Att inte tvingas avsluta halvvägs för att rusa till lektion

Clas Asp Att inte tvingas avsluta halvvägs för att rusa till lektion Åtta matematiklärare på Slottskolan i Borgholm har genomfört ett projekt som inleddes med en enkät om elevernas syn på matematik. Videoinspelning och besök på varandras lektioner gav perfekta underlag för pedagogiska diskussioner. De lokala arbetsplanerna har utvecklats till hjälp för att göra undervisningen mer varierande. Med hjälp av en enkät undersökte vi år 2010 och 2011 våra elevers attityder till, och syn på, matematik och det vi såg var att: alltför få elever på högstadiet tyckte att matematik var ett spännande eller intressant ämne alltför stor del av lektionerna ägnades åt arbete i matteboken alltför stor del av de aktiviteter som genomfördes vid sidan om läroboksarbetet saknade struktur, dvs de var dåligt knutna till de moment man arbetade med och fullföljdes sällan med övergången från det konkreta till det abstrakta möjligheterna för den enskilde eleven att reflektera över sitt lärande utnyttjades inte möjligheterna för den enskilde läraren att få respons på sin egen undervisning från kollegor var små möjligheterna för den enskilde läraren att få respons från eleverna utnyttjades inte systematiskt. Vad vi ville utveckla Utifrån de brister vi lärare såg i enkäten ville vi bland annat diskutera oss fram till en gemensam syn på vad kursplanens förmågor innebär och samla goda exempel på hur vi kan identifiera och utveckla dessa hos eleverna. Genom att skapa rutiner för hur vi ska jobba med aktiviteter, t ex att alltid fullfölja med övergången från det konkreta till det abstrakta, kan vi bidra till att öka elevernas motivation och delaktighet. Skolans matematiklärare behövde få möjlighet att se både sin egen och sina kollegors undervisning eftersom det skapar en god grund för utveckling av undervisningen. Eleverna i sin tur behövde få ett större inflytande och möjlighet att ta ett större eget ansvar för sin matematiska utveckling genom att få tillgång till redskap och rutiner för att systematiskt utvärdera sitt lärande mot kunskapskraven. matematiksatsningen 2009 2012 Nämnaren nr 2 2013 63

Vad läraren såg Vi ville hitta former för att utarbeta lokala pedagogiska planeringar. LPP var hos oss ett sedan tidigare förankrat begrepp. Vår rektor initierade det för några år sedan och då genomfördes ett par studiedagar om hur LPP:er kan skrivas. Alla pedagoger i kommunen fick inför den första dagen läsa Skolverkets skrift IUP-processen: En lokal pedagogisk planering utgår från att lärare tolkar och identifierar vilka kunskaper som eleverna ska utveckla enligt målen i läroplan och kursplaner. Planeringen kan gälla t.ex. en årskurs eller ett arbetsområde. Den tydliggör kopplingen mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande och stödjer elevernas utveckling mot de nationella målen Vad vi kom att göra Vi matematiklärare ägnade mycket tid åt att skapa LPP:er för alla våra arbetsområden och senare, med Skolinspektionens rapport Undervisningen i matematik utbildningens innehåll och ändamålsenlighet i fokus, såg vi till att LPP:erna styrde undervisningen så att den blev mer varierande. De aktiviteter vi tyckte passade att göra i t ex området geometri årskurs 7 skrev vi in i LPP:n, så att vi verkligen genomförde dem i klassrummet. Algebra och geometri tyckte vi var de två områden som passade bäst att börja med; vi såg att behovet av utveckling var extra stort där. Marcus, en av matematiklärarna, skapade en mall så att LPP:erna fick gemensam struktur. NCM vidtalades och under tre dagar fick vi fortbildning, tid att bolla idéer samt vägledning i projektet, två dagar på Öland och den tredje dagen besökte vi NCM. Dessa dagar gav oss nya kunskaper och värdefulla diskussioner om bl a förmågor, representationsformer, modellering och lektionsarbetet från det konkreta till det abstrakta. Förutom all den kunskap vi fick var det värdefullt att ha en kompetent person utifrån, som under arbetets gång kunde hjälpa oss med litteraturtips, förslag på material och hur vi skulle komma vidare i vårt projekt. 64 Nämnaren nr 2 2013 matematiksatsningen 2009 2012

Vad kameran såg Vi planerar, filmar och analyserar Den nya zeeländske utbildningsforskaren John Hattie har gjort en stor forskningsöversikt om vilka faktorer som påverkar elevers studieresultat mest. Det handlar om ett antal områden hos eleven själv, i hemmet, i skolan, hos läraren, i läroplanen och givetvis i undervisningen. I området Läraren visar Hatties genomgång att gemensam videoanalys av undervisningen har den högsta effekten. Videoanalys innebär att lärare tillsammans planerar, filmar och analyserar egna undervisningssituationer. Vi skaffade en bra videokamera och filmade parvis lektioner som vi sedan tittade på tillsammans i gruppen. Det var överraskande hur vår egen bild av lektionen, hur genomgången hade varit, hur eleverna tycktes vara engagerade i den eller hur alla hade jobbat, kunde skilja sig från filmen. Vem hade redigerat den? Jag var som lärare säker på att Hanna och Martin hade lyssnat uppmärksamt nu på filmen sitter de och pratar oavbrutet. Jag var som lärare säker på att min genomgång var precis lagom lång och intressant nu på filmen blir det omöjligt att orka lyssna hela tiden. Jag tyckte att en majoritet av eleverna var aktiva i diskussionen på filmen bara några stycken. Att filma lektioner där eleverna kommer med på bild kan vara känsligt för elever och målsmän. Datainspektionen säger: Att förskolor och skolor sätter upp regler för i vilka fall och på vilket sätt fotografering är tillåtet är i första hand en fråga som rör ordningen inom skolans verksamhet och är inte något som personuppgiftslagen och Datainspektionen kan ha synpunkter på. Det är först när den som fotograferat delar bilderna med en större krets personer, till exempel genom att publicera dem på Internet, som denne måste se till att reglerna i personuppgiftslagen följs. Det kan finnas religiösa eller andra skäl till att målsmän inte vill ha sina barn fotograferade eller filmade. Därför såg vi till att få skriftlig tillåtelse hemifrån. Vår blankett till målsmän kan du se på Nämnaren på nätet. matematiksatsningen 2009 2012 Nämnaren nr 2 2013 65

Lektionsbesök Vi besökte varandras lektioner. När vi nu har gjort det i vårt projekt, med fokus på matematik, med kollegor vi känner väl och med ett gemensamt mål, har vi inte annat än positiva saker att säga. Vilket perfekt underlag för en pedagogisk diskussion, både före och efter besöket! Det borde alla ämnen få möjlighet till. Att först tillsammans planera lektionsinnehåll, genomförande, mål med lektionen, kanske prata om elevgruppen och sedan som gäst tillsammans med eleverna gå in i ett klassrum med elevernas glasögon på: försöka förstå var de befinner sig mentalt, vad hände på rasten eller lektionen innan, vad händer innan alla är på plats, blir alla sedda av läraren, ser alla läraren, förstår alla vad som ska ske, jobbar alla med rätt saker, får alla någon hjälp eller respons, hur avslutas lektionen? Det finns massor att diskutera, att uppmuntras av, få tips om och hitta lösningar på, när man har en verklig lektion att prata kring. Loggbok för eleverna Vi ville få eleverna att börja reflektera över sitt eget arbete, lärande och resultat. Därför köpte vi in loggböcker, lite elegantare skrivböcker, till alla elever. Om det var vi som lanserade idén på skolan vet jag inte, men snart bestämde vi att alla elever på mentors- eller klassrådstid skulle reflektera i samtliga ämnen med någon form av regelbundenhet. I matematikämnet skapade vi så småningom möjlighet för eleverna att i LPP-dokumenten skriva något med utgångspunkt i den egna arbetsinsatsen, nya kunskaper och vad som upplevdes som svårt. Hemsida och verkstäder På kommunens hemsida för matematik samlade vi dokumentation från fortbildningsdagar, LPP:er, aktiviteter, litteraturtips och länkar. Liksom hundratals andra skolor har vi samlat laborativa material och aktiviteter i en gemensam bank på skolan. För ett tiotal år sedan fick vi några dagar till att påbörja en matematikverkstad. Vi köpte in en pärm med hundratalet mer eller mindre laborativa aktiviteter beskrivna. Det klistrades etiketter på lådor och lektionsplaneringar plastades in. Puckar, burkar, häftstift och dockor lades i lådor som staplades i ett skåp som stängdes och sedan sällan öppnades. Varför då? Vi tyckte ju alla att det var jättebra grejer! Men det kanske viktigaste arbetet återstod: Hur kan vi arbeta med den här aktiviteten i klassrummet? Hur knyter jag aktiviteten till kursplanen? Vilken kunskap kan arbetet leda till hos eleven? Hur vet jag som lärare om arbetet med aktiviteten lett till ny kunskap? Hur säkerställs att aktiviteten knyts samman med abstrakt matematik? Fortbildningsdagarna med NCM blev ett uppvaknande. Där lärde vi oss att noga läsa kursplanen, alltid fundera över vad i det centrala innehållet och vilka förmågor en viss aktivitet kunde knytas till, att gallra friskt i det vi hade, leta nytt där vi behövde, låta aktiviteterna ersätta avsnitt i våra läromedel och kanske viktigast av allt, få alla aktiviteter inskrivna i våra LPP:er, så att vi verkligen får en varierad undervisning. 66 Nämnaren nr 2 2013 matematiksatsningen 2009 2012

Konferenstid Vi upptäckte ganska snart att den största svårigheten i projektet var att hitta bra tider för möten. Under skoldagen var det omöjligt att finna tillfällen då alla hade ett gemensamt hål i schemat. Att sätta in vikarier var heller inte alla positiva till då det kräver vikarieinstruktioner och efterarbete. Den ordinarie konferenstiden gick oftast åt till andra möten och på eftermiddagarna var det ofta någon som måste hämta barn på dagis eller skjutsa till träning. Vi var tvungna att fundera över vilka möten alla skulle vara med på, vilka möten som gick att ha med en enstaka kollega och vilka möten man kunde ha med sig själv. En viktig lärdom blev därför att när ett projekt planeras, måste rektor vara med tidigt och prioritera schemaläggning och tjänstefördelning för att ge möjlighet till gemensamma möten. Frågor till lärare och elever Vad tycker vi lärare att vi har uppnått under projektet nu när pengarna är slut och faran med att falla in i gamla mönster är överhängande? Vad måste och vill vi jobba mer med? Och vad tyckte våra elever? Jag som projektledare ställde några öppna frågor som lärarna besvarade individuellt och sedan fick rangordna. I sammanställningen finns en sammanfattad rangordning av det vi tycker är viktigast. Hur har undervisningen utvecklats, tror du? Ökad tilltro till arbete utanför läroboken. Mycket mer struktur, eleverna vet bättre vad som ska läras och varför. LPP ger tydlighet och bra exempel på aktiviteter. Ökad medvetenhet om mål och betygskrav. Praktiska moment och aktiviteter fullföljs eller följs upp bättre nu. Ökad medvetenhet om det egna lärarbeteendet. Mer samstämmig undervisning, mer variation. Vad behöver vi fortsätta utveckla, tror du? Hur vi kan förbättra måluppfyllelsen och hur vi får fler elever att nå längre. Mer samarbete och gemensam planering. Helhetssyn ger en proffsigare undervisning och skapar trovärdighet gentemot eleverna. Hur vi får elever med fallenhet för ämnet att utvecklas mer. Bli bättre på att hitta digitala resurser, t ex appar för undervisningen. Uppdatera LPP:er systematiskt, uppföljning och elevutvärdering ska göras. Naturlig variation i undervisningen, framställa ännu fler lådor och aktiviteter. Hur vi möter elever som saknar grunderna när de kommer till oss. Fler lektionsbesök och filmningar. matematiksatsningen 2009 2012 Nämnaren nr 2 2013 67

Hur påverkar studerandet och filmandet elevers inställning, tror du? Obetydligt. Jag tror att de uppskattar det. De ser att vi anstränger oss för att göra undervisningen bättre. Eleverna ser att det inte bara är de som utvärderar sitt arbete. Att vi alla måste tänka efter hur vi jobbar och hur vi kan bli bättre. Hur påverkas ni elever, tror ni, av lärarbesök och filmning? Det var kul, det var något nytt. En del blir nog mer koncentrerade och jobbar bättre, andra ska titta in i kameran hela tiden. Jag blev lite nervös, jag tycker inte om att vara på film. Man blir duktigare som elev, jobbar bättre. Läraren blir också duktigare och anstränger sig mer. Läraren ser ju vad som behöver förbättras och kanske vilka som jobbar bra och vilka som inte gör det. När det kom in en extralärare kunde man få mer hjälp, annars tror jag inte någon bryr sig om den. Redovisning I vår redovisning till Skolverket lyfte vi fram följande punkter: Projektet har gett oss fantastiska möjligheter att tillsammans i ämnet sitta ner och tänka och planera klart utan att tvingas avsluta halvvägs för att rusa till lektion. Det är viktigt att involvera berörda skolledare så mycket det någonsin går! NCM har gett oss uppslag och har varit ett värdefullt bollplank. Vi upplever att det kommande Matematiklyftet ligger väl i linje med det arbete vi redan är i gång med. Litteratur & länkar Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achivement. London: Routledge. Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Skolinspektionen: Stockholm. Skolverket (2012). Tid för matematik. Erfarenheter från Matematiksatsningen 2009 2011. Skolverket: Stockholm. Skolverket (2009). IUP-processen Arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Skolverket: Stockholm. www.matematik.borgholm.se www.matematik.borgholm.se/dokument/matematik2011.pdf (enkät) 68 Nämnaren nr 2 2013 matematiksatsningen 2009 2012