Dnr FAK 2011/206 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Verksamhetsplan 2012
Verksamhetsplan 2012 Innehållet i verksamhetsplanen bygger på fakultetens verksamhet och strategier och skall även ses i förhållande till universitetets långsiktiga strategi En resa in i framtiden 2010 2015 samt universitetsstyrelsens ramar för verksamhetsplan och budget 2012 vilka finns tillgängliga på internwebben: http://intranet.lnu.se/verksamhetsstyrning/planering Fakulteten för naturvetenskap och teknik omfattar en stor verksamhet som involverar fyra institutioner, ett stort antal lärare och forskare vars verksamhet fördelas ungefär lika mellan Linnéuniversitetets två campus. Fakultetens utbildning på forskarnivå utgör för närvarande mer än hälften av Linnéuniversitetets totala forskarutbildning och är dessutom diversifierad både vad gäller ämnesområden och forskningstraditioner. Efter fusionen har fakultetsnämnden stått inför en stor utmaning att få den befintliga verksamheten att fungera och arbeta mot nya gemensamma mål. Fakultetsnämnden ser följande möjligheter kommande år: - rättigheter att utfärda civilingenjörsexamen kommer att höja universitetets status och skapa samarbetsmöjligheter inom universitetet och med näringsliv och avnämare i regionen. - inrättande av forskarutbildningsämne i Sjöfartsvetenskap kommer att ytterligare förstärka Sjöfartshögskolans och Linnéuniversitetets ställning som viktig partner för branschen och sjöfartsnäringen. - En översyn av fakultetens programutbud kommer att leda till ökade samverkansmöjligheter, ett tydligare programutbud och ökad kvalitet i utbildningen. - en kartläggning av fakultetens forskningsmiljöer och utvecklande av stabila finansieringsgrunder kommer utveckla forskningens kvalitet och konkurrenskraft. Fakultetsnämnden ser följande risker kommande år: - minskad tilldelning av fakultetsmedel/hst riskerar försämrad kvalité i utbildningen. - att start av nya utbildningar inte möjliggörs: Civilingenjörsprogram och forskarutbildning i Sjöfartsvetenskap. - otydlig gränsdragning mellan fakultetsnämndens ansvarsområde och nämnden för utbildningsvetenskap. - minskad andel av anslagsmedel till direkt forskning och utbildning. 2
Sammanfattning av prioriterade frågor En attraktiv kunskapsmiljö - civilingenjörsutbildningen - följa upp utbildningsprogrammen och examensrättigheter - högskoleverkets kvalitetsutvärderingar - inventering och kvalitetssäkring av attraktiva och långsiktiga utbildningsprogram. - kompetensförsörjningsplaner - breddad rekrytering - medverka i universitetets arbete för läkarutbildning i samarbete med regionen. - kvalitetssäkra studenternas enskilda arbeten och processen kring detta arbete - se över fördelningsprinciper för fördelning av anslagsmedel till grundutbildning - ta fram indikatorer inom utbildningen. Framstående forskning - allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå - dra upp riktlinjer för adjunkters möjlighet till kompetensutveckling i form av forskarutbildning - främja internationell publicering - kartläggning av fakultetens forskning, forskarmiljöer, pensionsavgångar och forskarutbildning - medverka aktivt vid inrättande av Linnaeus University Centers - skapa förutsättningar för ett nytt framgångsrikt forskarutbildningsämne i Sjöfartsvetenskap - strategier för fakultetens forskningsstruktur - säkerställa medfinansiering av externa medel - öka andelen inkommande externa medel för forskningsverksamheten. Samhällelig drivkraft - synliggöra fakultetens utbildning och forskning externt - verka för ökad samverkan med omgivande samhället. Globala värden - verka för att stimulera det internationella utbytet av lärare och studenter - verka för större nationella och internationella ansökningar om externa medel. 3
1. En attraktiv kunskapsmiljö Mål enligt universitetets strategi 2010-2015 vara en integrerad utbildnings och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället vara en plats för engagerade, kreativa och kritiska medarbetare och studenter erbjuda utbildningar som är attraktiva, efterfrågade och har högt ställda kunskapsmål erbjuda en kunskapsmiljö som kännetecknas av pedagogik av högsta kvalitet Fakultetsnämndens krav är att samtliga utbildningar ska hålla hög kvalitet och ha en god attraktivitet. Nämndens målsättning är att intensifiera kvalitetsarbetet genom ett flertal insatser: Programuppföljningar i syfte att säkerställa utbildningsprogrammens kvalitet och parallellt med detta inventera programmens standard. Kontinuerligt följa upp examensrättigheter i syfte att säkerställa att nuvarande examensrätter uppfyller tillräckliga kompetenskrav och att kompetensförsörjningen är säkerställd. Identifiera instrument för att öka examinationsgraden. Målsättningen är att programuppföljning ska ske kontinuerligt inom fakulteten. Fokus på utvärderingarna kommer att läggas på att följa upp utbildningarnas kvalitet för att säkerställa att utbildningen leder till att studenten uppfyller de mål som finns uppsatta i högskoleförordning, utbildningsplanen och kursplaner samt även att följa upp lärarnas pedagogiska kompetens. Fakultetsnämnden kommer även att utveckla specifika indikatorer för att följa upp utbildningar där risker tidigt ska kunna identifieras exempelvis gällande utbildningens kvalitet och måluppfyllelse. Dessa indikatorer ska vara ett komplement till de av rektor beslutade universitetsövergripande resultatindikatorerna. De indikatorer som fakultetsnämnden kommer titta närmare på är: i. undervisningstid/lärarledd tid per student ii. andelen disputerade lärare eller motsvarande som undervisar på grund och avancerad nivå iii. andelen adjungerade lärare iv. lärarutbyten, in- och utresande studenter v. förekomst av praktikinslag i utbildningsprogrammen vi. förekomsten av laborativ verksamhet i utbildningsprogrammen vii. genomströmning viii. uppfyllelse av examensmål ix. söktryck/meritvärde hos de sökande x. kursvärderingar/alumniuppföljningar. 4
Fakultetsnämndens målsättning är att indikatorsystemets underlag ska kunna användas vid kommande års verksamhetsplaneringar och strategiska prioriteringar inom fakulteten. Det ovan beskrivna arbetet kommer att drivas från nämnden för utbildning på grund och avancerad nivå (NGA) tillsammans med institutionerna. NGA ska till fakultetsnämnden under våren 2012 presentera förslag till hur uppföljningar av program och examensrättigheter kan genomföras samt en tidplan för arbetet. Forskningsanknytning i grundutbildningen Fakultetsnämndens målsättning är att forskningsanknytningen ska stärkas inom samtliga utbildningsområden samt att andelen kurser på avancerad nivå ökar. Detta kan ske genom att i utbildningen exempelvis synliggöra möjliga och aktuella forskningsområden samt visa på möjligheter till utbildning på forskarnivå. Fakultetsnämnden ser vidare det som önskvärt och prioriterat att aktiva forskare medverkar i grundutbildningen. Detta för att skapa en tydlig forskningsanknytning i grundutbildningen samt även för att på så sätt inspirera och entusiasmera studenter och vice versa. Fakultetsnämndens mål är att alla professorer ska undervisa minst 25 % på grund och avancerad nivå. Modell för fördelning av anslagsmedel till utbildning Utgångspunkten i fördelningen för 2012 har baserats på konsekvensplatser inom programmen. Resterande medel har fördelats enligt genomströmning och våta/torra prislappar vilket resulterat i ett utbildningsuppdrag till institutionerna. Uppdraget har diskuterats i dialog med institutionerna för att kunna parera konsekvenser som ej är önskvärda. Nämnden kommer att utveckla fördelningsprinciperna och inkludera en nationell jämförelse av genomströmning inom de olika utbildningsområdena samt det utvecklade indikatorsystemet i sitt budgetarbete kommande år. Fakultetsnämnden har inför 2012, efter universitetsstyrelsens riktlinjer, infört en omfördelning av ersättningsnivåerna mellan så kallade våta och torra ämnen inom utbildningsområdet för naturvetenskap och teknik. Inom fakulteten innebär det en omfördelning av medel mellan institutionerna på grund av att 90 % av ämnena inom NV betraktas som våta. Inom TEK är det 73 % och på DFM 57 %, medan alla ämnen på SJÖ betraktas som våta. Fakultetsnämnden kommer under det kommande året att följa upp konsekvenserna av dessa ersättningsprinciper i dialog med institutionerna. Kvalitetssäkra studenternas enskilda arbeten och processen kring detta arbete Studenternas enskilda arbete har fått en allt mer framträdande roll i uppföljningen av utbildningens kvalitet och måluppfyllelse. NGA uppdras att tillsammans med övriga fakultetsnämnder utarbeta rutiner för kvalitetssäkring av studenternas enskilda arbeten. 5
Fakultetsnämnden anser att studenternas enskilda arbeten bör kvalitetssäkras avseende: måluppfyllelse examinators roll och kompetens handledningstid bedömningskriterier processbeskrivningar. Skapa alumniuppföljningar i syfte att få information om vilka arbetsområden som studenter är verksamma i efter examen vid Linnéuniversitetet Fakultetsnämnden ser alumniuppföljningar som en viktig indikator i nämndens arbete gällande kvalitet och strategiska prioriteringar. NGA uppdras att tillsammans med institutionerna och förvaltningen göra en översyn över vilken pågående alumnverksamhet som finns inom fakulteten och universitetet. Verka för att institutionerna arbetar aktivt för att programmen/ämnena etablerar goda kontakter med omgivande samhälle För att uppnå målen med goda kontakter med omgivande samhället är fakultetsnämndens målsättning att samtliga utbildningsprogram inrättar programråd där externa parter är delaktiga. Fakultetsnämnden ser det som positivt att inslag av praktik ingår till en större del av utbildningsprogrammen. Fakultetsnämnden kommer att följa upp institutionernas arbete med programråd vid institutionsdialogerna på vårterminen. Tydliga kursplaner för ökad kvalitet Under 2011 har seminarieserien gula tråden startats i samarbete med universitetspedagogiskt centrum (UPE). Målsättningen med fortbildningen är att förbättra kvaliteten i kursplaner och därigenom också skapa förutsättningar för förbättrad kurskvalité med särskilt fokus på konstruktiv länkning, dvs. att förväntade studieresultat examination och undervisningsinnehåll hänger ihop. Målsättningen är att fler lärare ska ges möjlighet till denna fortbildning och nämnden kommer avsätta strategiska medel till ändamålet för 2012. Högskoleverkets utvärderingar Under 2012 kommer ett flertal examensrättigheter inom fakulteten att granskas av Högskoleverket i samband med det pågående kvalitetsutvärderingssystemet, se nedan. NGA har delegerats ansvaret för att tillsammans med aktuell institution granska de självärderingar från ämnet som tas fram som en del av underlag vid varje utvärdering. Fakultetsnämnden kommer för 2012 avsätta strategiska medel för användning i institutionernas arbete i samband med Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar. 6
Högskoleverkets nya system för kvalitetsutvärderingar infördes under 2011. Fokus på utvärderingarna ligger i hur väl studenterna har nått upp till de uppsatta examensmålen enligt högskoleförordningen. Under höstterminen 2011 har tre av fakultetens examensrätter varit föremål för utvärdering: biomedicinsk laboratorievetenskap, optiker samt farmaceut/receptarie. Fakultetsnämnden kommer att i nära samarbete med institutionerna arbeta med högskoleverkets utvärderingar. Fakultetsnämnden kommer även att informeras sig om andra nämnders utvärderingsarbeten. Syftet är att utveckla modeller och strategier för att genomföra utvärderingarna effektivt på den korta tid som gäller för arbetet. Under 2011 har nämnden tilldelat institutionerna strategiska medel för ändamålet vilket kommer att följas upp under 2012. Följande examensrättigheter/ämnen inom fakulteten kommer att utvärderas under 2012: Biologi Fysik Högskoleingenjörsexamen Informatik Kemi Matematik Miljövetenskap Teknikämnen NV DFM TEK och DFM DFM NV DFM NV TEK och DFM Kompetensförsörjning Under hösten 2011 gör Nämndkansliet tillsammans med prefekter och dekan en genomgång av processen kring lärarrekrytering. Syftet med denna genomgång är att åstadkomma en effektivare process både med avseende på tidsomfattning och kvalitet. Tanken är att denna genomgång ska bli en återkommande del av kvalitetsarbetet kring rekrytering och kommer att vidareutvecklas under 2012. Vid sidan av genomgången har även det strategiska arbetet med kompetensförsörjningen behandlats. Ett förslag på ett underlag för det strategiska arbetet i denna fråga ska diskuteras fakultetsövergripande. Nämndens målsättning är att under kommande år utveckla en kompetensförsörjningsplan för hela fakulteten. Nämnden har identifierat ett behov av att rekrytera personer som kan verka som lärare/forskare inom vissa yrkesområden, exempelvis personer som besitter lång erfarenhet inom sitt yrkesområde. Dessa personer ska kunna verka som adjungerade lärare/lektorer/professorer och tillföra utbildningarna adekvat och uppdaterad yrkeskompetens. Fakultetsnämnden är uppmärksam på behovet av att säkerställa nyrekryteringar inom ett flertal av fakultetens verksamhetsområden för att möta framtidens kvalitetsutvärderingssystem. Rekryteringsbehovet ser olika ut för fakultetens institutioner vilket framgår av institutionernas verksamhetsplaner samt de institutionsdialoger som nämnden genomfört. 7
Fakultetsnämnden kommer under kommande år prioritera arbetet med: kompetensförsörjningsplaner. strategiska rekryteringar och särskilt fokus på forskarutvecklingstjänster. strategiska rekryteringar av lektorer och professorer med attraktiva tidsbegränsade anställningsvillkor. Sjöfartshögskolans rekryteringsbehov med målsättning att skapa möjlighet för en utvecklad forskning och på sikt utbildning på masters- och forskarnivå. lärarnas kompetensutveckling för att stärka interaktionen mellan forskning och grundutbildning. utveckla kriterier för befordran till professor. Breddad rekrytering Nämndens målsättning är att samtliga utbildningar ska ha en gedigen och bred rekryteringsbas. Breddad rekrytering av studenter behövs för att (i) attrahera fler studenter med höga meritvärden (ii) kompensera för minskat elevunderlag från gymnasiet (iii) kompensera för det låga intresset inom landet för naturvetenskapliga och tekniska ämnen med syftet att öka tillströmningen av studenter. Vid införandet av avgifter ht 2011 för studenter från länder utanför EU har flera av fakultetens utbildningar sett en stor minskning av denna studerandegrupp inom framförallt utbildningsprogrammen på avancerad nivå. Fakultetsnämnden har initierat och kommer att fortsätta arbetet med att inventera och utveckla internationella, särskilt EES-utbytesavtal i syfte att stärka och bredda studentrekryteringen. Nämnden kommer även att bevaka möjligheten att stödja studenter med stipendier vilket omnämns i budgetpropositionen för 2012. Utvecklingen inom distansundervisningen gör att ytterligare studentgrupper nås vilket bedöms som nödvändigt för att möta framtida krav på flexibilitet och konkurrenskraft. Högskoleverket har i en utvärdering av lärosätenas distansutbildningar påvisat att distansstudenter har en påfallande lägre examinationsgrad. Fakultetsnämnden anser att det är viktigt att under kommande verksamhetsår utveckla distansbaserade verktyg och skapa kompetensutveckling för lärare för att på detta sätt höja kvalitet och genomströmning inom distansutbildningarna. Fakultetsnämnden anser att kvalitetssäkring av distansutbildningen bör ske genom att: verka för bättre genomströmning utveckla distanspedagogiken i samarbete med Universitetspedagogiskt centrum (UPE) utvärdera distansutbildningen vidareutveckla och kvalitetssäkra examinationsformerna. Fakultetsnämnden har tilldelat strategiska medel till institutionerna för utveckling av distansbaserad undervisning och kommer i samband med vårdialogerna att följa upp 8
institutionernas arbete med att säkra kvaliteten och genomströmningen på distansutbildningarna. Läkarutbildning Fakultetsnämnden kommer under året att medverka i planering och genomförande av utredningsarbete inför en framtida läkarutbildning vid Linnéuniversitetet i samarbete med regionen. Civilingenjörsutbildningen Fakultetsnämnden har under 2011 arbetat med en ny ansökan om rättigheter för civilingenjörsexamen som har tillställts Högskoleverket hösten 2011. Ansökan fokuserar på två civilingenjörsprogram: Skogen och dess produkter (med bas i nuvarande skogs- och träteknik) Byggteknik inriktning konstruktion Högskoleverkets beslut i frågan ges i början av 2012. Beviljas Lnu rättigheter att utfärda civilingenjörsexamen ska nämnden tillsammans med TEK och Rektor ta fram en plan för hur nämnden ska kunna stödja utvecklingen av programmen. Områden som bör fokuseras i denna plan är: - Lärarkompetens - Utveckling av nya kurser samt implementering av CDIO - Rekrytering av studenter till programmen, samt tilldelning av hst. - Näringslivets engagemang i utbildningarna och regional förankring av programmen. Det finns från regionens teknikbaserade näringsliv ett klart uttalat kompetensförsörjningsproblem och ett starkt stöd för civilingenjörsutbildningar vid Linnéuniversitetet Beviljas Lnu inte rättigheter att utfärda civilingenjörsexamen ska fakultetsnämnden ta ställning till på vilket sätt teknikområdet vid universitetet ska kunna stärkas och profileras. Uppdragsutbildning och annan uppdragsverksamhet Intresset för fakultetens verksamhetsområden är mycket stort från regionen och det omgivande samhället. Institutionerna har redan idag en omfattande samverkan med ett flertal externa intressenter såväl regionalt, nationellt och internationellt. Se utförligare diskussion under samhällelig drivkraft. Fakultetsnämndens målsättning är att skapa ett fördjupat samarbete med universitetets externa intressenter och undersöka möjligheter att genomföra ökad volym av uppdragsutbildning utomlands. Institutionen för datavetenskap, fysik och 9
matematik har idag en väl fungerande uppdragsutbildning och har planer på att forma en professionell organisation som kan serva hela institutionen med marknadsföring, avtal, kontakter etc. inom externa uppdrag. Fakultetsnämnden uppmanar institutionerna att samverka och idka erfarenhetsutbyte från fungerande uppdragsutbildning. 2. Framstående forskning Mål enligt strategi 2010-2015 ha en nationellt och internationellt framstående forskning ha en internationellt erkänd spetsforskning inom några Linnaeus University Centres vara en attraktiv forskningsmiljö som stöds av och samverkar med näringsliv, kommuner, landsting och andra intressenter uppnå balans mellan intern och extern forskningsfinansiering Starka forskningsmiljöer Det är av högsta prioritet för fakultetsnämnden att öka andelen inkommande externa medel för forskningsverksamheten, samt att öka den vetenskapliga publiceringen. För att klara detta krävs starka och uthålliga forskningsmiljöer. Fakultetsnämnden har genom intern medelsfördelning premierat de forskarkonstellationer som bidrar till framgångsrik och konkurrenskraftig forskning och som medför ökad externfinansiering. Målsättningen med ett individbaserat ansökningssystem har varit att varje ansökan ska bedömas av två externa sakkunniga inom området samt internt av fakultetsnämnden. De externa bedömningarna har gjorts utifrån vetenskaplig kvalitet och kompetens samt ett antal randvillkor: publicering, externa medel, vetenskapliga uppdrag, samverkan, mång- och tvärvetenskaplighet, internationalisering och relevans. Det invidbaserade ansökningssystemet har visat sig vara komplext och behöver förenklas och ses över. Det individbaserade ansökningssystemet har under 2011 utvärderats av en arbetsgrupp under ledning av externt sakkunnig professor Bert Allard, Örebro universitet. Arbetsgruppens uppdrag inkluderar även att ta fram ett justerat fördelningsförfarande vilket kommer att diskuteras inom hela fakulteten. Fakultetsnämndens kravspecifikation är en fördelningsmodell som baseras på regeringens tilldelningssystem: vetenskaplig kvalitet, publicering, citering, ökad externfinansiering, samt inkluderar en långsiktig stabilitet för verksamheten. Fakultetsnämnden kommer under 2012 prioritera arbetet med reviderad fördelningsmodell utifrån arbetsgruppens förslag med målsättning att kunna genomföra implementering till budgetåret 2013. 10
Fakultetsnämnden ska verka för starka forskningsmiljöer med kvalitativ verksamhet inom både grundutbildning och forskning, samt en bred finansieringsbas. Under 2012 ska nämnden: - Kartlägga fakultetens forskningsmiljöer med avseende på storlek, kompetenser, finansieringsstruktur, forskningsstruktur, koppling till och betydelse för universitetets strategiska områden samt koppling till grund- och externutbildning. - Tillsammans med institutionerna prioritera befintliga forskningsmiljöer som ska stödjas och utvecklas, ge riktlinjer för sammanslagning, avveckling av befintliga svaga miljöer, samt identifiering av nya för universitetet viktiga forskningsområden. - Ta fram en plan för genomförande av förslag enligt föregående punkt vad avser finansiering, återbesättning och nyrekrytering av professorer och annan läraroch forskningspersonal, behov av forskningslokaler och utrustning. Linnaeus university center Fakultetsnämnden kommer under kommande år medverka aktivt vid inrättande av Linnaeus University Centers (LNUC). Vid inrättande av LNUC inom nämndens ansvarsområde kommer nämnden utveckla rutiner för uppföljning av centrets produktivitet och utveckling. Inriktning och dimensionering av utbildning på forskarnivå Forskarutbildningen inom fakulteten utgör för närvarande närmare 60 % av de anslagsmedel som tilldelats fakulteten till forskning och utbildning på forskarnivå. Andelen av anslagsmedel till utbildning på forskarnivå kommer från 2013 att sjunka markant, se figur 1. Figuren visar även andel av nuvarande forskarutbildningsåtaganden för 2014 och 2015. Fakultetsnämndens målsättning är att andelen ska ligga omkring 30 %. Fakultetsnämnden har för 2011 varit restriktiv med tilldelning av anslagsmedel till nya doktorander vilket även kommer gälla för 2012. Fakultetsnämndens målsättning kommande år gällande utbildning på forskarnivå är att anslagsmedel till verksamhetsgrenen främst ska användas som medfinansiering till externa medel beviljade för doktorand. Fakultetsnämndens ser positivt på att nya antagna forskarstuderande medfinansieras av externa medel. 11
Figur 1. Under hösten 2011 har Sjöfartshögskolan ansökt om rättighet att inrätta forskarutbildningsämne i Sjöfartsvetenskap. Ansökan ska under hösten granskas av en extern granskningsgrupp. Fakultetsnämnden har vid ett positivt utfall avsatt medel för en doktorandtillsättning i ämnet. Dessutom kommer branschen att finansiera ytterligare två doktorander i Sjöfartsvetenskap. Fakultetsnämnden har under hösten 2011 inlett ett arbete angående policy gällande forskarutbildning för adjunkter. Intresset och behovet från institutionerna att kunna satsa på adjunkter är inom vissa ämnen mycket stort. Fakultetsnämnden ser det som angeläget att öka andelen forskarutbildade lärare. Under 2011 har ett arbete med översyn och framtagande av nya allmänna studieplaner startat. Arbetet kommer att slutföras under 2012. Fakultetsnämnden ser detta som en prioriterad fråga generellt samt även med tanke på att Högskoleverket kommer att utvärdera forskarutbildningen och dess måluppfyllelse mot examensordningen. Högskoleverkets utvärderingar förväntas att inledas under 2012. 3. Samhällelig drivkraft Mål enligt strategi 2010-2015 - uppvisa en mångfald av former för utbildnings- och forskningssamverkan med samhället - vara en drivkraft för regionen Strategier - utveckla såväl etablerade som nya former för utbildnings- och forskningssamverkan med samhället - stödja entreprenörskap och kommersialisering av idéer och patent 12
- verka för kompetensförsörjning, kompetensutveckling och forsknings- och utvecklingsarbete med relevans för regionens näringsliv, kultur och offentliga sektor - skapa ett väl utvecklat alumninätverk - fördjupa en pågående dialog med regionen - premiera populärvetenskaplig forskningskommunikation Fakultetsnämndens målsättning är att institutionerna ska ha ett omfattande nationellt och internationellt nätverk med företag och samhälle som är en väl integrerad del av undervisning och forskning. Fakultetsnämndens uppföljning i samband med institutionsdialogerna visar att samtliga institutioner hyser ett brett nätverk med externa partners. Några goda exempel på fakultetens starka koppling till regionala företag och organisationer är landstinget Kalmar, Äspö-laboratoriet, Oskarshamn nova, IKEA, Ericsson, produktionsteknisk industri, GoTech, Expansiva Växjö, Nätverket Inbyggda System, Volvo CE, Combitech. Fakultetsnämnden vill inför 2012 och framöver verka för att samarbetet med externa partners utökas till att i större omfattning än tidigare även röra mentorskap för verksamhetsförlagd utbildning och examensarbeten samt extern finansiering. Fakultetsnämnden ser ett behov av att belysa verksamhetens betydelse i det omgivande samhället, nationellt och internationellt. Genom att synliggöra fakultetens verksamhet ges potential att öka uppdragsutbildningen inom områden som har stora utvecklingsmöjligheter. Exempelvis gäller detta inom teknik där det inom regionen finns ett stort behov av arbetskraft med teknik utbildning. I samband med ansökan om examensrättigheter för civilingenjör har ett omfattande arbete genomförts i form av intervjuer vid ett antal av regionens kommuner och teknikbaserade företag/företagsgrupper som SÖDRA, IKEA, Atlas Copco, Alstom, Sustainable Sweden, Kährs, Volvo CE och Combitech. Rekrytering av tekniskt avancerad personal utgör idag ett stort problem i Växjö- och Kalmarregionen och såväl företag som kommuner ser civilingenjörsutbildning vid Linnéuniversitetet som en fråga av stor strategisk betydelse för regionens fortsatta utveckling. Det finns en övergripande ambition att stärka Växjö- och Kalmarregionens profil och attraktivitet som en sammanhållen teknikregion inom utbildning och näringsliv. Detta för att på sikt kunna klara kompetensförsörjningen för företagen, som till väsentlig del är teknikbaserade och i många fall aktiva på en internationell marknad. Teknikföretagens betydelse för regionens bärkraft framgår tydligt i Regionstudie Kalmar/Kronoberg, som genomfördes 2011 inom ramen för KIS-projektet (Kunskap och Innovation i Småland) med Linnéuniversitetet, Regionförbundet Södra Småland och Regionförbundet i Kalmar Län som uppdragsgivare. Fakultetsnämnden ska tillsammans med Rektor och institutionerna stödja att en projektledare engageras för samordningen mellan näringslivet i regionen och utvecklingen av den ev. nya civilingenjörsutbildningen. Fakultetsnämnden kommer under 2012 prioritera arbetet med: 13
- ökad och synliggjord näringslivskontakt i utbildningsprogrammen och forskningsprojekten. - utveckling av alumniverksamheten. - att verka för att skapa förutsättningar för en stark koppling mellan forskning och innovation samt möjligheter till nyttogörande av forskningsresultat i samarbete med universitetets stödstrukturer för entreprenörskap och innovation. - att synliggöra teknikprofileringen vid fakulteten till externa parter. - kunskapstriangeln (samverkan mellan utbildning, forskning och innovation). - underlätta samverkan med mindre och medelstora företag. Fakultetsnämnden kommer under 2012 följa upp institutionernas arbete med: - att undersöka möjligheter för ökad andel av uppdragsutbildning och andra utbildningsformer som involverar företag och organisationer. - att undersöka hur alumner knyts till verksamheten. - innovationsprojekt. 14
4. Globala värden - vara en kunskapsmiljö som integrerar internationalisering, mångfald och hållbar utveckling -vara en kunskapsmiljö som stimulerar öppenhet och kunskapsutbyte mellan olika länder, kulturer, åldrar och vetenskapliga discipliner Institutionerna deltar i olika grad i student- och lärarutbyte, arrangerar och deltar i internationella konferenser, samt bedriver forsknings- och utbildningssamverkan med utländska universitet/forskare. Fakultetsnämnden kan dock konstatera att intresset för internationellt utbyte en längre period generellt är större för inresande lärare och studenter, än för utresande lärare och studenter. Ett önskemål som har framförts från studentkåren är att studenter möjlighet att genomföra kortare vistelser utomlands. Från lärare uttrycks önskemål om en bättre framförhållning vid tjänsteplanering. En ytterligare orsak till det något svala intresset för utbyte är att informationen och upplägget kring studentutbyte är otydligt. Fakultetsnämnden kommer att verka för att underlätta för studenter att förlägga delar av utbildningen utomlands genom att: verka för att det tydliggörs i utbildningsprogrammen när och var internationellt utbyte är möjligt verka för att underlätta tillgodoräkning av utbildningsdelar som är genomförda utomlands verka för att åskådliggöra nyttan av att tillbringa en tid utomlands för studenter. Fakultetsnämnden har under 2011 initierat arbetet med en översyn av utbytesavtal med målsättningen att skapa färre men starkare och livaktiga utbytessamarbeten som är väl förankrade på institutionerna och där det finns ett gott upplägg för studier och lärarutbyte. Ett exempel på väl fungerande samverkan är DFMs samarbete med universitetet i Kharkiv där tredje året i en kandidatutbildning genomförs på Campus i Växjö och resterande undervisning sker på distans. Fakultetsnämnden kommer att prioritera arbetet med: att verka för att institutionerna fördjupar sitt samarbete med utländska lärosäten se över fakultetens incitament för ökat lärar- och studentutbyte stimulera utresande bland lärare och studenter verka för att doktorander ska tillbringa någon del av utbildningen inom utländskt universitet/organisation att verka för att universitetet skapar incitament för forskare att göra större ansökningar, exempelvis från EU. 15
att inventera hur könsfördelningen ser ut inom fakulteten samt arbeta för att stärka en jämn könsfördelning att verka för utveckling av mentorskap t.ex. till yngre kvinnliga forskare Fakultetsnämnden kommer under 2012 följa upp institutionernas arbete med: att se över vilka utbytesavtal man vill bevara och fördjupa samarbetet med dessa att möjliggöra för lärare och doktorander att genomföra utbyte med universitet utomlands att se över möjligheten för studenter att genomföra kortare utbyten exempelvis en läsperiod att se över jämställdhetsarbetet. 16