Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Resvaneundersökningen Resvaneundersökningen, RVU har genomförts i samverkan mellan Göteborgs Stad Trafikkontoret, Vägverket och Västtrafik. Det är en undersökning som bygger på ett statistiskt representativt urval av cirka 19 000 personer i åldern 13 till 84 år i Göteborgsregionen. Av dessa svarade cirka 12 000 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 65 procent. Materialet omfattar 29 000 vardagsresor som gjordes hösten och började eller slutade i Göteborgsregionen. I RVU ingår också helgresor, men de redovisas inte i denna rapport. Yrkesmässig trafik ingår inte i undersökningen. Resultaten i RVU jämförs med den resvaneundersökning som gjordes i Göteborgsregionen 1989, RVU 1989. Båda resvaneundersökningarna gjordes efter en lång ekonomisk uppgång och är ur samhällsekonomisk synvinkel i princip jämförbara. Däremot skiljer sig undersökningsmetoderna: I RVU 1989 blev undersökningspersonerna uppringda och intervjuade. I RVU skickades ett frågeformulär, en resdagbok, till de utvalda personerna där de redogjorde för hur de rest en viss, förutbestämd dag. Göteborgsregionen och omgivningen RVU1989 omfattade de tretton kommunerna: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Orust Lilla Edet Stenungsund Tjörn Öckerö Kungälv Ale Lerum Göteborg Partille Mölndal Kungsbacka Härryda Alingsås Mark Vårgårda RVU omfattar sexton kommuner: utöver de ovan nämnda ingår Mark, Lilla Edet och Vårgårda. När vi jämför RVU med RVU1989 jämför vi data för samma områden. När vi anger Göteborgsregionen menar vi de sexton kommunerna nämnda ovan. Göteborgs omgivning, eller bara omgivningen, omfattar dessa sexton kommuner exklusive Göteborg. De redovisade resultaten gäller åldersgruppen 13 84 år om inget annat sägs. Vad är en resa? En resa i det här sammanhanget är en förflyttning som görs för att uträtta ett ärende. Det kan vara att ta bussen till skolan, gå till lunchrestaurangen, cykla till en kompis eller att skjutsa barnen till träningen. Om man uträttar två ärenden på en resa, t ex först lämna barn på dagis och sedan fortsätter till jobbet, räknas det som två resor. Hur definieras resenärerna? En person använder vanligtvis en kombination av färdmedel för sin resa. i RVU är resenärerna indelade efter huvudfärdsätt. Kollektivresenären har buss, tåg, båt eller spårvagn i sin kombination av färdmedel, kategorin bilist har inte buss eller spårvagn i sin kombination. Cyklisten kan, utöver att cykla, även gå och fotgängaren använder inga andra färdmedel. Median- eller medelvärde? I redovisningen använder vi oftast måttet medelvärde men ibland anger vi i stället medianvärdet. Vad är det för skillnad mellan medelvärde och medianvärde? Medelvärdet är summan av alla värden delat med antalet värden. Medianvärdet är det värde som ligger i mitten när alla värden sorteras storleksmässigt. Medianvärdet minskar effekterna av extrema värden. Mer information I denna rapport redovisar vi ett urval av resultaten i RVU. Ytterligare resultat kommer att läggas upp på www.trafikkontoret.goteborg.se/ Vill du ställa frågor om RVU sänd ett mejl med RVU i ärenderaden till trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se 2 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN

Behovet av att resa Samhället måste kunna erbjuda medborgarna möjlighet att förflytta sig på ett effektivt, säkert och hållbart sätt. Kunskap om invånarnas resvanor är en viktig pusselbit för att kunna planera trafik- och ressystem som motsvarar människans olika behov av att resa idag och i framtiden. Politiker och planerare i Göteborgsregionen är överens om att andelen kollektivresor måste öka kraftigare än bilresorna eftersom bilen, även om den ger frihet för användaren, inverkar negativt på miljön och kräver stora investeringar i infrastrukturen. För att kunna säga något om framtiden behöver vi också titta bakåt. Resultaten av rvu jämförs därför med den resvaneundersökning som gjordes för femton år sedan, rvu 1989. På ytan kan det se ut som om mycket är sig likt. Men när man tränger in i statistiken och analyserar resvanorna för till exempel män och kvinnor, unga och medelålders eller Göteborg och omgivningen kan vi spåra trender och tendenser till ett förändrat resande. Vissa resultat i rvu går stick i stäv med rådande uppfattningar medan andra resultat bekräftar det vi redan vet. Genom att också jämföra resandet med befolkningsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen får vi underlag till att uttala oss om framtiden. Välkommen till en spännande resa. Varje vardag gör invånarna i Göteborgsregionen 2,1 miljoner resor. RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN

BEFOLKNINGSSTRUKTUREN BEFOLKNINGSPYRAMID FÖR GÖTEBORG 1989 OCH 80 år 60 år 40 år 20 år MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR 1989 FIGUR 1 GÖTEBORGS BEFOLKNING FÖRYNGRAS Befolkningspyramiden för Göteborg speglar en bild av ett arbets- och utbildningscentrum som drar till sig unga människor för studier och arbete. Befolkningen mellan 20 40 har ökat mest relativt resten av pyramiden. Andelen barn och pensionärer är ganska små jämfört med många andra kommuner i Göteborgsregionen. Går vi ner på stadsdelsnivå får vi befolkningsstrukturer som kan skilja sig mycket från Göteborg som helhet. Källa: Statistiska Centralbyrån. BEFOLKNINGSPYRAMID FÖR KUNGSBACKA 1989 OCH FIGUR 2 80 år MÄN KVINNOR 1989 60 år 40 år 20 år MÄN KVINNOR GRUPPEN UNGA VUXNA MINSKAR I KUNGSBACKA Kungsbackas befolkningspyramid visar ett mönster som är typiskt för Göteborgs omgivning: äldre och barnfamiljer ökar medan gruppen 20 30 minskar mycket i jämförelse med övriga grupper. Källa: Statistiska Centralbyrån. BEFOLKNINGSPYRAMID FÖR ALINGSÅS 1989 OCH FIGUR 3 MÄN 1989 KVINNOR 80 år 60 år 40 år 20 år MÄN KVINNOR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGEN ÖKAR SIN ANDEL I ALINGSÅS Befolkningspyramiden för Alingsås visar en struktur som är typisk för de kommuner i Göteborgsregionen som ligger lite längre bort från Göteborg. Såväl barn som vuxna i åldern 20 30 minskar mycket i jämförelse med andra åldersgrupper. Källa: Statistiska Centralbyrån. 4 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN

Vi blir allt fler Under perioden 1989 ökade Sveriges befolkning med sex procent och befolkningen i Göteborgsregionen med 13 procent. Vid sidan av befolkningsutvecklingen är befolkningsstrukturen, graden av sysselsättning samt samhällsekonomin viktiga bakgrundsuppgifter när man ska analysera trafikutvecklingen. Invånarna reser inte oftare idag än för femton år sedan. Skillnaden är att vi är fler som reser och att vi bosätter oss allt längre bort från våra arbetsplatser som finns koncentrerade till Göteborg. Biltrafiken ökade i proportion till befolkningen mellan 1989 och. De viktigaste faktorerna som påverkar och förklarar biltrafikutvecklingen är bostadsetableringen och ekonomin. När man jämför trafikutvecklingen med dessa variabler ser man att de följs åt. Under perioden har infrastrukturen inte byggts ut nämnvärt. BEFOLKNING, ANTAL SYSSELSATTA, PENSIONÄRER OCH STUDERANDE I GÖTEBORG OCH I OMGIVNINGEN 1989 OCH Befolkning 1989 ±% Göteborg 433 000 485 000 +12% Omgivningen 396 000 454 000 +14% Sysselsatta Göteborg 220 000 234 000 +6% Omgivningen 180 000 175 000 3% Pensionärer Göteborg 71 000 75 000 +6% Omgivningen 36 000 80 000 +122% Studerande Göteborg 62 000 73 000 +18% Omgivningen 50 000 44 000 12% Källa: RVU 1989 och. TABELL 1 Göteborgarna har blivit yngre Under perioden 1989 till ökade befolkningen i Göteborg med tolv procent (53 000 invånare). Men ökningen är inte jämnt fördelad över alla åldrar. Befolkningen över 50 år ökade med endast fyra procent, medan gruppen under 50 år ökade med 15 procent. Sysselsättningen ökade med sex procent och antalet studerande ökade med 18 procent. Kungsbacka som står för den största befolkningstillväxten i Göteborgsregionen under perioden, drygt 30 procent, har en helt annan ålderssammansättning. Andelen unga vuxna (20 30 år) har minskat markant medan andelen barnfamiljer samt 40-talister har ökat. En förklaring kan vara att unga vuxna inte kan bo kvar i Kungsbacka när de flyttar hemifrån på grund av brist på lämpliga bostäder eller att man lämnar kommunen för att studera på annan ort. TRE TYPER AV FÖRÄNDRINGAR I BEFOLKNINGSSTRUKTUREN 1. Befolkningen föryngras Göteborg: gruppen 20 35 år ökade med 17 procent medan gruppen 50 84 år ökade med 4 procent. Stora skillnader mellan Göteborgs stadsdelar. 2. Andelen unga vuxna minskar Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Stenungsund, Ale, Lerum, Partille, Öckerö. Andelen barnfamiljer och andelen pensionärer ökar, medan gruppen 20 30 minskar. Detta mönster återfinns även i Göteborgs stadsdelar Askim, Älvsborg, Torslanda och Kärra-Rödbo. 4. Befolkningen föråldras Alingsås, Lilla Edet, Mark, Orust, Tjörn, Vårgårda. Nästan bara de över 50 ökar sin andel. Såväl barn under 12 som vuxna under 50 minskar sin andel med undantag för Vårgårda där båda grupperna ökade något. TABELL 2 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN 5

RESANDETS UTVECKLING TRAFIKUTVECKLINGENS SAMSPEL MED EKONOMI, SYSSELSÄTTNING OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING 1989 FIGUR 4 40 30 20 10 Index Långsiktigt ökar biltrafiken i takt med befolkningsutvecklingen och antalet bilresor per person är detsamma som för femton år sedan. Båda resvaneundersökningarna gjordes efter en lång ekonomisk uppgång och är därför i princip jämförbara. Index med 1989 som basår. Källa: Statistiska Centralbyrån och RVU 1989 och. Befolkning Göteborgsregionen Sveriges ekonomi, BNP Trafikutveckling Göteborg Kollektivtrafikutveckling Sysselsättning Göteborg 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Sysselsättning Västra Götaland -10 6 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN

Reser vi mer? Genom att jämföra resvaneundersökningar kan vi se hur resmönster och resvanor förändras över tiden men vi kan också dra slutsatser om hur man reser utifrån parametrar som kön, ålder, resans längd eller syftet med resan. En vanlig vardag gör 83 procent av Göteborgsregionens invånare en eller flera resor. Samtidigt är det sjutton procent av alla invånare som inte gör någon resa alls, kanske för att man är sjuk, arbetar deltid eller helt enkelt inte haft något ärende att uträtta. Om man räknar bort dem som inte reser gör invånaren i Göteborgsregionen i snitt 3,3 resor per vardag. Det är ungefär samma siffra som 1989, då den var 3,4. När man befinner sig mitt i livet gör man många resor; dagliga arbetsresor, inköpsresor och barn som ska skjutsas till förskola och fritidsaktiviteter. Gruppen 30 till 50 år gör således flest resor. I rvu ser vi att bilisten gör 3,6 bilresor per dag, medan kollektivresenären gör 2,5 kollektivresor per dag. Vi kan också konstatera att män fortfarande gör fler bilresor än kvinnor, men att obalansen minskar: kvinnorna har ökat sin andel av bilresorna och männen har ökat sin andel av kollektivresorna under perioden 1989. ANTAL RESOR PER RESENÄR OCH VARDAG Totalt 13 19 år 20 29 år 30 49 år 50 64 år 65 84 år 3,0 2,9 3,3 3,2 3,2 3,6 Män och kvinnor gör lika många resor. Åldersgruppen 30 49 reser mest. Siffrorna avser dem som rest i Göteborgsregionen men siffrorna är likartade för Göteborg eller för omgivningen. 1989 var antalet resor per invånare 3,4 (framräknat med en annan metod jämfört med ). Källa: RVU. RESOR PER DAG PER RESENÄR OCH FÄRDMEDEL GÖTEBORGSREGIONEN, FIGUR 5 FIGUR 6 Resandet ökar i takt med befolkningen Biltrafiken till Göteborg har ökat med femton procent sedan 1989. Antalet delresor med kollektivtrafiken har också ökat med femton procent sedan 1989. Befolkningsökningen i Göteborgsregionen 1989 är tretton procent. Långsiktigt följer trafikutvecklingen befolkningsutvecklingen. På kort sikt avviker resandet från trenden med ± tio procent, i huvudsak beroende på grad av sysselsättning och ekonomisk aktivitet. Bilist Kollektivresenär Cyklist Fotgängare 2,5 Under en dag åker bilisten mer bil än kollektivresenären åker kollektivt. Källa: RVU. 2,9 3,6 3,7 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN 7

MARKNADSANDELAR OCH MEDELRESLÄNGD BILRESOR FÖRDELADE PÅ KÖN, OCH 1989 FIGUR 7 1989 KV 28% MÄN 72% MÄN 65% Göteborg KVINNOR 35% 1989 KVINNOR 40% MÄN 60% MÄN 56% Omgivningen KVINNOR 44% Jämställdheten i biltrafiken ökar. Källa: RVU 1989 och. KOLLEKTIVRESOR FÖRDELADE PÅ KÖN, OCH 1989 FIGUR 8 1989 KVINNOR 65% MÄN 35% MÄN 41% Göteborg KVINNOR 59% 1989 KVINNOR 58% MÄN 42% MÄN 41% Omgivningen KVINNOR 59% Jämställdheten i kollektivtrafiken ökar också. Källa: RVU 1989 och. MEDELRESLÄNGD I GÖTEBORG OCH I OMGIVNINGEN 1989 OCH TABELL 3 1989 BILRESOR Göteborg 8,0 9,6 Omgivningen 9,5 12,9 KOLLKTIVRESOR Göteborg 6,8 8,4 Omgivningen 12,7 17,9 ALLA RESOR Göteborg 5,8 7,7 Omgivningen 7,9 11,4 Källa: RVU 1989 och RVU. 8 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN

MARKNADSANDELAR OCH MEDELRESLÄNGD I Göteborg har kollektivtrafiken ökat sin marknadsandel från 24 till 26 procent jämfört med 1989 troligen en konsekvens av att stadens befolkning föryngrats. Bilens marknadsandel har minskat från 55 till 50 procent. Variationen mellan stadsdelarna är stor. Bilanvändningen varierar från 66 procent i Sydväst till 38 procent i Centrum. Kollektivtrafiken har den högsta andelen i Nordost med 35 procent och den lägsta i Sydväst, 17 procent. Cykel och till fots är störst i Centrum, där till fots har nästan lika hög andel som kollektivresan. Sett över tiden har cykelresan ökat mest i Centrum och kollektivtrafiken mest i Nordost. I omgivningen är de olika färdsättens marknadsandelar nästan helt oförändrade sedan 1989. Där ser man dessutom helt andra siffror än i Göteborg: I omgivningen väljer man bilen för 70 procent av alla resor och kollektivtrafiken för tio procent av resorna. Ställer vi kollektivtrafiken mot bilen och jämför enbart resor med bil och kollektivtrafik har bilen tappat mark till kollektivtrafiken: I Göteborg minskade bilens marknadsandel med fyra procentenheter medan kollektivresan ökade med fyra procentenheter. Tittar vi på marknadsandelarna för olika färdsätt på kommunnivå har Partille den högsta siffran för kollektivtrafiken, 17 procent. I Kungsbacka, som är den största kommunen i omgivningen, har bilen en marknadsandel på 75 procent och kollektivresan nio procent. FÄRDSÄTTENS MARKNADSANDELAR I GÖTEBORG, OCH 1989, VARDAGAR Bil Cykel Kollektivt Till fots 50% 9% 26% 15% 1989 55% 7% 24% 14% I Göteborg har bilens marknadsandel minskat med 5 procentenheter jämfört med 1989. Variationen mellan stadsdelarna är stor. Källa: RVU 1989 och. FÄRDSÄTTENS MARKNADSANDELAR I DELAR AV GÖTEBORG, VARDAGAR * Bil Cykel Kollektivt Till fots Nordost 49% 4% 35% 12% Hisingen 59% 6% 24% 10% Centrum 38% 13% 26% 22% Sydväst 66% 8% 17% 7% *Exklusive övriga färdmedel som MC, moped, båt etc. Hisingen Centrum Nordost TABELL 4 TABELL 5 Resorna har blivit längre Vi gör alltså inte fler resor per person idag jämfört med för femton år sedan men resans medellängd har blivit märkbart längre. 1989 var bilresan i Göteborg i genomsnitt åtta kilometer. är den närmare tio kilometer. Den stora ökningen skedde hos invånarna i omgivningen. Medelreslängden för deras bilresor är idag tretton kilometer. 1989 var den 9,5 kilometer. Göteborgarnas kollektivresor var i genomsnitt sju kilometer 1989. är de drygt åtta kilometer. I omgivningen har kollektivresornas medellängd ökat från 13 till 18 kilometer. Mäns resor är något längre än kvinnors. Sydväst Göteborg indelat i fyra delar. Källa: RVU. Källa: RVU. FÄRDSÄTTENS MARKNADSANDELAR I KOMMUNER MED FLER ÄN 70 000 RESENÄRER, VARDAGAR * Bil Cykel Kollektivt Till fots Alingsås 70% 12% 9% 9% Göteborg 50% 9% 26% 14% Kungsbacka 75% 6% 9% 7% Kungälv 69% 9% 10% 10% Mölndal 68% 9% 11% 10% Partille 65% 5% 17% 12% *Exklusive övriga färdmedel som MC, moped, båt etc. TABELL 6 Källa: RVU. RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN 9

RESLÄNGD OCH RESTIDER RESOR AV OLIKA LÄNGD FÖRDELADE PÅ FÄRDMEDEL, GÖTEBORG FIGUR 9 Moped 1% Kollektivt 26% Till fots 14% Bil 50% Till fots 31% Bil 36% Till fots 41% Bil 32% Cykel 9% ALLA RESOR Moped 1% Kollektivt Cykel 13% 19% KORTARE ÄN 5 KM Moped 1% Kollektivt 13% KORTARE ÄN 3 KM Cykel 13% Hälften av alla resor i Göteborg görs med bil. Ju kortare resan är desto mer ökar andelen till fots. Källa: RVU. MEDIANVÄRDET FÖR RESOR KORTARE ÄN 30 KM FÖR OLIKA FÄRDSÄTT. GÖTEBORGSREGIONEN FIGUR 10 RESTIDSKVOT MORGON MAXTIMME GÖTEBORG 2004 FIGUR 11 30 km 25 km 20 km 15 km 10 km Bil Kollektivresor Cykel Till fots Torslanda Biskopsgården 1,5 Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo 1,7 Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön 1,6 5 km 0 km 10 20 30 40 50 60 70 80 90 I Göteborgsregionen är hälften av alla resor kortare än sex km. 50 procent av bilresorna och 50 procent av kollektivresorna är kortare än 8 km. 50 procent av cykelresorna är kortare än 2,5 km och 50 procent av förflyttningarna till fots är kortare än en dryg kilometer. När man använder medianvärdet minskar effekten av ett fåtal mycket långa resor. Källa: RVU. % Älvsborg Frölunda Tynnered Styrsö 1,6 Majorna Högsbo 1,6 Lundby Linnéstaden Centrum Askim 1,5 Örgryte Härlanda 1,5 Restidskvoter från olika delar av Göteborg till centrala Göteborg. I samtliga exempel tar det minst 1,5 gånger så lång tid att resa med kollektivtrafiken som att köra bil. Källa: Trafikkontorets restidskvotsberäkningar hösten 2004. 10 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN

RESLÄNGD OCH RESTIDER För långa resor gäller bilen De flesta resor är kortare än sex kilometer och hälften av dessa resor görs med bil. Medianlängden för en kollektivresa med buss eller spårvagn för dem som bor i Göteborg är åtta kilometer. För bilresor är medianlängden strax över åtta kilometer och för cykelresor under tre kilometer. Andelen bilresor ökar med resavståndet; för resor längre än femton kilometer görs 81 procent i omgivningen med bil och sjutton procent med kollektivtrafiken. Vid korta resor ökar andelen till fots Nästan hälften av alla resor med start eller mål i Göteborg är kortare än fem kilometer. I jämförelse med alla resor minskar andelen bilresor vid resor under tre kilometer från 50 till 32 procent och andelen resor till fots och med cykel ökar så att de tillsammans står för över hälften av förflyttningarna. Vid resor under tre kilometer är resor till fots det vanligaste färdsättet, 41 procent. För resor under tre kilometer är andelen resor med cykel tretton procent. Inkluderas resor upp till fem kilometer ligger andelen cykelresor fortfarande på tretton procent. För en liten grupp är det bilen som gäller även när resan är riktigt kort: Av resor i Göteborg som är kortare än en kilometer görs fjorton procent med bil. Stora skillnader i restid mellan färdsätten Att åka bil går snabbare än att åka kollektivt för de flesta distanser. En resa på 20 kilometer tar 29 minuter för bilisten och 53 minuter för kollektivresenären, när man inkluderar gångtid, väntetid, tid för parkering etc. Det ger en restidskvot på 1,8 (53 genom 29). På sträckor som trafikeras med pendeltåg har bilen dock svårare att tidsmässigt konkurrera med kollektivtrafiken. Medelvärdet för restiden i Göteborg ligger på nitton minuter. Den som reser kollektivt lägger i genomsnitt 30 minuter på resan medan den som kör bil reser i femton minuter. För omgivningen är medelvärdet för restiden med kollektivtrafiken 40 minuter. MEDIANVÄRDEN FÖR RESTID VARDAGAR I GÖTEBORG Totalt Bil Kollektivt Cykel Till fots Källa: RVU. 10 min 15 min 19 min 15 min 30 min MEDIANVÄRDEN FÖR RESTID VARDAGAR I OMGIVNINGEN Totalt Bil Kollektivt Cykel Till fots Källa: RVU. 10 min 10 min 15 min 15 min 40 min EXEMPEL PÅ TIDSFÖRDELNING FÖR EN RESA PÅ 20 KILOMETER MED KOLLEKTIVTRAFIKEN OCH MED BIL, GÖTEBORGSREGIONEN Med kollektivtrafiken Med bil Gångtid 8 min 2 min Väntetid 6 min Åktid 21 min 13 min Bytestid 7 min Åktid 7 min Parkeringstid 5 min Gångtid 4 min 9 min Totalt 53 min 29 min Källa: Trafikkontorets restidskvotsberäkningar hösten 2004. FIGUR 12 FIGUR 13 TABELL 7 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN 11

ARBETSRESAN ARBETSPENDLING FRÅN OMGIVNINGEN MED MÅL I GÖTEBORG. MARKNADSANDELAR 1989 OCH FIGUR 14 ARBETSPENDLING FRÅN GÖTEBORG MED MÅL I GÖTEBORG. MARKNADSANDELAR 1989 OCH FIGUR 15 Kollektivt 16% Kollektivt 17% Till fots 10% Cykel 8% Övrigt 1% Till fots 9% Cykel 13% Övrigt 1% 1989 Bil 84% Bil 83% Kollektivt 28% 1989 Bil 53% Kollektivt 27% Bil 50% Både bilresor och kollektivresor från omgivningen med mål i Göteborg ökar i antal men marknadsandelarna är i stort sett oförändrade. Andelarna för övriga färdmedel är försumbara. Källa: RVU 1989 och. Arbetspendlingen med bil från Göteborg med mål i Göteborg har minskat med 3 procentenheter. Cykel är det enda färdmedel som ökat sin marknadsandel jämfört med 1989. Källa: RVU 1989 och. ÄRENDEFÖRDELNING (EXKLUSIVE RESOR TILL BOSTADEN) FÖR OLIKA FÄRDMEDEL, GÖTEBORGSREGIONEN Tjänsteärende 11% Skola 2% Arbete Service 4% 34% Rekreation 16% Inköp 16% BIL Hämta/ lämna 16% Skola 26% Serviceärende 5% Rekreation 23% Tjänsteärende 2% KOLLEKTIVRESA Arbete 29% Hämta/ lämna 3% Serviceärende 3% Rekreation 20% Inköp 13% CYKEL Kollektivtrafiken och cykel används för resor till arbete, skola och rekreation, bilen för resor till arbete, rekreation och inköp. Även hämta/lämna-resorna görs företrädesvis med bil. En tredjedel av alla resor, oavsett färdmedel, går till bostaden. Här är dessa resor inte medräknade. Källa: RVU. Arbete 37% Hämta/ lämna 6% 12 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN Inköp 11% Skola 19% Tjänsteärende 1% FIGUR 16

Arbetsresan En tredjedel av alla resor har arbetet som mål. Det färdmedel man väljer för dagens första resa påverkar valet av färdmedel resten av dagen eftersom arbetsresan oftast kombineras med andra ärenden. I Göteborgsregionen görs 64 procent av alla arbetsresor med bil. I nio av tio bilar som går till arbetet sitter föraren ensam i bilen. Tittar vi på alla resor är föraren ensam i sju av tio bilar. Mätt i antal ökar arbetsresorna både med bil och med kollektivtrafik, även om kollektivresorna ökar lite snabbare. Marknadsandelarna för bil och kollektivtrafik från omgivningen till Göteborg är dock i stort sett oförändrade när man jämför 1989 och. I Göteborg ökade cykel sin marknadsandel med fem procentenheter vilket till viss del kan förklaras av att det var ovanligt gynnsamt cykelväder vid mätningstillfället. ANDEL RESOR AV ARBETSPENDLINGEN MED MÅL I GÖTEBORG SOM GÖRS MED BIL OCH MED KOLLEKTIVTRAFIK* MED BIL Kungsbacka 88 % Härryda 85 % Lerum 83 % Öckerö 81 % Ale 79 % Kungälv 79 % Mölndal 74 % Partille 63 % Alingsås 62 % *Övriga resor görs med cykel eller till fots. Källa: RVU. MED KOLLEKTIVTRAFIK Alingsås 38 % Partille 30 % Ale 21 % Kungälv 19 % Lerum 15 % Härryda 14 % Mölndal 14 % Öckerö 13% Kungsbacka 9 % TABELL 8 Hälften av arbetsresorna går till fyra stadsdelar Cirka 28 procent av alla arbetsresor från Göteborgsregionen till Göteborg har sdn Centrum som mål. Sdn Centrum, Torslanda, Lundby och Linnéstaden utgör mål för mer än hälften av alla resor. Arbetet främsta skälet att resa Vilket färdmedel resenären väljer beror på ålder samt i vilken fas i livet man befinner sig i, men också på syftet med resan och hur lång den är. Bilen används mest när man ska åka till jobbet, uträtta ett tjänsteärende eller handla, medan kollektivtrafiken är det självklara valet för att ta sig till skolan. Oavsett färdmedel är arbetsresan det främsta skälet att resa. Av cykelresorna går 37 procent till arbetet och av bilresorna 34 procent. Motsvarande siffra för kollektivresorna är 29 procent. Resor till skola och utbildning görs till största delen med kollektivtrafiken eller med cykel. ARBETSRESOR FRÅN GÖTEBORG OCH OMGIVNINGEN TILL OLIKA DELAR AV GÖTEBORG MED BIL OCH KOLLEKTIVTRAFIK KL 06 09 Till SDN SDN SDN SDN Centrum Linné Lundby Torslanda Med bil 20 100 7 200 10 200 18 100 Kollektivt 16 100 4 600 4 900 1 400 Totalt 36 200 11 800 15 100 19 500 Källa: RVU. TABELL 9 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN 13

ÄRENDE OCH SAMHÄLLSTRENDER ANDEL I OLIKA ÅLDERSGRUPPER SOM MOTIONERAR PÅ FRITIDEN, RIKET 1988 2002 100 % FIGUR 18 16 24 90 80 25 54 55 64 65 74 75 84 70 60 1988/89 1990/91 1996/97 1999 2002 Äldre har ökat sin motion medan gruppen 16 24, från att ha legat i topp, motionerar mindre än åldrarna 65 74 år. Källa: Statistiska Centralbyrån. MATERIELLA TILLGÅNGAR. ANDEL HUSHÅLL I SVERIGE MED OLIKA RESURSER, 1989. % 90 Bil 80 70 60 Semesterresa FIGUR 17 ÄRENDE VID KORTA RESOR (<5 KM) MED BIL. MÄN OCH KVINNOR 30 49 ÅR, GÖTEBORG MÄN Tjänsteärende 13% Skola 3% Service 5% Arbete 29% FIGUR 19 50 40 30 Fritidshus Dator Internet 20 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 Andelen hushåll med bil och fritidshus har legat relativt konstant de senaste femton åren, medan hemdator och tillgång till internet har ökat stort. Källa: Statistiska Centralbyrån. KVINNOR Rekreation 18% Rekreation 22% Inköp 16% Service 5% Skola 4% Inköp 18% Tjänsteärende 3% Hämta/ lämna 17% Arbete 23% Hämta/ lämna 26% I relation till övriga bilresor gör män fler arbets- och tjänsteresor än kvinnor. Jämfört med övriga bilresor gör kvinnor fler hämta/lämna - resor än män. En tredjedel av alla resor, oavsett färdmedel, går till bostaden. Här är dessa resor inte medräknade. Källa: RVU. 14 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN

Samhällstrender Med internet reser yngre mindre Rekreation är ett viktigt skäl att förflytta sig. I figur 18 ser vi att alla åldersgrupper motionerar mer på fritiden utom åldersgruppen 16 24 som 2002 motionerade mindre än gruppen 65 74. Trenden anger att 85 procent av befolkningen kommer att motionera på fritiden i framtiden. Enligt RVU har gruppen under 25 år minskat antalet resor för rekreation med 24 procent jämfört med 1989. En teori är att tillgången till internet gör att unga människor umgås mer och mer hemifrån utan att behöva förflytta sig fysiskt. Den teorin styrks av hur hushållens tillgång till dator och internet har utvecklats. Äldre ökar sin andel av hämta/lämna-resor Män har högre andel arbets- och tjänsteresor än kvinnor. Kvinnor i åldersgruppen 25 29 har högre andel hämta/lämna-resor än män, medan för 50+ är det männen som har den större andelen hämta/ lämna. Totalt sett har gruppen 50+ ökat antalet hämta/lämna-resor med 67 procent. I Göteborg har antalet 50+ inte ökat i samma takt som befolkningen men antalet hämta/lämna-resor gjorda av gruppen 50+ har ändå ökat med 64 procent. MINSKNING AV ANTALET REKREATIONSRESOR I ÅLDERSGRUPPEN YNGRE ÄN 30 ÅR. JÄMFÖRT MED 1989. Yngre än 30 år Differens 1989/ Omgivningen 21% Göteborg 32% Totalt 24% Trots att antalet invånare under 30 år har ökat mer än andra åldersgrupper från 1989 till har antalet rekreationsresor minskat i åldersgruppen. Källa: RVU 1989 och. ÖKNING AV ANTALET HÄMTA/LÄMNA-RESOR I ÅLDERSGRUPPEN 50 ÅR OCH ÄLDRE. JÄMFÖRT MED 1989. 50 år och äldre Differens 1989/ Omgivningen 70% Göteborg 64% Totalt 67% Totalt sett har gruppen 50+ ökat antalet hämta/lämnaresor med 75 procent trots att åldersgruppen inte har ökat markant. TABELL 10 TABELL 11 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN 15

ARBETSPENDLING OCH BILINNEHAV ARBETSRESOR FRÅN OMGIVNINGEN TILL GÖTEBORG,, KL 06 09 5 200 1 600 1 500 500 FIGUR 20 Antal bilar Antal kollektivresenärer 600 130 7 400 4 000 4 500 700 4 300 5 00 8 400 1 800 Arbetsresan mellan kl 06 09 från omgivningen till Göteborg. Antal bilar och antal kollektivresenärer. I varje bil sitter det i genomsnitt 1,1 personer. ANTAL BILAR PER HUSHÅLL. GÖTEBORGSREGIONEN 1989 OCH FIGUR 21 Mer än en bil 18% Mer än en bil 24% En bil 54% En bil 53% Ingen bil 28 % Ingen bil 23 % 1989 har 77 procent av hushållen i Göteborgsregionen bil jämfört med 72 procent 1989. Hushåll utan bil köpte sin första bil i ungefär samma omfattning som hushåll med en bil köpte sin andra bil. Källa: RVU 1989 och 16 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN

Resenärerna BILISTEN: Flerbilshushållen ökar 77 procent av hushållen i Göteborgsregionen har bil. Motsvarande siffra var 72 procent 1989. Samtidigt ökade andelen hushåll som har mer än en bil från arton procent 1989 till 24 procent. Bakomliggande orsaker kan vara att hushållsekonomin förbättrats, att ungdomar väntar med att flytta hemifrån och att allt fler, särskilt bland kvinnorna, har jobb, egen ekonomi och körkort. Antalet körkort i hela Göteborgsregionen har jämfört med 1989 ökat mer än befolkningen i körkortsålder. Tydligast märks skillnaden i Göteborg där antalet körkortsinnehavare ökade med tjugo procent medan befolkningen över arton år ökade med tio procent. Den största förändringen ser vi hos kvinnor över 50. I åldern 18 29 år har däremot andelen med körkort minskat något både bland män och bland kvinnor jämfört med 1989. Antalet körkort i denna åldersgrupp har dock ökat. Kvinnornas bilresor ökar Ännu så länge är det männen som gör de flesta bilresorna, men kvinnornas andel ökar. I Göteborg har kvinnornas bilresor ökat i takt med befolkningsökningen. I omgivningen ökade kvinnornas bilresor fyra gånger mer än männens i antal. KOLLEKTIVRESENÄREN: Fler män i kollektivtrafiken Antalet kollektivresenärer har ökat i takt med befolkningsökningen de senaste femton åren. Göteborgaren gör idag cirka 290 000 kollektivresor varje dag en ökning med fjorton procent jämfört med 1989. I Göteborg ökar andelen kollektivresenärer som är män i jämförelse med kvinnorna. 1989 gjordes 36 procent av kollektivresorna av män och idag är det 41 procent. Även i omgivningen gjorde männen 41 procent av kollektivresorna, vilket är samma andel som 1989. RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN ANDEL AV BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGS- REGIONEN I ÅLDERN 18 84 MED KÖRKORT OCH 1989 KVINNOR 18 29 30 49 50 84 Totalt 52% 85% 74% 72% 1989 55% 85% 52% 65% MÄN 18 29 30 49 50 84 Totalt 58% 93% 93% 83% 1989 64% 95% 87% 84% 1989 hade 74 procent av befolkningen i Göteborgsregionen i åldern 18 84 körkort, var siffran 78 procent. Andel med körkort i åldern 18 29 har minskat och mer bland män än bland kvinnor. I Göteborg minskade andelen män med körkort i åldern 18 29 från 69 till 60 procent. Motsvarande siffra för kvinnorna var 56/53. Åldersgruppen 50 84 i Göteborgsregionen har ökat sin körkortsandel, kvinnor med hela 22 procentenheter. Källa: RVU 1989 och. ANTAL MED KÖRKORT I GÖTEBORGSREGIONEN OCH 1989 KVINNOR 18 29 30 49 50 84 Totalt 49 000 105 800 103 300 258 100 1989 49 400 96 900 58 400 204 600 MÄN 18 29 30 49 50 84 Totalt 57 500 119 400 120 700 297 700 1989 54 700 103 300 94 500 252 500 1989 hade 457 100 personer körkort i Göteborgsregionen, jämfört med 555 800 personer. Det är en ökning med drygt 20 procent. Källa: RVU 1989 och. 17 TABELL 12 TABELL 13

RESENÄRERNA CYKELTRAFIKENS MEDELVECKOVARIATION I FYRA FASTA MÄTPUNKTER 2006. KÄLLA: TRAFIKKONTORET. Index 200 FIGUR 22 FIGUR 22 150 100 50 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Jan Febr Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Vecka

RESENÄRERNA Skolresorna ökar mest Nästan hälften av alla skolresor i Göteborgsregionen görs med kollektivtrafiken. Antalet skolresor med kollektivtrafiken i Göteborgsregionen med mål i Göteborg har ökat med 15 000 resor eller 60 procent jämfört med 1989. Klockan 06 09 är antalet skolresor med kollektivtrafiken i Göteborgsregionen med mål i Göteborg nästan lika många som antalet arbetsresor (7 000). Under perioden 1989 infördes fria skolresor med skolkort i Göteborg för elever i grund- och gymnasieskola samtidigt som skolverket införde möjligheten för eleverna att välja fritt bland friskolorna, oavsett om de ligger inom kommunen eller inte. Detta kan förklara en del av ökningen av antalet skolresor med kollektivtrafiken samt den större geografiska spridningen. ANTAL KOLLEKTIVRESOR TILL SKOLA OCH ARBETE MELLAN KL 06 09, Till skola Till arbetet Totalt I Göteborg 26 000 33 000 70 000 I omgivningen 16 000 9 000 25 000 ANTAL KOLLEKTIVRESOR TILL SKOLAN MED MÅL I GÖTEBORG, 1989 OCH 1989 Inom Göteborg 20 000 33 000 Från omgivningen 5 000 7 000 ANTAL KOLLEKTIVRESOR MELLAN KL 06 09 MED MÅL I GÖTEBORG, TABELL 14 CYKLISTEN: Cykelturen går oftast till jobbet 1989 var det cirka 26 000 personer i Göteborgsregionen som cyklade till arbetet. var det 35 000, varav 12 000 angav att de vanligtvis inte cyklar till arbetet. Det motsvarar två gånger fler flexibla pendlare än 1989. En förklaring kan vara det gynnsammare vädret hösten jämfört med vid intervjutillfällena 1989. När vi justerat för detta räknar vi med att cykelpendlingen till arbetet ökat med tolv procent under perioden. Det är intressant att väderleken kan påverka cykelpendlingen med nästan 50 procent av antalet resor. Cirka 60 procent av cykelresorna till arbetet görs av göteborgare. Dessutom görs det cirka 20 000 cykelresor i Göteborgsregionen till skolor och lärosäten. Drygt hälften av dessa görs av göteborgare. Cykelresor är relativt korta; 80 procent är under fem kilometer. Vardagar är det resorna till och från arbetsplatsen som dominerar. Även denna utveckling kan förklaras med att Göteborgs befolkning föryngrats. 80 procent av cykelresorna görs av personer som är under 50 år; 40 procent är under 30 år. Andelen kvinnor som cyklar är något större än andelen män, men utvecklingen går mot lika stora andelar. För femton år sedan gjordes 57 procent av cykelresorna av kvinnor och 43 procent av män. Idag ser vi att fördelningen mellan kvinnor och män blir allt mer lika (53/47). I Göteborg finns de flitigaste cyklisterna i de centrala stadsdelarna Majorna, Linnéstaden och Centrum. Till skola Till arbetet Totalt Från Göteborg 23 000 27 000 58 000 Från omgivningen 7 000 7 000 14 000 Källa: RVU 1989 och. CYKELRESOR PER ÄRENDE, 1989 OCH 1989 Till arbetet Göteborg 13 900 22 200 Omgivningen 12 200 12 700 Till skola/utbildning Göteborg 5 700 10 100 Omgivningen 7 900 8 300 Inköp Göteborg 7 000 6 600 Omgivningen 6 900 6 600 Rekreation Göteborg 13 300 10 700 Omgivningen 10 000 8 600 1989 var andelen som cyklade till arbetet men som angav att de brukar åka på annat sätt 29 procent. var motsvarande andel 40 procent. Källa: RVU 1989 och. TABELL 15 RESVANOR I GÖTEBORGSREGIONEN 19

Befolkningen i Göteborgsregionen reser inte oftare idag än för femton år sedan. Då som nu gör befolkningen drygt tre resor per person och vardag. Men vi är fler som reser och vi bosätter oss allt längre bort från våra arbetsplatser som finns koncentrerade till Göteborg. Vilket färdmedel resenären väljer beror på ålder och var i livet man befinner sig. Sedan 1989 har Göteborgs befolkning föryngrats. Detta påverkar resmönstren. Antalet körkort i befolkningen har ökat men andelen med körkort i åldern 18 29 har minskat. Bilanvändningen varierar stort i Göteborgsregionen och ligger på femtio procent i Göteborg och sjuttio procent i omgivningen. Kollektivtrafikens andel av alla resor varierar också mycket, från tjugosex procent i Göteborg till tio procent i omgivningen. Trafiken blir allt mer jämställd: kvinnorna tar marknadsandelar från männen när det gäller bilresor och männen från kvinnorna i kollektivtrafiken. Detta och mycket mer erfar vi när vi jämför resvaneundersökningarna från 1989 och. PRODUKTION APPELLERA/L BULUKIN MAJ 2007. FOTO STINA OLSSON, THOMAS HARRYSSON, PETER SVENSON MFL. TRYCK TYPOPRINT GÖTEBORG.