JAK Medlemsbank Årsredovisning 2011

JAK Medlemsbank Årsredovisning 2011

Kapitalets byggnader, mördarbinas kupor, honung för de få. Där tjänade han. Men i en mörk tunnel vecklade han ut sina vingar och flög när ingen såg. Han måste leva om sitt liv. Tomas Tranströmer Foto: Omslag, s. 14: Jarka Braun s. 4, 6, 7, 8, 11, 12, 13 15: JAKs arkivbilder s. 5: Sten-Inge Kedbäck s. 15 styrelsen: Karin Backström

Årsredovisning JAK Medlemsbank 2011 En tonåring som närmar sig femtio... 4 Redovisning för verksamhetsåret 2011... 5 Förvaltningsberättelse... 5 Fem år i sammandrag... 9 Resultaträkning... 17 Rapport över totalresultat... 17 Balansräkning... 18 Rapport över förändring i eget kapital... 19 Kassaflödesanalys... 20 Noter till de finansiella rapporterna... 21 Not 1 Uppgifter om banken... 21 Not 2 Redovisningsprinciper... 21 Not 3 Riskhantering... 25 Not 4 Räntenetto... 33 Not 5 Provisionsintäkter... 34 Not 6 Provisionskostnader... 34 Not 7 Övriga rörelseintäkter... 34 Not 8 Allmänna administrationskostnader... 35 Not 9 Övriga rörelsekostnader... 41 Not 10 Kreditförluster, netto... 41 Not 11 Skatter... 42 Not 12 Belåningsbara statsskuldförbindelser... 42 Not 13 Utlåning till kreditinstitut... 42 Not 14 Utlåning till allmänheten... 43 Not 15 Aktier och andelar... 43 Not 16 Immateriella anläggningstillgångar... 44 Not 17 Materiella tillgångar... 44 Not 18 Övriga tillgångar... 45 Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter... 45 Not 20 Skulder till kreditinstitut... 45 Not 21 Inlåning från allmänheten... 45 Not 22 Övriga skulder... 46 Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter... 46 Not 24 Ansvarsförbindelser och åtaganden... 46 Not 25 Eget kapital... 46 Not 26 Finansiella tillgångar och skulder... 47 Not 27 Kapitaltäckning... 49 3 (52)

En tonåring som närmar sig femtio 2011 var ett år då diskussionerna om det ekonomiska systemet verkligen hamnade på agendan. Eurokris, finanskris, klimatkris och skuldkris och en utbredd kritik mot spekulation och bankernas bristande ansvarstagande. Vårt sätt att organisera oss i JAK Medlemsbank har i många sammanhang lyfts fram som ett positivt alternativ och vi finns med när alternativ ekonomi diskuteras. Under året har vi fyllt 14 år som medlemsbank och 46 år som förening. Och visst finns det både en god portion ung, modig tonårsenergi och en portion medelålders klokhet och stabilitet i organisationen. Det är inspirerande när dessa perspektiv möts, blandas och för oss framåt. I JAK försöker vi att alltid fokusera på medlemsnyttan, samtidigt som vi arbetar inom de ideologiska ramar som medlemmarna har satt upp. Vid stämman 2011 valdes många nya ledamöter in i föreningens styrelse och jag själv som ny ordförande. Arbetet i styrelsen har varit engagerat med kommittéer som tagit tag i och förberett stora frågor. Framtiden och JAK Medlemsbanks utveckling har fått stor plats genom vårt utvecklings- och strategiarbete kring frågan: Vad ska JAK medlemsbank vara om 10 år? Denna fråga behandlades också vid vårt årliga höstseminarium och diskussionerna leder in i den föreningsstrategi som styrelsen kommer att presentera under 2012. Medlemmar visar hela tiden att det finns arbetslust och nyfikenhet inför JAKs folkbildningsarbete. Fulltecknade riksarrangemang och mycket aktiviteter lokalt runtom i landet är bevis för detta. Särskilt roligt är det att se den ökande andelen unga. Det borgar för att JAK fortsätter att vara en livskraftig organisation. Så gör även den internationella satsningen som har växt så att det knakar även under 2011. I och med den internationella satsningen har vi också återupptagit kontakten med vår organisations rötter, nämligen danska J.A.K. JAK Medlemsbank är en kooperativ bank. Det betyder att alla medlemmar har möjlighet att påverka inriktningen för vår gemensamma verksamhet. Medlemmar värderas inte olika beroende på om vi har lån eller inte, eller hur mycket vi eventuellt sparar. Allas röster är lika mycket värda och utan ett stort engagemang bland föreningens medlemmar så skulle verksamheten inte fungera. Vi har nu 46 års erfarenhet av att bedriva sparlåneverksamhet i kooperativ form. Det är med växande medlemstal som vi nu går in i det 47:e året som också är kooperationens år. Helsingborg i mars 2012 Lotta Friberg, ordförande i JAK Medlemsbank 4 (52)

Redovisning för verksamhetsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktör för JAK Medlemsbank (nedan kallad JAK) lämnar härmed årsredovisning för bankens verksamhetsår 2011, det fjortonde året som Medlemsbank. Föregående års värden presenteras inom parentes om inget annat uppges. Förvaltningsberättelse JAK en räntefri medlemsbank JAK Medlemsbank är en öppen, demokratisk organisation som ägs och styrs av sina medlemmar med föreningsstämman som högsta beslutande organ. Vi bedriver kooperativ bankverksamhet med räntefri inoch utlåning och är genom det ett exempel på väl fungerande finansieringssystem med samarbete som grund i stället för konkurrens. Vi är också ett forum för debatt, utveckling och utbildning inom räntefri, rättvis och uthållig ekonomi. Grunden för JAK Medlemsbanks verksamhet är insikten om att hållbara ekonomiska relationer är möjliga. En hållbar ekonomi präglas av rättvisa och hushållning inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar. I JAK ser vi pengar som ett instrument för ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället. Verksamheten baseras på idéutveckling med lokal förankring. Genom medlemsverksamheten sprids och utvecklas kunskapen om räntans effekter på människor och miljö. JAK är partipolitiskt och religiöst obunden. Allmänt om verksamheten JAK Medlemsbank bedriver ett räntefritt sparlånesystem som finansieras med medlemmarnas egen inlåning. För att få låna krävs att låntagaren förbinder sig att spara samma mängd (pengar * tid) som han eller hon lånar. JAK har i huvudsak två typer av produkter för utlåning; sparlån och stödsparande. Eftersom all utlåning finansieras med medlemmarnas inlåning förutsätter systemet att den totala inlåningen balanserar den totala utlåningen. Vanligast är att låntagarna själva gör en sparprestation innan eller parallellt med amorteringen. Balans mellan sparprestation och lån ska vara uppnådd för att sparbeloppet ska bli fritt att disponera. Många låntagare har sparat en tid innan de får sitt lån, men det är möjligt att få ett lån även om man inte har sparat något innan. I så fall måste hela sparprestationen göras under amorteringstiden. Det är dock inte ovanligt att någon annan ofta släkt eller vänner står för sparprestationen, helt eller delvis. Produkten Stödspar används ofta för att finansiera ett projekt som är av gemensamt intresse för en större grupp. Om projektet inte klarar av mer än att betala amortering och lånekostnad kan man organisera ett stödsparande hos en grupp intressenter. JAK hanterar denna låneansökan på samma sätt som alla andra medlemmars ansökningar, men kräver att den stödsparande gruppen har en inlåning som inte understiger det aktuella skuldsaldot. De stödsparande intressenterna öppnar sparkonto men behöver inte vara medlemmar i JAK. Om några av dem vill ta ut sitt sparande går det bra, men låntagaren ser till att stödsparandet inte understiger det aktuella lånesaldot. JAKs organisation JAK är en kooperativ verksamhet; en öppen, demokratisk förening där medlemmarna samverkar för sin gemensamma nytta. Antalet medlemmar har under året ökat med 1 095 (140) till 36 923, en ökning med 3 procent. Varje medlem är delägare i medlemsbanken och har en röst på föreningsstämman som genomförs en gång per år. De medlemmar som vill engagera sig ideellt har stora möjligheter att göra så, främst i de 22 lokalavdelningar som finns i landet. Lokalavdelningarna bedriver informations- och utbildningsverksamhet och verkar för att stödja JAKs idé och verksamhet lokalt. De fungerar som en mötesplats för medlemmar, men också mellan medlemmar och allmänhet i ekonomiska frågor, både samhällsekonomiska och privatekonomiska. Den ideella kraften växer med hjälp av de riksarrangemang som JAK ordnar, främst JAK-skolorna och seminarierna, samt det stöd som ges från anställda i medlemsverksamheten. 5 (52)

2011 års utveckling Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Utlåning Större delen av JAKs utlåning går till privatpersoner och snittlånet är för närvarande 150 000 (146 000) kronor. Bland de medlemmar som är juridiska personer är det vanligt med föreningar av olika slag. Nyutlåningen har ökat jämfört med de senaste åren och slutade på totalt 193 (171) miljoner kronor, det vill säga nästan i nivå med budgeten på 200 miljoner kronor. Såväl antalet lån som storleken på lånen har ökat jämfört med föregående år. Den totala utlåningen till allmänheten efter kreditförluster uppgår till 895 (888,2) miljoner kronor, en ökning med 7,7 procent. I posten utlåning till allmänheten ingår även behållning på konto hos Riksgälden (för ytterligare information se not 15). Banken har hanterat 1 745 (1 650) låneansökningar under 2011, vilket har resulterat i 1 284 (1 175) nya lån. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2011 var 1,98 (1,83). Ytterligare information om kapitaltäckning finns i not 27. Inlåning Den totala inlåningen uppgick till 1 188,8 (1 123,7) miljoner kronor, en ökning med 5,8 procent. Av inlåningen är 469,8 (452,2) miljoner kronor bundet sparande. Det bundna sparandet ökade med 3,9 procent under året och det fria sparandet ökade med 7,1 procent. Balans och resultat JAKs balansomslutning var 1 268,0 (1 194,4) miljoner kronor vid räkenskapsårets utgång. Internetbanksatsningen pågår löpande och antalet unika användare av Internetbanken har ökat från 11 601 under 2010 till 13 045 stycken 2011. Intäkterna från utlåning till allmänheten uppgick till 21,8 (20,3) miljoner kronor och medlemsavgifterna till 6,9 (6,9) miljoner kronor. JAKs kostnader före kreditförluster uppgick till 27,2 (25,7) miljoner kronor. JAKs egna kapital ökar i form av låneinsatser. I rapporten över förändring i eget kapital finns information om utvecklingen av det egna kapitalet. De redovisningsprinciper som började tillämpas år 2007 påverkar bankens periodisering av intäkter från lån så att bankens intäktsfördelning ändras successivt under de kommande åren, något som gör oss mindre beroende av nyutlåning. Rörelseresultatet uppgick till 5,1 miljoner kronor, att jämföra med 1,6 miljoner kronor föregående år. Kommunikation och folkbildning Vid årsskiftet var 683 medlemmar organiserade i lokalavdelningar, informatörer eller på annat sätt ideella resurspersoner i JAK. En ökad satsning på sociala medier har lett till ökande mängd digitala samtal om JAK, främst via Facebook. En medveten medlemskår är en förutsättning för att den räntefria idén får växande genomslag i samhället. Likviditet JAKs placeringar består till största delen av utlåning till medlemmar. JAKs likviditetsplaceringar sker till låg risk genom utlåning till privatpersoner och placeringar i statsskuldväxlar. Tillgångar som inte kan placeras i utlåning till medlemmarna placeras normalt i statsskuldväxlar med löptider upp till ett år. Likviditet finns också på konto hos Riksgälden och på konto hos andra banker. Placeringarna sker endast i svenska kronor. Kreditförluster Inbetalningar på såväl befarade som konstaterade kreditförluster gör att årets kreditförluster netto ger ett resultat på -1 177 (47) tusen kronor. Antalet krav och förfallna belopp har ökat under året jämfört med föregående år. En försämrad konjunktur i kombination med problem för enskilda medlemmar är förklaringen till detta. Penningtvätt och terroristfinansiering Banken har de senaste åren gjort en stor satsning i arbetet mot penningtvätt och terroristfinansiering. Under 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft som ökade ansvaret för bankerna att ha kontroll över medlemmarnas pengar och transaktioner. Detta har gjorts genom att kontakterna med medlemmarna ökat i samband med medlemskapet och när medlemmen nyttjar bankens tjänster. Övriga händelser av väsentlig betydelse under räkenskapsåret Även under 2011 har mycket arbete lagts på övergången till den nya låneberäkningen som infördes vid årsskiftet 2010/2011. Den nya strukturen skapar möjligheter för nya produkter samtidigt som effekterna av medlemmars förtidsinlösen av lån minskar. Allt fler medlemmar använder möjligheten att betala räkningar via transaktionskonton på Internetbanken 6 (52)

och arbetet fortgår med att utöka Internetbankens funktioner. Satsningar har också gjorts i form av informationsinsatser och planering för nya produkter för att öka nyutlåningen. JAKs långsiktiga strategi är att satsa på folkbildning och stöd till lokala aktiviteter för att öka kunskaperna och intresset för räntefri ekonomi. JAK arbetar efter en försiktig inställning till risker med krav på låntagaren att amortera och det finns i många fall även krav på ett bundet sparande. En grundbult i JAK är att främja medlemmars samverkan. När det gäller likviditeten är medlemmarnas sparande i JAK en förutsättning. Genom ett ökat sparande kan föreningen växa och riskerna minska. Förväntad framtida ekonomisk utveckling I budgetarbetet för 2012 har fortsatta satsningar gjorts för att öka nyutlåningen samt att hålla en något ökad nivå på antalet aktiviteter i medlemsverksamheten. Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 2012 på ett positivt rörelseresultat (före kreditförluster) om 3,5 miljoner kronor. Sparandet förväntas ligga på en fortsatt hög nivå under 2012. Arbetet med kapitalplanering har fortsatt under 2011, med syfte att stärka det egna kapitalet och på sikt göra organisationen mer oberoende av ränteintäkter på likvida medel. I detta arbete ingår att arbeta för positiva resultat för att under de närmaste åren arbeta bort den balanserade posten som uppgår till -40,9 miljoner kronor efter årets resultat. Information om riskhantering Risktagandet inom JAK ska vara lågt samt begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart och främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. Definitioner Med risk avses här finansiell risk inklusive kreditrisk och operativ risk. Här utöver finns strategisk och koncentrationsrisk. Med strategisk risk avses risken för skada som uppkommer om JAK gör fel vägval i sin strävan efter att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva bankverksamhet på räntefri grund. Strategisk risk hanteras inom ramen för JAKs strategiska planering. Koncentrationsrisk uppkommer om JAKs engagemang koncentreras till ett begränsat antal medlemmar, till en viss bransch eller geografiskt område. Mer om riskhantering finns beskrivet i not 3, Riskhantering. Kreditrisk Med kreditrisk avses risk för förlust på grund av att en kredit inte fullgörs. Bankledningen strävar efter att minimera kreditrisker genom en kontinuerlig prövning och översyn av JAKs kreditbeviljningsrätt. All kreditbeviljningsrätt tillkommer JAKs styrelse. Styrelsen har i sin tur delegerat delar av denna rätt till JAKs kreditutskott, lånedelegationen samt lokalstyrelsen för Orsakontoret. Övrig finansiell risk Övrig finansiell risk kan indelas i två huvudgrupper: likviditetsrisk och marknadsrisk. Likviditetsrisk syftar på risken att banken får svårigheter att infria sina betalningsåtaganden vid respektive förfallotidpunkt. Marknadsrisk består av ränterisk, valutakursrisk samt aktiekursrisk. Valutakursrisk och aktiekursrisk förekommer inte alls eller i liten utsträckning hos JAK. Enligt styrelsens regelverk för hantering av likviditetsrisk ska JAKs betalningsberedskap (banktillgodohavande + statsskuldväxlar) motsvara minst 10 procent av det totala fria sparandet. Kortare perioder kan betalningsberedskapen tillåtas sjunka under 10 procent av det fria sparandet. Bankledningen har en process för att hantera likviditetsrisken och behovet löpande. En del av JAKs likvida medel är idag placerade i statsskuldväxlar och resterande del finns på konton hos svenska banker. Denna likviditet används för att hantera medlemmars uttag från sina konton i JAK. JAKs likviditet har under 2011 varierat mellan 41-44 procent av det fria sparandet. Ytterligare information om likviditetsrisk finns på JAKs hemsida. Med ränterisk avses räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk är risken för att en ändring av ränteläget påverkar räntenetto, och för JAKs del innebär det hur stor avkastningen blir på likvida medel. Ränteprisrisk är risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet på bankens innehav av räntebärande värdepapper. Operativ risk Med operativ risk avses risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker. JAK är en liten organisation med få anställda. Alla funktioner kan inte ersättas inom den befintliga personalen i händelse av att någon faller ifrån. Några av dessa nyckelpersoner kan ersättas utifrån, medan 7 (52)

andra besitter specialkunskap om bankens organisation eller system. Banken arbetar aktivt med att minska personberoendet genom att säkra bankens löpande verksamhet med hjälp av dokumentation, att fler medarbetare kan varandras arbetsuppgifter och genom underleverantörer av IT-tjänster. Riskhantering och regelefterlevnad Med riskhantering avses aktiviteter för identifiering, mätning, kontroll och rapportering av risker. Utöver detta så innebär riskhantering att ta fram åtgärder som minskar de identifierade riskerna. Åtgärder är av olika art t.ex. handlingsplaner för att hantera risken när den uppstår och/eller beräkna behovet av eget kapital. Arbetet med riskkontroll och regelefterlevnad ska syfta till att identifiera och reducera de risker som är relaterade till JAKs verksamhet. Riskkontroll- och regelefterlevnadsfunktionen ska också verka för att gällande interna och externa regler, riktlinjer och rutiner efterlevs och förbättras i den operativa verksamheten. För ytterligare information om riskhantering, se not 3. 8 (52)

Fem år i sammandrag Nyckeltal (tkr) 2011 2010 2009 2008 2007 Utveckling Volym 2 083 875 2 011 873 1 931 746 1 840 149 1 712 866 (in- och utlåning) förändring under året, % 3,58 4,15 4,98 7,43 5,12 Kapital Soliditet 5,85 5,44 5,60 6,25 5,76 (beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen) Kapitaltäckningskvot 1,98 1,83 1,77 1,76 1,76 Resultat Rörelseresultat/volym (rörelseresultat i % av volym) K/I-tal efter kreditförluster (summa kostnader inkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) Kostnader/medlemsavgift (administrativa kostnader, samt övriga rörelsekostnader, i förhållande till medlemsavgifter) Kreditförluster Kreditförlustnivå (kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten) 0,24 0,08-0,10 0,00 0,03 0,85 0,94 1,07 1,00 0,98 3,96 3,74 4,12 5,31 5,19 0,13-0,01 0,09 0,13 0,03 Övriga uppgifter Medelantal anställda 29 31 31 29 28 9 (52)

Resultat- och balansräkningar 2011 2010 2009 2008 2007 Resultaträkning Räntenetto 26 091 20 041 19 922 21 876 20 564 Provisionsnetto -94-7 -223-139 154 Nettoresultat av finansiella transaktioner 0 0-32 104 0 Övriga intäkter 7 417 7 256 6 949 5 685 5 331 Summa intäkter 33 414 27 290 26 616 27 526 26 049 Allmänna administrationskostnader -22 528-21 844-23 596-22 716-21 731 Övriga rörelsekostnader 1-4 636-3 829-4 133-3 856-3 592 Kreditförluster -1 177 47-852 -1 044-209 Summa kostnader -28 341-25 626-28 581-27 616-25 532 Rörelseresultat 5 073 1 664-1 965-90 517 Bokslutsdispositioner 0 0 0 0 0 Skatter 0 0 0 0 0 Årets resultat 5 073 1 664-1 965-90 517 Balansräkning Kassa 14 15 10 27 21 Belåningsbara statsskuldförbindelser 208 368 195 642 146 955 29 957 93 921 Utlåning till kreditinstitut 112 387 61 055 29 496 35 518 31 101 Utlåning till allmänheten 895 049 888 178 888 280 901 231 806 329 Aktier och andelar 401 401 401 1 301 1 300 Materiella och immateriella tillgångar 8 785 9 099 8 703 7 447 6 885 Övriga tillgångar 486 620 338 345 388 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 42 502 39 440 36 107 32 419 27 909 Summa tillgångar 1 267 992 1 194 450 1 110 290 1 008 245 967 854 Skulder till kreditinstitut 1 000 1 132 1 132 2 000 2 000 Inlåning från allmänheten 1 188 826 1 123 695 1 043 466 938 918 906 537 Övriga skulder 922 1 662 666 1 570 1 033 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3041 2 994 2 875 2 707 2 530 Summa skulder 1 193 789 1 129 483 1 048 139 945 195 912 100 Obeskattade reserver 0 0 0 0 0 Eget kapital 74 203 64 967 62 151 63 050 55 754 Summa skulder och eget kapital 1 267 992 1 194 450 1 110 290 1 008 245 967 854 1 Inklusive avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. 10 (52)

Icke-finansiell verksamhet Där idéer växer, växer också lösningar JAK är en del av en folkrörelse som vet att en annan värld är möjlig. JAK har under hela sin historia präglats av tankefrihet kring ekonomi och att våga tänka i nya banor. JAKs hjärtefrågor handlar om rättvisa och en ekologisk grundsyn samt strävan efter ekonomisk frigörelse. Vårt namn kommer från de tre grundstenarna i klassisk nationalekonomi; Jord, Arbete och Kapital. Jord är alla våra naturresurser, förnybara och icke förnybara. Arbete står för det vi människor bidrar med i form av skaparkraft, kunnande och arbetsförmåga. Kapital är produkten av jord och arbete, det vill säga byggnader, redskap med mera. Vi blir fler som inser behovet av en ekonomi som bygger på alla dessa tre grundstenar. I JAK har vi antagit utmaningen att prata ekonomi utifrån vår dagliga tillvaro. Det är det som är folkbildning, att utifrån våra egna erfarenheter försöka förstå samhället. Vi är övertygade om att det är utifrån den förståelsen som vi kan vara delaktiga i att skapa någonting nytt. Det är inte givet hur en alternativ, räntefri ekonomi skulle kunna se ut i större skala. Sannolikt skulle andra drivkrafter i ekonomin bli dominerande jämfört med idag. Samverkan skulle uppmuntras snarare än girighet, långsiktighet snarare än kortsiktighet och behovstillfredsställelse snarare än snabba klipp. JAK Medlemsbank är ett forum för diskussioner kring dessa frågor, om ekonomi och värderingar, samtal som det annars är brist på. Aktiviteter för att sprida JAKs idéer bedrivs huvudsakligen av ideellt aktiva medlemmar runtom i landet. Det är de ideella krafterna i JAK Medlemsbank som bär och förvaltar idén om räntefri ekonomi. Det finansiella systemet på den politiska agendan 2011 har varit ett år då det finansiella systemet fått stort utrymme på den politiska agendan. Tack vare Occupy-rörelsen med flera har kritiken av det finansiella systemets spelregler också lyfts till att bli en politisk fråga. Rörelsen pekar på att det vi ser inte är en tillfällig kris som på ett enkelt sätt kan regleras bort, utan att det krävs grundläggande strukturella förändringar. Kritiken har vuxit mot det orimliga i att medborgare med skattepengar betalar för att rädda enskilda banker. Från JAK Medlemsbanks sida har vi genom bloggar och pressmeddelanden tryckt på att samhället bör erbjuda ett betalningssystem som styrs och kontrolleras i demokratisk ordning. I kölvattnet av detta arrangerades under november och december Bankbytardagen (Bank Transfer Day) där människor uppmanades att byta till etiska banker, där JAK presenterades som första alternativ. Ökat intresse för JAK Medlemsbank och våra frågor i media I april uppmärksammades JAK Medlemsbank i Aftonbladet vilket ledde till en besöksstorm på hemsidan. En nöjd medlem berättade om sitt medlemskap och huslån i JAK, stf VD Karin Nordström intervjuades och bankchef Magnus Frank chattade och svarade på frågor från Aftonbladets besökare. Som ett led i den växande kritiken mot det finansiella systemet gjorde Epstein i P1 under några veckor ett försök att reda ut den finansiella krisen och vilka alternativ som finns till nuvarande system. JAK bjöds in till programmet och representerades av Karin Nordström som fick möjlighet att lyfta JAK Medlemsbanks syn på den ekonomiska krisen och hur en hållbar demokratisk ekonomi kan se ut. Kritiken mot tillväxtkravet har under året blivit allt starkare. Under året har tillväxtkritiken fått plats i SVT:s Vetenskapens värld och SVT visade även dokumentären Inside Job som visade hur finanskrisen 2008 skapades genom komplicerade konstruktioner av nya låneprodukter. Vi har märkt ett ökat intresse för att visa och diskutera alternativ till dagens ekonomiska system som visar sig alltmer instabilt. Det ger oss goda förutsättningar för att nå ut med vår systemkritik. Internationellt Den internationella satsningen som påbörjades under 2008 är sedan 2010 en del av den ordinarie verksamheten och vi ser ett fortsatt kraftigt ökande internationellt intresse. Det internationella nätverket, som får ett eget nyhetsbrev, har ökat från 391 till 711 personer under året. Av dem är det 73 som vill dela sina kontaktuppgifter på hemsidan för att öppet kunna nätverka med andra. Vid årets början var det 18. Årets internationella JAK-kurs blev en succé. Kursen blev full två dagar efter att annonsen gått ut i det internationella nätverket. Vi fick utöka platserna vilket gick bra med hjälp av lokalavdelningen i Göteborg, vars medlemmar ställde upp med solidariskt boende med mera. Det var 37 deltagare som representerade följande länder: Spanien, Italien, Norge, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Danmark, Finland, Ryssland, Storbritannien, Tunisien, Pakistan, Förenade Arabemiraten, Gambia, Indien och Argentina. 11 (52)

Vi har haft ett studiebesök på kontoret från Faribanking i Nederländerna. Föreningen JAK Italia, som bildades 2008, har utforskat vilket utrymme den italienska lagen ger dem att bedriva en spar- och låneverksamhet inspirerad av svenska JAK Medlemsbank. Nu har de bestämt sig och de har valt att bli en kooperativ/medlemsägd bank, en typ av bank som i Italien benämns som Banca Popolare. Två forskare på IE Business School i Madrid har skrivit en forskningsrapport om JAK Medlemsbank som vann priset Årets forskningsrapport 2011 på IE Business School. Priset och uppmärksamheten innebär att fler lärare kommer att använda rapporten som studiematerial. Rapporten kommer att publiceras i en bok tillsammans med andra forskningsrapporter Beyond Tribalism: Managing identities in a diverse world. Folkbildningsverksamhet För att bredda och fördjupa diskussionen om räntefri ekonomi samt medverka i den samhälleliga debatten, satsar JAK på folkbildningsarbete. Folkbildningsinsatserna bidrar till att medlemmarna blir bättre insatta i den demokratiska processen i JAK och bättre på att föra en dialog om räntefri ekonomi i de sammanhang de befinner sig. Ökade kunskaper leder till opinionsbildning, inspiration och handlingskraft. JAKs kursoch seminarieverksamhet är mycket uppskattad. Det vet vi genom de utvärderingar som kontinuerligt görs av de olika aktiviteterna. Lokalt Det finns 22 lokalavdelningar runtom i landet som ordnar lokala aktiviteter för att uppmärksamma JAK och räntefri ekonomi. Lokalavdelningen ordnar egna informationsmöten, föreläsningsserier, diskussionskvällar, filmvisningar o.s.v. Tillfällena under året är många och du kan läsa om dem i hemsidans kalender. I februari och mars ordnar lokalavdelningarna det årliga medlemsmötet. Ofta med någon inbjuden föreläsare som kan sätta igång samtalet och diskussionerna. Under resten av året är det mera utåtriktade aktiviteter dit även allmänheten bjuds in. Under 58 av årets dagar har medlemmar deltagit i mässor och marknader. Banken kommer är ett tillfälle då bankpersonal kommer till ett utåtriktat arrangemang som lokalavdelningen ordnar. Vid dessa tillfällen finns också lånehandläggare från banken med för att kunna prata om lån direkt på plats. Vi har under året haft fyra stycken sådana aktiviteter. Först ut var Stockholm där JAK var på Sergels torg i slutet av mars. Under maj månad kom banken till Uppsala och Halmstad. I samband med Skördefesten kom banken till Boden i augusti. En kursledarutbildning hölls på riksnivå för att få fler kursledare. Det har varit 27 grundkurser under året med totalt 230 deltagare. JAKs ungdomskonsulent har tillsammans med ungdomar samarbetat med lokalavdelningar för att synas och informera på olika festivaler i sommar. Det har varit Peace&Love i Borlänge, Urkult i Näsåker, Krokstrandsfestivalen i Strömstad och Trästockfestivalen i Skellefteå. I samarbete med Omställningsrörelsen med flera bjöds författaren och före detta forskaren Nicole Foss in till lokala arrangemang i Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala, där hon föreläste om klimat-, energi- och finanskrisen. Ökade insikter om räntans negativa effekter JAK medverkar i den samhälleliga debatten bland annat genom medlemstidningen Grus & Guld. Tidningen levereras till ca 30 000 hushåll fem gånger per år, innehållande artiklar om räntefri, uthållig och rättvis ekonomi. Tidningen används flitigt av medlemmarna för att bilda opinion. JAKs exponering mot allmänheten sker genom lokalavdelningar, hemsidan, medlemstidningen och i ökande utsträckning genom sociala media. Under året har vi utvecklat vår närvaro på nätet i syfte att bli mer effektiva i vår externa kommunikation. Vårt pressrum på Mynewsdesk besöks allt oftare, även om vi har en bit kvar innan vi kan vara nöjda med resultatet av vår kommunikation. Vi har byggt en allt starkare kanal på Facebook, vilket ger oss ökade möjligheter att interagera med våra medlemmar och potentiella medlemmar genom detta forum. Vid 12 (52)

årsskiftet var det 1 374 personer som gillade vår Facebook-sida. För att kunna rikta budskap mot utvalda, interna målgrupper så har vi utvecklat våra nyhetsbrev, vilka nu också är centrala verktyg för lokalavdelningarna i deras informationsspridning. Nyhetsbrevet JAKtuellt går ut till alla medlemmar med känd e-postadress. Årets ung-kurser på Nordiska folkhögskolan i Kungälv respektive Hållands folkhögskola i Jämtland var mycket populära med 47 deltagare totalt. På årets två JAK-skolor på Axevalla folkhögskola har det varit totalt 135 deltagare. I juni genomfördes sommarkursen för andra året i rad, med medlemmar från 18 till 30 år. Kursen syftar till att fler unga ska engagera sig, växa och ta plats i organisationen. Samtidigt organiserade vi ett seminarium om diskontering på Vad är framtiden värd? Kursdeltagarna vid JAKs sommarkurs deltog tillsammans med riksförtroendevalda i JAK, personal och inbjudna föreläsare. Svenska folkbildningsrådet och internationella sammanslutningar för vuxnas lärande och folkbildning höll i juni en konferens om Folkbildning och samhällsförändring i Malmö, A World Worth Living In. JAK Medlemsbank deltog. Genom ett samarbete med Serieskolan i Malmö (kopplad till Kvarnby folkhögskola) har vi fått elevernas tolkningar av JAKs ideologi och ekonomisyn i form av seriestrippar, i första hand riktade till unga. De sammanställdes i en skrift JAKzinet som har spridits flitigt. JAK Medlemsbank deltog för nionde året i rad i Lokalekonomidagarna som arrangeras av Hela Sverige ska Leva i samarbete med JAK och flera andra organisationer. Spara och låna ett samarbete för ekonomisk frigörelse JAK Medlemsbank ger möjlighet till ett samarbete medlemmar emellan genom att spara och låna av varandra utan ränta. Idag är det 83 (85) procent av medlemmarna som sparar och 16 (17) procent som lånar. JAK ger medlemmar möjlighet att få lån som de inte hade fått i andra banker i och med att JAK bedömer varje medlems förutsättningar för sig och använder få schabloner. 9 557 (9 639) låntagare har under 2011 totalt amorterat 155,7 (172,3) miljoner kronor och därmed blivit mindre skuldsatta och mer ekonomiskt oberoende. Många av dem äger mer av sin bostad nu och behöver inte vara rädda för att värdet på bostaden ska sjunka under bostadens belåning vid finanskriser. 1 420 (1 078) medlemmar har slutbetalt sina lån under året och därmed kunnat minska sina månadsutgifter. Det är 1 330 (1 331) medlemmar vars bundna sparande har omvandlats till fritt i samband med att de slutbetalt sina lån. De har kommit i en bättre ekonomisk situation i sina liv. Sakta men säkert blir fler och fler skuldfria och handlingsutrymmet för dessa ökar. Detta är ekonomisk frigörelse i praktiken. Medlemmars sparande har gett möjlighet till att 193 (171) miljoner kronor har lånats ut till medlemmar. Medlemmar som så småningom kommer att bli skuldfria och därmed komma i ett bättre läge i sina liv. Jämställdhet och mångfald I JAK Medlemsbank verkar vi i en folkbildningstradition där människors olika erfarenheter och perspektiv värderas som en resurs för verksamheten. Människors olikheter kan härledas till olika erfarenheter på grund av kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder, religion och sexuell läggning, men också av livsstil, utbildning, värderingar, familjesituation m.m. Vi verkar för jämställdhet och ökad mångfald samt motverkar diskriminering i alla former. Detta ska avspeglas i såväl administrationen som medlemsverksamheten. Miljö I JAK anser vi att den ekonomiska verkligheten ska anpassas efter kraven på ekologisk uthållighet. Vi försöker i alla delar av föreningen minimera eventuella skadliga miljöeffekter från vår verksamhet. Resor sker till allra största delen med tåg. I miljöredovisningen från SJ på nästa sida framgår skillnaden mellan koldioxidutsläpp vid tågresor jämfört med om samma resa hade gjorts med bil, eller när flyg är ett alternativt färdsätt med flyg. 13 (52)

Vi använder oss i stor utsträckning av telefonmöten för att på så sätt spara både tid, pengar och minska miljöpåverkan. I det dagliga arbetet skapar vi rutiner för att minska behovet av utskrifter och vi arbetar med att utveckla en digitaliserad dokumentarkivering. Under året har vi fortsatt dragit ned på mängden pappersutskick, ett arbete som fortsätter även under 2012 när alltmer kan skötas via telefon och Internetbanken. Material som köps in ska vara miljömärkt enligt etablerade märkningar. Vid arrangemang och möten av olika slag används krav- och rättvisemärkta varor så långt det är möjligt och helst närproducerat. På våra kontor källsorteras avfallet och vi bidrar därmed till återvinning och återanvändning. JAKs kontorsfastighet är ansluten till fjärrvärmenätet och elen kommer från ett vindkraftkooperativ, där JAK innehar vindkraftandelar. All el är ursprungsmärkt samt miljömärkt och 2011 kom 70 procent från vindkraft och 30 procent från vattenkraft. Miljöredovisning från SJ I JAK har vi under 2011 rest 324 459 (317 069) kilometer med tåg. Det är med den siffran som jämförelsen nedan har gjorts för att visa besparingarna i koldioxidutsläpp. Antal kilometer som vi rest med annat färdmedel har inte mätts. Jämförelse med bil Jämförelse med flyg* Tåg Bil Tåg Flyg Totalt antal resta kilometer 324 459 324 459 122 193 94 091 Koldioxid (CO2), växthuseffekt (kg) 0,68 61 971,67 0,26 14 584,10 0,68 kilo koldioxid motsvarar förbränning av 0,289 liter bensin *Siffrorna avser endast sträcka där flyg är ett alternativt färdsätt. 14 (52)

Etik, demokrati och utveckling Aktuellt i styrelsen JAKs organisation är direktdemokratisk. I takt med att föreningen växer och tekniken utvecklas blir organisationsfrågorna allt mer aktuella. gör att det är god ordning och reda och att styrelsens beslut är väl beredda. Etikråd och lekmannarevisor JAK har ett Etikråd vars uppdrag är att identifiera de etiska frågeställningar som är aktuella bland föreningens medlemmar och initiera diskussions- och utbildningstillfällen kring dessa utifrån JAKs värdegrund och riktlinjerna för etik. Rådet ägnar sig åt principfrågor där man kan komma i konflikt med god etik. Lekmannarevisorn granskar huruvida JAKs verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och ur medlemmarnas synvinkel tillfredsställande sätt, samt om JAK följer de av stämman beslutade styrande dokumenten. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver. Lekmannarevisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till stämman. Delar av styrelsen efter stämman 2011 Föreningsstämman 2011 gav styrelsen i uppdrag att arbeta vidare med förslaget på ett nytt demokratiskt system för JAK utifrån ett antal fastslagna inriktningar. Systemet ska ta fasta på de olika fördelar som finns i ett direktdemokratiskt system och i ett fullmäktigesystem, med ambitionen att skapa bättre förutsättningar för alla som vill delta i den demokratiska utvecklingen av banken. En styrelsekommitté har arbetat med frågan och styrelsen har tillsammans med VD börjat titta på möjliga tekniska lösningar. En proposition om tidsplan för arbetet framöver kommer att presenteras till stämman 2012. Föreningsstämman 2011 gav också styrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram ett förslag på räntedefinition att inkludera i det Reglemente för JAK som stämman fastställer. Det framtagna förslaget kommer upp för behandling vid stämman 2012. Styrelsen har vidare på uppdrag av stämman sett över metoder för att profilera oss tydligare som etisk bank och lyfta fram medlemmars verksamheter. En del i detta arbete handlar om att förbättra produkten Stödspar och på detta sätt göra det enklare för medlemmar att målinrikta sitt sparande. Arbetet har också fortgått med att ta fram en föreningsstrategi som visar vad vi som medlemsbank vill uppnå och åstadkomma på lite längre sikt. Även detta arbete har till stor del skett i en intern kommitté i styrelsen. Frågan behandlades också vid årets höstseminarium i Säter i oktober, under rubriken Vad ska JAK Medlemsbank vara om 10 år? Föreningsstrategin kommer att fastställas av styrelsen under våren 2012. Mycket fokus på organisationens styrande dokument under de senaste åren och bra kvalitet på underlagen Hälsa och arbetsmiljö En hörnsten i god service till kunderna i ett företag är att personalen tycker att företagets produkter har kvalitet och är etiska. I JAK har detta inte varit ett problem. En annan hörnsten är personalens arbetsmiljö i dess många betydelser. I kontorsmiljö är det alltför vanligt med kroppsliga besvär i samband med kombinationen stress, ensidiga arbetsställningar och - rörelser. På senare år har bland annat ny teknik, en mer erfaren organisation och ökat hälsomedvetande i såväl JAK som samhället i övrigt bidragit till att vända utvecklingen till det bättre. JAKs interna arbetsmiljöarbete stäms av vart tredje år av JAKs före- 15 (52)

tagshälsovård och däremellan internt med årliga, identiskt lika avstämningar. Dessa visar att JAK arbetar rätt och att personalens arbetsmiljö och hälsa är stabilt god. Den senaste tidens arbete med övergången till ett nytt banksystem har dock inneburit påfrestningar för personalen under året. Principer för ersättningar till anställda, ledning och förtroendevalda JAK Medlemsbanks principer och processer för ersättningar till anställda, ledning och förtroendevalda framgår av not 2 och not 8. Förväntad framtida utveckling JAK kommer under det kommande året att fortsätta fokusera på medlemsnyttan. Utvecklingen av Internetbanken och banksystemet fortsätter, liksom konsolidering av den nya låneberäkningen. Den nya låneberäkningen ger större möjligheter till flexibla lösningar och olika typer av lån, vilket kommer att utvecklas under 2012. Det kommer också att bli möjligt med mer förskjuten och successiv utbetalning av eftersparande. Under 2012 kommer det att bli möjligt att bli medlem direkt på hemsidan. En större satsning kommer också att göras för att förbättra den nya hemsidan, både vad gäller struktur, grafik och användarvänlighet. Medlemstidningen Grus & Guld har sedan 2011 en blogg och det kommer från början av 2012 även att vara möjligt att läsa tidningen som pdf på nätet. Folkbildningen och medlemsverksamheten kommer även fortsättningsvis att vara den viktigaste strategin för ett starkt och livskraftigt JAK. JAK är och ska fortsätta att vara en organisation där alla ska känna att de har något att lära och där alla har något att ge. Insatsbelopp Låneinsatser avseende lån lösta mellan 1 december år 2010 och 30 november år 2011, 8,4 (7,1) miljoner kronor, kommer att betalas ut under 2012 efter Finansinspektionens godkännande. Förslag till behandling av årets resultat Styrelsen föreslår stämman att årets resultat i sin helhet överförs i ny räkning enligt nedan. (kr) Balanserat resultat -45 961 747 Fond för verkligt värde -168 861 Årets resultat 5 073 264 Balanseras i ny räkning -41 057 344 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att JAK vid varje tidpunkt ska ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med JAKs interna kapitalutvärdering. JAKs kapitaltäckningskvot efter årets vinst uppgår till 1,98. Kapitalbasen uppgår efter årets resultat till 70,8 miljoner kronor och minimikapitalkravet uppgår till 35,7 miljoner kronor. JAKs ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att JAK förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att JAKs egna kapital så som det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning. Beträffande JAKs resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Under 2012 kommer låneinsatserna i enlighet med tidigare stämmobeslut att betalas ut vid två tillfällen under året, i januari och i juli. 16 (52)

Resultaträkning 1 januari - 31 december (tkr) Not 2011 2010 Intäkter från utlåning till allmänheten 21 817 20 309 Avkastning likvida medel 5 749 1 119 Räntekostnader -1 475-1 387 Räntenetto 4 26 091 20 041 Provisionsintäkter 5 898 906 Provisionskostnader 6-992 -913 Övriga rörelseintäkter 7 7 417 7 256 Summa rörelseintäkter 7 323 7 249 Summa räntenetto och rörelseintäkter 33 414 27 290 Allmänna administrationskostnader 8-22 528-21 844 Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar 16, 17-1 580-1 157 Övriga rörelsekostnader 9-3 056-2 672 Summa kostnader före kreditförluster -27 164-25 673 Resultat före kreditförluster 6 250 1 617 Kreditförluster, netto 10-1 177 47 Rörelseresultat 5 073 1 664 Skatt på årets resultat 11 0 0 Årets resultat 5 073 1 664 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december (tkr) Årets resultat 5 073 1 664 Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 2-34 -102 Årets totalresultat 5 039 1 562 2 Innehåller endast förändring av verkligt värde på statsskuldväxlar. 17 (52)

Balansräkning 31 december 2011 (tkr) Not 2011 2010 Tillgångar Kassa 14 15 Belåningsbara statsskuldförbindelser 12 208 368 195 642 Utlåning till kreditinstitut 13 112 387 61 055 Utlåning till allmänheten 14 895 049 888 178 Aktier och andelar 15 401 401 Immateriella anläggningstillgångar 16 3 410 3 523 Materiella tillgångar 17 5 375 5 576 Övriga tillgångar 18 486 620 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 42 502 39 440 Summa tillgångar 26 1 267 992 1 194 450 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 20 1 000 1 132 Inlåning från allmänheten 21 1 188 826 1 123 695 Övriga skulder 22 922 1 662 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 3 041 2 994 Summa skulder 1 193 789 1 129 483 Eget kapital Bundet eget kapital Grundinsatser 7 640 7 220 Låneinsatser 92 647 89 067 Reservfond 14 974 14 777 Fritt eget kapital Fond för verkligt värde -169-135 Balanserat resultat -45 962-47 626 Årets resultat 5 073 1 664 Summa eget kapital 25 74 203 64 967 Summa skulder och eget kapital 1 267 992 1 194 450 Poster inom linjen 24 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 837 1 203 Beviljade ej utbetalda krediter 10 304 8 936 Lånelöften 16 197 18 085 18 (52)

Rapport över förändring i eget kapital 2011 Fond för verkligt värde Grundinsatser Låneinsatser Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt 2010 Fond för verkligt värde Ingående eget kapital 2011-01-01 7 220 89 067 14 777-135 -47 626 1 664 64 967 Förändring av insatser 617 3 580 4 197 Till Reservfond överförda grundinsatser -197 197 0 Årets övrigt totalresultat -34-34 Behandling av resultat: Omföring resultat 1 664-1 664 0 Årets resultat 5 073 5 073 Utgående eget kapital 2011-12-31 7 640 92 647 14 974-169 -45 962 5 073 74 203 Grundinsatser Låneinsatser Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt Ingående eget kapital 2010-01-01 6 960 88 286 14 564-33 -45 661-1 965 62 151 Förändring av insatser 473 781 1 254 Till Reservfond överförda grundinsatser -213 213 0 Årets övrigt totalresultat -102-102 Behandling av resultat: Omföring resultat -1 965 1 965 0 Årets resultat 1 664 1 664 Utgående eget kapital 2010-12-31 7 220 89 067 14 777-135 -47 626 1 664 64 967 19 (52)

Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december (tkr) 2011 2010 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 5 073 1 664 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 1 580 1 157 Kreditförluster 1 177-47 Resultat avyttring inventarier 0 63 Förändring i verkligt värde på statsskuldväxlar -34-102 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 7 796 2 735 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring utlåning till allmänheten -38 148 242 Förändring inlåning från allmänheten 65 130 80 229 Förändring skulder till kreditinstitut -132 0 Förändring förutbetalda kostnader och upplupna intäkter -3 060-3 333 Förändring övriga tillgångar 134-284 Förändring övriga skulder inkl. upplupna kostnader -693 1 115 Kassaflöde från den löpande verksamheten 31 027 80 704 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella och immateriella tillgångar -1 265-1 616 Förändring aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 265-1 616 Finansieringsverksamheten Insatser från medlemmar 4 196 1 254 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 4 196 1 254 Årets kassaflöde 33 958 80 342 Likvida medel vid årets början 286 834 206 492 Likvida medel vid årets slut 320 792 286 834 Följande delkomponenter ingår i likvida medel och likviditetsreserv Kassa och banktillgodohavanden 112 401 61 070 Kortfristiga placeringar i form av statsskuldväxlar 208 368 195 642 Riksgälden 23 30 122 Summa 320 792 286 834 I banktillgodohavanden ingår 11 073 tusen kronor som har en löptid längre än 3 månader. Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: De har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. Statsskuldväxlar är JAKs likviditetsreserv och hanteras enligt följande utgångspunkter: De har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst tolv månader från anskaffningstidpunkten. Placering av medel hos Riksgälden ingår i likvida medel i kassaflödesanalysen. I balansräkningen återfinns posten under utlåning till allmänheten enligt FFFS 2008:25. För upplysning om betalda respektive erhållna räntor se not 4. 20 (52)

Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser JAK Medlemsbank med organisationsnummer och med säte i Skövde. Postadressen är Box 216, 541 25 Skövde. Besöksadressen är Vasagatan 14. Not 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden, så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning, ska tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på JAKs stämma den 21-22 april 2012. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av finansiella tillgångar som kan säljas och består för JAKs del av statsskuldväxlar (se not 12). Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Uppställningsformen för resultaträkning har i årsredovisningen anpassats till gällande regelverk, dock med viss avvikelse vad gäller rubricering av intäkter i form av intäkter från utlåning till allmänheten samt avkastning på likvida medel. Enligt IFRS 8 rörelsesegment p. 33 ska viss information om geografiska områden lämnas, exempelvis intäkters fördelning på olika länder. JAKs intäkter avser aktiviteter riktade till låntagare och medlemmar i Sverige och endast i undantagsfall till medlemmar i andra länder. Intäkter från låntagare i utlandet utgörs av medlemmar som tidigare varit bosatta i Sverige men för närvarande bor utanför Sveriges gränser. Intäkter på lån från utlandsboende medlemmar utgörs av < 0,5 procent av JAKs intäkter från utlåning till allmänheten. Därför lämnas ej upplysning enligt kraven i IFRS 8 och FFFS 2008:25. Ändrade redovisningsprinciper Inga nya eller ändrade IFRS som har trätt i kraft 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på bankens finansiella rapporter. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av de finansiella rapporterna i denna årsredovisning. Nyheter eller ändringar som blir möjliga att tillämpa från och med kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att tillämpas i förtid. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument, Redovisning och värdering. Övriga ändrade redovisningsprinciper med möjlig förtida tillämpning är IFRS 7, IFRS 13 och IAS 1. JAK har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja 21 (52)