RAPPORT. Dagvattenutredning Bostäder söder om Ullas Lyckas väg, Kållered, Mölndal stad rev D

Transkript

1 RAPPORT, Kållered, Mölndal stad rev D Upprättad av: Åsa Ottosson/Daniel Jacobsson Granskad av: Daniel Jacobsson

2 RAPPORT, Kållered, Mölndal stad Kund Johan Wiik Stadsbyggnadskontoret Mölndals stad Göteborgsvägen Mölndal Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\ kopia.docx Kontaktpersoner Sara Jorild Uppdragsansvarig Mail: Tel: (12)

3 Innehåll 1. Syfte 4 2. Bakgrund 5 3. Områdesbeskrivning 6 4. Befintliga ledningar 8 5. Beräkningar Beräkningsförutsättningar Utjämningsvolym 9 6. Dagvattenlösning Sekundära vattenvägar vid extrema regn Kostnadsbedömning Diskussion, risker och rekommendationer 12 L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\ kopia.docx 3 (12)

4 1. Syfte Syftet med dagvattenutredningen för området är att utreda förutsättningarna för hantering av dagvatten inför en detaljplan för bostäder söder om Ullas Lyckas väg i Kållered. Se figur 1. Utredningen syftar också till att ge förslag på utformning av dagvattenanläggning i detaljplan. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\ kopia.docx Figur 1 Översiktlig kartbild med detaljplaneområdet markerat. 4 (12)

5 Uppdragsnr: Handläggare e: Åsa Ottosson Bostäder söder om Ullas Lyckas väg 2. Bakgrund Detaljplanen för fastigheten Stretered 1:1 syftar till att möjliggöra utbyggnad av bo- stadsbebyggelse inom fastigheten. För området finns idagg tre olika detaljplaner varav genomförandetiden har gått ut för två. ÖversiktsplanÖ för Mölndals stad, ÖP 2006 föreslår ny bebyggelse inom området. Se figur 2. WSP harr utfört en geoteknisk utredning med uppdragsnummer (dateradd , reviderad ) samt en hydrogeologih isk utredning (daterad , reviderad ) av området parallellt med dagvattenutredningen och avstämning har skett löpande under arbetets gång. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\ kopia.docx Figur 2 Illustrationsplan för nybyggnation på Stretered 1:1 (skiss ). 5 (12)

6 3. Områdesbeskrivning Området är idag obebyggd så när som på en äldre förfallen vattenverksbyggnad. Det finns även en asfalterad gång- och cykelbana igenom området. Norr om Ullas Lyckas väg finns ett bostadsområde från mitten av 1980-talet. I slänten på andra sidan Streteredsvägen finns äldre bebyggelse. Figur 3 Bilder tagna vid fältbesök L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\ kopia.docx I den nordöstra delen av planområdet finns en äldre grundvattentäkt bestående av två uttagsbrunar som inte längre är i drift. Delar av planområdet befinner sig inom gränserna för det vattenskyddsområde för vattentäkten som fortfarande gäller. Hänsyn till befintligt vattenskyddsområde och -föreskrifter har tagits i utredningen och bedömning har gjorts att skyddsföreskrifterna inte berör planerad exploatering. Detaljplaneområdet är i dagsläget relativt vattensjukt och grundvattenytan påträffas nära markytan. Enligt den geotekniska undersökningen är det ett område med artesiskt grundvatten, det vill säga trycknivån för grundvattnet ligger över markytan. De lägre belägna delarna av området är täckta av ett tjockt lager lera. Se principskiss nedan. Det läcker idag grundvatten från det undre grundvattenmagasinet från vattentäktens brunnar, vilket har gjort att det bildats ett ytvattenstråk från brunnsområdet ned till Hagabäcken. Den fria grundvattenytan har uppmätts i skruvborrhålen, och låg då på mellan 0,6 1,3 m under markytan, se geoteknisk utredning samt hydrogeologisk utredning för mer detaljerad information kring aktuell grundvattensituation. 6 (12)

7 Uppdragsnr: Handläggare e: Åsa Ottosson Bostäder söder om Ullas Lyckas väg Detaljplanområ åde Grundvattenytans trycklinje Utströmningsområde Lera Göteborgsmoränen (friktionsmaterial) Figur 4 Principskiss över grundvattenytans läge i förhållande till markyta och jordlager i området L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\ kopia.docx Hagabäcken rinner tvärs genom planområdet.. Hela området sluttar ner mot bäcken och den utgör såledess lågstråket för hela området. Två stycken tillrinningspunkter till denna identifierades vid platsbesök vilka framgår f av bilaga. Punkt 1 kommer från ett dagvattenutlo opp från fastigheter belägna söder omm planområdet. Punkt 2 rinner från ett utlopp genom vägbanken till Streteredsvägen enligt figur 5. Källan till denna tillrinning har ej kunnat identifieras med tillgängligt underlag under utred- plats- besök, vattenkartan samt geohydrologisk karta. ningens gång. Tillgängligt underlag har utgjorts av kommunens VA-underlag, Figur 5 Bild tagen vid fältbesök Recipient för Hagabäcken har inte heller kunnat säkerställas under utredningens gång men troligen mynnar Hagabäcken i Kålleredsbäckenn via ett antal trummor un- der bebyggelse. 7 (12)

8 4. Befintliga ledningar Det ligger en befintlig vattenledning och en befintlig spillvattenledning genom området som framgår av bilaga. Dessa ledningar kan ligga kvar då de inte påverkas av exploateringen. 5. Beräkningar Beräkningar har skett med målsättning att avrinningen från planområdet till bäcken efter exploatering inte ska överstiga avrinningen från planområdet till bäcken före exploatering Beräkningsförutsättningar Dimensionering av fördröjningsmagasin sker utifrån ett regn med återkomsttiden 10 år och den varaktighet som kräver störst volym. Klimatfaktor 1.25 vid dimensionering av magasin, det vill säga att hänsyn tas till klimatförändringarnas påverkan på nederbördsintetensiteten. Regnintensitet vid dimensionering enlig Svenskt Vattens publikation P104 avsnitt Svenska generella intensitets-varaktighetssamband. Avrinningskoefficient 0.9 för takytor, 0.8 för asfalterade ytor, 0.7 för stensatta ytor och 0.1 för grönytor (P90). I tabell 5.1 nedan redovisas markanvändning före och efter exploatering. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\ kopia.docx Före expl Efter expl Markanvändning Yta [ha] Yta[ha] Avr koeff Tak 0 0,42 0,9 Väg 0,09 0,37 0,8 Stensatt yta 0 0,10 0,7 Naturområde, Grönytor 3,51 2,71 0,1 Summa 3,60 3,60 Tabell 5.1 Markanvändning före och efter exploatering. 8 (12)

9 I tabell 5.2 nedan redovisas flöden före och efter exploatering. Flöden är beräknade med tid-areametoden. Regnets återkomsttid Före expl Före expl, inkl klimatfaktor Efter expl Efter expl inkl klimatfaktor Q [l/s] Q [l/s] Q [l/s] Q [l/s] 1 årsregn årsregn årsregn årsregn årsregn Tabell 5.2 Beräknade flöden före samt flöden efter exploatering utan utjämning Utjämningsvolym Dag- och dränvatten från fastigheterna samt dag- och dränvatten från lokalgatan kan med fördel ledas med självfallsledningar till makadammagasin för flödesutjämning, se bilaga. Beräkning av erforderlig magasinsvolym har utförts enligt Svenskt Vattens publikation P90 avsnitt Överslagsmässig beräkning med hänsyn till rinntid. För beräkningar har tillåten avtappning från magasinen antagits till 8 l/s respektive 11 l/s. Det motsvarar avrinning från befintlig naturmark beräknat med rationella metoden. För att få fördröjning även på mindre intensiva regn är det bra om utflödet från magasinet kan varieras. Tabell 5.5 nedan visar uppskattad magasinsvolym för olika regnvaraktigheter. Störst erforderlig magasinsvolym är vid regnvaraktighet 60 minuter, därefter avtar den. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\ kopia.docx Norra området Södra området Regnvaraktighet Erf magasinsvolym Erf magasinsvolym [min] V [m3] V [m3] Tabell 5.1 Erforderlig magasinsvolym för fördröjning av 10-års regn. Störst volym fås vid regnvaraktighet på 60 min. Tillåten avtappning från magasinen har antagits till 8 l/s för det norra och 11 l/s för det södra. 9 (12)

10 6. Dagvattenlösning Mot bakgrund av den geotekniska utredningen så är möjligheten till infiltration i området obefintlig. Det finns inga specifika reningskrav från kommunens sida ännu men om det går att rena dagvattnet nära källan är det positivt. Föroreningsbelastningen i dagvattnet från ett bostadsområde kommer framförallt från gatumark. Ett avskärande makadamdike kan anläggas i södra kanten av bostadsbebyggelsen för att förhindra dagvattnet från omgivande naturmark att avrinna mot husen. Makadamdiket bör också dimensioneras för ett 10-årsflöde från naturmarken som det ska hantera. Dessutom föreslås ett avskärande makadamdike anläggas strax norr om fastigheterna på den norra sidan om bäcken. Detta för att förhindra att vatten rinner ytledes mot planområdet från naturmarken söder om Streteredsvägen. Dagvattnet från fastigheter och lokalgata föreslås omhändertas i magasin. Erforderlig magasinsvolym för området norr om bäcken är cirka 80 m3 och för området söder om bäcken cirka 110 m3. Utförs magasinen med makadam med porositet på 33 % innebär det att makadammagasinet behöver ha en volym på cirka240 m3 respektive 330 m3. Magasinen förses med en tät duk för att undvika att leda bort grundvatten samt en drän i botten för att säkerställa att magasinen är tomma mellan regntillfällena. Utloppet på magasinet bör ligga över eller i nivå med släntkrönet på befintlig bäck för att undvika att vatten från bäcken leds in i magasinet, se figur 6.1 nedan. Magasinen bör även förses med brädd som vid extrema flöden kan brädda vatten förbi magasinet. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\ kopia.docx Figur 6.1 Princip makadammagasin för det södra området. Utlopp ur magasin bör ligga i nivå med släntkrönet på bäcken eller högre. Angivna höjder är preliminära. 10 (12)

11 7. Sekundära vattenvägar vid extrema regn Området kommer även efter exploatering att slutta mot det befintliga lågstråket som går genom detaljplaneområdet. Gator har höjdsatts lägre än fastighetsmarken och dagvatten kan därför rinna av ytledes vid extrema regn. För att minska risken för att husgrundsdräneringen däms vid extrema regn dimensioneras ledningarna för ett regn som är 25 % större än det dimensionerande 10-årsregnet. Den befintliga bäcken har en trumma (TR1000 BTG) i västra hörnet av planområdet. Denna trumma kommer att ersättas av en ny trumma och om flödet vid extrema regn skulle överstiga trummans kapacitet kan vatten komma att dämma upp till en nivå på cirka +26,00 för att sedan avledas via ny GC-väg och Ullas Lyckas väg. Ullas Lyckas väg sluttar västerut. Vid en vattennivå på +26,00 kommer markområden nära bäcken att vara tillfälligt översvämmade vilket bedöms som en mindre olägenhet. Då lägsta FG är cirka en meter ovan högsta vattennivån på +26,00 föreligger ingen risk för att husgrundsdräneringen däms ifall trumman skulle ha otillräcklig kapacitet. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\ kopia.docx 8. Kostnadsbedömning En kostnadsbedömning för investeringskostnader samt drift, underhåll- och skötselkostnader för makadammagasin och makadamdike har genomförts. Kostnader för att anlägga dagvattenledningen i gata är ej medtagen i kostnadsbedömningen då denna samförläggs med kommande VA-ledningar i gata. Kostnad [kr] Makadammagasin Norra magasinet, 240 m3 i gata Södra magasinet, 330 m3 i naturmark Makadamdike Norra diket Södra diket Totalt Tabell 8.1 Bedömning av investeringskostnad för makadammagasin respektive makadamdike. Drift, underhåll- och skötselkostnader är svårbedömda i detta skede och behöver tas fram i samråd med kommunen men en bedömning av omfattningen och aktiviteter framgår av tabell (12)

12 Frekvens Tid [ggr/år] [timmar] Makadammagasin Rensning av in/utlopp 12 2 Kontroll av funktion 1 1 Makadamdike Rensning av brunnar 12 4 Kontroll av funktion 1 1 Totalt per år 50 Tabell 8.2 Bedömning av tidsåtgång för drift, underhåll- och skötsel av makadammagasin respektive makadamdike. En kostnad som tillkommer vid tömning av sediment är kostnaden för hantering av sedimentavfall. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\ kopia.docx 9. Diskussion, risker och rekommendationer Detaljplaneområdet är i dagsläget relativt vattensjukt och grundvattenytan påträffas nära markytan. Detta leder till att infiltration av dagvatten är omöjligt. Enligt den geotekniska undersökningen är det ett område med artesiskt grundvatten, dvs. trycknivån för grundvattnet ligger över markytan. Hänsyn måste således tas till risken för bottenupptryckning vid schaktningsarbete. I byggskedet skall man säkerställa att man vid förläggning av nya ledningar samt anläggning av nya dagvattenanordningar inte på något ställe schaktar igenom lerlagret där artesiska förhållanden råder. För att undvika att ledningsgraven för VA-ledningar dränerar området bör strömningsavskiljande åtgärder placeras med ett antal meters mellanrum i ledningsgraven. En identifierad kritisk punkt för utredningen har varit hur mycket grundvatten som kommer tillföras dagvattensystemet genom dränering inom området. Den hydrogeologiska utredningen visar att grundvattenkomponentens bidrag till dagvattenavrinningen från planområdet är mindre än 1 l/s och därmed försumbar. Placeringen och utformningen av dagvattenåtgärden kan justeras i viss mån så länge tillräcklig volym uppnås. En modellering av det befintliga flödet i bäcken skulle med fördel kunna utföras i ett senare skede för att få en så representativ bild som möjligt vad som händer vid olika scenarier. 12 (12)

13