Kvalitetsberättelse Vård- och omsorgsnämnden 2016 Kvalitetsberättelse 1
Innehållsförteckning Inledning... 3 Målstyrning... 4 Processer och rutiner... 6 Samverkan... 7 Systematiskt förbättringsarbete... 8 Riskbedömningar... 8 Egenkontroller... 9 Avvikelser... 14 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet... 18 Verksamhetsuppföljningar... 19 Tillsyn av IVO och revision... 19 Samlad analys och utvecklingsområden... 20 Kvalitetsberättelse 2
Inledning Vård- och omsorgsnämnden i Bjuvs kommun är politiskt ansvarig för kommunens äldreomsorg samt handikapp- och psykiatriomsorg. Det är verksamhetsområden med stora krav på rättssäkerhet och omfattande lagstiftning som t.ex. Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Enligt föreskriften och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Ett steg i arbetet med att utveckla och implementera ett systematiskt kvalitetsarbete påbörjades delvis redan 2013. Då Vård- och omsorgsnämnden fattade beslut om att använda en styroch ledningsmodell baserat på uppdragsbeskrivningar. Syftet var att skapa struktur som bidrar till delaktighet, tydlighet och förståelse bland så väl politiken som hos medarbetarna. I maj 2015 fastställde Vård- och omsorgsnämnden uppbyggnaden av sitt kvalitetsledningssystem enligt gällande föreskrift. Kvalitetsberättelse Nästa steg i arbetet med att uppfylla föreskriften om systematiskt kvalitetsarbete, är att verksamheten från och med 2016 och årligen kommer att presentera en sammanhållen kvalitetsberättelse som beskriver vad som skett inom kvalitetsarbetet under det gånga året. Sedan flera år tillbaka upprättas och redovisas för nämnden en Patientsäkerhetsberättelse utifrån lagkraven i Hälso- och sjukvårdslagen. Då kvalitetsberättelsen skrivs för första gången kommer innehåll och upplägg att utvärderas noga. I dagsläget skrivs redovisningar så som årsredovisning och verksamhetsberättelser, vilket innebär en risk i att information kan komma att upprepas på flera håll. Under 2017 kommer förvaltningen att se över de olika rapporterna och dess innehåll för att förbättra och kvalitetssäkra återrapporteringen av verksamhetens arbete och resultat. Syftet Syftet med kvalitetsberättelsen är att för ansvarig nämnd, ge en bild av hur förvaltningen arbetat med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna, vilka åtgärder som vidtagits för att säkra kvaliteten och vilka resultat som uppnåtts. Vad är kvalitet? I föreskriften SOSFS 2011:9 finns en definition av begreppet kvalitet, och kan ses som en ram som ska fyllas med det innehåll som definieras i andra lagar och föreskrifter eller beslut som gäller för verksamheten. Kvalitet enligt SOSFS 2011.9-2 kap. 1 Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Vård- och omsorgsförvaltningen har genom fokusgrupper frågat kommuninvånare vad kvalitet är för dem. Deras åsikter har tillsammans med kommunens gemensamma värdegrund kommit att sammanfattas enligt följande definition: Kvalitetsberättelse 3
Målstyrning Vård- och omsorgsnämndens mål för 2016 baserades på kommunfullmäktigemål som i sin tur var kopplade till kommunens vision 2020. Nämndmål tillsammans med styrande lagstiftning utgör grunden för förvaltningens formulerade uppdrag till verksamheterna. Nämndmål och dess måluppfyllelse presenteras för nämnden och kommunfullmäktige via förvaltningens årsredovisning. Den röda tråden för målstyrning Under 2016 har kommunen på ett övergripande plan kommit en bra bit med utvecklingen och uppbyggnaden av målstyrningen för kommunen. Målstyrningen bygger på visionen och kommunfullmäktigemål. Utvecklingen har inneburit en tydligare riktning för nämnden/förvaltningen i sitt arbete. En viktig faktor för ökad utvecklingen och tydligheten har varit användandet av ITverktyget Stratsys. Stratsys ger stöd i arbetet med att planera, följa upp och analysera verksamheterna på ett sätt som varit tungrott och svårhanterligt tidigare. Alla chefer inom förvaltningen har 2016 fått behörighet och utbildning i Stratsys för att kunna följa upp och redovisa sina verksamhets resultat. Förvaltningen har under hösten 2016 även påbörjat implementeringen av förvaltningens kvalitetsledningssystem i Stratsys. Syftet är att skapa ökad tydlighet och förståelse kring alla krav som ställs på verksamheterna utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete. Målet är att förvaltningen ska bli bättre på att systematiskt identifiera förbättringsområden och på så vis utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna. Under 2017 kommer verksamheterna att introduceras i denna del. Ny vision I november 2016 fattade kommunen beslut om en nya vision, Vision 2030 med tillhörande kommunfullmäktigemål. Vård- och omsorgsnämnden har utifrån den nya visionen fastställt nämndmål med indikatorer och målvärden för 2017. Kvalitetsberättelse 4
Kvalitetsberättelse 5
Processer och rutiner På uppdrag av internrevisionen kom företaget Esolution under våren 2016 att göra en genomlysning av hemtjänst och LSS processen från ansökan till verkställande. I det stora hela visade granskningen att de finns välfungerande rutiner. Granskningsresultatet har presenterats för Vård- och omsorgsnämnden. 2016 har varit ett år som haft brister vad gäller det systematiska uppföljningsarbetet. Orsaken till det är framförallt att f.d förvaltningschef och verksamhetschef för handikapp- och psykiatriomsorgen under våren lämnade sina uppdrag. Förvaltningsledningen blev ej helt intakt förrän december 2016. Vidare var kvalitetscontrollern föräldraledig t.o.m juni och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har bara arbetat 50 % för kommunen. Detta har gjort att det inte varit hanterbart att bedriva ett fullgott utvecklings- och förbättringsarbete på ett övergripande plan. Övergripande revideringarna under 2016: rutin för genomförandeplan med anledning av att den numera skrivs direkt in i Procapita. avvikelserutinen med anledning av att omvårdnadspersonalen dokumenterar direkt i Procapita, men rutinen kommer att fortsätta att revideras under 2017 Identifierade förbättringsområden Förvaltningen ser att det finns goda förutsättningar att 2017 få igång ett väl fungerande system för att systematiskt följa upp och revidera verksamheternas viktigaste processer och rutiner. Kvalitetsberättelse 6
Samverkan Förvaltningen arbetar utifrån olika former av samverkan och informationsöverföring för att tillgodose den enskildes behov och för att säkra hög patientsäkerhet, en god kvalitet i mötet och utförandet av beslutade vård- och omsorgsinsatser. Samverkan med den enskilde Genomförandeplaner - i samråd med den enskilde eller dess företrädare beskrivs det i genomförandeplanen hur den enskilde vill att utförandet av beslutade insatser ska genomföras. Under 2016 har genomförandeplanen lagts in i Procapita istället för i pappersform. Digitaliseringen gör planen mer lättillgänglig och enklare att uppdatera vid behov, dock minst var 6:e månad. Kontaktman - varje enskild med insatser inom äldreomsorgen har rätt till en kontaktman. Kontaktmannen har huvudansvaret för att det finns en planering/genomförandeplan för hur den enskildes hjälp och stöd ska utföras och är den person som den enskilde och dess närstående i första hand vänder sig till med frågor. Syftet är att skapa trygghet, kontinuitet och delaktighet för den enskilde. Resultat 2016 Från Socialstyrelsen enkätundersökningen "Vad tycker äldre om äldreomsorgen?" Bjuv hemtjänst Riket Skåne län Upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. 87 % 87 % 84 % Bjuv säbo Riket Skåne län Upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. 88 % 80 % 79 % Kvalitetsberättelse 7
Systematiskt förbättringsarbete Riskbedömningar Verksamhetsövergripande Inför 2016 gjorde förvaltningens ledningsgrupp riskbedömning av risker som kan inträffa i verksamheten. Detta görs utifrån en konsekvens- och sannolikhetsmatris. Identifierade riskområden ligger till grund för nämndens internkontroll. Två områden valdes ut där man såg att det fanns risk att verksamheten brister vilket kan drabba våra vårdtagare/ deltagare och patienter. Smittspridningshantering Nyckelhantering Resultatet av internkontrollen 2016 redovisas separat till Vård- och omsorgsnämnden. Enhetsnivå Enhetschefen ansvarar för att löpande analysera riskerna på sin enhet. Utifrån resultatet av riskanalysen ska ansvarig chef vidta åtgärder för att säkra kvaliteten. Idag finns det inte någon tydlig rutin för hanteringen av dokumenterade riskbedömningar. Dock görs det kontinuerliga riskbedömning i det dagliga arbetet som vägleder verksamheten till ett beslut. Dessa vardagliga riskbedömningar är bra, men det viktiga är att enhetscheferna gör en dokumenterad riskbedömning i de fall där risker uppdagas som är av större dignitet och som inte kan anses vara löpande arbete. Individnivå Medarbetare i verksamheterna gör riskbedömningar på individnivå varje gång man träffar en ny vårdtagare/deltagare/patient. Den bedömningen ligger till grund för planeringen och utförandet av insatser, detta dokumenteras i den enskildes genomförandeplan/vårdplan. I det systematiska förbättringsarbetet med avvikelsehantering ska verksamheterna göra riskbedömningar på individnivå vid en identifierad kvalitetsbrist. Allvarlighetsgraden på händelsen avgör nivån på åtgärder och utredningen. Vid hög allvarlighet som inneburit ett missförhållande eller risk för missförhållande rapporteras och utreds händelsen utifrån Lex Sarah. Generellt sätt är antalet avvikelser och Lex Sarah utredningar få inom förvaltningen. Utifrån det finns det risk för att avvikelser och missförhållande missas eller inte rapporteras. Identifierade förbättringsområden Utifrån 2016 års dokumenterade arbete med riskbedömningar syns följande: Det finns ett förbättringsbehov av genomförandet och hanteringen av verksamhetsövergripande riskbedömningar. Kunskapen kring tillämpningen av riskbedömningar utifrån allvarliga händelsen i verksamheten bör utvecklas och förbättras bland chefer och medarbetare för att kvalitetssäkra verksamheterna. Kvalitetsberättelse 8
Egenkontroller Egenkontroll innebär systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Den förvaltningsövergripande egenkontrollen vars uppföljning och analys baseras på resultat från: Nationella enkätundersökningar - Vad de äldre tycker om äldreomsorgen, Äldreguiden, Öppna jämförelser. Egna lokala enkätundersökningar, fokusgrupper, anhörigundersökningar Tillsyn av IVO och revision Dokumentationsgranskning Rättssäkerhet - loggkontroll, handläggningstider etc Kommunen kvalitet i korthet (KKIK) Medarbetarenkäter Analys av avvikelser, synpunkter och klagomål Utvalda egenkontroller 2016 Följande egenkontroller ska följs upp av verksamheterna löpande under året. Logguppföljning Syftet med regelbundna logguppföljningar är att förvaltningen ska säkerställa ett gott integritetsskydd genom att säkerställa att ingen haft åtkomst till patientuppgifter utan nödvändighet för arbetet. Målet med loggkontroller är att avhålla personal från att läsa patientuppgifter som de inte behöver i sitt arbete samt upprätthålla förtroendet för verksamheternas hantering av Kvalitetsberättelse 9
patientuppgifter i alla typer av patientdata. Loggranskningen genomförs av ansvarig chef under en vecka vid två tillfällen per år. Ansvarig chef lämnar sin verksamhets genomförda granskningsprotokoll till diariet för arkivering i december varje år. För 2016 har endast tre verksamheter Solhemmet, Varagården och hemtjänsten Billesholm/Ekeby redovisat och lämnat in sitt resultat, ingen verksamhet ha identifierat någon misstanke om obehörig läsning. KRAFT uppföljning Vård- och omsorgsförvaltningen har beslutat att följa upp och kvalitetssäkra i vilken omfattning den enskilde upplever att verksamheterna bedrivas med god kvalitet baserat på värdegrunden KRAFT: Kompetens - Personalen är kompetent/professionell och förstå hur du vill ha det Respekt - Personalen bemöter mig på ett vänligt och hänsynsfullt sätt Ansvar - Personalen tar ansvar för att du får den hjälp du behöver och har fått rätt till Flexibilitet - Personalen lyssnar på dina önskemål/behov så att du känner dig delaktig Tillgänglighet - Personalen är lätt att få kontakt med för att få hjälp Det är inte alla verksamheter som genomfört uppföljningen, som innebär att enhetschefen samtalar med den enskilde som svarar på de fem KRAFT frågorna och värdera i vilken omfattning de instämmer med påstående på skalan 1-10 Medelvärdet för hur verksamheten anses leva upp till värdegrunden KRAFT 2016 blev: 7,2 av max 10. Målvärdet var 8. Personalkontinuiteten i hemtjänsten Om många olika personer kommer in i hemmet för att utföra insatsen finns det risk att kvaliteten blir lidande. Det kan bli svårt för den enskilde att lära känna personalen och tröttsamt att gång på gång förklara vad som ska göras och hur. Det är därför viktigt att inte alltför många olika personer hjälper den enskilde i hemmet. Hemtjänsten i Bjuvs kommun har de senaste åren arbetat för att förbättra personalkontinuiteten genom bl.a. att dela upp hemtjänstområdena till mindre geografiska områden. Detta arbete har gett resultat som också står sig i jämförelse med Skåne län som hade ett medelvärde på 15, siffra för riket finns ej publicerat. Personalkontinuitet hemtjänsten - Antal olika personal under 14 dagar 2012 2013 2014 2015 2016 Antal hemtjänsttagare 68 86 77 78 81 Medelvärde 15 13 16 15 13 Median 15 12 13 14 12 Identifierade förbättringsområden Brist i att följsamhet av rutin att genomföra loggkontroll under bestämda perioder och avsaknad av inrapportering till diariet. Brist i att inte alla verksamheterna genomfört intervjuer för KRAFT-uppföljning. Kvalitetsberättelse 10
Nationella undersökningar Vad tycker äldre om äldreomsorgen 2016? Syftet med Socialstyrelsens nationella enkätundersökning för äldreomsorgen är att kartlägga de äldres uppfattning om sin vård och omsorg. Resultaten är överlag mycket bra. Nedan presenteras de fem frågor där andelen positiva svar varit högst för hemtjänsten respektive särskilt boende. Hemtjänsten Förtroendet för hemtjänsten är överlag mycket högt och verksamheterna får fokusera på att bibehålla så höga resultat. Ser vi till de fem frågorna inom hemtjänsten där andelen positiva svar varit lägst. Handlar i stort om delaktighet och inflytande kring sin hemtjänst. Kvalitetsberättelse 11
Särskilt boende Även för särskilt boende är kommuninvånaren väldigt nöjd och anger högt förtroende för personalen vad gäller viktiga aspekter så som bemötande och trygghet. De fem frågorna där andelen positiva svar varit lägst inom särskilt boende, handlar främst om utomhusmiljön och möjligheten att komma ut. Identifierade förbättringsområden Titta på särskilt boendes utemiljöer och hur aktiviteter erbjuds för att komma ut och andra aktiviteter som kan minska känslan av ensamhet. Inom hemtjänsten kan fler kommuninvånare erbjudas social samvaro på träffpunkter i kommunen och bättre information/delaktighet kring sina insatser. Kvalitetsberättelse 12
Lokala undersökningar Inom handikapp- och psykiatriomsorgen görs en egen enkätundersökning varje år. Enkäten skickas ut till alla med insats inom verksamheten. Resultat saknas för vissa verksamheter pga för få aktuella personer med insatsen eller för får inkomna svar. 2016 års resultat Målvärdet för verksamheterna har under åren varit att nå medelvärdet 4,0. I tidigare mätningar har många verksamheter haft ett medelvärde som legat en bra bit över 4,0 och målet har därmed varit att bibehålla respektive höga medelvärde. I 2016 års mätning når samtliga verksamheter nått målvärdet 4,0. Handikapp- och psykiatriomsorgen visar på mycket höga resultat inom i stort sett samtliga områden. Dock kan vi se att resultatet för delaktighet är något svagare och därmed det tydliga området som verksamheterna bör analys och vidta åtgärder för att höja kvaliteten och den enskildes upplevelse av delaktighet. Kvalitetsberättelse 13
Avvikelser Alla anställda, vikarier och praktikanter inom Vård- och omsorgsförvaltningen är enligt föreskriften SOSFS 2011:9 skyldiga att uppmärksamma, ta emot och rapportera avvikelser i forma av synpunkter, klagomål, observerade fel och brister, missförhållanden och vårdskada som innebär en risk för vårdtagarens säkerhet. Hösten 2016 gjordes en revision av PwC, resultatet redovisas under "Verksamhetsuppföljningar - Tillsyn av IVO och revision". Synpunkter och klagomål Under året har det kommit in totalt 51 synpunkter och klagomål. Synpunktshanteringen är välfungerande process inom förvaltningen, alla synpunkter besvaras inom korrekt svarstid och med återkoppling till diariet. Synpunkter och klagomål som kommer är mycket varierande men har handlar bland annat om mat, utemiljö och beröm för trevligt bemötande av personalen inom förvaltningen. Avvikelser SoL/LSS Definitionen av en avvikelse enligt SoL och LSS är att när det inträffade avviker från god kvalitet och god ordning genom avsteg från fastställda rutiner, genomförandeplaner, vårdplaner eller andra överenskommelser. Genom att följa upp och utvärdera kvaliteten i det arbete som bedrivs både utifrån kvalitet och kvantitet kan vi får en uppfattning av vilken mån det bedrivs ett systematiskt avvikelsehantering och därmed arbetar i enlighet med gällande lagstiftning och fastställda rutiner för förvaltningen. Antalet avvikelser 2016 har det rapporterats 125 avvikelser, 2015 rapporterades 108 avvikelser. Det har alltså skett viss ökning, vilket är att bedöma som en positiv utveckling. Dock är det inte så många om vi slår ut antalet avvikelser på antalet enheter. Dessutom finns det flera enheter som inte registrerat en enda avvikelse under hela året. Kvalitetsberättelse 14
Typen av avvikelser Tittar vi på vilken typ av avvikelse som rapporterades är det 37 avvikelser pga "brist i utförandet av insats" och 24 avvikelser är pga "utebliven insats". 26 avvikelser har rapporterats under kategorin övrigt. Vid granskning handlar dessa avvikelser om: plånbok saknas (där vårdtagare har eget ansvar), låst till medicinskåpet ej lås, säng upphissad, ej fått kvällsmat, personalbrist, ej öppnat porttelefon ej fått leverans. Kvalitetsberättelse 15
Dokumentation av avvikelsehanteringen granskningen Granskningen av dokumentation inom SoL och LSS avvikelser gjordes för första gången 2016. Granskningen görs utifrån en av förvaltningen framtagen mall med frågeställningar som ställs vid genomgången av en avvikelsehantering. De två frågor som studeras särskilt är följande: Dessa två frågor bedöms särskilt viktiga med anledning av att målet med systematisk avvikelsehantering är att identifiera och analysera bakomliggande orsaker till avvikelsen, för att komma fram till relevanta åtgärder som leder till förbättring. På så sätt kan vi förebygga att liknande händelser inträffar i framtiden Kvalitetsberättelse 16
Identifierade förbättringsområden I uppföljningen och granskningen av i vilken mån det bedrivs en systematisk avvikelsehantering, kan det konstateras en viss utveckling och förbättring jämfört med tidigare års antal registrerade avvikelser. Dock finns det brister och utvecklingsbehov för att det ska kunna anses bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete genom avvikelsehanteringen, främst utifrån: att resultatet av antalet avvikelser bör det tolkas som en brist i avvikelserapporteringen/ hanteringen, då det torde vara fler antal rapporterade avvikelser. i dokumentationsgranskningen syns en variation över antalet godkända granskningar, men överlag visar det på stort förbättringsbehov för att kunna säga att utredningen kring avvikelsehanteringen bedrivs med god kvalitet i syfte att bedriva förbättringsarbete. Lex Sarah Respektive enhetschef är skyldig att när en person påbörjar en anställning, ett uppdrag, en praktikperiod eller liknande, ska denne informeras om att hon/han har en skyldighet att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Informationen om rapporteringsskyldigheten ska även ges för samtliga anställda både muntligt och skriftligt minst en gång per år. Under året är det 5 verksamheter som inte haft information och genomgång om skyldigheten att rapportera missförhållanden/ risk för missförhållanden. Resterande 10 verksamheter har uppfyllt skyldigheten. Rapporterade Lex Sarah Totalt har det rapporterats 6 Lex Sarah händelser under året: 2 rapporter kring läkemedelssvinn - polisanmälningar har gjorts och man har köpt in nya medicinskåp med loggningsfunktion. 3 rapporter pga misstanke om stöld av pengar där den enskilde själv har ansvar för sin ekonomi och nyckel till värdeskåp. Svårt att utred enligt Lex Sarah då det inte är verksamheten ansvar för hanteringen. 1 rapport pga av kommunikationsbrist mellan medarbetare, anhöriga och sjukhuset. Brist i följsamhet av rutinen för id-märkning i kontakten med sjukhuset. Identifierade förbättringsområden Stor brist i följsamhet av rutinen gällande verksamhetens skyldighet att informera och gå igenom alla anställdas skyldighet kring Lex Sarah. Kvalitetsberättelse 17
Personalens medverkan i kvalitetsarbetet All personal inom Vård- och omsorgsförvaltningen omfattas av kompetenskrav. Att personalen har rätt kompetens är en förutsättning för att de ska kunna medverka i kvalitetsarbetet och ge en god vård och omsorg. Utan rätt kompetens har personalen inte förutsättningar att fullgöra sina skyldigheter och åtagande utifrån lagstiftningen och tilldelat uppdrag. Den som ansvarar för personal inom förvaltningen måste planera för personalförsörjning och kompetensutveckling för att verksamheten ska kunna utvecklas och bedrivs med god kvalitet. Hållbart medarbetar engagemang (HME) är ett sätt att utvärdera organisationen och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Resultatet för förvaltningen 2016 är 81 av 100. Kommunen som helhet hade HME 79. Under året har förvaltningen påbörjat en översyn av introduktionen av nyanställda för att säkra upp en bra introduktion. Alla medarbetare har haft medarbetarsamtal som bygger på uppföljning av personalens följsamhet av uppdraget och värdegrundsprofilen. Alla verksamheter har regelbundna APT- träffar/verksamhetsmöten där aktuella kvalitetsfrågor tas upp. Kvalitetsberättelse 18
Verksamhetsuppföljningar Tillsyn av IVO och revision De förtroendevalda revisorerna i Bjuvs kommun gav PwC i uppdrag att genomföra en granskning av om vård- och omsorgsnämnden har ett fungerande system för att identifiera och komma tillrätta med brister/ avvikelser i den egna verksamheten och att förhindra att liknande avvikelser upprepas. Granskningen har genomförts under perioden september november 2016 genom intervjuer och dokumentgranskning. I revisionsrapporten bedömer PwC att vård och omsorgsnämnden i många delar har ett fungerande system för att identifiera och komma tillrätta med brister/ avvikelser i den egna verksamheten. Granskningen visar att på både arbetssätt och exempel på där avvikelser används för att förbättra verksamheten och förhindra att liknande avvikelser upprepas. Revisionen har dock identifierat utvecklingsområden som de menar att nämnden bör ta fasta på. Framförallt lyfts följande delar fram som utvecklings- och förbättringsområden: Det är angeläget att ledningssystemet är implementerat i verksamheten. Och de rekommenderar att nämnden fortsatt följer implementeringsarbetet. Avvikelserapporteringen i verksamheten har ökat vilket är positivt. Man noterar dock att det fortfarande finns ett mörkertal för avvikelser och PwC bedömer framförallt att antalet avvikelser enligt SoL borde vara fler. Och man bedömer att en tydligare definition med exempel på tillämpning skulle leda till en större förståelse hos personalen och en bättre fungerande process för avvikelsehantering inom området. Vidare rekommenderas nämnden att komplettera delårs- och årsrapport med uppgift om avvikelserapportering. Kvalitetsberättelse 19
Samlad analys och utvecklingsområden I en vardag med många krav och yttre faktorer som påverkar verksamhetens dagliga och arbete, har det systematiska kvalitetsarbetet allt mer kommit att mogna och sakteligen vunnit förståelse inom förvaltningen. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är ett gediget och komplext arbete som kräver delaktighet, tid och tålamod för implementeringen. I det stora hela bedöms vård- och omsorgsnämndens verksamheter utföra ett gott arbete med uppskattad personal som anses utföra insatser med god kvalitet. I uppföljningen av det systematiska förbättringsarbetet finns det en del att utveckla. Förvaltningen ser att det finns goda förutsättningar att 2017 få igång ett väl fungerande arbete för att systematiskt följa upp och revidera verksamheternas viktigaste processer och rutiner. Utifrån 2016 års uppföljning av verksamheterna kommer 2017 att innebära fortsatt implementering av kvalitetsledningssystemet med prioriteringar av förbättringar inom följande områden: Avvikelsehanteringen - genom kompetensutveckling kring rapporteringen och dokumentation med fokus på att identifiera bakomliggande orsaker till avvikelser och arbeta med relevanta förbättringsåtgärder. Dokumentation SoL/LSS - dokumentationsombuden i verksamheterna kommer att samlas i grupp för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Samtidigt kommer de att starta upp arbetet med att genomföra dokumentationsgranskningar av framförallt genomförandeplanerna. Lex Sarah - se över introduktionen och kunskapen kring Lex Sarah i verksamheterna. Riskbedömningar - utveckla arbetssättet med uppföljning av riskbedömningar ute i verksamheterna. Revidera rutiner och riktlinjer - planera för vilka riktlinjer och processer som behöver revideras/kartläggas. Årshjul - via årshjul kan förvaltningen bygga ett system för egenkontroller som även hjälper verksamheterna att komma ihåg vad och hur saker ska följas upp och rapporteras, så som loggkontroller, KRAFT uppföljning etc. Återrapportering och uppföljning - förvaltningen ska se över vilka rapporter som ska skrivas och hur och när de ska redovisas för verksamheter och nämnd. Kvalitetsberättelse 20