Förutsättningar och omvärldsbevakning

Relevanta dokument
Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Budget 2018 och plan

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Verksamhetsplan med budget

Verksamhetsplan med budget

Verksamhetsplan med budget

Vad är prognosen för 2014

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Finansplan Till Landstingsfullmäktige november Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Bokslutskommuniké 2014

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7.

Granskning av delårsrapport

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Budgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys

Granskning av delårsrapport

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

bokslutskommuniké 2013

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Delårsrapport

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av delårsrapport

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Långsiktig ekonomisk planering 18 September Kävlinge kommun

Bokslutskommuniké 2015

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Granskning av delårsrapport 2014

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018

bokslutskommuniké 2011

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport 2008

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

Delårsrapport tertial

Delårsrapport

Delårsrapport 31 augusti 2011

Policy för god ekonomisk hushållning

Granskning av delårsrapport

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budgetrapport

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Långsiktig ekonomisk planering 28 februari Laholms kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR

Välkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019

Vad har dina skattepengar använts till?

Budget 2018 och plan

bokslutskommuniké 2012

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

Delårsrapport. För perioden

Syfte med granskningen

God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren

FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren

Budgetförutsättningar på nationell nivå Ekonomirapporten, oktober

RIKTLINJER. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

FLERÅRSPLAN

Introduktion ny mandatperiod

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Finansiell profil Falköpings kommun

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Louis De Geer konsert & kongress, Norrköping. Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro. Campus Trollhättan. Kommuninvest

Transkript:

Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunerna ska vidta åtgärder för att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Kommunen genomförde under 216 en social kartläggning som bland annat har täckt områdena hälsa och socioekonomi, men främst inriktat sig på barns och ungas uppväxtvillkor. Kartläggningen visar på ett delat samhälle där förutsättningarna för våra barn och unga markant skiljer sig åt beroende på var i kommunen man bor. Centrala Nödinge är det område där förutsättningarna är tuffast och där man följaktligen behöver satsa resurser för att kompensera för detta. Nödinge är den ort där segregationen är störst, mellan centrala och södra delarna. Samhällsutvecklingen måste ske på ett sådant sätt att segregering motverkas och att människor med olika bakgrund möts i miljöer i vardagen, till exempel boende, förskolor och skolor. Den psykiska ohälsan i Ale kommun är högre än i kommuner som vi jämfört oss med i den sociala kartläggningen. En grupp som skiljer ut sig är unga kvinnor vars psykiska ohälsa är påtagligt högre. Tillsammans med Västra Götalandsregionen ska den negativa utvecklingen brytas. Befolkningen i Ale kommun har ett högre bilinnehav och längre körsträcka per person och år än riket i stort. Förnyelsebara drivmedel har ännu inte börjat ersätta fossila drivmedel samtidigt som fler väljer bilen. Resandet med Alependeln har planat ut de senast två åren. Ett högt resande med pendeln är viktigt för att behålla underlaget för en stark kollektivtrafik. Klimatet förändras vilket innebär anpassningar i samhället. I inriktningsdokumentet läggs ett uppdrag till förvaltningen att arbeta fram dels en klimatstrategi, dels åtgärder för klimatanpassning. Ett hållbart Ale kräver styrning och ledning utifrån samtliga hållbarhetsperspektiv ekologiskt, socialt och ekonomiskt. 2.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunen ska ta fram särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning på både kort och lång sikt såväl för ekonomin som för verksamheten. Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet, det vill säga att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Detta innebär att det inte är tillräckligt att i resultatet uppnå balanskravet, utan för att kravet på en god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt bör resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. Kommunens snabba tillväxttakt de kommande åren kommer att utmana nu gällande finansiella mål. Det finns många olika sätt att uppfylla de finansiella målen; att ändra målsättningarna, att öka resultatet, att minska tillväxten och därmed också nödvändiga investeringar är några exempel. Ales beslut måste grundas på kommunens lokala förutsättningar. Under 218 behöver därför en brett sammansatt politisk grupp genomlysa konsekvenserna av olika tillväxtsscenarion och över tid besluta om strategier för en tillväxt i balans. För att säkerställa de finansiella målen ska det redovisade resultatet vara minst 4 procent av verksamhetens nettokostnader över tid. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen ska vara minst 4 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse ska vara fortsatt positiv. Låneskuld, pensionsskuld inklusive ansvarsförbindelse och borgensåtagande ska per invånare inte överstiga 7 kronor. Över tid ska självfinansieringsgraden av kommunens investeringar vara minst 5 procent. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. 6

Finansiella jämförelsetal Utfall Utfall Budget Budget Prognos Prognos Prognos 215 216 217 218 219 22 221 Resultat (Mkr) 41,2 3,3 3, 69, 72, 77, 81, Nettokostnadsandel (%) 97,2 98,1 98,2 96, 96, 96, 96, Nettokostnad (Mkr) 1 444,8 1 534,8 1 594,9 1 667,8 1 729,8 1 845,1 1 924,5 Nettokostnad per invånare (kr) 5 59 51 941 52 876 53 712 53 376 55 239 56 149 - "- Procentuell ökning (%) 2,8 3,8 1,8 1,6 -,6 3,5 1,6 Anläggningstillgångar per invånare (kr) 44 643 48 161 58 91 59 33 66 74 73 5 76 878 Extern låneskuld (Mkr) 23, 356,8 661,2 649,4 896,7 1 124,4 1 238,4 Låneskuld per invånare (kr) 7 969 12 75 21 921 2 915 27 67 33 663 36 131 Nettokoncernskuld per invånare (kr) (Kommuninvest) 57 817 59 718 68 62 72 234 81 969 94 13 11 565 Soliditet (exklusive ansvarsförbindelse, %) 53,7 5,7 42,8 44,8 41,8 39,6 39,2 Soliditet (inklusive ansvarsförbindelse, %) 15, 16,7 14,3 18,9 19,4 2,1 21,4 Avskrivningar 79,1 93,2 1,6 112, 125,4 137,1 Avskrivningar + Resultat 19,4 123,2 169,6 184, 22,4 218,1 Självfinansieringsgrad 39,4 5,6 39,9 5,3 43,8 47,7 65,7 Invånare (antal) 28 862 29 549 3 163 31 51 32 48 33 42 34 275 2.3 EKONOMISK ÖVERSIKT 2.3.1 SVENSK EKONOMI Den svenska ekonomin avslutade 216 starkt och förväntas fortsätta växa i snabb takt även under 217. Den positiva utvecklingen av svensk ekonomi har medfört att sysselsättning och skatteunderlag har vuxit mer än förväntat. 217 och 218 blir också starka ekonomiska år med högkonjunktur. De kommande åren därefter kommer att utvecklas mer normalt. Denna förändring sker samtidigt som de demografiska utmaningarna blir mycket stora. Framför allt barn och elever i skolan samt de äldre åldersgrupperna växer snabbt samtidigt som den arbetande befolkningen inte ökar. Konsekvensen blir att kostnaderna både för drift och investeringar ökar mycket snabbare än skatteunderlaget. SKL:s beräkningar i den ekonomiska rapporten maj 217 visar att den totala obalansen är 65 miljarder kronor för kommunsektorn. Även om man räknar bort nuvarande resultat och förväntade ökningar av generella statsbidrag så blir den kvarvarande obalansen 4 miljarder kronor som sektorn behöver hantera. Ale kommun motsvarar cirka 3 promille vilket innebär att kommunens behov av anpassning till nuvarande kostnadsläge blir 12 miljoner kronor under en treårsperiod. Utvecklingen beskrivs av diagrammet nedan. MILJARDER KRONOR I LÖPANDE PRISER Miljarder kronor 4 2-2 -4-6 Resultatförsämring Generella stadsbidrag Netto skatteunderlag / nettokostnader Avskrivningar och finansnetto -8 217 218 219 22 Gap 7

2.3.2 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG FÖR ALE 218 Beräkningen av kommunalskatten och de generella statsbidragen innebär 72,8 Mkr i ökad skatteprognos mellan budget 217 och 218. Utöver detta simuleras skatteunderlaget med kommunens egen befolkningsprognos som ger ytterligare 2,4 Mkr i ökade skatteintäkter och inkomstutjämningsbidrag. Från och med 218 förväntas Ale även ta del av eftersläpningsersättningen som tilldelas kommuner med en hög befolkningstillväxt. Detta genererar ytterligare 1,4 Mkr och sammantaget förväntas skatteprognosen öka med 99,8 Mkr till 218. Eftersläpningsersättningen baseras på två kriterier. Antalet invånare ska öka i genomsnitt med minst 1,2 procent per år under en fyraårsperiod med utgångspunkt sex år innan aktuellt budgetår. Utöver detta ska befolkningen vuxit med 1,2 procent året innan det aktuella budgetåret. När båda dess kriterier är uppfyllda ersätts kommunen med de intäkter som det överskjutande antalet invånare skulle ha genererat i form av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Eftersom denna ersättning kan förändras hastigt samt att regeringen granskar ersättningsmodellen används 5 procent av kostnadsutjämningen i den simulerade skatteprognosen som ligger till grund för budgeten för 218. Befolkningstillväxten prognostiseras ligga på cirka 3 procent per år fram tills 23, vilket är betydligt högre än dagens gränsvärde på 1,2 procent. FOLKMÄNGD OCH TILLVÄXTTAKT (1 NOVEMBER RESPEKTIVE ÅR) 6 6 % 4 4 % 2 2 % 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 222 224 226 228 23 % Folkmängd Tillväxt 1 år Tillväxt snitt 4 år --- 1,2 procent EFTERSLÄPNINGSERSÄTTNING TKR 6 4 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 222 224 226 228 23 8

2.3.3 PENSIONSÅTAGANDEN Kommunen har stora pensionsåtaganden. Enligt pensionsprognosen nedan som baseras på prognosen från KPA kommer kostnaderna att fort sätta öka de kommande åren. För 218 och 219 förväntas kommunens pensionskostnader öka väsentligt mycket för att sedan avta under 22. Totalt för perioden 218-22 ökar kostnaderna med 2,1 Mkr. Prognosen utgår från befintlig personal och framtida förändringar av arbetskraften finns således inte inräknade. Pensionsskuld inklusive löneskatt Belopp i Mkr 217 218 219 22 Sammantagen nivåhöjning av kostnaderna Avgiftsbestämd ålderspension 49,8 52,2 54,6 57,2 7,5 Skuldförändring 2,5 8,8 1,2 8, 5,5 Finansiell kostnad 2,5 2,9 5,5 5,3 2,8 Pensionsutbetalningar 3,9 32,2 33,7 35,3 4,3 Kostnad pensioner/år 85,7 96,1 14, 15,8 2,1 ANSVARSFÖRBINDELSEN INKLUSIVE LÖNESKATT RESPEKTIVE ÅR 7 6 548,2 61,8 6,1 637,1 612,9 588,2 567,7 555,9 547,2 545,1 539,2 5 4 Mkr 3 2 1 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 Ansvarsförbindelsen för pensioner före 1998 hade sitt högsta värde 213 då skulden motsvarade 637 Mkr. Fram till 22 beräknas beloppet minska med knappt 1 Mkr. 9

2.3.4 ALES UTVECKLING DE KOMMANDE TIO ÅREN Prisökningarna på bostäder går snabbt vilket innebär att större andel av planerad byggnation kommer att genomföras. Antalet färdigställda bostäder skiljer sig stort från Västra Götalandsregionen och landet i stort. Utbyggnaden i Kronogården i Älvängen fortsätter att överträffa de ursprungliga planerna, vilket ställer stora krav på den kommunala servicen. Ambitionen är att kommunen ska ha beredskap för en tillväxttakt på 3, procent. Tillväxten är effekten av beslut under en lång tid. Tillväxten de kommande fem åren beror på beslut tagna de senaste tio åren. De viktigaste besluten är planbesked, detaljplaner och markanvisningar. Beräkningar visar att bostadsproduktionen under 217-221 kan uppgå till 2112 bostäder. Den planerade nybyggnationen visas i följande diagram. Den snabbt ökade tillväxttakten innebär att Ale behöver öka investeringstakten i lokaler för äldreboenden, förskolor, skolor och bostäder för särskild service bland annat. Ale har antagit nu antagit sin andra lokalresursplan som gäller för perioden 218 227 för att förse den kommunala servicen med lokaler de kommande tio åren. Denna plan ligger till grund för beräknade investeringar under planperioden. En investeringstakt som över tid ligger på 3 4 Mkr per år ställer nya krav på finansiering. 1

FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER PER 1 INVÅNARE 1, 8, 6, 4, 2, Ale Alla kommuner (ovägt medel) Västra Götalands län (ovägt medel), 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Siffror hämtas ur Kolada. PLANERAT BOSTADSBYGGANDE 217 221 7 6 614 5 4 3 2 37 326 461 44 Småhus Flerbostadshus Totalt 1 217 218 219 22 221 Siffror från Ale kommuns bostadsförsörjningsprogram (217 221). INVESTERINGAR 26 22 Mkr 5, 375, 25, Investeringar Investeringsbudget prognos planperiod 125,, 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 11