. Det var framförallt akutmedicinkliniken, IVA och BUP som hade en hög personalomsättning, där akutmedicin har 27 procent, IVA 24 procent och BUP 21 procents personalomsättning. Även kirurgkliniken hade en hög personalomsättning med cirka 16 procent, vilket är ungefär på samma nivå som kliniken hade 2016. Ett pilotprojekt 80:10 startade under våren 2017 på delar av ortopedkliniken. Det innebär att en sjuksköterska med heltidstjänst arbetar 80 procent med vård av patienter, medan 10 procent av arbetstiden schemaläggs för kompetensutveckling och 10 procent för personlig utveckling. Personalomsättningen på ortopedkliniken var cirka 30 procent på allmän sjuksköterskor innan projektet startade och låg i slutet av 2017 på 13 procent. I samband med denna förändring av personalomsättningen på ortopedkliniken, var det 10 färre sjuksköterskor som slutade jämfört med om personalomsättningen fortfarande skulle vara 30 procent. Antal avgångar, tv.anst (annan förvaltning eller helt externt) 206010 Anestesisjuksköterska 206012 Psykiatrisjuksköterska 206013 Ambulanssjuksköterska 206015 Intensivvårdssjuksköterska 206016 Operationssjuksköterska 206018 Sjuksköterska, barn 206021 Sjuksköterska, annan specialistinriktning 206023 Sjuksköterska, specialfunktion 2017 2016 2015 2014 2013 1 2 6 1 2 16 22 16 7 7 13 17 11 17 10 6 7 7 9 7 4 5 6 3 3 11 7 4 7 3 8 7 16 13 13 3 8 3 4 1 NU-sjukvården, Årsredovisning 42(60)

Antal avgångar, tv.anst (annan förvaltning eller 2017 2016 2015 2014 2013 helt externt) 206090 Sjuksköterska, 105 95 97 94 46 annan 206510 3 4 5 5 5 Röntgensjuksköterska 205010 Barnmorska, 14 8 4 3 5 vårdavdelning Summa 184 182 175 163 102 För att kompetensförsörja bedrivs aktiviteter på flera nivåer enligt NU-sjukvårdens kompetensförsörjningsplan för att attrahera, rekrytera och behålla personal. Arbetade timmar (ordinarie samt jour/beredskap) ökade med cirka 200 000 timmar (3 procent) under januari-november 2017, jämfört med samma period 2016. I arbetade timmar ingår även övertid. Ökningen av arbetade timmar skedde främst i undersköterskegruppen och administration och uppgick totalt till cirka 135 000 timmar. 4.3.2 Personalkostnadsanalys Lönekostnaderna för arbetad tid ökade med 99,4 mnkr (6,0 procent) (se tabell nedan). Månadslön/grundlön och retroaktiv lön ökade med 90,9 mnkr (5,6 procent) jämfört med samma period 2016. Antalet nettoårsarbetare ökade med genomsnitt 140 nettoårsarbetare per månad, vilket påverkade de ökade lönekostnaderna. Störst ökning av utbetald lön stod gruppen undersköterskor för, en ökning med 22,5 mnkr (7,3 procent). Men även sjuksköterske- och barnmorskegruppen samt administrationsgruppen (handläggare och ledning) ökade med 21,7 mnkr (4,4 procent) respektive 20,8 mnkr (12,9 procent). De tre lönekonto som procentuellt ökat mest jämfört med 2016 är: 4022 Retroaktiv lön ökade med 57 procent. I princip samtliga avtalsområden har utbetalats retroaktivt. Det är endast Vårdförbundet, fysioterapeuterna och arbetsterapeuterna som betalades ut i april då ny lön skulle gälla ifrån. 4096 Retroaktiv omräkning jourskuld ökade med 42 procent. Anledningen är att läkarnas löneöversyn utbetalades i december och då har påverkat detta konto. 4024 Ers utöver månlön/särskild arbtid ökade med 29 procent. Hela ökningen är knuten till förskjuten semester och extrapass under sommaren. Lön arbetad tid, uppdelad på lönekonto, belopp tkr 2017, lönekostnader 2016, lönekostnader Förändring, jmf 2017och 2016 Förändring % 4011 Timlön 57 044 52 445 4 599 8,8% 4021 1 627 096 1 547 814 79 282 5,1% Månadslön/grundlön 4022 Retroaktiv lön 19 288 12 317 6 971 56,6% 4024 Ers utöver 11 637 9 043 2 595 28,7% månlön/särsk arbtid 4027 Uttag av komp. -8 095-8 124 29 0,4% tid 4028 Uttag av jourkompensation -61 275-60 458-816 -1,4% NU-sjukvården, Årsredovisning 43(60)

Lön arbetad tid, uppdelad på lönekonto, belopp tkr 4029 Lön semester/innev semesterupp 2017, lönekostnader 2016, lönekostnader Förändring, jmf 2017och 2016 Förändring % -195 715-187 170-8 544-4,6% 4031 OB-tillägg 95 122 84 651 10 471 12,4% 4041 Mertid,komp, 10 905 10 540 365 3,5% fyllnadstidsersät 4042 Enkel 5 747 5 428 319 5,9% övertidsersättning 4043 Kvalificerad 38 577 36 628 1 949 5,3% övertidsersättnin 4044 Övrig 7 960 7 320 640 8,7% övertidsersättning 4045 Arbetad tid 33 801 34 053-252 -0,7% under jour 4051 Jour, 13 265 12 408 857 6,9% beredskapsersättning 4081 3 619 4 404-785 -17,8% Arvodesersättningar 4092 Periodiserad 73 723 73 188 535 0,7% jourkompensation 4093 Period 2 345 2 369-25 -1,0% fyllnadstid, intjänad 4094 Period enkel 3 274 3 328-55 -1,6% övertid intjänad 4095 Period kval 3 155 2 802 352 12,6% övertid intjänad 4096 Retroaktiv 2 636 1 851 785 42,4% omräkn jourskuld 4097 Retro omr mer 430 336 94 28,0% och övertidsskul 4098 Periodiserad 33 43-11 -25,1% omvandlad tid 40 Lön arb tid 1 744 573 1 645 216 99 357 6,0% Lön för ej arbetad tid ökade med cirka 16,9 mnkr (5,3 procent), se tabell nedan. Sjuklön inom sjuklöneperioden och sjuklön utanför sjuklöneperiod ökade med 3,4 mnkr (9,5 procent). Ökningen beror på att kortidssjukfrånvaron, samt utbetalning av takersättning ökade under 2017. Lön ej arbetad tid, uppdelad på lönetyp, belopp tkr 4111 Semesterlön, semesterdagstill 4121 Sjuklön inom sjuklöneperioden 4122 Sjuklön utanför sjuklöneperiod 4131 Föräldraledighet 4141 Personalutbildning 4151 Semesterlön intjänad och tillä 4159 Retroaktiv omr semesterlönesku 4199 An lön/ers avgvederl (pens gr) 2017, lönekostnader 2016, lönekostnader Förändring, jmf 2017 och 2016 Förändring % 9 153 9 164-11 -0,1% 27 946 25 563 2 383 9,3% 11 227 10 205 1 021 10,0% 5 553 5 470 83 1,5% 34 789 33 889 900 2,7% 235 853 225 306 10 547 4,7% 7 706 5 466 2 239 41,0% 2 905 3 157-252 -8,0% NU-sjukvården, Årsredovisning 44(60)

Lön ej arbetad tid, uppdelad på lönetyp, belopp tkr 2017, lönekostnader 2016, lönekostnader Förändring, jmf 2017 och 2016 Förändring % 41 Lön ej arb tid 335 132 318 222 16 910 5,3% Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall 2017 Prognos augusti 2017 Utfall 2016 Läkare 62 905 58 000 44 128 Sjuksköterskor 47 696 42 000 41 903 Övriga 118 0 0 Totalt 110 719 100 000 86 031 NU-sjukvårdens svårigheter att rekrytera personal till vissa kompetensområden innebar att kostnaderna för bemanningsföretag ökade med knappt 25 mnkr (29 procent) från 2016. Kostnaderna för bemanningsläkare uppgick till 63 mnkr, en ökning med 19 mnkr (43 procent). Bristen på radiologer på bild- och funktionsmedicin resulterade i ett stort behov av bemanningsläkare. Andra specialiteter som anlitat bemanningsföretag var bland andra ortoped-, patolog-, kvinno-, barn- och ungdomspsykiatri- samt vuxenpsykiatriklinikerna. Bemanningssköterskor användes vid svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Bemanningssituationen var mycket ansträngd inom flera enheter. De verksamheter som anlitade bemanningsföretag var bland andra inom medicinområdet, bild- och funktionsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, kirurg-, ortoped- och kvinnoklinikerna. Kostnaderna ökade från 42 mnkr 2016 till 48 mnkr 2017 (knappt 14 procent). Från oktober minimerades användandet av bemanningssjuksköterskor till ett fåtal avdelningar för att på sikt fasas ut i takt med att nya sjuksköterskor anställs. 4.3.3 Mertid, övertid, OB-tillägg Övertiden ökade 350 timmar och ligger ungefär på samma nivå som 2016. Många yrkesgrupper minskade sin övertid. Medicinsk sekreterares övertid ökade jämfört med 2016 och beror på behovet av att täcka vakanser under året. Mertid, enkel och kval övertid, uppdelat per yrkeskategori, timmar schema A Sjuksköterskor, Timmar jan-nov 2017 Timmar jan-nov 2016 Förändring, jmf 2017 och 2016 Förändring % 97 335 98 100-766 -0,8% barnmorskor B Undersköterskor m.fl. 52 116 53 054-938 -1,8% C Läkare 2 768 2 818-51 -1,8% D Tandläkare 692 730-38 -5,2% E Tandsköterskor, - 94 106-12 -11,0% hygienister m.fl. F Administratör, vård 3 803 2 205 1 598 72,5% G Rehabilitering och 3 156 3 042 113 3,7% förebyggande H Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 2 068 2 537-469 -18,5% I Utbildning, kultur och 268 197 71 35,8% fritid J Teknik, hantverkare 918 592 326 55,2% K Kök, städ, tvätt 503 199 304 152,9% L Administration 5 287 5 073 213 4,2% Huvudgrupp 169 007 168 654 353 0,2% NU-sjukvården, Årsredovisning 45(60)

Mertid, enkel och kval övertid, timmar schema Timmar jan-nov 2017 Timmar jan-nov 2016 Förändring, jmf 2017 och 2016 Förändring % Mertid 55 289 54 939 349 0,6% Enkel övertid 25 563 25 406 157 0,6% Kval övertid 88 155 88 308-153 -0,2% Totalt 169 007 168 654 353 0,2% 4.3.4 Ofrivillig deltid En kvinna är ofrivilligt deltidsanställd. Hon arbetar som logoped och har en deltidsanställning som grund men erbjuds vikariat upp till heltid när möjlighet finns. Anledningen till deltid är den ekonomiska ramen på arbetsplatsen. NU-sjukvården, Årsredovisning 46(60)

5 Ekonomiska förutsättningar Resultatet blev -35 mnkr motsvarande 0,7 procents budgetavvikelse. Vid 2017 års ingång bedömdes den ekonomiska utmaningen vara ca 30 mnkr för att uppnå en ekonomi i balans. NU-sjukvårdens augustiprognos var -20 mnkr. Det finns i huvudsak tre anledningar till att resultatet försämrades jämfört med den prognosen: Minskad produktion avseende operationer beroende på införande av nytt operationsplaneringssystem, Orbit 5, vilket gjorde att det s.k. "brutna-taket" inte uppnåddes. Minskad produktion av läkarbesök inom psykiatrin på grund av betydligt färre anställda psykiatriker. Kraftigt ökade kostnader för egen personal och bemanningsföretag relaterat till målen att uppnå vårdgarantin. 5.1 Ekonomiskt resultat 5.1.1 Utfall jämfört med budget Intäkter Intäkterna blev totalt 55 mnkr bättre än budget Intäkter för såld vård internt blev 56 mnkr bättre än budget I såld vård internt ingår vårdöverenskommelsen (VÖK) med hälso- och sjukvårdsnämnderna, ersättningar för tillgänglighetssatsningar, förlossningar över plan och köp av garantivård samt såld vård till andra sjukhus inom regionen. NU-sjukvården producerade under 2017 för 41,8 mnkr mer än grunduppdraget i VÖK, 1,8 mnkr över budgeterat. Tillgänglighetssatsningarna i budget klarades nästan helt. Under året fick NU-sjukvården ett utökat uppdrag för tillgänglighetssatsningar, vilket totalt innebar nästan 15 mnkr. Obesitasoperationer nådde inte riktigt upp till uppdraget på 90 st utan blev 70 st. För första gången klarades uppdraget för koloskopier. NU-sjukvården tog i mars över ansvaret för öppenvårdspsykiatrin i Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommuner sedan tidigare avtal med privat utförare upphört i förtid. Avtalet med norra hälso- och sjukvårdsnämnden ersattes med 20 mnkr. Ersättning för köp av garantivård uppgick till drygt 16 mnkr. NU-sjukvården sålde neonatalvård motsvarande knappt 8 mnkr. Det förlöstes 348 barn över plan på förlossningen, vilket innebar en ersättning på nästan 7 mnkr varav drygt 1 mnkr över budget. Under hösten utökades uppdraget för Barn- och ungdomspsykiatrin med 2 vårdplatser för patienter från Skaraborg vilket gav 0,4 mnkr. Intäkter för asylpatienter blev 8 mnkr sämre än budget. Övriga intäkter blev totalt 1 mnkr sämre än budget Patientavgifter blev 7 mnkr sämre än budgeterat. Ersättning för ordnat införande blev 25 mnkr NU-sjukvården, Årsredovisning 47(60)

sämre än budget, på grund av lägre kostnader för läkemedel mot hepatit och prostataläkemedel. Budgeterad ersättning för psykisk ohälsa var knappt 31 mnkr. Alla uppdrag kom inte igång direkt i början på året utan startades upp löpande, vilket medförde en budgetavvikelse på minus 8 mnkr. Ersättning för asyltransporter blev 2 mnkr sämre än budget, liksom bland annat ersättning för sjukhusfysiker, försäljning av steriltjänster, bevakning. Ej budgeterade intäkter var köp av vård inom barn- och ungdomspsykiatrin (8 mnkr), projektintäkter (16 mnkr), ersättning för dubbelt natt-ob (13 mnkr), avtal om anestesi inom käkkirurgi (3 mnkr) samt mindre poster för asylpatienter med varaktigt vårdbehov, försäljning av tandvård, PTP-psykolog, läkarkandidater mm. Kostnader Kostnader blev totalt 90 mnkr sämre än budget Personalkostnader inklusive bemanningsföretag blev nästan 100 mnkr sämre än budget Lön inklusive sociala avgifter var 3 mnkr sämre än budget. Övriga personalkostnader blev 4 mnkr sämre än budgeterat. Kostnaden för bemanningsföretag blev 93 mnkr sämre än budget, vilket tillsammans blir 100 mnkr sämre än budget. Kostnaden för bemanningsföretag blev totalt 111 mnkr, varav kostnaden för köp av läkare blev 63 mnkr och därmed 45 mnkr sämre än budget. Kostnader för bemanningssköterskor budgeterades ej och uppgick till 48 mnkr. Verksamheten lyckades inte fasa ut köp från bemanningsföretag enligt plan framför allt på grund av medicinsk säkerhet och arbetsmiljö. För övriga personalkostnader avser avvikelserna rekrytering, friskvård, traktamenten samt bilersättningar. Personalkostnader, som avser projekt, uppgick till 7 mnkr och motsvaras av en intäkt. Omkostnader blev 10 mnkr bättre än budget Kostnaden för köp av vård totalt blev 2 mnkr bättre än budget. Köp av garantivård är inte budgeterad och kostnaden uppgick till 18 mnkr som motsvaras av en intäkt från regionen. Kostnaden för köp av högspecialiserad vård och valfrihetsvård blev 22 mnkr bättre än budget. Kostnad för köp av PCI från SU (PCI) blev 1 mnkr sämre än budget. Läkemedelskostnaderna blev 41 mnkr bättre än budget, vilket till största delen berodde på lägre kostnader för Hepatit C- och prostataläkemedel kopplat till ordnat införande (motsvaras av negativ avvikelse på intäktssidan på 25 mnkr). Genomförd lagerinventering visade på ett ökat lagervärde på 2 mnkr, vilket minskade kostnaden i bokslutet. I övrigt påverkade återbäringsavtal kostnaderna på ett positivt sätt. Verksamhetsanknutna tjänster blev 29 mnkr sämre än budget. De negativa avvikelserna var främst för lab- och röntgentjänster inklusive Patos (23 mnkr), SOS-alarm (1 mnkr) och personlig assistans (2 mnkr). Projekt närsjukvård (6 mnkr) motsvaras av en intäkt. Kostnader för dosdispensering blev 3 mnkr bättre än budget. Material och varor inklusive förbrukningsmaterial blev 15 mnkr sämre än budget. Den största avvikelsen var för hjälpmedel utanför förmånen och då främst diabetesartiklar som ökar för varje år på grund av nya medicinska riktlinjer. Diabetesartiklar blev 9 mnkr sämre än budget. Övrigt sjukvårdsmaterial blev 7 mnkr sämre än budget. Kostnader för hjälpmedel var bättre än budget med 3 mnkr. Inom gruppen förbrukningsmaterial är det främst konton för NU-sjukvården, Årsredovisning 48(60)

medicinteknisk utrustning, övriga förbrukningsinventarier, möbler och IT-utrustning som är sämre än budget med 10 mnkr. Kostnader för livsmedel samt övriga material och varor blev 7 mnkr bättre än budget. Lokal- och energikostnaderna blev 4 mnkr bättre budget, vilket främst beror på något lägre hyres- och städkostnader än förväntat. Avskrivningskostnaderna blev 7 mnkr bättre än budget, vilket framförallt beror på att flera stora utrustningsinvesteringar förskjutits till 2018 (bland annat på grund av att vissa upphandlingar blir klara först under 2018). Övriga omkostnader blev 3 mnkr sämre än budget. Det var främst kostnader för larm och bevakning som blev 2 mnkr sämre än budget. Reparationer och serviceavtal blev sämre än budget med 4 mnkr. Kostnader för transportmedel blev bättre än budget med 3 mnkr. 5.1.2 Utfall jämfört med föregående år Resultatet för år 2017 uppgick till -35 mnkr, vilket var 19,5 mnkr sämre än föregående år. Intäkter Intäkterna blev totalt 224 mnkr högre 2017 jämfört med 2016 Såld vård internt blev 215 mnkr högre 2017 jämfört med år 2016. Denna ökning beror dels på en uppräkning av föregående års vårdöverenskommelse, dels ökad ersättning för ytterligare beställning av tillgänglighetssatsningar, ersättning för köp av garantivård, såld neonatalvård samt ett utökat uppdrag inom vuxenpsykiatrin. Patientavgifter blev 7 mnkr lägre 2017 jämfört med föregående år. En orsak avser borttagen patientavgift för mammografi från och med juli 2016 (2 mnkr) som då ingick under rubriken erhållna bidrag. För år 2017 ingår de i vårdöverenskommelsen och bokförs under rubriken såld vård internt. Övriga erhållna bidrag blev 8 mnkr högre för 2017. Detta var främst ersättning för projekt men också ersättning för särskild moms på grund av högre kostnader för bemanningsföretag. Övriga intäkter blev 8 mnkr högre 2017 bland annat beroende på reglering av en balanspost som avsåg medel för sjukvårdsmiljarden, nytt avtal med tandvården för anestesi, återbetalning av påminnelseavgifter från Regionservice samt ersättning för projektledning. Kostnader Kostnaderna blev totalt 245 mnkr högre jämfört med föregående år Personalkostnader inklusive bemanningsföretag blev 215 mnkr (7,3 procent) och omkostnader 31 mnkr högre. Orsaker till ökade personalkostnader var dels kostnader för köp av läkare och sjuksköterskor via bemanningsföretag, dels kostnader för egen personal på grund av fler nettoårsarbetare 2017 jämfört med 2016, se avsnitt 4.3.3. Kostnader för köp av sjuksköterskor ökade med nästan 6 mnkr och utgjorde 43 procent av kostnaden för köp av bemanningsföretag 2017. Kostnaden för köp av läkartjänster ökade med knappt 19 mnkr jämfört med 2016. Lönekostnaden för egen personal ökade med 186 mnkr (6,6 procent) för 2017 jämfört med 2016. I kostnaden för 2017 ingår ett löneavtal med en genomsnittlig ökning på 3,4 procent inklusive särskilda satsningar för jämställda löner. En stor anledning till de ökade NU-sjukvården, Årsredovisning 49(60)

lönekostnaderna var ökningen av antalet nettoårsarbetare med drygt 200, se avsnitt 4.3.1. Kostnaderna för timlön blev 5 mnkr högre och övertid 4 mnkr högre än föregående år. Kostnaden för sommaravtal blev 2 mnkr högre 2017 jämfört med samma period föregående år. Ökningen av övertid uppstod under semesterperioden för att klara bemanningen, se avsnitt 4.3.4. Jourkostnaden var på samma nivå som föregående år. Sjuklönekostnaden blev 3 mnkr högre 2017 än 2016. Kostnaderna för köp av vård blev 8 mnkr lägre jämfört med 2016. Detta beror framförallt på lägre kostnader för valfrihetsvård, som minskat med 16 mnkr. Kostnaden för köp av garantivård blev 5 mnkr och köp av högspecialiserad vård 4 mnkr högre jämfört med 2016. Läkemedelskostnaderna blev 17 mnkr lägre jämfört med 2016, vilket framförallt berodde på lägre kostnad för Hepatit C-läkemedel. Exklusive kostnadsförändring för Hepatit C-läkemedel ökade kostnaden med 20 mnkr jämfört med 2016. Det är läkemedel mot reumatologiska sjukdomar och olika former av cancer (blod, prostata, lung- och bröstcancer) som står för den största delen av ökningen. Kostnadsökningar för verksamhetsanknutna tjänster var dels för Projekt Närsjukvård 6 mnkr som motsvaras av en intäkt, dels för lab- och röntgenkostnader inklusive Patos, patientkost, SOS-alarm, tolktjänster och personlig assistans. Kostnaden för övriga tjänster och konsulter ökade för abonnemangskostnad till Regionservice och IT-tjänster till VGR-IT. De poster som ökade för material och varor inklusive förbrukningsmaterial var kostnader för diabetesartiklar och övriga sjukvårdsmaterialkostnader (17 mnkr) samt för medicinteknisk utrustning och övrigt förbrukningsmaterial. Lokal- och energikostnaderna blev 15 mnkr högre jämfört med 2016, vilket främst beror på beslut om utökad lokalvård kopplat till anpassningen till regionens städriktlinjer samt ökade hyreskostnader. För övriga kostnader är det främst reparationer och underhåll (serviceavtal) men också kostnader för resor, kost och logi samt larm och bevakning som ökade 2017 jämfört med 2016. Intäktsutveckling Intäkterna ökade under året med 4,8 procent. Intäktsutvecklingen berodde främst på nettoindexering av vårdöverenskommelsen inklusive utökat uppdrag inom vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri samt extra uppdrag för att öka tillgängligheten. Försäljning av neonatalvård till SU och intäkter för Projekt närsjukvård har också bidragit till intäktsutvecklingen. Kostnadsutveckling NU-sjukvården, Årsredovisning 50(60)

Kostnaderna ökade under året med 5,2 procent. Ökningstakten har det senaste året stadigt ökat från 3,4 till 5,2 procent. Personalkostnadsutveckling Ökningstakten för personalkostnaderna ökade från 1,2 procent i december 2016 till 7,3 procent i december 2017. Ökningen var förväntad eftersom antalet nettoårsarbetare ökade under året samt att kostnaderna för köp av bemanningsföretag ökade. Kostnader för läkemedel NU-sjukvården, Årsredovisning 51(60)

Kostnaderna för läkemedel gick från en ökning på 12 procent i december 2016 till att minska med 3 procent i december 2017. Minskning beror främst på lägre kostnader för Hepatit C- läkemedel, exklusive förändring av Hepatit C ser vi en ökning av kostnaden på 4 procent i december 2017. Kostnader för sjukvårdsmaterial och övriga omkostnader Kostnaderna för sjukvårdsmaterial (inkl stomi- och diabeteshjälpmedel) ökade med 7,6 procent jämfört med 4,9 procent samma period föregående år. Enbart kostnaden för diabetesartiklar ökade med drygt 7 mnkr eller 23,3 procent. NU-sjukvården, Årsredovisning 52(60)

Övriga kostnader ökade med 2,8 procent jämfört med 2016. Ökningstakten under året låg som lägst på 2,4 procent. 5.1.1 AR02 RR-rapport Utförare hälso- och sjukvård Årsvärden Resultaträkning (mnkr) Utfall 1712 Budget 1712 Utfall 1612 Avvikelse budget/utfall Förändring utfall/utfall % Såld vård internt 4 357,6 4 302,0 4 142,9 55,6 5,2% Såld vård externt 62,4 62,2 61,6 0,2 1,3% Patientavgifter 61,8 69,1 69,2-7,3-10,7% Driftbidrag från nämnd inom 0,0 0,0 0,0 0,0 regionen Övriga erhållna bidrag 314,0 319,3 305,7-5,3 2,7% Försäljning av tjänster 107,2 109,4 107,7-2,2-0,4% Hyresintäkter 0,8 0,7 0,7 0,1 7,9% Försäljning av material och 4,0 3,4 4,0 0,6 1,0% varor Övriga intäkter 17,6 4,8 9,9 12,8 78,5% Verksamheten intäkter 4 925,5 4 870,8 4 701,6 54,6 4,8% Personalkostnader, inkl. -3 151,0-3 051,3-2 936,4-99,7 7,3% inhyrd personal Köpt vård -70,0-71,5-77,9 1,5-10,2% Läkemedel -539,4-580,3-556,3 41,0-3,0% Verksamhetsanknutna -186,4-156,9-169,9-29,5 9,7% tjänster Övriga tjänster, inkl -116,7-120,4-115,0 3,7 1,5% konsultkostnader Material och varor, inkl -326,8-311,7-345,6-15,1-5,4% förbrukningsmtrl Lokal- och energikostnader -330,4-334,2-315,5 3,8 4,7% Lämnade bidrag -1,7-2,0-1,6 0,2 6,7% Avskrivningar -77,3-85,0-79,1 7,7-2,3% Övriga kostnader -154,3-150,8-111,5-3,6 38,5% NU-sjukvården, Årsredovisning 53(60)