TENTAMENSSKRIVNING T1 (Läk 513) LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS 2 0 0 4 1 0 2 2 Namn: Personnr: - texta Max: 40 poäng KOD: Gk: 24 poäng Skrivtid: 8-12 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras där skrivvakt anger. 3. Skriv kod på varje blad. 4. Skrivningen består av 10 essäfrågor, max poäng är 4/fråga. per delfråga anges endast vid särskilt ojämn fördelning. Svaret på dessa uppgifter (kontrollera att du fått alla!) skall i sin helhet rymmas på fram- och vid behov baksidan av det blad på vilken uppgiften presenteras. 5. Endast det som kan läsas kommer att bedömas. Med andra ord, skriv tydligt! 6. Inga hjälpmedel är tillåtna. Skrivvakt tillhandahåller kladdpapper. 7. Du får inte lämna lokalen förrän 1 timme av skrivtiden förflutit. 8. När du har tagit emot skrivningen är det att betrakta som tentamenstillfälle. Alla måste personligen lämna in sin skrivning senast vid skrivtidens slut, alltså även blanka skrivningar. Se till att du blir avprickad på listan! 9. Vid toalettbesök ska du anteckna dig på en särskild lista. 10. Samtal mellan studenter får ej förekomma i skrivsal, under rökpaus eller toalettbesök. 11. Lycka till! EFTER RÄTTNING Efter utkvittering av skrivning godkännes inga klagomål på rättning/poängsättning Datum Namnteckning
TENTAMEN T1, H04, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, 2004-10-22 1(10) 1. Andreas, 27 år, spelar badminton i Korpen. Dessutom tränar han extra tillsammans med arbetskamrater. En kväll när han spelar sin tredje match inom 24 timmar rusar han mot nätet för att ta en boll när det plötsligt smäller till i knäet. Det gör så ont att han inte kan stödja på benet. Han får skjuts till akuten där man undersöker honom. Man misstänker att främre korsbandet gått av och att det eventuellt också finns en meniskskada. Något senare gör man en operation där man bekräftar detta, och dessutom avlägsnar lösa fragment. Eftersom Andreas inte är elitidrottsman görs inget försök att återställa korsbandet. Han rekommenderas sjukgymnastik ett tag, och därefter rekommenderas han att fortsätta träna benet men avhålla sig från att införa nya idrotter. I övrigt innebär skadan inga inskränkningar i hans livsföring. (2p) a. Vilka ligamentära strukturer i knäleden hjälper till att stabilisera när det främre korsbandet gått av? b. Vilka muskler är det framförallt Andreas ska träna för att hjälpa till att stabilisera knäet? c. Vilket av a och b är viktigast för stabiliteten? Motivera!
TENTAMEN T1, H04, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, 2004-10-22 2(10) (2p) 2. a. Rita schematiskt en vanlig unipolär nervcell. Markera var axon, axon hillock, dendrit, soma och synaps är belägna. b. Beskriv med referens till bilden du ritat de cellulära händelser som leder fram till att en aktionspotential (AP) utlöses. c. Ange två viktiga egenskaper hos AP och förklara den molekylära bakgrunden till dessa egenskaper.
(3p) TENTAMEN T1, H04, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, 2004-10-22 3(10) 3. a. Smärta förmedlas framför allt via en viss typ av receptorer; vilka? b. Beskriv egenskaperna hos de olika vägarna för smärta in till ryggmärgen med utgångspunkt från den tudelade smärtupplevelsen!
TENTAMEN T1, H04, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, 2004-10-22 4(10) 4. Nils 75 år kommer till läkarmottagning pga gångsvårigheter. Han har varit mycket aktiv pensionär men har det senaste året fått svårt att gå. Han blir osäker när han går ut och är rädd för att trilla. Nils tar ofta snedsteg och vill gärna hålla i något. Han har därför fått låna en käpp av en granne. Följande problem upptäcks när man gör ett neurologstatus: a) Nils är kraftigt framåtböjd och verkar ha svårt att sätta igång rörelser. Skada i vilken del av nervsystemet tyder denna kombination av symptom på? b)när man undersöker muskeltonus känns det som om Nils har svårt att slappna av. Ange två olika former av tonusökning. (0.5p) c)när man undersöker muskelreflexerna så är de livligare i höger än i vänster kroppshalva (gäller både för armar och ben). Vilken del (eller struktur) i nervsystemet är då skadad? Nils uppvisar en dysdiadokokinesi (yttrar sig t.ex. i att man får svårt att skruva i glödlampa). Vilken del av nersystemet är då skadat och vad är det för fysiologisk funktion man testar med detta test? (0.5p) Nils har inga reflexer utlösta vid stimulering av fotsulan (plantarreflexer). Vilka plantarreflexer särskiljer man i den neurologiska undersökningen?
TENTAMEN T1, H04, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, 2004-10-22 5(10) 5. Karin och Lisa har en bror (Axel) som har "blödarsjuka" (utredning har visat att han har låga nivåer av koagulationsfaktor VIII). Syskonens morbror, Anton, har också blödarsjuka. Vidare har syskonens mamma, Liselott, lätt ökad blödningsbenägenhet. (2p) Karin, Lisa och Axel kommer nu till din mottagning för att diskutera ärftlighetsgången. a) För att förklara för dem börjar du med att rita ett släktträd på basen av tillgänglig information. b) Därefter berättar du vad risken är att framtida barn till syskonen blir blödarsjuka. c) Slutligen föreslår du en förklaring till varför Liselott har en ökad blödningsbenägenhet.
TENTAMEN T1, H04, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, 2004-10-22 6(10) 6. (2.5p) a) I sin mest typiska form skiljer sig Typ 1 och 2 diabetes mellitus åt med avseende på debutålder, grad av ärftlighet och patogenes. Beskriv kortfattat dessa principiella skillnader. (1.5p) b) I motsats till de olikheter mellan Typ 1 och 2 diabetes mellitus som beskrivs i (a) löper patienter med dessa former av sjukdomen en hög risk att utveckla samma typ av komplikationer. Beskriv dessa!
TENTAMEN T1, H04, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, 2004-10-22 7(10) 7. Ni har under flitiga PBL-övningar brottats med olika patienters symtom, letat upp riskfaktorer och grunnat över vad olika undersökningsfynd betyder. Men vad är egentlligen skillnaden mellan ett symtom, en riskfaktor och ett undersökningsfynd? (2p) a. PBL-Bosse hade en mamma som sökte med klassiska symtom på debuterande diabetes mellitus typ 2. Nämn 2 symtom (gärna klassiska) samt 2 möjliga riskfaktorer för denna typ av "sockersjuka". b. PBL-Agneta sökte akut efter att ha trampat snett, vänsterbenet "vek sig på ett märkligt sätt". Nämn 2 möjliga (och gärna typiska) kliniska undersökningsfynd (på akutrummet) hos en patient med diagnos "partiell ruptur av mediala kollateralligamentet samt partiell ruptur av det främre korsbandet". c. Vid klinisk undersökning av PBL-Agenta (då hon till slut kommer till neurolog) finner ni stegrade muskelreflexer samt tydliga fascikulationer. Hon berättar att hon har blivit svagare i vänsterbenet och har stora svårigheter att gå i trappor. Är detta symtom, undersökningsfynd eller riskfaktorer för sjukdom?
(4p) TENTAMEN T1, H04, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, 2004-10-22 8(10) 8. Samhällsfaktorer påverkar hälsan, vilket väl exemplifieras av fenomenet övervikt. Diskutera, med utgångspunkt från dina nyvunna insikter om samhällsfaktorers inverkan på hälsa och ohälsa, de samhällsfaktorer som är relaterade till hälsoutmaningen trafikskador. Vilka är enligt din mening de viktigaste direkta och indirekta orsakerna till trafikskador?
TENTAMEN T1, H04, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, 2004-10-22 9(10) 9. I en stor grupp manliga diabetiker i Storbritannien studerades mortaliteten 1972-2000. För slaganfall fann man att SMR, Standardized Mortality Ratio, var 3.2. (2p) a) Vad innebär standardisering? b) Vad är tolkningen av SMR =3.2 i den aktuella studien? I studien beräknades ett 95% konfidensintervall för SMR relaterad till slaganfall: 2.2 4.3. c) Vilket eller vilka av följande påståenden är sanna? 1) 95% av de manliga diabetikerna i populationen har en slaganfallsrelaterad SMR mellan 2.2 och 4.3 2) Eftersom uppskattad SMR = 3.2 finns inom konfidensintervallets gränser är resultatet inte statistiskt signifikant. 3) Konfidensintervallets bredd speglar precisionen i uppskattad SMR. 4) Motsvarande p-värde som testar nollhypotesen SMR = 1 är under 0.05. 5) SMR under 2.2 eller över 4.3 i populationen av manliga diabetiker kan uteslutas. 6) SMR under 2.2 eller över 4.3 i populationen av manliga diabetiker kan inte uteslutas men är osannolika.
TENTAMEN T1, H04, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, 2004-10-22 10(10) (4p) 10. Gör en bedömning av det här presenterade fallet. Vilken eller vilka principer ger någon vägledning. Motivera kort ditt svar! En 52-åring man kommer in medvetslös till akuten efter en bilolycka. Undersökning visar att han har stora blödningar i hjärnan. Patienten kommer att avlida inom några dygn vad som än görs. Du vill fortsätta behandla patienten på intensivvårdsavdelningen (IVA) eftersom han är en potentiell donator. Medföljande anhöriga är informerade om den dåliga prognosen och att inget mer kan göras för honom, men de tar inte upp frågan om en eventuell donation. Bör du som läkare ta upp frågan om en eventuell donation? Autonomiprincipen ställer bl a krav på informerat och frivilligt samtycke, eller att någon ersätter detta om t.ex. patienten inte är kontaktbar. 1. Ger principen någon vägledning för vad du bör göra? Ja Nej Motivera! Nyttoprincipen ställer bl a krav på att inte skada och minska lidande i första hand hos den aktuella patienten, men också hos andra som kan beröras, direkt eller indirekt. 2. Ger principen någon vägledning för vad du bör göra? Ja Nej Motivera! Rättviseprincipen ställer bl a krav på att inte diskriminera och att visa solidaritet med speciellt utsatta individer. 3. Ger principen någon vägledning för vad du bör göra? Ja Nej Motivera! 4. Bör anhöriga informeras om att han är en möjlig donator? Ja Nej Motivera!
Läkarprogrammets grundkurs, tentamen 2004-10-22 Kontrollera att Du har fyllt i personuppgifter på första sidan och kod på alla övriga sidor Anteckna din kod här:.. Riv av och behåll denna sida!!!!