Beställare: RADAR ARKITEKTUR OCH PLANERING Surbrunnsg. 6 41119 GÖTEBORG Beställarens representant: Åsa Setterby Modéus Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Herman Andersson Herman Andersson Maria Rimstedt Uppdragsnr: 104 06 05 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\06\1040605\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning Jaan Kiviloog Norconsult AB
3 (20) Sammanfattning På uppdrag av Radar arkitektur & planering har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning i samband med detaljplanearbete för ett nytt verksamhetsområde på Onsalahalvön i Kungsbacka. Syftet med dagvattenutredningen är utreda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten samt ge förslag på åtgärder för att skydda nedströms liggande områden från höga flöden och för att reducera föroreningar i dagvattnet. Planområdet består idag av ängsmark och dagvattenavrinningen sker åt sydväst. Recipient för planområdet är Knapabäcken, som rinner nordväst om planområdet i sydvästlig riktning. Utifrån kända naturvärden och den bedömda känsligheten för påverkan från nuvarande dagvattentillförsel har vattendraget klassats som en känslig recipient enligt kommunens dagvattenpolicy. I denna utredning föreslås följande dagvattenåtgärder: Dagvatten från hårdgjorda ytor, såsom tak, gator och parkeringar, kan ledas med ledningar till två dagvattendammar inom allmän platsmark. Efter utjämning av flödet från planområdet kan dagvattnet avledas åt nordväst med ett öppet dike inom planområdet ca 35 m till en trumma under Mariedalsvägen och vidare i öppet dike ca 180 m till Knapabäcken. Redovisade dagvattenåtgärder bedöms ge erforderlig fördröjning och rening av det dagvatten som genereras inom planområdet.
4 (20) Innehållsförteckning 1 Orientering och bakgrund... 5 2 Befintlig dagvattenhantering... 7 3 Föreslagen dagvattenhantering... 10 4 Ytterligare fördröjning... 15 4.1 Gröna gårdar... 15 4.2 Regnträdgårdar... 16 4.3 Gröna tak... 17 5 Höjdsättning inom området... 18 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Befintlig dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering Principskiss dagvattendamm
5 (20) 1 Orientering och bakgrund På uppdrag av Radar arkitektur & planering har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning i samband med detaljplanearbete för ett nytt verksamhetsområde på Onsalahalvön i Kungsbacka. Syftet med dagvattenutredningen är att utreda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten samt ge förslag på dagvattenåtgärder för att skydda nedströms liggande områden från höga flöden och för att reducera föroreningar i dagvattnet. Planområdet är beläget i sydvästra delen av Onsala, i korsningen mellan Mariedalsvägen och Gathes väg, se figur 1 nedan. Figur 1. Översiktskarta över planområdet
6 (20) Planområdet är ca 6,2 ha stort och syftet med detaljplanen är att möjliggöra nybyggnad av kontor och handel. I figur 2 nedan illustreras planerad bebyggelse. Figur 2. Planskiss Underlag till utredningen har varit följande: Kungsbacka kommun (2012) Dagvatten, Policy och riktlinjer Kungsbacka kommun (2009) VA-utredning för planprogram Mariedalskrysset Planskiss Parkering minimum, daterad 2015-06-30 Planskiss Parkering maximum, daterad 2015-06-30 Plankarta, daterad 2015-07-03 Illustrationsskiss, daterad 2016-01-14 Svenskt Vatten (2004) Publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar Svenskt Vatten (2011) Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem Svenskt Vatten (2011) Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering
7 (20) 2 Befintlig dagvattenhantering Planområdet består idag av ängsmark med små nivåskillnader, mellan + 9,5 m längst i sydväst och + 13 m längst i nordost. Marken sluttar svagt från nordost mot sydväst. Området avvattnas till diken och en trumma under Mariedalsvägen. Trumman har dimension 500 mm i uppströmsänden och 600 mm i nedströmsänden. Då trumman under Mariedalsvägen ligger i bakfall, står vatten i diket uppströms trumman. Se figur 3 och 4 nedan. Figur 3 och 4. Planområdet avvattnas till trumma under Mariedalsvägen
8 (20) Från trumman under Mariedalsvägen leds vattnet vidare nordväst i ett dike till Knapabäcken, se figur 5 nedan. Knapabäcken mynnar i havet vid Råöviken ca 2,5 km sydväst om planområdet. Knapabäcken Trumma 600 mm Planområde Mariedalsvägen Figur 5. Dagvatten från planområdet avvattnas åt nordväst till Knapabäcken. (eniro.se, 2015-06-25) Omkring 700 m sydöst om planområdet löper en höjdrygg parallellt med kusten i nordöstlig-sydvästlig riktning. Dagvatten från området väster om höjdryggen avleds mot Knapabäcken och områden öster om höjdryggen avleds mot Kungsbackafjorden. Bostadsområden uppströms planområdet avleder dagvatten genom området via ledning och dike till trumman under Mariedalsvägen och vidare till Knapabäcken. Knapabäcken, delen Ulleråsbäcken till källorna, har klassificerats av Vattenmyndigheterna samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län med avseende på kemisk och ekologisk status. Övergödning är ett problem i vattendraget och den ekologiska statusen har därför klassificerats som måttlig. Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till år 2021. Den kemiska statusen har klassificerats som uppnår ej god p.g.a. för höga halter av kvicksilver.
9 (20) Knapabäcken är ett värdefullt reproduktionsområde för havsöring. Utifrån kända naturvärden och den bedömda känsligheten för påverkan från nuvarande dagvattentillförsel har Knapabäcken i kommunens dagvattenpolicy klassats som en känslig recipient.
10 (20) 3 Föreslagen dagvattenhantering Planförslaget med maximalt antal parkeringar innebär att den reducerade arean, d.v.s. den yta som bidrar till dagvattenavrinningen, kommer att öka från ca 0,6 ha till ca 3,7 ha. Tabell 1. Markanvändning före och efter exploatering samt total reducerad area Markanvändning Före expl. [ha] Efter expl. [ha] Avr.koeff. [-] Tak 0 1,09 0,9 Asfaltyta 0 3,12 0,8 Armerat gräs 0 0,15 0,1 Gräsyta, naturmark 6,22 1,86 0,1 Total reducerad area 0,6 3,7 Dagvattenflöden före och efter exploatering har beräknats i tabell 2. För beräkningarna har följande antagits: Beräkning av dimensionerande regn sker enligt Svenskt Vatten P90. Rinntiden och därmed även regnvaraktigheten före och efter exploatering bedöms uppgå till 10 min. Regnintensitet enligt Svenskt Vatten P104 avsnitt 1.3.4 Svenska generella intensitets-varaktighetssamband. Klimatfaktor 1,25 enligt Svenskt Vatten P104 avsnitt 5.2 Förslag till förhållningssätt inför framtida nederbördsförändringar för svenska förhållanden. Avrinningskoefficient 0,9 för tak, 0,8 för asfalterade ytor och 0,1 för grönytor (Svenskt Vatten P90). För armerat gräs har antagits en avrinningskoefficient om 0,1, vilket motsvarar en gräsyta.
11 (20) Tabell 2. Regnintensiteter för 10 min varaktighet samt flöden före och efter exploatering. Flöden före exploatering har beräknats utan klimatfaktor och flöden efter exploatering har beräknats med klimatfaktor. Regnets återkomsttid Regnintensitet exkl klimatfaktor [l/s*ha] Regnintensitet inkl klimatfaktor [l/s*ha] Flöde Före expl [l/s] Flöde Efter expl [l/s] 1-årsregn 110 138 70 510 5-årsregn 180 225 110 830 10-årsregn 225 281 135 1040 50-årsregn 380 475 230 1760 100-årsregn 480 600 290 2220 I enlighet med kommunens önskemål och dagvattenpolicy föreslås att dagvatten från hårdgjorda ytor, såsom tak, gator och parkeringar, leds via ledningar till två dagvattendammar för rening och fördröjning av dagvatten. Då gatan kommer att avvattnas med kantsten, brunnar och dagvattenledningar, kan dagvatten från tak, gata och andra hårdgjorda ytor med fördel avledas med ett gemensamt dagvattensystem i gatan. I bilaga 2 redovisas principer för föreslagen hantering av dagvatten. I samband med detaljprojektering av VA då en noggrann höjdsättning av området är framtaget kommer placering av ledningar och brunnar, nivåer samt rörmaterial att bestämmas i detalj. Ledningslägen som illustreras i bilaga 2 är att betrakta som översiktliga och syftar i första hand till att visa var ledningar kan läggas i gatumark respektive tomtmark, samt till att ligga till grund för redovisad översiktlig höjdsättning av området. Kungsbacka kommun kommer att vara huvudman för dagvattenanläggningen och de önskar att dagvatten från hårdgjorda ytor inom planområdet ska hanteras genom en eller två våta dagvattendammar i planområdets norra del. Dimensionerande utflöde ur fördröjningsmagasin för dagvatten bör enligt kommunen vara maximalt 20 l/s, ha hårdgjord yta. För områden med markanvändningen centrum med torg och lokalgator med avledning till en känslig recipient rekommenderas rening av dagvatten innan det avleds till recipient. Rening av dagvatten kan till exempel vara infiltrationsanläggningar, dagvattendammar eller reningsverk (Kungsbacka kommun, 2012). Dagvatten från detaljplanelagt område är att betrakta som avloppsvatten och en anmälan om dagvattenanläggning måste således göras till Förvaltningen för Miljö och Hälsoskydd.
12 (20) En öppen dagvattendamm har en god renande effekt på dagvatten. Många föroreningar binds till partiklar och partiklar med högre densitet än vatten sedimenterar då vattenhastigheten är låg. Vätskor med lägre densitet än vatten, såsom bensin och olja, kan istället bilda en film på vattenytan i dammen. Genom att dämma utloppet till dammen förhindrar man att dessa ämnen med lägre densitet följer med dagvattnet till recipienten. Möjligheterna till infiltration av dagvatten inom planområdet bedöms som mindre goda då området i huvudsak utgörs av ängsmark på lera. Övre grundvattenyta har vid geotekniska undersökningar påträffats mellan ca 0,6-2,3 m under befintlig markyta. Kommunen önskar att dammarna endast ska hantera dagvatten från planområdet. Befintliga dagvattenledningar inom området föreslås därför läggas om i nytt läge längs med planområdesgränsen i norr, se bilaga 2. Ett avskärande dräneringsstråk kan med fördel utföras i planområdets östra del för att hantera eventuellt ytavrinnande dagvatten från bostadsområden uppströms planområdet. Kommunen kommer att vara huvudman för ledningar inom allmän platsmark. För ledningar mellan gata och dammar kommer ledningsrätt behöva reserveras i detaljplanen då dessa ledningar ligger på kvartersmark. Ledningsrätt kommer även att behövas för ledningar som avvattnar dränstråket. Tabell 3. Hårdgjord yta som avvattnas till respektive dagvattendamm Hårdgjord yta Efter expl. [ha] Avr.koeff. [-] VÄSTRA DAGVATTENDAMMEN Tak 0,60 0,9 Asfaltyta 1,43 0,8 Total reducerad area 1,68 ÖSTRA DAGVATTENDAMMEN Tak 0,49 0,9 Asfaltyta 1,69 0,8 Total reducerad area 1,79
13 (20) Tabell 4. Beräkning av erforderlig magasinsvolym för regn med återkomsttid 10 respektive 50 år. Tillåtet utflöde har antagits vara 34 l/s för den västra dammen och 36 l/s för den östra dammen Beräkning magasinsvolym Återkomsttid 10 år Återkomsttid 50 år VÄSTRA DAGVATTENDAMMEN 400 m 3 810 m 3 ÖSTRA DAGVATTENDAMMEN 430 m 3 860 m 3 I bilaga 2 illustreras ungefärligt ytbehov för föreslagna dagvattendammar dimensionerade för ett regn med återkomsttid 10 år. I bilaga 3 visas ett exempel på utformning av en dagvattendamm. I samband med detaljprojektering kommer dammarnas utformning att studeras i detalj. Husgrundsdräneringar bör ligga något högre än högsta vattennivå i dammarna för att säkerställa en god avledning av dränvatten vid kraftiga regn då nivån i dammarna är höga. Dagvattenledningar ska normalt vara självrensande och ska därför ges en minimilutning enligt P90. Minimilutningen är 5 för ledningar med dimension 160 mm, 4,5 för ledningar med dimension 200 mm och 3 för ledningar med dimension 300 mm (Svenskt Vatten, 2004). Med föreslagna nivåer kan dagvattenledningar läggas i fall om minst 5 bortsett från ledningar mellan planområdets södra del och den västra dammen där lutningen är något mindre än 5. Det borde dock vara acceptabelt med hänsyn till ledningarnas dimensioner. Med föreslagen lösning kommer dagvattenledningarna i gatan till viss del att vara dämda vid kraftiga regn då vattenytan i dammarna är hög. Då detta endast kommer att vara under en begränsad tid kommer detta troligtvis inte att orsaka en ökad driftoch underhållskostnad. Avledning av dagvatten från planområdet till recipient föreslås ske åt nordväst till befintlig trumma under Mariedalsvägen. Trumman behöver dock ersättas med en ny trumma med minimilutning 5 för att säkerställa en god dagvattenavledning från planområdet. Om system för dagvattenhantering utformas enligt ovan, med erforderlig flödesutjämning och rening, bedöms planerad exploatering inte medföra någon negativ påverkan på recipienten Knapabäckens ekologiska och kemiska status.
14 (20) I bilaga 2 redovisas en föreslagen trumma under Gathes väg, vilken syftar till att möjliggöra avledning av dagvatten från delar av planområdet västerut via befintligt dike. Trumman är inte tänkt att användas vid normala förhållanden, utan endast som en säkerhet om maxkapaciteten hos övriga system för dagvattenhantering skulle överskridas. Eftersom planområdet endast avvattnas via en enda trumma, och i övrigt är att betrakta som ett instängt område, kan en sådan extra avledningsväg öka säkerheten med avseende på översvämning men bedöms inte vara nödvändig för detaljplanens genomförande. Om åtgärden blir aktuell, bör markägoförhållanden nedströms klarläggas för att utröna huruvida det är möjligt att avleda dagvatten den vägen ända till recipient. Vidare kan det inom vissa delar av planområdet vara möjligt att anlägga system för s.k. öppen dagvattenhantering, där avledning sker via kanaler och diken istället för via ledningssystem. För att minimera mängden uppfyllnad inom området, har dock förslag på höjdsättning av området utformats under förutsättning att avledning av dagvatten sker med hjälp av konventionellt ledningssystem för dagvatten, se vidare kapitel 5.
15 (20) 4 Ytterligare fördröjning Jämte ovan beskrivna system för omhändertagande av dagvatten kan även andra lösningar implementeras, för att få till stånd ytterligare flödesutjämning närmare källan, synliggöra dagvattenhanteringen i området samt öka säkerheten vid ännu kraftigare nederbörd än vad dammar och övriga system föreslås dimensioneras för enligt ovan. Nedan följer några exempel på sådana åtgärder. 4.1 Gröna gårdar För att reducera dagvattenflöden inom planområdet bör hårdgörningsgraden, d.v.s. andelen hårdgjorda ytor, hållas nere på innergårdar och övriga markytor. Det bedöms finnas goda möjligheter att anlägga grönytor och andra ytor med genomsläppliga beläggningar som bildar s.k. gröna gårdar mellan husen. I figur 3 visas ett exempel på utformning av en grön gård i centrala Stockholm. I figuren syns även sedumtak på cykelparkeringar. Figur 3. Grön gård i Bergsundsstrand, Stockholm. Källa: Veg Tech AB
16 (20) 4.2 Regnträdgårdar Dagvatten kan fördröjas med hjälp av s.k. regnträdgårdar (rain gardens), se figur 4. Regnträdgårdar utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som tar hand om dagvatten. Regnträdgårdar kan anläggas så att dagvattnet från tak och gårdsmiljöer kan magasineras. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en regnträdgård att ha någon synlig vattenyta. Figur 4. Exempel på utformning av utkastare och dagvattenränna på grön gård Regnträdgårdar byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer, anpassade till klimatet i den region där den anläggs. Växtbädden underlagras lämpligen av ett väldränerat lager av exempelvis makadam, där flödesutjämningen till stor del äger rum. I botten av varje regnträdgård läggs lämpligen en dräneringsledning, för avtappning av utjämnat dagvattenflöde till ledningsnät avsett för dagvatten. Genom att välja lämplig dimension på utloppsledningen kan avtappningen från respektive regnträdgård regleras.
17 (20) 4.3 Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se figur 5. Figur 5. Bostadshus med gröna tak. Källa: Vegtech Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär.
18 (20) 5 Höjdsättning inom området Det är mycket viktigt att höjdsättningen av området ägnas stor omsorg. Byggnader bör placeras högt och nivåskillnaden mellan lägsta golv och gata vid förbindelsepunkt för VA bör vara cirka 75 cm för konstruktionen platta på mark om man inte kan acceptera att vatten dämmer bakåt in i husgrundsdräneringen (Svenskt Vatten P105, 2011). Detta för att minska risken för att husgrundsdräneringen däms vid extrema regn då dagvattenledningarna i gatan går fulla. I aktuellt område kan det, på grund av tillgänglighetsanpassning, dock vara svårt att uppnå en nivåskillnad mellan golv och gata vid förbindelsepunkt för VA på 75 cm. Då gata inne på kvartersmark kommer att avvattnas med brunnar och ledningar föreslås att nivåskillnaden mellan lägsta golv och gata med dagvattenledningar för avvattning av gata och byggnader minst bör vara 30 cm. Enligt kommunen kan även en mindre nivåskillnad accepteras. Den geotekniska utredningen visar att på grund av sättningskänsligheten kan geotekniska åtgärder krävas om man önskar göra större utfyllnader för att till exempel höja golv. Ur ett dagvattenperspektiv bör instängda områden eller helt plana ytor undvikas. Detta för att dagvatten vid till exempel 50- eller 100-årsregn ska kunna avrinna på ytan på ett säkert sätt utan att skada byggnader då ledningarna går fulla. Med föreslagna höjder på golv och gata kommer dock hela planområdet att vara instängt eftersom Mariedalsvägen och Gathes väg ligger högre än planområdets lågpunkt och då allt dagvatten från området avleds med en trumma. Vidtas inga åtgärder skulle vattennivån i området vid extrema regn kunna stiga över golvnivåer på flera byggnader innan det kan rinna över Gathes väg. För att minska risken för översvämningar bör därför en trumma läggas vid infarten till området samt en sekundär vattenväg skapas längs med planområdets västra gräns mellan befintlig trumma och ny trumma. Sekundära vattenvägar utgörs med fördel av gator eller parkeringsplatser då dessa temporärt kan tillåtas att översvämmas utan att det medför stora ekonomiska konsekvenser. Att gator och parkeringsplatser är översvämmade när det kommer ett regn med en återkomsttid på 50 eller 100 år är en mindre olägenhet man får acceptera.
19 (20) Inom planområdet finns även en risk för ett instängt område ca 80 m nordöst om infarten till området. För att undvika problem med översvämningar vid extrema regn bör marken mellan den västra dammen och den instängda punkten luta så att vattnet kan rinna av på markytan till dammen. En översiktlig höjdsättning av området har utarbetats av Radar Arkitektur och Planering i samråd med geotekniker (Norconsult) samt företrädare för Kungsbacka kommun. Förslaget har kontrollerats med avseende på dagvattenhantering och redovisas i bilaga 2. Förslaget medför uppfyllnad av mark, framförallt i områdets västra del. Norconsult AB Mark och Vatten Herman Andersson herman.andersson@norconsult.com Maria Rimstedt maria.rimstedt@norconsult.com
Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se