En kvantitativ studie

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för Arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Arbetsterapeutprogrammet HT-17 En kartläggning av arbetsterapeutiska interventioner som ökar delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med Attention Deficit Hyperactivity Disorder En kvantitativ studie A survey of occupational therapy interventions that increase participation and activity in school for children and adolescents with Attention Deficit Hyperactivity Disorder A quantitative study Författare: Matilda Staffanson & Paulina Johansson Handledare: Staffan Josephsson

1 Sammanfattning Bakgrund: Ungefär 5% av alla barn och ungdomar i skolåldern har diagnosen ADHD. Forskning visar att hjälpmedel som arbetsterapeuter förskriver kan öka delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD. Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner som görs för att öka delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD. Metod: En kvantitativ studie med webbenkät, inklusionskriterierna var att arbeta inom någon av verksamheterna samt med barn och ungdomar med ADHD. Resultat: 28 personer deltog i studien. 21 från Barn- och ungdomspsykiatrin, 6 från Barnoch ungdomshabilitering, 1 från skola/elevhälsa. Majoriteten förskriver hjälpmedel som intervention, desto färre utför någon form av miljöanpassning eller aktivitetsträning. Några få har grupper för klienterna, ungefär hälften har grupper för anhöriga och några handleder skolpersonal. Nästan alla använder sig av instrument och modeller. Alla utom en sätter upp mål. De flesta upplever att deras arbete oftast leder till ökad delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD. Slutsats: Överlag svarade deltagarna att deras insatser är positiva och leder till ökad delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD. Slutsatsen är att det är tacksamt med arbetsterapi för denna grupp i skolkontexten. Sökord: Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Occupational therapy, School

2 Abstract Background: About 5% of all school-age children and adolescents have diagnosed ADHD. Research shows that technical aids as occupational therapists prescribe can increase participation and activity in school for children and adolescents with ADHD. Aim: To chart occupational therapy interventions that increase participation and activity in school for children and adolescents with ADHD. Method: A quantitative study using a web survey. Participants had to work in one of the three sectors and with clients with ADHD. Results: 28 participants. 21 from Child and Adolescent Psychiatry, 6 from Child and Youth habilitation, 1 from School/Student Health. Majority prescribe technical aids as intervention, a few perform some form of environmental adaption or activity training. A minority are supervising groups for clients, about half organise groups for relatives and some are coaching school staff. Almost everyone uses instruments and models. All but one set goals. Most participants feel that their work leads to increased participation and activity in school for children and adolescents with ADHD. Conclusion: Overall, participants responded that their interventions are positive and lead to increased participation and activity in school for children and adolescents with ADHD. The conclusion is that occupational therapy is grateful for this group in school. Keywords: Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Occupational therapy, School

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund... 5 2.1. ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)... 5 2.2. Arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD... 6 2.3. Målsättning, arbetsterapeutiska instrument och modeller... 7 2.4. Definition av begreppen delaktighet och aktivitet... 8 2.5. Verksamheter... 9 2.6. Barn- och ungdomspsykiatrin... 9 2.7. Barn- och ungdomshabiliteringen... 10 2.8. Skola/elevhälsan... 10 Problemformulering... 11 Syfte... 11 Material och metoder... 11 5.1. Design... 11 5.2. Deltagare och urval... 11 5.3. Datainsamling... 12 5.4. Databearbetning... 13 Etiska aspekter... 13 Resultat... 14 7.1. Kartläggning av hur många av deltagarna som arbetar inom vilken verksamhet med barn och ungdomar med ADHD... 15 7.2. Kartläggning av vilka interventioner deltagarna utför inom de olika verksamheterna för barn och ungdomar med ADHD... 16 7.2.1. Hjälpmedel... 16 7.2.2. Miljöanpassning... 17 7.2.3. Aktivitetsträning... 19 7.2.4. Grupper för barn- och ungdomar... 20 7.2.5. Grupper för anhöriga... 21 7.2.6. Handleda/utbilda skolpersonal... 22 7.2.7. Arbetsterapeutiska instrument... 22 7.2.8. Arbetsterapeutiska modeller... 23 7.2.9. Sätta upp mål... 24 7.3. Kartläggning av deltagarnas upplevelse av att interventioner de gör ger ökad delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD... 25 Diskussion... 27 8.1. Resultatdiskussion... 27 8.1.1. Hjälpmedel för att öka delaktighet och aktivitet... 27 8.1.2. Miljöanpassning för att öka delaktighet och aktivitet... 28 8.1.3. Aktivitetsträning för att öka delaktighet och aktivitet... 29 8.1.4. Grupper och handledning för att öka delaktighet och aktivitet... 29 8.1.5. Användning av instrument och modeller för att öka delaktighet och aktivitet... 30 8.1.6. Sätta upp mål för att öka delaktighet och aktivitet... 31 8.1.7. Upplevelsen av ökad delaktighet och aktivitet... 31 8.2. Metoddiskussion... 32 8.2.1. Validitet och reliabilitet... 32 8.2.2. Design... 33 8.2.3. Deltagare och urval... 33

4 8.2.4. Datainsamling... 34 8.2.5. Databearbetning... 34 8.2.6. Förslag på vidare studier... 35 Slutsatser... 35 Tack... 36 Referenser... 37 Bilagor... 40 Diagram Diagram 1. Redovisning av verksamhet/deltagare.... 15 Diagram 2. Andel arbetsterapeuter som förskriver respektive hjälpmedel till diagnosgruppen.... 17 Diagram 3. Andel arbetsterapeuter som utför respektive miljöanpassningar för diagnosgruppen.... 18 Diagram 4. Andel arbetsterapeuter som utför respektive aktivitetsträning för diagnosgruppen.... 19 Diagram 5. Redovisning av andel deltagare som håller i grupper för barn/ungdomar.... 20 Diagram 6. Redovisning av andel deltagare som håller i grupper för anhöriga.... 21 Diagram 7. Redovisning av andel deltagare som handleder/utbildar skolpersonal.... 22 Diagram 8. Andel arbetsterapeuter som använder respektive instrument för diagnosgruppen.... 23 Diagram 9. Andel arbetsterapeuter som använder repskrive modell för diagnosgruppen.... 24 Diagram 10. Redovisning av andel deltagare som sätter upp mål tillsammans med barnet/ungdomen.... 25 Diagram 11. Andel arbetsterapeuter som utefter respektive grad upplever att de interventioner de gör ökar delaktighet och aktivitet.... 26 Tabeller Tabell I. Presentation av verksamhet/deltagare.... 15 Tabell II. Antal/andel arbetsterapeuter som förskriver respektive hjälpmedel till diagnosgruppen.... 17 Tabell III. Antal/andel arbetsterapeuter som utför respektive miljöanpassningar för diagnosgruppen.... 18 Tabell IV. Antal/andel arbetsterapeuter som utför respektive aktivitetsträning för diagnosgruppen.... 20 Tabell V. Presentation av antal/andel deltagare som håller i grupper för barn/ungdomar.... 21 Tabell VI. Presentation av antal/andel deltagare som håller i grupper för anhöriga.... 21 Tabell VII. Presentation av antal/andel deltagare som handleder/utbildar skolpersonal.... 22 Tabell VIII. Antal/andel arbetsterapeuter som använder respektive instrument för diagnosgruppen.... 23 Tabell IX. Antal/andel arbetsterapeuter som använder repskrive modell för diagnosgruppen.... 24 Tabell X. Presentation av antal/andel deltagare som sätter upp mål tillsammans med barnet/ungdomen.... 25 Tabell XI. Antal/andel arbetsterapeuter som utefter respektive grad upplever att de interventioner de gör ökar delaktighet och aktivitet.... 26

5 Inledning Då vi har erfarenhet från arbete i skola, har vi med egna ögon sett elever med ADHD som inte klarar av sin skolgång på grund av att det i skolan inte är anpassat efter de individuella behov som kan finnas hos dessa barn och ungdomar. Vissa elever har inte ens kommit till skolan och blivit så kallade hemmasittare, medan andra har kommit dit men inte orkat eller klarat av att engagera sig i varken skolarbete eller umgänge med klasskamrater. Vi tror att arbetsterapeutiska interventioner kan öka delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD och därför vill vi göra en kartläggning av hur arbetsterapeuter i Sverige vanligtvis arbetar för att uppnå detta. Bakgrund 2.1. ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Kunskapen om ADHD har generellt ökat och därmed är det även fler som får diagnosen än det var förr. Idag beräknas drygt 5% av alla skolbarn i Sverige ha ADHD (1177 Vårdguiden, 2017). Symtomen vid ADHD kan variera från person till person och förekomma i kombination med varandra eller var för sig. Ett vanligt förekommande symtom är uppmärksamhetsproblematik, vilket kan leda till svårigheter att upprätthålla koncentrationen (Strandell, 2007). ADHD med huvudsaklig uppmärksamhetsproblematik kallas för ADD (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016). Att planera, organisera och påbörja aktiviteter kan ofta vara svårt och man kan hamna i egna tankar och då inte vara närvarande i det som sker. Att vara lättstörd av yttre stimuli är även vanligt. Detta kan leda till missade instruktioner och av omgivningen kan det uppfattas som att man inte lyssnar. Impulsivitet är även ett symtom vid ADHD, vilket kan leda till att man har svårt att hålla inne reaktioner och i vissa fall inte tänker på konsekvenser innan handling. Detta kan göra att man utsätter sig för situationer som kan leda till olyckor, skador eller oförutsägbara händelser. Impulsiviteten kan även leda till att man lätt blir otålig och kan ha svårigheter att vänta på sin tur, vilket i sin tur kan leda till negativa reaktioner från personer i ens omgivning. Hyperaktivitet är ett annat symtom vid ADHD, vilket innebär att man har en ökad aktivitetsgrad. Man kan ha svårigheter att koppla av och då känna sig uppe i varv. Likaså kan det vara svårt att sitta still, vilket hos barn och ungdomar kan yttra sig genom att de klättrar, hoppar, gungar på stolen och pillar med saker. (Strandell, 2007). Det finns studier som visar att det är viktigt att få en diagnos och hjälp tidigt i livet. Detta kan göra så att risken minskar att i framtiden få problem som social

isolering, konflikter inom familjen, missbruk och en misslyckad eller negativ skolgång (Salmeron, 2008). 6 2.2. Arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD Varje individ har sina unika behov som man måste utgå från när man planerar för och utför arbetsterapeutiska insatser. Ofta behöver personer med ADHD kompensatoriska verktyg. Hjälp med tidsuppfattning, struktur och planering kan t ex ges genom almanackor, bildstöd och tidshjälpmedel (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016). Det finns studier som visar på att användning av olika tidshjälpmedel är relevant för att öka förmågan att både förstå och hantera tid hos barn och ungdomar med ADHD (Janeslätt, Kottorp & Granlund, 2012). Studier har även gjorts som bevisar att koncentrationen kan öka om eleven sitter på specifika dynor under skoldagen (Pfeiffer, Henry, Miller & Witherell, 2008). Likaså finns det terapibollar som man kan sitta på i klassrummet istället för vanliga stolar, detta för att lättare kunna koncentrera sig samt orka sitta kvar vid sin bänk. Dessa bollar föredrogs även av både elever och lärare framför vanliga stolar (Schilling, Washington, Billingsley & Deitz, 2003). Även viktvästar kan öka elevens förmåga till att orka sitta kvar på stolen i klassrummet och likaså öka koncentrationen till skoluppgifter (Buckle, Franzsen & Bester, 2011). Hjälpmedel för att öka delaktighet och aktivitet syftar i denna uppsats till alla hjälpmedel som kan användas i skolan eller i hemmet av barn och ungdomar med ADHD för att öka möjligheten att delta och vara aktiva i skolkontexten. Barn kan även lära sig genom att leka, t ex kan man utveckla motoriska och sensoriska funktioner men även utveckla färdigheter i olika aktiviteter. T ex kan man genom rollek utveckla empatisk förmåga, eller genom kommunikativ lek utveckla förmågan att uttrycka sig (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016). Det finns även evidens i en studie från Jerusalem om att social träning är en effektiv intervention för barn och ungdomar med ADHD (Gol & Jarus, 2005). Lek som träning och social träning är exempel på två former av aktivitetsträning för att öka delaktighet och aktivitet, som författarna i denna uppsats kommer beskriva som all träning som sker i aktivitet och som ökar delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD. Den omgivningen som eleven befinner sig i består av både en social och fysisk miljö. Den fysiska miljön i skolan kan både vara tillgängliggörande men även utgöra ett hinder för att barn med funktionsnedsättning ska kunna delta. Ett exempel i miljön som påverkar möjligheten till att delta och vara aktiv är ljus- och ljudförhållanden och möblering. T ex bör

7 man undvika bländande ljus från blanka bord, fönster och speglar. Det bör även finnas möjlighet för eleven att kunna gå undan när andra barn stör eller om personal pratar om andra saker än den aktuella aktiviteten. (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016). I denna uppsats syftar miljöanpassning för att öka delaktighet och aktivitet till de anpassningar som görs i skolans miljö för att öka delaktighet och aktivitet för barn och ungdomar med ADHD. Interventioner man gör för barn och ungdomar med ADHD varierar beroende på individens behov och symtombild. Det är även vanligt förekommande att man utbildar närstående personer. Man lär då t ex ut fördelaktigt bemötande och ökar förståelsen för de problem som barnet eller ungdomen har. Att handleda skolpersonal är även en insats av stor vikt då det kan skapa en trygg miljö i skolan och underlätta inlärningen för barnet eller ungdomen. (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016). I denna uppsats syftar begreppen grupper för barn och ungdomar/anhöriga och handleda/utbilda skolpersonal till interventioner man gör för att lära ut om ADHD för att öka delaktighet och aktivitet i skolan för dessa barn. 2.3. Målsättning, arbetsterapeutiska instrument och modeller För att motivera barn och deras familjer att uppnå en förändring är det viktigt att sätta upp mål för de arbetsterapeutiska interventionerna. Detta görs av arbetsterapeuten tillsammans med barnet och dess familj. Målen ska vara utmanande, konkreta och rimliga att uppnå. För att kunna utvärdera de arbetsterapeutiska interventionerna behöver målen också vara mätbara (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016). För att målen ska vara mätbara bör det vara tydligt vad barnet ska kunna utföra för att ha uppnått målet, i vilken miljö aktiviteten ska utföras, vilka omständigheter som ska gälla vid utförandet (t ex med/utan hjälpmedel, med/utan fysiskt stöd etc.) och inom vilken tidsram målet ska vara uppnått. (Kielhofner, 2012). För att kartlägga t ex aktivitetsutförande eller barnets resurser och begränsningar kan man med fördel använda sig av arbetsterapeutiska standardiserade bedömningsinstrument. Dessa är också viktiga verktyg vid åtgärdsplanering och utvärdering. Innan man gör val av instrument behöver man veta syftet med varför en bedömning ska göras för att kunna välja det som är mest lämpligt. Vid användning av standardiserade bedömningsinstrument behöver man ha kunskap hur de ska administreras, dess poängsättning och hur man tolkar resultaten. Då det idag finns många instrument och modeller att använda sig av i sitt arbete som arbetsterapeut kan det vara svårt att veta vilka man ska välja. Då rekommenderas det att välja det som har högst användbarhet. Detta innebär instrumentets vetenskapliga kvalitet (dess

8 reliabilitet och validitet och värde vid tillämpning i den avsedda miljön), kliniska relevans (om instrumentet med fördel stödjer arbetsterapeuten att lösa de problem hen ställs inför, fatta beslut och välja intervention), och implementeringspotential. Frågor att ställa sig vid valet av instrument är om den målgrupp man arbetar med är tillräckligt lik målgruppen som man från början utvecklade instrumentet för och om instrumentets teoretiska grund går att tillämpa i den verksamhet man arbetar. Likaså behöver man ha tillräckliga kunskaper och resurser i form av material, tid och lokaler. Det bör även undersökas om det är kostnadseffektivt att utföra och om nyttan med att utföra instrumentet är högre än riskerna med att använda det. Man ska även tänka att det ska vara något som klienterna har nytta av, snarare än en själv. (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2011). För att välja bedömningsinstrument kan det även vara bra att använda sig av en teoretisk modell som hjälper till att vägleda i processen. De olika modellerna beskriver hur processen ska gå till och redogör för hur de olika stegen ska följas beroende på vilken modell man valt att använda sig av. Vanligtvis är en processmodell uppdelad i sex faser: att identifiera problemet, formulera mål, datainsamling, planera åtgärder, genomförandefas och till sist utvärdering. (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016). I denna uppsats har författarna som syfte att undersöka vilka instrument och modeller som används för att öka delaktighet och aktivitet för barn och ungdomar med ADHD, samt undersöka om det är vanligt att man sätter upp mål tillsammans med barnen/ungdomarna i arbetet med att öka delaktighet och aktivitet i skolan. 2.4. Definition av begreppen delaktighet och aktivitet När man talar om begreppen delaktighet och aktivitet syftar man på engagemang i t ex arbete när det gäller vuxna, eller skola när det gäller barn och ungdomar. Detta är aktiviteter i dagliga livet som barnet/ungdomen vill eller behöver utföra för sitt välbefinnande. Delaktighet i aktivitet är inte bara en personlig upplevelse utan handlar även om kontext då miljön både kan möjliggöra eller försvåra delaktigheten i aktiviteten. Vilka aktiviteter individen väljer att delta i, och hur, beror även på den individuella viljekraften, vanebildningen och utförandekapaciteten. För att motivera ett barn eller en ungdom till att delta i aktivitet behöver det finnas viljekraft till att delta. Vanebildningen påverkar sedan hur man utför aktiviteten enligt de rutiner och vanor som finns sedan tidigare. Barnets/ungdomens utförandekapacitet är de individuella mentala och fysiska egenskaperna som individen har för att över huvud taget kunna delta i aktiviteten. (Kielhofner, 2012). Exempel på delaktighet-

9 och aktivitetsinskränkningar som elever i skolan kan uppleva är att hinna anteckna under lektionen, leka med kompisar under rasten, hålla koll på prov och läxor, hinna byta om till idrottslektionen och att komma i tid till skolan på morgonen. (Eliasson, Lidström & Peny- Dahlstrand, 2016). I denna uppsats syftar begreppet delaktighet till att närvara i skolmiljön, t ex i klassrum eller på skolgården under skoldagen. Begreppet aktivitet syftar till barnets/ungdomens engagemang i såväl skoluppgifter som socialt umgänge under skoldagen. 2.5. Verksamheter Enligt Helsingforsdeklarationen (2014) är syftet med medicinsk forskning bland annat att förbättra terapeutiska åtgärder. Därför behöver interventionerna kontinuerligt utvärderas vad det gäller kvalitet, effektivitet, säkerhet och tillgänglighet. På så sätt kan man med fördel göra studier där man undersöker hur det faktiskt ser ut i verksamheterna idag. Det finns framför allt tre verksamhetsområden där man arbetar mot barn och ungdomar med ADHD, dessa verksamheter är Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomshabilitering och skolan/elevhälsan. (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016). 2.6. Barn- och ungdomspsykiatrin Inom denna verksamhet kan man som arbetsterapeut antingen jobba inom öppen- eller slutenvården. Många av barnen/ungdomarna som arbetsterapeuten möter har en kombination av neuropsykiatriska diagnoser och psykiatriska diagnoser. Stor vikt läggs vid att underlätta och främja delaktighet till aktivitet utifrån hela familjens förutsättningar, då tanken är att barnet/ungdomen behöver känna sig som en del av ett sammanhang för att utföra de aktiviteter man vill eller behöver utföra. Arbetsterapeuter gör ofta observationer, och planerar och utför interventioner samt utbildar och informerar om funktionsvariation till föräldrar och skolpersonal. (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016). I Stockhom är Barn- och ungdomspsykiatrin en del av landstinget (BUP.se, 2017) och enligt Sveriges arbetsterapeuters förbund (2017) arbetar 7% av alla medlemmar i förbundet inom psykiatrin (ca 595 pers). Totalt är 8 500 yrkesverksamma arbetsterapeuter med i förbundet. Däremot är det okänt hur många av dessa som arbetar inom just Barn- och ungdomspsykiatrin eller med målgruppen. Dessutom är det okänt hur många ytterligare arbetsterapeuter det finns inom verksamheten som inte är med i förbundet.

10 2.7. Barn- och ungdomshabiliteringen Inom denna verksamhet arbetar arbetsterapeuten med barn och ungdomar med medfödda funktionsvariationer, ofta tillsammans med barnet eller ungdomens familj i hemmet, men även i skolan och med skolpersonalen. Arbetsterapeuten bedömer och genomför interventioner som främjar deltagande i de aktiviteter som barnet/ungdomen vill, samt förväntas att utföra. Man får träna på att utföra aktiviteter tillsammans med arbetsterapeuten, som även förskriver hjälpmedel och ger utbildning om funktionsvariation och vad det innebär för aktivitetsutförandet. (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016). I Stockholm är Barn- och ungdomshabiliteringen en del av landstinget (1177 Vårdguiden, 2016), och enligt Sveriges arbetsterapeuters förbund (2017) arbetar 5% av alla medlemmar i förbundet inom barnhabilitering (ca 425 pers). Däremot är det okänt hur många av dessa som arbetar med målgruppen. Dessutom är det okänt hur många ytterligare arbetsterapeuter det finns inom verksamheten som inte är med i förbundet. 2.8. Skola/elevhälsan Inom denna verksamhet sker ofta de arbetsterapeutiska insatserna i samarbete med skolpersonalen. På senare år har intresset för arbetsterapeuter i skolan ökat, då många har förstått att det är en fördel att man kan träffa eleven dagligen i den aktuella miljön för att lätt kunna sätta upp mål och utvärdera de interventioner man gör för eleverna vid kontinuerliga uppföljningar i den miljö som aktiviteten sker i. Arbetet i skolan kan ske i grupp eller enskilt med eleven, t ex kan man ge förslag på möblering i miljön eller öka kunskapen hos eleverna om tidsåtgång, planering och struktur. Man utgår ofta utifrån de individuella behoven som kräver insatser för att öka möjligheten för barnet/ungdomen att kunna delta i skolans aktiviteter. (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016). Skolverksamheten kan antingen vara privat eller kommunal. I en privat skola är det huvudmannen som ansvarar för skolan. I en kommunal skola är det förtroendevalda politiker som har yttersta arbetsgivaransvaret. (Arbetsmiljöverket, 2017). Enligt Sveriges arbetsterapeuters förbund (2017) arbetar 2% av alla medlemmar i förbundet inom undervisning/pedagogiskt arbete (ca 170 pers). Däremot är det okänt hur många av dessa som arbetar med målgruppen. Dessutom är det okänt hur många ytterligare arbetsterapeuter det finns inom verksamheten som inte är med i förbundet.

11 Problemformulering Eftersom barn och ungdomar med ADHD kan ha särskilda behov för att klara av att vara delaktiga och aktiva i skolan är det viktigt att skapa kunskap om vilka metoder arbetsterapeuter använder för att stödja detta. Litteraturgenomgången i bakgrunden visar exempel på några interventioner som visat sig vara effektiva. Däremot saknas det svenska studier där man fångar upp på vilket sätt arbetsterapeutiska interventioner kan användas för denna grupp i skolans kontext. Denna studie kan bidra med ny kunskap om vilka interventioner som görs av svenska arbetsterapeuter för att öka delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD. Syfte Syftet med studien är att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner som görs för att öka delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD. Material och metoder 5.1. Design Vilken metod man väljer till sin studie beror på vad man som forskare vill ta reda på. En kvantitativ tvärsnittsstudie är att föredra när man vill få in en nyanserad och större mängd data, t ex när man vill ta reda på hur det ser ut i större verksamheter. (Olsson & Sörensen, 2011). Enligt Bryman (2011) är en fördel med att göra en enkätstudie att det ger möjlighet till att många människor kan svara, oavsett geografisk plats. Detta är fördelaktigt när man är ute efter att generalisera och kartlägga större grupper av arbetsterapeuters arbete för att ta reda på vilka interventioner som de vanligtvis utför. 5.2. Deltagare och urval Utifrån Brymans (2011) riktlinjer, och genom bekvämlighetsurval samt snöbollsurval, utfördes en enkätundersökning. Förhoppningen var att få en så jämn representation från de tre verksamheterna som möjligt. Bekvämlighetsurval innebär att man riktar sig till de personer som finns tillgängliga för forskaren (Bryman, 2011). Webbenkäten skickades ut till tre forum på Internet för arbetsterapeuter. Forumen är riktade till arbetsterapeuter i skolan, arbetsterapeuter inom Barn- och ungdomshabilitering samt till arbetsterapeuter generellt. Inklusionskriterierna för deltagarna var att de måste arbeta inom någon av de tre

12 verksamheterna, samt med barn eller ungdomar som har diagnosen ADHD. Genom att begränsa sig till denna diagnos får studien högre validitet då den med större säkerhet mäter det som är ämnat att mäta. Hade studien tagit hänsyn till flera diagnoser är risken att den blir för ospecificerad eller att det blir svårt för respondenterna att svara på vilken intervention de gör för personer med vilken diagnos. Dock är studien inte begränsad till län, utan riktad till arbetsterapeuter i hela Sverige. I de tre forumen som enkäten skickats ut till är det sammanlagt i dagsläget cirka 5000 medlemmar från hela Sverige. Däremot är det okänt hur många av dem som arbetar med målgruppen och inom de olika verksamhetsområdena. Ambitionen var att minst 30 personer skulle svara på enkäten. Då det var svårt att få in tillräckligt med deltagare från utskicken till forumen (endast 19 stycken), och för att för få antal deltagare påverkar reliabiliteten och validiteten i studien negativt, gjordes även ett snöbollsurval utifrån Brymans (2011) riktlinjer. Detta innebär att man kontaktar personer i sitt kontaktnät som i sin tur kan ha relevanta kontakter inom verksamheterna. Genom denna metod inkom 3 kontakter som skickade vidare enkäten till sina relevanta kontakter i syfte att höja sannolikheten att få in fler svar. Detta genererade ytterligare 4 svar på enkäten. Ett sista försök gjordes för att få så många deltagare som möjligt till studien och då användes ännu ett bekvämlighetsurval. Missivbrev och enkät skickades ut via mail direkt till 12 arbetsterapeuter inom Barn- och ungdomshabiliteringen i hopp om att få fler respondenter. Detta genererade svar från de sista 2 deltagarna i studien. När det ej kom in fler svar stängdes enkäten. Vid denna tidpunkt hade 28 svar inkommit. 5.3. Datainsamling Utifrån Trosts (2012) riktlinjer och utifrån studiens syfte utformades en webbenkät med hjälp av Google Forms, samt ett missivbrev. Innehållet i enkätens frågor grundades på tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter från arbete och praktik. Viktigt var att ordningsföljden på frågorna var logisk och att språkbruket var konsekvent. Genom att börja enkäten med en bakgrundsfråga på sakfrågenivå, dvs en enkel fråga rörande vilken verksamhet de arbetar inom, var förhoppningen att intresset för att fortsätta svara på resterande frågor skulle öka hos respondenterna. Enkäten övergick sedan till frågor med flervalsalternativ på nominalskalenivå varierat med sakfrågor för att alla långa flervalsfrågor inte skulle komma samtidigt och eventuellt leda till att deltagare inte slutförde enkäten. Under flervalsfrågorna fanns det även möjlighet för deltagaren att skriva till egna alternativ om de utför någon intervention som inte fanns med som svarsalternativ. Detta för att göra

13 kartläggningen så sanningsenlig som möjligt. Avslutningsvis, för att ge en fördjupad bild vid analys och tolkning av datan, fick deltagaren svara på en attitydfråga på ordinalskalenivå om hur ofta de upplever att deras interventioner ökar delaktighet och aktivitet för barn och ungdomar med ADHD. 5.4. Databearbetning Rådata från enkäterna gjorda i Google Forms fördes över till Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) för bearbetning och deskriptiv analys enligt Trosts (2012) riktlinjer. I SPSS namngavs variablerna utefter frågorna och svarsalternativen i enkäten. De sorterades utifrån skalnivå; 10 frågor var på nominal nivå och 1 på ordinal nivå. I frågor med flervalsalternativ fick varje alternativ sin egen variabel och knöts samman via funktionen multiple choice för att få korrekt statistik. Flervalsfrågorna i enkäten hade fasta svarsalternativ att välja bland, men även ett svarsalternativ kallad annat där deltagarna kunde fylla i fritext för att inte missa viktig insamling av data. Dessa svar har delats in i teman och diskuteras under resultat på respektive fråga. När alla enkätsvar förts in i SPSS togs frekvenstabeller fram, fråga för fråga, med fokus på att dela in svaren från deltagarna utifrån verksamhet. Datan från frekvenstabellerna som tagits fram i SPSS överfördes sedan i Excel för att skapa dynamiska diagram, och beskrivande tabeller skapades i Word. Etiska aspekter När man utför en studie är det viktigt att ta hänsyn till etiska aspekter för att inte skada de som deltar. För att ta hänsyn till informationskravet meddelades deltagarna om undersökningens syfte och att deltagandet var helt frivilligt. Samtyckeskravet innebär att man ger varje deltagare rätt att bestämma över sin egen medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter som samlas in om deltagarna behandlas med sekretess, eventuella personuppgifter förvaras säkert på ett sätt så att obehöriga personer inte kan ta del av det. Nyttjandekravet innebär att uppgifterna man samlat in endast får användas till forskningen. (Bryman, 2011). Undersökningen får inte utföras så att det orsakar människor psykiskt eller fysiskt lidande. Skyddskravet innebär krav på respekt för personens integritet (Olsson & Sörensen, 2011). Det är därför viktigt att inte ta med uppgifter eller fråga om saker i studien som kan skada arbetsterapeuten eller dennes patienter. Deltagarna fick information om studiens syfte innan de fick besluta om sin delaktighet. De behövde inte uppge namn, personnummer, kön, ålder eller adress då detta inte var viktigt för

14 studien. Den enda personliga information som angavs i enkäten var inom vilken verksamhet de arbetar. Likaså sparades inte respondenternas IP-adresser, så svaren kunde inte på något sätt kopplas till en individ. Vid utformning av enkäten togs även hänsyn till att ingen av verksamheterna framställdes som bättre än någon annan, vilket även fanns i åtanke vid analysen. Vid användande av Internet i forskning måste även hänsyn tas till de normer och regler som råder i det forum man använder sig av. (Bryman, 2011), detta fanns i åtanke vid utskick av enkäten för att minska eventuellt bortfall men även för att inte störa deltagarna i forumen. Därför skickades enkäten ut en gång i det stora forumet för alla arbetsterapeuter, för att sedan kompletteras genom att skicka ut till de två mindre forumen veckan därpå. En påminnelse skickades sedan ut i det stora forumet, med ett omformulerat och anpassat missivbrev. Detta för att visa hänsyn och respekt gentemot personerna i forumen. Resultat Studiens resultat presenteras utifrån följande rubriker: - Kartläggning av hur många av deltagarna som arbetar inom vilken verksamhet med barn och ungdomar med ADHD. - Kartläggning av vilka interventioner deltagarna utför inom de olika verksamheterna för barn och ungdomar med ADHD, med underrubrikerna: Hjälpmedel, Miljöanpassning, Aktivitetsträning, Grupper för barn och ungdomar, Grupper för anhöriga, Handleda/utbilda skolpersonal, Arbetsterapeutiska instrument, Arbetsterapeutiska modeller, Sätta upp mål. - Kartläggning av deltagarnas upplevelse av att interventioner de gör ger ökad delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD. Resultatet är baserat på enkätsvar från 28 stycken deltagare. Då studien syftar till att kartlägga interventioner som görs för att öka delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD kommer resultaten dels att redovisas med totala antalet deltagare från alla verksamheter i form av diagram, men också uppdelat i verksamheterna var för sig i tabeller för att förtydliga.

7.1. Kartläggning av hur många av deltagarna som arbetar inom vilken verksamhet med barn och ungdomar med ADHD Störst andel av deltagarna, 21 stycken (75,0%) svarade att de arbetar inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Inom Barn- och ungdomshabilitering arbetar 6 (21,4%) av studiens deltagare och endast en person (3,6%) uppgav att den arbetar inom skola/elevhälsa. Diagram 1. Redovisning av verksamhet/deltagare. 15 100% 90% 80% 75,0% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 21,4% Barn- och ungdomspsykiatri Habilitering Skola/elevhälsa 3,6% Tabell I. Presentation av verksamhet/deltagare. 1) Inom vilken verksamhet arbetar du? n = 28 (%) a Barn- och ungdomspsykiatri 21 (75,0) Habilitering 6 (21,4) Skola/elevhälsa 1 (3,6) Totalt 28 (100,0) a Procent av antalet deltagare i enkäten

7.2. Kartläggning av vilka interventioner deltagarna utför inom de olika verksamheterna för barn och ungdomar med ADHD 7.2.1. Hjälpmedel 16 Av alla deltagare i studien så är det 26 (92,8%) av 28 som förskriver hjälpmedel. 19 (67,9%) förskriver appar för planering och tid, 9 (32,1%) förskriver appar för sömn och återhämtning, 4 (14,3%) förskriver appar för pedagogisk hjälp, 21 (75,0%) förskriver timers, 24 (85,7%) förskriver veckoscheman, 24 (85,7%) förskriver tyngdtäcken, 5 (17,9%) förskriver bolldynor, 1 (3,6%) förskriver terapibollar och 4 (14,3%) förskriver viktvästar. Totalt 4 (14,3%) av 28 deltagare svarade alternativet andra hjälpmedel och fyllde i med fritext att dessa hjälpmedel var Fidgets, MEMO-planner och arbetsstolar. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (21 deltagare) svarade alla deltagare förutom 1 (4,8%) att de förskriver hjälpmedel. 20 (95,2%) av dessa förskriver veckoscheman, 19 (90,5%) förskriver tyngdtäcken, 18 (85,7%) förskriver timers, 16 (76,2%) förskriver appar för planering och tid, 14 (14,3%) förskriver appar för pedagogisk hjälp, 7 (33,3%) förskriver appar för sömn och återhämtning, 3 (14,3%) förskriver bolldynor, 1 (4,8%) förskriver viktvästar. Inom Barn- och ungdomshabilitering (6 deltagare) svarade alla deltagare förutom 1 (16,7%) att de förskriver hjälpmedel. 4 (66,7%) förskriver tyngdtäcken, 3 (50,0%) förskriver veckoscheman, 2 (33,3%) förskriver viktvästar, 2 (33,3%) förskriver timers, 2 (33,3%) förskriver appar för planering och tid, 1 (16,7%) förskriver appar för sömn och återhämtning, 1 (16,7%) förskriver bolldynor. Deltagaren inom skola/elevhälsa (100,0%) uppgav att den förskriver alla de hjälpmedel som fanns som svarsalternativ.

Diagram 2. Andel arbetsterapeuter som förskriver respektive hjälpmedel till diagnosgruppen. 17 Tabell II. Antal/andel arbetsterapeuter som förskriver respektive hjälpmedel till diagnosgruppen. 2) Förskriver du hjälpmedel som intervention för att öka delaktighet och aktivitet i skolan för barn/ungdomar med ADHD, i så fall vilka? Totalt n = 28 (%) Barn- och ungdomspsykiatri n = 21 (%) a Habilitering n = 6 (%) a Skola/elevhälsa n = 1 (%) a App (planering/tid) 19 (67,9) 16 (76,2) 2 (33,3) 1 (100,0) App (sömn/återhämtning) 9 (32,1) 7 (33,3) 1 (16,7) 1 (100,0) App (pedagogisk hjälp) 4 (14,3) 3 (14,3) 0 (0,0) 1 (100,0) Timers 21 (75,0) 18 (85,7) 2 (33,3) 1 (100,0) Veckoscheman 24 (85,7) 20 (95,2) 3 (50,0) 1 (100,0) Tyngdtäcke 24 (85,7) 19 (90,5) 4 (66,7) 1 (100,0) Bolldynor 5 (17,9) 3 (14,3) 1 (16,7) 1 (100,0) Terapibollar 1 (3,6) 0 (0,0) 0 (0,0) 1 (100,0) Viktvästar 4 (14,3) 1 (4,8) 2 (33,3) 1 (100,0) Förskriver ej hjälpmedel 2 (7,1) 1 (4,8) 1 (16,7) 0 (0,0) Andra hjälpmedel b 4 (14,3) 3 (14,3) 1 (16,7) 0 (0,0) a Procent av antalet deltagare inom respektive verksamhet, då frågan är av flervalstyp b På alternativet andra hjälpmedel fick deltagaren specificera sitt svar i fritext 7.2.2. Miljöanpassning Av alla deltagare i studien så är det 9 (32,1%) av 28 som utför miljöanpassningar i skolan. 8 (28,6%) gör anpassningar av bordsplacering i klassrum, 8 (28,6%) gör anpassningar av ljus och ljud, och 4 (14,3%) gör anpassningar av färgsättning. Totalt 5 av 28 deltagare (17,9%) svarade under alternativet annan miljöanpassning i fritext att de utför andra

18 miljöanpassningar än de som fanns som svarsalternativ. Vid analys var det dock inte några andra miljöanpassningar än de som nämndes, utan deltagarna svarade att de endast ger rekommendationer på miljöanpassningar till skolorna istället för att utföra anpassningen själv. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (21 deltagare) svarade 17 (81,0%) deltagare att de inte utför några miljöanpassningar i skolan, 4 (19,0%) utför miljöanpassningar av ljud och ljus, 3 (14,3%) utför miljöanpassningar av bordsplacering i klassrum, 1 (4,8%) utför miljöanpassningar av färgsättning. Inom Barn- och ungdomshabilitering (6 deltagare) svarade 4 (66,7%) att de utför miljöanpassningar av bordsplacering i klassrum, 3 (50,0%) utför miljöanpassningar av ljus och ljud och 2 (33,3%) utför miljöanpassningar av färgsättning och 2 (33,3%) angav att de inte utför några miljöanpassningar i skolan men att de ger rekommendationer om miljöanpassningar. Deltagaren inom skola/elevhälsa (100,0%) uppgav att den utför samtliga miljöanpassningar som fanns som svarsalternativ. Diagram 3. Andel arbetsterapeuter som utför respektive miljöanpassningar för diagnosgruppen. Tabell III. Antal/andel arbetsterapeuter som utför respektive miljöanpassningar för diagnosgruppen. 3) Gör du miljöanpassningar som intervention för att öka delaktighet och aktivitet i skolan för barn/ungdomar med ADHD, i så fall vilka? Totalt n = 28 (%) Barn- och ungdomspsykiatri n = 21 (%) a Habilitering n = 6 (%) a Skola/elevhälsa n = 1 (%) a Anpassningar av bordsplacering i klassrum 8 (28,6) 3 (14,3) 4 (66,7) 1 (100,0) Anpassningar av ljus och ljud 8 (28,6) 4 (19,0) 3 (50,0) 1 (100,0) Anpassningar av färgsättning 4 (14,3) 1 (4,8) 2 (33,3) 1 (100,0) Nej, jag gör inga miljöanpassningar i skolan 19 (67,9) 17 (81,0) 2 (33,3) 0 (0,0) Annan miljöanpassning b 5 (17,9) 5 (23,8) 0 (0,0) 0 (0,0) a Procent av antalet deltagare inom respektive verksamhet, då frågan är av flervalstyp b På alternativet annan miljöanpassning fick deltagaren specificera sitt svar i fritext

19 7.2.3. Aktivitetsträning Av alla deltagare i studien är det 13 (46,4%) av 28 som utför någon form av aktivitetsträning som intervention. 9 (32,1%) utför ADL-träning, 5 (17,9%) utför koncentrationsträning, 2 (7,1%) utför lek som aktivitetsträning, 2 (7,1%) utför yrkesförberedande träning och 7 (25,0%) utför social träning. Totalt 2 deltagare (9,5%) svarade i fritext under alternativet annan aktivitetsträning. I detta fall var det träning inom planering, studieteknik och vardagsstruktur. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (21 deltagare) svarade 12 (57,1%) av deltagarna att de inte utför någon aktivitetsträning. 7 (33,3%) utför ADL-träning, 6 (28,6%) utför social träning, 4 (19,0%) utför koncentrationsträning och 1 (4,8%) utför yrkesförberedande träning. Inom Barn- och ungdomshabilitering (6 deltagare) svarade 3 (50,0%) av deltagarna att de inte utför någon aktivitetsträning, 2 (33,3%) utför ADL-träning, 2 (33,3%) utför lek som aktivitetsträning, 1 (16,7%) utför koncentrationsträning och 1 (16,7%) utför yrkesförberedande träning. Deltagaren inom skola/elevhälsa (100,0%) uppgav att den endast utför social träning. Diagram 4. Andel arbetsterapeuter som utför respektive aktivitetsträning för diagnosgruppen.

Tabell IV. Antal/andel arbetsterapeuter som utför respektive aktivitetsträning för diagnosgruppen. 4) Utför du aktivitetsträning som intervention för att öka delaktighet och aktivitet i skolan för barn/ungdomar med ADHD, i så fall vilken? Totalt n = 28 (%) 20 Barn- och ungdomspsykiatri n = 21 (%) a Habilitering n = 6 (%) a ADL-träning 9 (32,1) 7 (33,3) 2 (33,3) 0 (0,0) Koncentrationsträning 5 (17,9) 4 (19,0) 1 (16,7) 0 (0,0) Lek som aktivitetsträning 2 (7,1) 0 (0,0) 2 (33,3) 0 (0,0) Yrkesförberedande träning 2 (7,1) 1 (4,8) 1 (16,7) 0 (0,0) Skola/elevhälsa n = 1 (%) a Social träning 7 (25,0) 6 (28,6) 0 (0,0) 1 (100,0) Ingen aktivitetsträning 15 (53,6) 12 (57,1) 3 (50,0) 0 (0,0) Annan aktivitetsträning b 2 (7,1) 2 (9,5) 0 (0,0) 0 (0,0) a Procent av antalet deltagare inom respektive verksamhet, då frågan är av flervalstyp b På alternativet annan aktivitetsträning fick deltagaren specificera sitt svar i fritext 7.2.4. Grupper för barn- och ungdomar Totalt var det 5 (17,9%) av 28 deltagare som håller i grupper för barn och ungdomar med ADHD. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (21 deltagare) håller 4 (19,0%) i grupper för barn och ungdomar med ADHD, medan 17 (81,0%) inte håller i grupper för barn och ungdomar med ADHD. Inom habiliteringen (6 deltagare) var det 1 (16,7%) som håller i grupper för barn och ungdomar med ADHD och 5 (83,3%) som inte gör det. Deltagaren från skola/elevhälsa (100,0%) håller inte i grupper för barn och ungdomar med ADHD. Diagram 5. Redovisning av andel deltagare som håller i grupper för barn/ungdomar.

Tabell V. Presentation av antal/andel deltagare som håller i grupper för barn/ungdomar. 5) Håller du i grupper för barn/ungdomar med ADHD? Totalt n = 28 (%) 21 Barn- och ungdomspsykiatri n = 21 (%) Habilitering n = 6 (%) Ja 5 (17,9) 4 (19,0) 1 (16,7) 0 (0,0) Skola/elevhälsa n = 1 (%) Nej 23 (82,1) 17 (81,0) 5 (83,3) 1 (100,0) 7.2.5. Grupper för anhöriga Totalt var det 15 (53,6%) av 28 deltagare som håller i grupper för anhöriga. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (21 deltagare) håller 12 (57,1%) deltagare i grupper för anhöriga och 9 (42,9%) håller inte i grupper för anhöriga. Inom habiliteringen (6 deltagare) var det 3 (50,0%) som håller i grupper för anhöriga och 3 (50,0%) som inte gör det. Deltagaren från skola/elevhälsa (100,0%) uppgav att den inte håller i några grupper för anhöriga. Diagram 6. Redovisning av andel deltagare som håller i grupper för anhöriga. Tabell VI. Presentation av antal/andel deltagare som håller i grupper för anhöriga. 6) Håller du i grupper för anhöriga till barn/ungdomar med ADHD? Totalt n = 28 (%) Barn- och ungdomspsykiatri n = 21 (%) Habilitering n = 6 (%) Ja 15 (53,6) 12 (57,1) 3 (50,0) 0 (0,0) Skola/elevhälsa n = 1 (%) Nej 13 (46,4) 9 (42,9) 3 (50,0) 1 (100,0)

22 7.2.6. Handleda/utbilda skolpersonal Totalt var det 17 (60,7%) av 28 deltagare som håller handleder/utbildar skolpersonal. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (21 deltagare) handleder/utbildar 11 (52,4%) skolpersonal och 10 (47,6%) gör inte det. Inom habiliteringen (6 deltagare) var det 5 (83,3%) som handleder/utbildar skolpersonal och 1 (16,7%) som inte gör det. Deltagaren från skola/elevhälsa (100,0%) svarade ja på att denne vanligtvis handleder/utbildar skolpersonal. Diagram 7. Redovisning av andel deltagare som handleder/utbildar skolpersonal. Tabell VII. Presentation av antal/andel deltagare som handleder/utbildar skolpersonal. 7) Handleder/utbildar du skolpersonal om ADHD? Totalt n = 28 (%) Barn- och ungdomspsykiatri n = 21 (%) Habilitering n = 6 (%) Skola/elevhälsa n = 1 (%) Ja 17 (60,7) 11 (52,4) 5 (83,3) 1 (100,0) Nej 11 (39,3) 10 (47,6) 1 (16,7) 0 (0,0) 7.2.7. Arbetsterapeutiska instrument Alla deltagare (100,0%) svarade att de använder sig av arbetsterapeutiska instrument i sitt arbete. 18 (64,3%) använder sig av ADL-taxonomin, 16 (57,1%) använder sig av COPM, 17 (60,7%) använder sig av KaTid, 11 (39,3%) använder sig av BAS och 4 (14,3%) använder sig av AMPS. Totalt 18 deltagare svarade i fritext under alternativet andra instrument att de också använder sig av PRPP, COSA, Sensory profile, Min mening (barn), intressechecklista, dygnssnäcka, SPM, BOT-2, AWP, BDA, ACIS, Cognistat, Mohost och DoA.

23 Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (21 deltagare) svarade 15 (71,4%) av deltagarna att de använder sig av instrumentet COPM, 12 (57,1%) använder sig av ADL-taxonomin, 12 (57,1%) använder sig av KaTid, 9 (42,9%) använder sig av BAS och 3 (14,3%) använder sig av AMPS. Inom Barn- och ungdomshabilitering (6 deltagare) svarade 6 (100,0%) av deltagarna att de använder sig av ADL-taxonomin, 5 (83,3%) använder sig av KaTid, 1 (16,7%) använder sig av COPM och 1 (16,7%) använder sig av AMPS. Deltagaren inom skola/elevhälsa (100,0%) uppgav att den använder sig av BAS. Diagram 8. Andel arbetsterapeuter som använder respektive instrument för diagnosgruppen. Tabell VIII. Antal/andel arbetsterapeuter som använder respektive instrument för diagnosgruppen. 8) Använder du dig av arbetsterapeutiska instrument i ditt arbete, i så fall vilka? Totalt n = 28 (%) Barn- och ungdomspsykiatri n = 21 (%) a Habilitering n = 6 (%) a ADL-taxonomin 18 (64,3) 12 (57,1) 6 (100,0) 0 (0,0) COPM 16 (57,1) 15 (71,4) 1 (16,7) 0 (0,0) KaTid 17 (60,7) 12 (57,1) 5 (83,3) 0 (0,0) Skola/elevhälsa n = 1 (%) a BAS 11 (39,3) 9 (42,9) 1 (16,7) 1 (100,0) AMPS 4 (14,3) 3 (14,3) 1 (16,7) 0 (0,0) Nej, jag använder inga instrument 0 (0,0) 0 (0,0) 0 (0,0) 0 (0,0) Andra instrument b 18 (64,3) 15 (71,4) 3 (50,0) 0 (0,0) a Procent av antalet deltagare inom respektive verksamhet, då frågan är av flervalstyp b På alternativet andra instrument fick deltagaren specificera sitt svar i fritext 7.2.8. Arbetsterapeutiska modeller Totalt 26 (92,9%) av 28 deltagare svarade att de använder sig av arbetsterapeutiska modeller i sitt arbete. 14 (50,0%) använder sig av OTIPM, 10 (35,7%) använder sig av CMOP-E, 20

24 (71,4%) använder sig av MoHO och 1 (3,6%) använder sig av Kawamodellen. 3 deltagare (10,7%) svarade i fritext under alternativet annan modell att de använder sig av Sensory integration och KBT-modeller. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (21 deltagare) svarade 15 (71,4%) av deltagarna att de använder sig av modellen MoHO, 12 (57,1%) använder sig av OTIPM, 8 (38,1%) använder sig av CMOP-E, 1 (4,8%) använder sig av Kawamodellen och 2 (9,5%) använder sig inte av någon modell. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen (6 deltagare) svarade 5 (83,3%) att de använder sig av MoHO, 2 (33,3%) använder sig av CMOP-E och 1 (16,7%) använder sig av OTIPM. Deltagaren inom skola/elevhälsa (100,0%) svarade att den använder sig av OTIPM. Diagram 9. Andel arbetsterapeuter som använder repskrive modell för diagnosgruppen. Tabell IX. Antal/andel arbetsterapeuter som använder repskrive modell för diagnosgruppen. 9) Använder du dig av arbetsterapeutiska modeller i ditt arbete, i så fall vilka? Totalt n = 28 (%) Barn- och ungdomspsykiatri n = 21 (%) a Habilitering n = 6 (%) a Skola/elevhälsa n = 1 (%) a OTIPM 14 (50,0) 12 (57,1) 1 (16,7) 1 (100,0) CMOP-E 10 (35,7) 8 (38,1) 2 (33,3) 0 (0,0) MoHO 20 (71,4) 15 (71,4) 5 (83,3) 0 (0,0) Kawamodellen 1 (3,6) 1 (4,8) 0 (0,0) 0 (0,0) Nej, jag använder ingen modell 2 (7,1) 2 (9,5) 0 (0,0) 0 (0,0) Annan modell b 3 (10,7) 3 (14,3) 0 (0,0) 0 (0,0) a Procent av antalet deltagare inom respektive verksamhet, då frågan är av flervalstyp b På alternativet annan modell fick deltagaren specificera sitt svar i fritext 7.2.9. Sätta upp mål Totalt var det 27 (96,4%) av 28 deltagare som svarade att de brukar sätta upp mål med barnet/ungdomen. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (21 deltagare) svarade 21 (100,0%) att

25 de brukar sätta upp mål tillsammans med barnet/ungdomen, det vill säga alla deltagare från denna verksamhet. Inom Barn- och ungdomshabilitering (6 deltagare) svarade 5 (83,3%) att de brukar sätta upp mål tillsammans med barnet/ungdomen, medan 1 (16,7%) inte gör det. Deltagaren inom skola/elevhälsa (100,0%) uppgav att den brukar sätta upp mål tillsammans med barnet/ungdomen. Diagram 10. Redovisning av andel deltagare som sätter upp mål tillsammans med barnet/ungdomen. Tabell X. Presentation av antal/andel deltagare som sätter upp mål tillsammans med barnet/ungdomen. 10) Brukar du sätta upp mål tillsammans med barnet/ungdomen? Totalt n = 28 (%) Barn- och ungdomspsykiatri n = 21 (%) Habilitering n = 6 (%) Skola/elevhälsa n = 1 (%) Ja 27 (96,4) 21 (100,0) 5 (83,3) 1 (100,0) Nej 1 (3,6) 0 (0,0) 1 (16,7) 0 (0,0) 7.3. Kartläggning av deltagarnas upplevelse av att interventioner de gör ger ökad delaktighet och aktivitet i skolan för barn och ungdomar med ADHD Totalt var det 5 (17,9%) av 28 deltagare som svarade att de upplever att deras interventioner alltid leder till ökad delaktighet och aktivitet. 15 (53,6%) svarade oftast och 8 (28,6%) svarade ibland. Ingen svarade alternativet sällan eller aldrig. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (21 deltagare) svarade 11 (52,4%) att de upplever att de interventioner de gör oftast leder till ökad delaktighet och aktivitet i skolan, 7 (33,3%) upplever att interventionerna ibland leder till ökad delaktighet och aktivitet, 3 (14,3%) upplever att interventionerna alltid leder till ökad delaktighet och aktivitet. Inom Barn- och

26 ungdomshabilitering (6 deltagare) svarade 4 (66,7%) att de upplever att de interventioner de gör oftast leder till ökad delaktighet och aktivitet i skolan, 1 (16,7%) upplever att interventionerna alltid leder till ökad delaktighet och aktivitet, 1 (16,7%) upplever att interventionerna ibland leder till ökad delaktighet och aktivitet. Deltagaren inom skola/elevhälsa (100,0%) uppgav att den alltid tycker att de interventioner som utförs leder till ökad delaktighet och aktivitet i skolan. Diagram 11. Andel arbetsterapeuter som utefter respektive grad upplever att de interventioner de gör ökar delaktighet och aktivitet. Tabell XI. Antal/andel arbetsterapeuter som utefter respektive grad upplever att de interventioner de gör ökar delaktighet och aktivitet. 11a) Upplever du att de interventioner du gör i ditt arbete ökar delaktighet och aktivitet i skolan för barn/ungdomar med ADHD? Totalt n = 28 (%) Barn- och ungdomspsykiatri n = 21 (%) Habilitering n = 6 (%) Skola/elevhälsa n = 1 (%) Alltid 5 (17,9) 3 (14,3) 1 (16,7) 1 (100,0) Oftast 15 (53,6) 11 (52,4) 4 (66,7) 0 (0,0) Ibland 8 (28,6) 7 (33,3) 1 (16,7) 0 (0,0) Sällan 0 (0,0) 0 (0,0) 0 (0,0) 0 (0,0) Aldrig 0 (0,0) 0 (0,0) 0 (0,0) 0 (0,0)