ARBETSPLAN VERKSAMHETSÅRET 2018/19. Förskolorna i. Glanshammar

Relevanta dokument
ARBETSPLAN VERKSAMHETSÅRET 2015/16 FÖRSKOLOR. Glanshammar. Ringblomman

ARBETSPLAN VERKSAMHETSÅRET 2015/16 FÖRSKOLOR Glanshammar

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Handlingsplan för 2012/2013

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Välkommen till vår förskola Grimsta

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Arbetsplan. Killingens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Handlingsplan GEM förskola

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Lokal arbetsplan för

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Dokumentera med ipad i förskolan

Välkommen till vår förskola Karamellen

Kvalitetsredovisning

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Näckrosens förskola. Verksamhetsplan

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Kvalitetsredovisning

Transkript:

ARBETSPLAN VERKSAMHETSÅRET 2018/19 Förskolorna i Glanshammar

Inledning I Glanshammarsområdet finns tre förskolor, Lillkyrka, Ringblomman och Rinkaby. Förskolorna leds av 2 förskolechefer. Förskole området är ett ca 225 kvadratkilometer stort område. Det kan innebära långa avstånd även till den mest närbelägna förskolan. Det bor drygt 3000 personer i området varav några både bor och arbetar här men de flesta har sina arbetsplatser i Örebro med omnejd eller i Arbogatrakten. Merparten av familjerna bor i villor eller på gårdar. Det finns bara ett fåtal hyreslägenheter i centrala Glanshammar. Området är segregerat till största del då nästan helt saknar kulturell mångfald. Barnantalet i de yngre åldrarna har ökat under de senaste åren då det har byggts många nya villor och pågår ett generationsskifte i området Detta har medfört en ökad efterfrågan på förskoleplatser. Förutsättningar Antal medarbetare inom enheten är ca 60 inklusive personal som arbetar i köken. Enheten har ca 20 % administrativt stöd i form av administrativ samordnare. Vår budget uppgår till ca 25 miljoner. All personal i förskolan är med i olika ansvarsgrupper, som t.ex. Läslyftet, friskvård och IT där frågor inom de olika områdena drivs. Alla de här grupperna har regelbundna avstämningar som förskolechef deltar i. På varje förskola finns det ett skyddsombud. Dessutom finns det personer på varje förskola som har ansvar för inköp, någon som är kontaktperson för städning. All personal sköter sin lönerapportering med självservice via datorn och faktureringen sker också numera på elektronisk väg. Fakturorna hanteras av utvecklingsledare, kockar och förskolechef. All personal är också indelade i lärgrupper som träffas 1-2 ggr/termin där kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner sker. Förskolorna arbetar projektinriktat med pedagogisk dokumentation som verktyg. På varje förskola finns två eller tre utvecklingsledare. Dessa utgör, tillsammans med förskolechefer förskoleområdets ledningsgrupp. Vi har tillgång till ett barnhälsoteam. Här finns en specialpedagog som vi delar med Glanshammars skola F-6. Vi har också 10% kurator och tillgång till psykolog vid behov. Vi har under läsåret konsultationsträffar med barnhälsan ca två träffar per termin på varje förskola, där finns möjlighet att diskutera pedagogers förhållningssätt och andra frågor kring föräldrar barn och pedagoger. Inga åtgärder som rör enskilda barn görs utan att vårdnadshavarna har gett sitt medgivande. Barnhälsoteamet eller delar av det har förutom det kontakt runt enskilda barn också handledning i arbetslagen vid behov. Lillkyrka förskola består av fyra avdelningar med plats för ca 62 barn. Avdelningarna är indelade i Sjöhästen 1-2 åringar, Sköldpaddan 2-3 åringar, 3-4 åringar Bläckfisken och Valen 4-åringarna. 5 åringarna går tillsammans med Rinkabys 5 åringar på Stjärnan en lokal som ligger i samhället Glanshammar bakom skolan. Det finns ett tillagningskök och ett större matrum i anslutning där de två stora avdelningarna äter. De yngsta barnen äter på sin avdelningar. Gården består till viss del av en skogsbacke. Skogen och en idrottsplats finns i nära anslutning till förskolan.

Ringblommans förskola består sedan hösten 2012 av två permanenta paviljonger där 1-2 åringar är på avdelningarna Pärlan och Smaragden. Vidare finns Safiren med 2-3 åringar. Diamanten består av 4 åringar. Rubinen 5 åringar. Ringblomman har ett kök där all mat tillagas från grunden av två kockar. Gården är anpassad för både stora och små barn. Rinkaby förskola är i fem olika hus varav ett är matsal. Med personal och barn uppdelat i så många byggnader förlorar man en del samordningsvinster. Den ursprungliga förskolan, som i grunden är en vanlig enplansvilla har en avdelning Solrosen med 3- åringar. Rinkaby f.d. skola kallas för Stora lekhuset, där finns två avdelningar Tussilagon och Maskrosen med barn som är 1-3 år. Smörblommans barngrupp vistas i församlingshemmet och är 3-4- åringar. Rinkabys 5- åringar går på avdelningen Stjärnan som ligger bredvid Glanshammars skola. Övervåningen i Stora lekhuset inrymmer en gymnastiksal samt arbetsrum för personalen. På gården i Rinkaby ligger ett hus som har både kök och matsal. Då köket inte är godkänt som tillagningskök så tillagas maten på Glanshammars förskola och levereras till Rinkaby. Alla barnen äter i matsalen utom de yngsta som äter på sin egen avdelning. Utomhusmiljön är spännande med många möjligheter till lek och aktiviteter. Glanshammars förskolor har åldershomogena barngrupper i möjligaste mån. Det innebär att barnen får byta avdelning minst ett par gånger under sin vistelse på förskolan. Det är vanligast att en grupp barn byter avdelning samtidigt och att även någon av pedagogerna kan följa med. Flytten sker ofta vid höstterminens start. Det betyder att det för det mesta blir nya arbetslag varje höst. Förutom att det är en trygghet för barnen kan man märka ett förbättrat samarbete och stor förståelse mellan avdelningar på de olika förskolorna. Barngruppsstorlekarna på förskolan växlar beroende på lokalernas storlek mellan 12 barn upp till 34 barn. På de stora avdelningarna jobbar man större delen av dagen i små grupper och har de sista åren beviljats statsbidrag så detta är genomförbart. Området är segregerat då vi tyvärr saknar kulturell mångfald. Vi tar därför tacksamt emot instegsjobbare som varvar arbete på förskola med undervisning i svenska via SFI. De är placerade på förskolan för att de har ett intresse för förskolan och för att träna svenska språket. Vi har goda erfarenheter av detta då det berikar vår verksamhet.

Vår syn på uppdraget Vårt uppdrag är att vara ett komplement till hemmet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I vår tolkning av uppdraget vill i lyfta fram vår syn på det kompetenta barnet som en jämbördig medlem av samhället. Förskolan ska vara ett stöd och ett komplement för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Förskola utan extra kostnader Förskolan ska inte innebära extra kostnader för vårdnadshavare. För oss innebär det att vi på förskolan håller med ev. matsäck vid utflykter och övriga kostnader vid t.ex. uppmärksammandet av barnens födelsedagar. Vi tar inte ut några entréavgifter el liknande vid sammankomster. Vid aktiviteter som förskolan anordnar ska alla barn kunna delta utifrån sina förutsättningar. Giftfri miljö Arbetet med att skapa en miljö på förskolan fri från miljögifter kommer att fortsätta. Vi har tidigare arbetat med att rensa bort en del material som det kan finnas gifter i på förskolorna t.ex. gammalt elektronikskräp och gamla plastleksaker. Vi tar inte längre emot gamla leksaker eller liknande av föräldrar eller andra som kan innehålla gifter. Vid inköp handlar vi endast det som finns i kommunens inköpsportal. Framåt kommer vi succesivt fortsätta att byta ut material som innehåller miljögifter. Arbetsplanen är ett levande dokument som regelbundet diskuteras på förskolans avdelningsplaneringar. På vår schemalagda planeringstid/reflektionstid arbetar vi efter mallar med dagordningar som finns på web-verktyget Unikum Dokumentationen av verksamheten sker också via detta webverktyg som också alla vårdnadshavare har tillgång till.. I slutet av läsåret gör personalen också en utvärdering av hur arbetet har gått och hur väl man har uppnått målen. Detta utgör underlaget för kvalitetsrapporten. Läs mer om förskolorna på www.orebro.se/forskolansnamn t.ex. www.orebro.se/lillkyrkaforskola Samverkan sker mellan de olika personalgruppernas fackliga ombud och arbetsgivaren på både lokal och central nivå. I den lokala samverkansgruppen ses Glanshammars skola och förskolor som en enhet.

Normer och värden Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Så här gör vi På varje förskola upprättas en Trygghetsplan varje höst utifrån den kartläggning som görs. Trygghetsplanen är ett levande dokument i verksamheten och finns med som punkt på alla avdelningsplaneringar. All personal arbetar utifrån ett förhållningssätt som grundar sig på ICDP Vägledande samspel. All personal får regelbunden kompetensutveckling i detta och varje förskola har minst en representant som ingår i områdets ICDP-grupp tillsammans med specialpedagog och förskolechefer. Vi pedagoger ser oss som förebilder och modeller för barnen. Demokratiska värderingar om allas lika värde råder och vi strävar efter jämlikhet. Vi arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling och bemöter alla barn och vuxna med respekt. Det är ett förhållningssätt som genomsyrar vårt dagliga arbete. Vi motverkar traditionella könsmönster och könsroller och ger flickor och pojkar samma möjligheter att utveckla sina förmågor och intressen. Vi lägger en solid grund vid inskolningen. Barn och föräldrar får god tid att lära känna de andra barnen och de vuxna som arbetar här. Det är viktigt att barnen ska veta vilken grupp de tillhör och vilka barn och vuxna som ingår i gruppen. Det är också viktigt att veta vilken plats de har till sina personliga tillhörigheter och vilka dagliga rutiner som förekommer. Vi pedagoger hjälper barnen att lösa konflikter och dilemman när så behövs. Vi bekräftar barnens känslor och hjälper de att sätta ord på dessa. För att uppnå målen under Normer och värden så är vi pedagoger där barnen är. Vi delar barnen i mindre grupper för att de ska få möjlighet att komma till tals, få utrymme i diskussioner och träna samspel. Några avdelningar använder sig av TAKK- tecken som stöd. I de olika projekten som pågår på avdelningarna väver vi in olika värdegrundsfrågor tex genom litteraturläsning, drama, samtal osv.

Utveckling och lärande Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, f orm, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Så här gör vi På varje förskola finns varje vecka tid avsatt för reflektion och pedagogisk dokumentation. Denna tid sker i arbetslagen på förskolan.

Arbetsplanen är ett dokument som regelbundet diskuteras och utvecklas på förskolans avdelningsplaneringar. På vår schemalagda planeringstid/reflektionstid följer vi en upprättat dagordning för att säkerställa att alla punkter diskuteras. För att nå målen i läroplanen använder vi oss av ett projektinriktat och utforskande arbetssätt. Projektinriktat/ utforskande arbetssätt Glanshammars förskolor Att arbeta projektinriktat innebär för oss att vi fördjupar oss i ett ämnesområde, stort eller litet, under en kortare eller längre tid. Valet av projekt utgår ifrån barnens tankar, funderingar, erfarenheter, intressen och behov. Utifrån det reflekterar vi tillsammans över vad vi vill utmana barnen och oss pedagoger vidare i. För att vid terminen start komma igång med ett projekt väljer pedagoger/ förskolan ut ett projekt som passar och sedan får varje barn delta på sitt sätt och utifrån sina förutsättningar. Ett projekt kan också fortsätta från föregående termin. När vi startar ett projekt så vet vi aldrig vart vi kommer att hamna eller hur det kommer att bli. Under processens gång, där barnen visar oss vägen, reflekterar vi över hur vi kan utmana dem vidare i projekten. Det är inte målet som är det viktiga utan processen. I projekten letar vi inte efter sanningar och det finns inga rätt eller fel. Barnen ges möjligheter att utforska sin omvärld i samspel med andra och får prova sina egna teorier. Barnen får möjlighet att undersöka och uttrycka sig på olika sätt genom sång, dans, musik, drama, bild, bygg och konstruktion, teknik, skrift, matematik, naturkunskap osv Miljön Den pedagogiska miljön på förskolan är för oss viktig för att ge barnen möjligheter till lek och utforskande. Genom att observera barnens lek och val av miljöer kan vi sedan i reflektionen fundera över hur och vad vi kan utveckla i miljön som utmanar/stimulerar barnen vidare. Pedagogisk dokumentation För att säkerställa vår verksamhet och att vi lyssnar på barnen så använder vi oss av pedagogisk dokumentation. Den pedagogiska dokumentationen är en process där vi pedagoger tittar både bakåt och framåt. Vi observerar, reflekterar och dokumenterar tillsammans med barnen. Den ger barnen en möjlighet att följa och förstå sin egen lärprocess. Som en hjälp när vi reflekterar och dokumenterar så använder vi oss av web-verktyget Unikum. Vi ser vår utemiljö som ett lärorum som vi använder för att främja språkutveckling, utveckling av matematik, fantasi och lek. Även andra platser i vår närmiljö används som barnen kan utforska.

Barns inflytande Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed så möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delat i olika former av samarbete och beslutsfattande. Så här gör vi Vi vuxna är lyhörda och lyssnar på barnens tankar och idéer och har en tillåtande attityd. I samspel och samtal med barnen tar vi till vara på barns önskemål och visar att vi förstår dem. Vi delar in barnen i mindre grupper för att ge varje enskilt barn ett större utrymme att få komma till tals, bli lyssnad på och få erfara demokrati i olika former. Vi uppmuntrar barnen att komma med synpunkter och idéer för att få inflytande över verksamheten. Miljön utformas så att material finns tillgängligt så att barnen själva kan utforska och välja aktiviteter. Barnen presenteras olika alternativ på aktiviteter i tex samlingen eller leken för att veta vad som finns att välja på. Barnen får träna sig i att ta ansvar genom att vara med och plocka undan och vara rädd om och värna om förskolans miljö, både ute och inne. Vi har en tillåtande attityd där vi inte bara säger nej, utan att förklara varför. ( ICDP-vägledande samspel)

Förskola och hem Mål Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig ifråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Förskola och hem Så här gör vi Förskolan strävar efter att skapa en bra dialog med alla vårdnadshavare. Vi bjuder in till föräldramöten minst 1 gång varje år. Där får vårdnadshavarna information och insyn i verksamheten. Det är också ett viktigt forum för att diskutera olika pedagogiska frågor och där förskolan presenterar sitt arbete utifrån Arbetsplanen och Trygghetsplanen. Utvecklingssamtal erbjuds alla vårdnadshavare två gånger per år. På varje förskola finns ett förskoleråd med representanter från föräldra- och personalgruppen. Förskolerådet träffas ca 2-3 ggr / termin och där får föräldrar tillfälle att ställa frågor, få information om aktuella frågor och ha inflytande över verksamheten. Representanter från varje förskoleråd träffar sedan förskolecheferna ca 2 ggr/termin och tar med sig synpunkter från de olika förskoleråden och få information om aktuella frågor för hela förskoleområdet. Unikum är används som informationskanal till föräldrar. Genom förskolans dokumentation får vårdnadshavarna insyn i verksamheten och förskolans mål blir tydliga. Under detta läsår erbjuder vi även utvecklingssamtal via unikum. Föräldramöten hålls minst en gång om året. Vi bjuder också in föräldrar och barn till andra sammankomster under året t.ex. Öppet hus, vårfest och liknande. Vi strävar efter att ha ett positivt och flexibelt förhållningssätt gentemot vårdnadshavarna.

Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Mål Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskilt uppmärksammas de barn som behöver särskilt stöd. Så här gör vi Övergången till förskoleklassen och fritidshemmet sker enligt den plan som skola och förskola gemensamt har tagit fram. Särskilda dokument för varje barn används vid överlämnandet som vårdnadshavare och pedagoger gemensamt skriver. Under året hålls regelbundna träffar mellan förskola och skola där övergången och andra pedagogiska frågor diskuteras. Under året planeras olika aktiviteter där barn och personal träffas för att underlätta inskolningen till skolan och fritidshemmet. Förutsättningarna för 5-årsgrupperna ser lite olika ut beroende på det geografiska läget och närheten till skolan. Varje höst utvärderas hur inskolningen har fungerat och förbättringsområden tas fram. Planen för övergången ses också över varje höst och eventuella justeringar görs om behov finns.

Förskolans egna mål utifrån läroplansuppdraget Undervisning i förskolan Mål: Ledningsgruppen har under året kartlagt vilka undervisningsmiljöer som finns på våra förskolor. Åtgärd: Ledningsgruppen kommer under året att läsa boken Undervisning i förskolan ( Anna S Pihlgren). Utifrån boken vill vi kartlägga och fördjupa oss i vilka olika undervisningsmiljöer vi har på våra förskolor. Språkutveckling Mål: Pedagogerna i förskolan har fått fördjupade kunskaper om språk,-läs,- och skrivdidaktik. Undervisningen på förskolan i dessa ämnen har utvecklats. Åtgärd: Under verksamhetsåret 2018/2019 arbetar vi utifrån Skolverkets Läslyft med modulen Natur, teknik och språkutveckling. Modulen syftar till att inspirera till teman där naturvetenskap och tekning står i fokus för det språk- och kunskapsutvecklande arbetet. Den ger bl a ingångar till att arbeta med natur och teknik i barnböcker. Arbetet leds av utsedda handledare på varje förskola som fått utbildning via Karlstad universitet. Pedagogisk planeringar Mål: Alla arbetslag har en pedagogisk planering som utgångspunkt i verksamheten som sedan kontinuerligt följs upp och utvärderas under året. Åtgärder: Alla arbetslag gör en pedagogisk planering på studiedagarna i augusti 2018 enligt reviderad mall. Den pedagogiska planeringen följs upp under hösten av förskolecheferna med alla arbetslag.

Digitalisering Mål: Användningen av digitala verktyg i verksamheten har under verksamhetensåret 2018/2019 ökat. Åtgärd: Alla pedagoger deltar i utställningen/ worshopen Bordercrossing. På studiedagar och arbetsplatsträffar genomför vi workshops där digitala verktyg ingår. IKTgruppen kommer under året att delta i nätverk med pedagoger i Örebro kommun. Förbättringsområden utifrån brukaresultat Förskolorna i Glanshammar har en hög andel nöjda föräldrar utifrån brukarenkäten. Rinkaby 100%, Lillkyrka 84% och Ringblomman 95 %. Utvecklingsområden ur brukarenkäten och frågor där vi fått lägre resultat på är kring barn och föräldrars inflytande på förskolan. Inflytande barn och föräldrar Mål: Inflytandet för barn och föräldrar på förskolan har ökat. Åtgärder: Under verksamhetsåret 2018/2019 kommer vi införa en för oss ny metod för inskolningen på förskolan. Den innebär att föräldrar är mer aktiva underinskolningen och den innebär att föräldrar och barn är på förskola fler timmar än tidigare. Detta tror vi kommer att ge en ökad insyn i vår verksamhet, men även en större påverkansmöjlighet för föräldrar och barn. Utvärdering kommer att ske under juni Uppföljning på planeringssamtal