Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Transkript

1 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2012

2 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2012 Här presenteras den sjätte generationen av Välfärdsbilder i Göteborgsregionen som publicerades första gången Nästan tio procent av Sveriges befolkning bor i Göteborgsregionen, GR. GR är en storstadsregion och består av tretton kommuner. Den största är Göteborg som är uppdelad i 10 stadsdelar. I den här rapporten jämförs och presenteras offentlig statistik inom välfärdsområdet för samtliga kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen som totalt 23 individuella områden (13 kommuner och 10 stadsdelar). Välfärdsbilderna ska ses som ett tillskott till övrigt regionalt planeringsunderlag. Syftet är att över tid kunna följa välfärdsutvecklingen i GR-området men även kontinuerligt lyfta fram och beskriva nya trender som kan ha effekter på välfärden. Sammanställningen bygger uteslutande på offentlig statistik. Arbetet har bestått i att från olika källor bearbeta relevanta uppgifter för att få ett jämförbart underlag som omfattar såväl kommuner som stadsdelar inom GR. För samtliga variabler kan kommuner och stadsdelar jämföras med varandra, med Göteborgsregionen som helhet och rikssnittet. Rapportens innehåll och utseende har utvecklats genom åren. Tekniken har förbättrats och statistik och information är tillgängligt på ett helt annat sätt idag än vad det var för femton år sedan, när de första rapporterna med Välfärdsbilder sammanställdes. Via internet erbjuder Statistiska centralbyrån, SCB, och många andra offentliga organisationer och myndigheter idag mängder av information och statistik i databaser vilket har öppnat dörrarna för jämförelser som dessa Välfärdsbilder. För femton år sedan låg svårigheten i att få tillgång till information, det var ofta kostsamt att beställa och svårt att finna relevanta variabler. Svårigheten idag är inte tillgängligheten på information utan snarare i att särskilja informationen och definiera den. Begrepp och synsätt inom välfärdsområdet utvecklas också ständigt. En förändring har skett i årets rapport är den nya stadsdelsorganisation som trädde i kraft den första januari, då de tidigare 20 stadsdelsnämnderna blev 10. Göteborg består nu av tio mer jämnstora stadsdelar som får en mindre spridning avseende antalet invånare, med befolkningsmängd mellan och Till följd av den nya indelningen sker en viss utjämning mellan stadsdelsnämnderna avseende vissa socioekonomiska indikatorer, såsom medelinkomst och utbildningsnivå. I denna rapport presenteras statistik enligt de nya stadsdelarna. För att jämförelser ska kunna göras bakåt i tiden presenteras även statistik från tidigare år efter den nya stadsdelsorganisationen. Detta innebär att stadsdelarna inte hade dagens indelning vid insamling av statistiken och omberäkningar har därför gjorts. De nya stadsdelarna är: Norra Hisingen tidigare Backa, Kärra-Rödbo och Tuve-Säve Angered tidigare Gunnared och Lärjedalen Östra Göteborg tidigare Bergsjön och Kortedala Västra Hisingen tidigare Biskopsgården och Torslanda Lundby Majorna-Linné tidigare Linnéstaden och Majorna Centrum Örgryte-Härlanda Västra Göteborg tidigare Södra Skärgården, Tynnered och Älvsborg Askim-Frölunda-Högsbo Rapportens tre delar 1. Den första delen består av bilder och tabeller över sju huvudvariabler: Arbetslöshet Försörjningsstöd Medelinkomst Ohälsa Utbildning Valdeltagande Anmälda Brott Dessutom finns en kompletterande variabel befolkningens åldersfördelning som inte är en välfärdsindikator i sig, men ger en ökad kunskap vid jämförelser mellan kommuner/stadsdelar. Siffrorna från rapporten 2007 finns med i tabellerna för jämförelse över tid. För varje huvudvariabel finns en inledande beskrivning om varför den är med som välfärdsindikator samt vilka eventuella förändringar som skett sedan föregående rapport.. För jämförelser längre tillbaka i tiden finns de tidigare rapporterna på GRs hemsida Exakta jämförelser med tidigare år vad gäller stadsdelarna i Göteborg försvåras dock på grund av den nya stadsdelsorganisationen.

3 2. I den andra delen sätts elva delvariabler, från de sju huvudvariablerna, samman för varje kommun/stadsdel in i ett spindeldiagram. Variablerna i spindeldiagrammen jämförs med Göteborgsregionen (som index 100) och visar hur kommunen/stadsdelen förhåller sig till Göteborgsregionen som helhet. Den figur som bildas i varje kommuns/stadsdels diagram kan sedan enkelt jämföras med övriga kommuner/stadsdelar. Likheter och skillnader blir överblickbara. Göteborgsregionen som helhet jämförs också med riket (som index 100). Spindeldiagram från finns också med som jämförelse. 3. I rapportens tredje del jämförs kommunerna/stadsdelarna med varandra utifrån spindeldiagrammen i del två. Diagrammen delas in i fem grupper utifrån vilka kommuner/stadsdelar som liknar varandra mest. Källhänvisningar Statistiska centralbyrån (SCB) Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Göteborgs stad Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Skolverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut Vid varje grafisk bild finns en mer detaljerad källhänvisning för var statistiken är hämtad. Rapporten har arbetats fram av Clara Engstrand på Göteborgsregionens kommunalförbund. För upplysningar om rapportens innehåll eller för beställning och inköp av rapporter kontakta: Clara Engstrand, clara.engstrand@grkom.se, Rapporten finns även att hämta kostnadsfritt på GRs hemsida

4 Hur har vi det i Göteborgsregionen? När Göteborgsregionen jämförs med rikssnittet är resultatet denna gång det mest positiva sedan Välfärdsbilderna först publicerades för 15 år sedan. I årets rapport har Göteborgsregionen bättre värden än riket för liknande variabler som i föregående rapport från Vid jämförelse med rikssnittet ges följande resultat + Göteborgsregionen har i jämförelse med riket: 1. Fler med minst 3 års eftergymnasial utbildning 2. Färre med grundskola/folkskola som högsta utbildningsnivå 3. Färre med ej betyg från grundskolans basämnen (dit räknas matematik, svenska/svenska2 och engelska) 4. Lägre ohälsotal 5. Lägre ohälsotal för unga 6. Lägre andel ungdomar i registrerad arbetslöshet och i arbetsmarknadspolitiska program 7. Lägre andel av befolkningen i registrerad arbetslöshet och i arbetsmarknadspolitiska program 8. Högre medelinkomst Göteborgsregionen har i jämförelse med riket: 1. Fler anmälda brott per 1000 invånare 2. Högre försörjningsstöd i kronor per invånare 3. Högre andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd = Göteborgsregionen har i jämförelse med riket: 1. Samma nivå på valdeltagande. Utvecklingen över femton år Vid en återblick i tidigare rapporter med Välfärdsbilder så kan man se att utvecklingen över tid har varit positiv för Göteborgsregionen, vid jämförelse med riket, och det kan sammanfattas enligt följande: Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Göteborgsregionen hade bättre värden än riket för variablerna: 1. Sociala transfereringars andel av den disponibla inkomsten 2. Medelinkomst 3. Utbildningsnivå - Göteborgsregionen hade sämre värden än riket för variablerna: 1. Arbetslöshet 2. Försörjningsstöd 3. Ohälsotal 4. Valdeltagande Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Göteborgsregionen hade bättre värden än riket för variablerna: 1. Medelinkomst 2. Utbildningsnivå Göteborgsregionen hade sämre värden än riket för variablerna: 1. Arbetslöshet 2. Försörjningsstöd 3. Sociala transfereringars andel av den disponibla inkomsten 4. Ohälsotal 5. Valdeltagande 4

5 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Göteborgsregionen hade bättre värden än riket för variablerna: 1. Sociala transfereringars andel av den disponibla inkomsten 2. Utbildningsnivå 3. Ej betyg från grundskolans basämnen (dit räknas matematik, svenska/svenska 2 och engelska) 4. Medelinkomst - Göteborgsregionen hade sämre värden än riket för variablerna: 1. Arbetslöshet 2. Ej tillgänglig för arbetsmarknaden 3. Försörjningsstöd 4. Ohälsotal 5. Anmälda brott 6. Valdeltagande Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Göteborgsregionen hade bättre värden än riket för variablerna: 1. Arbetslöshet 2. Sociala transfereringars andel av den disponibla inkomsten 3. Medelinkomst 4. Ohälsotal 5. Utbildningsnivå - Göteborgsregionen hade sämre värden än riket för variablerna: 1. Ej tillgänglig för arbetsmarknaden 2. Försörjningsstöd 3. Ej betyg från grundskolans basämnen (dit räknas matematik, svenska/svenska 2 och engelska) 4. Anmälda brott 5. Valdeltagande Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Göteborgsregionen hade bättre värden än riket för variablerna: 1. Arbetslöshet 2. Ohälsotal 3. Utbildningsnivå 4. Medelinkomst - Göteborgsregionen hade sämre värden än riket för variablerna: 1. Försörjningsstöd 2. Anmälda brott = Göteborgsregionen har i jämförelse med riket: 1. Samma nivå på valdeltagande. Hur GR har det i genomsnitt ger dock ingen information om de verkliga förhållandena i Göteborgsregionens olika områden. Inom GR finns stora skillnader. Tydligast är dessa skillnader vid jämförelser mellan stadsdelarna inom Göteborg. Det är oftast stadsdelarna som hamnar både högst och lägst i värde för de olika variablerna när kommunerna/stadsdelarna rangordnas i diagrammen, medan kranskommunerna befinner sig, med några undantag, mer i mitten av skalan. 5

6 Arbetslöshet Arbetslöshet mäts på olika sätt, och det kan leda till en viss förvirring kring nivåerna. Arbetsförmedlingen använder en definition och Statistiska Centralbyrån annan. Här redovisas Arbetsförmedlingens definition vilket innebär arbetssökande som är inskrivna på en arbetsförmedling, är utan arbete, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. För att kunna jämföra stadsdelarna med kommunerna används ålderskategorin år. Detta omöjliggör dock korrekta jämförelser med tidigare år då denna åldersgruppering inte använts tidigare. I bild 1 och tabell 1 presenteras andelen öppet arbetslösa av befolkningen som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Göteborgsregionen har jämfört med rikssnittet 0,1 procentenheter färre arbetslösa samt 0,3 procentenhet färre deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tabell 1 : Andel av befolkningen år i registrerad arbetslöshet och i program år. Angivet i procent Arbetslösa I program Ale 2,5 2,4 Alingsås 2,9 2,5 Angered SDF 6,6 5,3 Askim-Frölunda-Högsbo SDF 2,9 2,6 Centrum SDF 2,4 1,6 Göteborg 3,9 2,8 Härryda 1,9 1,6 Kungsbacka 2,2 1,5 Kungälv 1,7 1,3 Lerum 1,7 1,3 Lilla Edet 2,5 3,1 Lundby SDF 3,0 2,7 Majorna-Linné SDF 3,0 2,2 Mölndal 2,5 1,9 Norra Hisingen SDF 2,9 2,8 Partille 2,5 1,9 Stenungsund 2,2 1,4 Tjörn 1,8 1,0 Västra Göteborg SDF 2,1 1,7 Västra Hisingen SDF 3,9 3,1 Öckerö 1,7 1,5 Örgryte-Härlanda SDF 2,4 2,1 Östra Göteborg SDF 6,3 4,1 Göteborgsregionen 3,3 2,5 Riket 3,4 2,8 BILD 1: Andel av befolkningen år i registrerad arbetslöshet och i program år. Källa: Arbetsförmedlingen samt Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad 12% 10% I program Arbetslösa 8% 6% 2,5% 2,8% 4% 2% 3,3% 3,4% 0% 6

7 Tabell 2: Andel ungdomar, år, i registrerad arbetslöshet och i program år Arbetslösa I program Ale 4,2 5,2 Alingsås 4,8 4,4 Angered SDF 7,3 7,3 Askim-Frölunda-Högsbo SDF 2,8 4,1 Centrum SDF 1,9 1,6 Göteborg 4,3 3,9 Härryda 3,0 3,8 Kungsbacka 3,3 3,1 Kungälv 2,8 1,9 Lerum 3,3 2,8 Lilla Edet 3,9 7,0 Lundby SDF 2,8 4,0 Majorna-Linné SDF 3,0 3,3 Mölndal 3,8 3,2 Norra Hisingen SDF 3,5 4,7 Partille 4,1 3,5 Stenungsund 4,1 3,0 Tjörn 3,1 2,2 Västra Göteborg SDF 2,0 3,1 Västra Hisingen SDF 4,4 5,9 Öckerö 3,1 4,2 Örgryte-Härlanda SDF 2,2 3,0 Östra Göteborg SDF 5,9 5,4 Göteborgsregionen 3,8 3,9 Riket 4,1 5,7 I bild och tabell 2 visas andelen ungdomar (18-24 år) i registrerad arbetslöshet och i program enligt arbetsförmedlingens definition. Även när det gäller ungdomsarbetslösheten har Göteborgsregionen ett lägre snitt än riket. I bild 4 redovisas andelen förvärvsarbetande i åldrarna år. Göteborgsregionens snitt är 1 procent högre än rikssnittet vad gäller den totala förvärvsfrekvensen. Bild 4 och tabell 3 illustrerar skillnader mellan könen, där Göteborgsregionen har högre förvärvsfrekvens bland kvinnor jämfört med riket, medan snittet för män är något lägre än rikssnittet, dock endast med 0,4 procentenheter. I alla kommuner/stadsdelar förutom Centrum och Majorna-Linné är förvärvsfrekvensen högre bland män än bland kvinnor. BILD 2: Andel ungdomar, år, i registrerad arbetslöshet och i program år. Källa: Arbetsförmedlingen samt Samhällsanalys och statistik, Göteborg Stad 15% 12% 9% I program Arbetslösa 5,7% 6% 3,9% 3% 3,8 % 4,1% 0% 7

8 BILD 3: Andelen förvärvsarbetande år, 2009 Källa: SCB samt Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad Tabell 3: Förvärvsarbetande år Totalt Män Kvinnor Ale 80,4% 82,6% 78,2% Alingsås 79,7% 81,0% 78,5% Angered SDF 55,0% 58,7% 51,1% Askim-Frölunda-Högsbo SDF 76,3% 77,0% 75,5% Centrum SDF 75,5% 75,2% 75,7% Göteborg 71,0% 71,7% 70,3% Härryda 83,8% 85,2% 82,4% Kungsbacka 84,4% 85,6% 83,1% Kungälv 83,3% 85,4% 81,3% Lerum 84,2% 85,1% 83,4% Lilla Edet 76,2% 80,1% 71,9% Lundby SDF 74,6% 75,2% 73,9% Majorna-Linné SDF 77,5% 77,3% 77,7% Mölndal 80,8% 81,7% 79,9% Norra Hisingen SDF 76,4% 78,1% 74,7% Partille 80,2% 80,7% 79,6% Stenungsund 82,6% 82,6% 80,1% Tjörn 82,6% 84,3% 80,9% Västra Göteborg SDF 80,2% 81,7% 78,8% Västra Hisingen SDF 73,3% 75,1% 71,4% Öckerö 83,1% 84,3% 81,7% Örgryte-Härlanda SDF 79,6% 79,7% 79,6% Östra Göteborg SDF 56,8% 58,4% 55,0% Göteborgsregionen 76,9% 79,2% 75,9% Riket 75,9% 77,3% 74,5% Kungsbacka Härryda Kungälv Öckero Stenungsund Mölndal Partille Västra Göteborg SDF Alingsås Örgryte-Härlanda SDF Majorna-Linné SDF Göteborgsregionen Norra Hisingen SDF Askim-Frölunda-Högsbo SDF Lilla Edet Centrum SDF Lundby SDF Västra Hisingen SDF Göteborg Östra Göteborg SDF Angered SDF 50% 60% 70% 76,9% 80% 90% Lerum Tjörn Ale Riket 76,9% BILD 4: Andelen förvärvsarbetande år, uppdelat på män och kvinnor, för Sorterat efter förvärvsfrekvensen för kvinnor. Källa: SCB samt Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad 100% Män Kvinnor 80% 60% 77,3% 74,5% 79,2% 75,7% 40% 20% 0% 8

9 Försörjningsstöd Jämförelsen av försörjningsstöd görs här mellan åren och. För Göteborgsregionen har andel försörjningsstöd per invånare ökat med 8,3 procent, samtidigt som andelen försörjningsstöd per invånare i riket har minskat med 13,7 procent mellan och. Stora förändringar har skett, både i ökningar och i minskningar i försörjningsstöd per invånare, i GR-områdena. De största ökningarna i kronor finns i Östra Göteborg, Norra Hisingen, Västra Göteborg och Lilla Edet. De tydligaste minskningarna i kronor finns i Lundby, Mölndal och Angered. Procentuellt så har Kungsbacka, Norra Hisingen och Öckerö ökat mest. BILD 5: Försörjningsstöd i kronor per invånare, år. Källa: Socialstyrelsen, SCB och Göteborgs Stad. Askim-Frölunda-Högsbo SDF kr/invånare Angered SDF Östra Göteborg SDF Västra Hisingen SDF Göteborg Lundby SDF Norra Hisingen SDF Lilla Edet Göteborgsregionen Majorna-Linné SDF Västra Göteborg SDF Riket Mölndal Centrum SDF Örgryte-Härlanda SDF Stenungsund Alingsås Lerum Ale Öckerö Kungälv Partille Tjörn Kungsbacka Härryda Tabell 4: Försörjningsstöd per invånare i kr. _Förändring i kr i % Ale ,3 Alingsås ,0 Angered SDF ,8 Askim-Frölunda Högsbo SDF ,5 Centrum SDF ,4 Göteborg ,8 Härryda ,5 Kungsbacka ,6 Kungälv ,1 Lerum ,0 Lilla Edet ,2 Lundby SDF ,4 Majorna-Linné SDF ,9 Mölndal ,4 Norra Hisingen SDF ,7 Partille ,1 Stenungsund ,1 Tjörn ,5 Västra Göteborg SDF ,3 Västra Hisingen SDF ,8 Öckerö ,7 Örgryte-Härlanda SDF ,9 Östra Göteborg SDF ,9 Göteborgsregionen ,3 Riket , kr/invånare

10 Andelen av befolkningen som uppbär försörjningsstöd har minskat i elva och ökat i tretton stadsdelar/kommuner. De tydligaste minskningarna har skett Angered. De som har ökat mest är Lilla Edet och Alingsås. Göteborgsregionen ligger högre än riket men har minskat andelen av befolkningen som uppbär försörjningsstöd med 0,3 procent medan riket minskat med 0,1 procent mellan åren och. 5,2% Angered SDF BILD 6: Andel av befolkningen som Östra Göteborg SDF uppbär försörjningsstöd. Västra Hisingen SDF Källa: Socialstyrelsen, SCB och Göteborgs Stad. Göteborg Lundby SDF Lilla Edet Norra Hisingen SDF Göteborgsregionen Askim-Frölunda-Högsbo SDF Västra Göteborg SDF Riket Majorna-Linné SDF Alingsås Stenungsund Ale Örgryte Härlanda SDF Mölndal Centrum SDF Tjörn Partille Lerum Kungälv Öckerö Kungsbacka Härryda 1% 5,2% 10 % Tabell 5: Andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd, angivet i procent. Förändring i procent Ale 3,2 3,1 0,1 Alingsås 3,5 2,8 0,7 Angered SDF 19,5 24,1-4,6 Askim-Frölunda-Högsbo SDF 4,9 5,1-0,2 Centrum SDF 2,8 3,0-0,2 Göteborg 6,9 7,7-0,9 Härryda 1,8 1,7 0,1 Kungsbacka 2,0 2,4-0,3 Kungälv 2,5 2,7-0,2 Lerum 2,5 2,4 0,1 Lilla Edet 5,5 4,6 0,9 Lundby SDF 5,8 7,5-1,7 Majorna-Linné SDF 3,7 4,4-0,7 Mölndal 3,1 3,5-0,4 Norra Hisingen SDF 5,3 5,2 0,1 Partille 2,6 2,5 0,1 Stenungsund 3,3 2,8 0,4 Tjörn 2,6 2,5 0,1 Västra Göteborg SDF 4,7 4,3 0,4 Västra Hisingen SDF 9,2 9,1 0,1 Öckerö 2,2 2,4-0,2 Örgryte-Härlanda SDF 3,1 2,9 0,2 Östra Göteborg SDF 16,6 16,7-0,1 Göteborgsregionen 5,2 5,5-0,3 Riket 4,4 4,3 0,1 10

11 Medelinkomst Medelinkomst är ett vanligt mått på välfärd. Det finns olika sätt att beskriva ekonomisk standard medelinkomst är ett av dem. Medelinkomsten har ökat i samtliga kommuner/ stadsdelar mellan mätperioderna och. Göteborgsregionen har en högre medelinkomst än riket, i snitt kr per invånare. Medelinkomsten i riket har dock ökat mer procentuellt sett jämfört med Göteborgsregionen. För medelinkomsten är det intressant att visa på förändringen över tid både i kronor och i procent, för att tydliggöra förändringarna. För kommunerna/stadsdelarna inom GR ligger ökningen av medelinkomsten mellan 2,8 till 12,4 procent. Vid förra jämförelsen mellan åren 2002 och 2007 låg ökningen mellan 6,7 till 13,0 procent. De procentuellt största ökningarna finns i stadsdelar/kommuner med jämförelsevis hög medelinkomst. Spannet mellan området med högsta respektive lägsta medelinkomsten är stort. För är skillnaden kr ( kr år ), från en medelinkomst på kr i Angered ( kr år ) till kr i Västra Göteborg ( kr år ). Mellan åren och har medelinkomsten i Angered ökat med kr, vilket motsvarar 4,1 procent, och i Västra Göteborg har medelinkomsten ökat med kr, vilket motsvarar en ökning på 8,6 procent. Medelinkomsterna har ökat generellt inom GR men samtidigt ökar också skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste områdena. I bild 8 och tabell 6 redovisas skillnaderna mellan kvinnor och män. Medelinkomsten för män har ökat mest procentuellt på Öckerö, i Kungsbacka och Ale. Den har ökat minst i Östra Göteborg och Örgryte-Härlanda. För kvinnor har medelinkomsten ökat mest på Tjörn, i Stenungsund samt Härryda och ökat minst i Angered och Östra Göteborg. BILD 7: Medelinkomsten för befolkningen i tkr. Källa: SCB samt Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad. Västra Göteborg SDF Askim-Frölunda- Högsbo SDF Centrum SDF Örgryte-Härlanda SDF Kungsbacka Härryda Majorna-Linné SDF Västra Hisingen SDF Lerum Norra Hisingen SDF Partille Mölndal Lundby SDF Stenungsund Kungälv Göteborgsregionen Öckerö Tjörn Alingsås Riket Göteborg Lilla Edet Östra Göteborg SDF Angered SDF ,5 350 Ale 260,5 11

12 BILD 8: Medelinkomsten kvinnor och män i tkr, för. Källa: SCB samt Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad. Män 400 Kvinnor ,0 276,1 219,0 219, Tabell 6: Medelinkomst för befolkningen i tkr Män 2010 Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Förändring (procent) Ale 282,5 209,4 246,1 257,2 186,9 222,1 9,8 12,0 10,8 Alingsås 277,6 202,7 239,4 254,1 182,4 217,2 9,2 11,1 10,2 Angered SDF 208,8 161,4 185,6 203,2 152,2 178,4 2,8 6,0 4,1 Askim-Frölunda-Högsbo SDF 353,2 258,0 305,3 342,7 232,1 285,7 3,1 11,1 6,8 Centrum SDF 324,0 261,0 294,0 305,9 241,2 275,1 5,9 8,2 6,9 Göteborg 269,7 204,7 236,8 252,9 186,1 218,9 6,6 10,0 8,2 Härryda 334,7 235,2 285,1 306,3 207,2 256,7 9,3 13,5 11,1 Kungsbacka 345,2 232,1 287,5 314,3 205,5 259,0 9,8 12,9 11,0 Kungälv 306,4 218,7 262,1 279,4 193,4 235,8 9,7 13,1 11,2 Lerum 322,8 227,4 274,3 300,9 200,8 250,0 7,3 13,2 9,7 Lilla Edet 253,8 190,9 223,4 233,6 173,3 204,3 8,6 10,2 9,3 Lundby SDF 293,9 235,1 266,4 268,5 213,5 243,0 9,5 10,1 9,6 Majorna-Linné SDF 303,2 253,9 278,3 283,6 231,9 257,5 6,9 9,5 8,1 Mölndal 313,6 229,2 270,7 286,2 203,9 244,2 9,6 12,4 10,9 Norra Hisingen SDF 308,0 236,9 272,5 294,2 218,7 265,1 4,7 8,3 2,8 Partille 316,4 229,0 271,8 293,6 204,1 247,8 7,8 12,2 9,7 Stenungsund 311,1 218,3 264,1 283,3 190,6 236,5 9,8 14,5 11,7 Tjörn 302,3 206,0 255,0 276,2 179,3 228,6 9,4 14,9 11,5 Västra Göteborg SDF 409,8 278,3 342,9 390,9 251,4 319,7 4,8 10,7 7,2 Västra Hisingen SDF 316,9 233,8 276,4 298,0 209,9 254,5 6,3 11,4 8,6 Öckerö 306,8 211,0 258,5 274,7 186,4 230,0 11,7 13,2 12,4 Örgryte-Härlanda SDF 326,0 259,9 293,0 316,5 241,2 278,8 3,0 7,7 5,1 Östra Göteborg SDF 208,0 171,1 190,5 203,6 160,4 183,2 2,2 6,6 4,0 Göteborgsregionen 276,1 219,0 260,5 254,7 195,9 237,8 8,4 11,8 9,5 Riket 275,9 203,8 239,3 251,6 181,6 216,0 9,7 12,2 10,8 Kvinnor Totalt 12

13 Ohälsa Hälsa och ohälsa har stor betydelse för vår välfärd. Ohälsotalet, som är det sätt ohälsa mäts här, ett mått på hur olika statliga socialförsäkringar utnyttjas och är en kvot som visar det genomsnittliga antal dagar som de försäkrade har någon form av ersättning. Reglerna för ersättning har förändrats flera gånger under åren, vilket ibland kan försvåra jämförelse över tid. Reglerna har dock varit oförändrade under mätperioderna -, vilket gör jämförelsen möjlig i tabellerna här. Administrativa förändringar i socialförsäkringssystemet påverkar befolkningens benägenhet att utnyttja systemet. Ett förändrat ohälsotal från ett år till ett annat år innebär alltså nödvändigtvis inte att befolkningens hälsa har förändrats. Ohälsotalet har varit högre i Göteborgsregionen än för riket under 1990-talet. Under 2000-talets första decennium har dock Göteborgsregionens siffra varit lägre än rikssnittet, för totalen samt för både kvinnor och män. Även den senaste statistiken från indikerar att Göteborgsregionen har ett något lägre ohälsotal jämfört med riket. Spridningen mellan Göteborgsregionens kommuner och stadsdelar är dock mycket stor, från 16,6 till 39,9. I alla kommuner/stadsdelar inom GR är ohälsotalet för kvinnor högre än för män. Samtidigt har ohälsotalet för kvinnor minskat mer än för män i samtliga områden förutom Centrum där dock ökningen endast är 0,4 procentenheter. BILD 9: Ohälsotalet, år,. Källa: Försäkringskassan samt Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad. 27,5 Angered SDF Lilla Edet Östra Göteborg SDF Norra Hisingen SDF Alingsås Riket Göteborg Ale Partille Västra Hisingen SDF Göteborgsregionen Askim-Frölunda-Högsbo SDF Tjörn Mölndal Kungälv Öckerö Stenungsund Lundby SDF Majorna-Linné SDF Härryda Västra Göteborg SDF Lerum Kungsbacka Örgryte-Härlanda SDF Centrum SDF 27,

14 BILD 10: Ohälsotal, år, uppdelat på män och kvinnor, för. Sorterat efter ohälsotal för kvinnor. Källa: Försäkringskassan samt Statstikgruppen Göteborgs Stad. 50 Män Kvinnor 23,4 23,9 31,7 34, Tabell 7: Ohälsotalet för år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Förändring (dagar) Ale 22,2 35,5 28,7 33,8 55,5 44,4-11,6-20,0-5,1 Alingsås 24,7 35,7 30,2 32,2 49,4 40,8-7,5-13,7-10,6 Angered SDF 34,6 45,5 39,9 43,7 56,7 50,0-9,1-11,2-10,1 Askim-Frölunda-Högsbo SDF 22,7 31,4 27,1 28,3 41,1 34,8-5,6-9,7-7,7 Centrum SDF 13,4 20,1 16,6 23,0 28,3 23,0-9,6-8,2-6,4 Göteborg 25,3 32,1 28,7 33,7 44,9 39,3-8,4-12,8-10,6 Härryda 19,1 29,8 24, ,5 36,0-7,9-15,7-11,6 Kungsbacka 15,7 24,5 20,1 22,8 37,1 30,0-7,1-12,6-9,9 Kungälv 20,4 31,6 25,9 29,5 50,4 39,9-9,1-18,8-14,0 Lerum 19,2 28,5 23,9 27,1 43,0 35,1-7,9-14,5-11,2 Lilla Edet 30,8 49,4 39,7 40,1 66,0 52,5-9,3-16,6-12,8 Lundby SDF 21,4 28,2 24,7 33,9 41,7 37,6-12,5-13,5-12,9 Majorna-Linné SDF 22,1 26,9 24,5 27,7 35,7 31,8-5,6-8,8-7,3 Mölndal 21,7 31,6 26,6 30,1 45,7 37,8-8,4-14,1-11,2 Norra Hisingen 24,6 36,7 30,6 33,2 53,1 43,2-8,6-16,4-12,6 Partille 22,4 34,3 28,4 30,4 48,7 39,6-8,0-14,4-11,2 Stenungsund 17,7 31,8 24,8 24,3 46,8 35,5-6,6-15,0-10,7 Tjörn 23,0 30,6 26,7 30,5 49,4 39,7-7,5-18,8-13,0 Västra Göteborg SDF 19,5 28,6 24,1 25,2 39,8 32,5-5,7-11,2-8,4 Västra Hisingen SDF 23,8 32,0 27,8 35,2 48,9 41,9-11,4-16,9-14,1 Öckerö 30,9 31,1 25,4 30,5 47,5 38,8 0,4-16,4-13,4 Örgryte-Härlanda SDF 16,8 22,8 19,9 22,4 31,9 27,2-5,6-9,1-7,3 Östra Göteborg SDF 35,1 42,3 38,5 47,3 56,2 51,6-12,2-13,9-13,1 Göteborgsregionen 23,5 31,7 27,5 31,6 45,6 38,5 38,5-13,9-11,0 Riket 23,9 34,4 29,1 31,9 48,2 39,9-8,0-13,8-10,8 Kvinnor Totalt 14

15 Ohälsa bland unga är något som uppmärksammas allt mer. Under tider då sjukskrivningar har ökat kan man se att personer tidigt i sitt arbetsliv blir sjukskrivna i allt högre utsträckning. Variabeln ohälsotalet för åldrarna år togs fram första gången i rapporten 2002 och då för år Då visade statistiken mycket höga tal. Definitionen av ohälsotalet har ändrats sedan dess (se faktaruta om Ohälsotal). Förändringen innebär att kvoten blir lägre och det påverkar dels ohälsotalet totalt sett men särskilt ohälsotalet för unga, då få personer i de lägre åldrarna i åldersgruppen arbetar, främst på grund av studier. Sedan förra rapporten 2007 har statistiken för ohälsotalet bland unga begränsats. I denna rapport presenteras därför ohälsotalet för åldergruppen år från hade Göteborgsregionen ett högre ohälsotal för unga än riket, men sedan 2003 är situationen den omvända. Det som gör ohälsotalet för unga särskilt intressant i det här sammanhanget är att kommunerna/stadsdelarna hamnar i en annan rangordning än för övriga variabler i rapporten, se bild Samtliga kranskommuner, utom Öckerö, hamnar över medel för Göteborgsregionen. Precis som för ohälsotalet totalt sett så är unga kvinnors ohälsotal överlag högre än för unga män. Här finns dock några undantag där situationen är omvänd eller där ohälsotalet för könen är relativt lika. Ohälsotalet from. år 1998: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Källa: Försäkringskassan BILD 11: Ohälsotalet år, Källa: Svenska Folkhälsoinstitutet, Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad. 7,1 Tjörn Partille Lerum Alingsås Stenungsund Angered SDF Härryda Mölndal Riket Kungsbacka Kungälv Ale Västra Hisingen SDF Västra Göteborg SDF Lilla Edet Askim-Frölunda-Högsbo SDF Göteborgsregionen Östra Göteborg SDF Göteborg Norra Hisingen SDF Öckerö Majorna-Linné SDF Örgryte-Härlanda SDF Lundby SDF Centrum SDF 7,

16 BILD 12: Ohälsotal, år, uppdelat på män och kvinnor, för Sorterat efter ohälsotal för kvinnor. Källa: Svenska Folkhälsoinstitutet, Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad. 20% Kvinnor 15% Män 10% 9,8 10,0 7,0 7,0 5% 0% Tabell 8: Ohälsotalet för unga år Kvinnor 2010 Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Förändring (dagar) Ale 9,8 8,4 9,0 16,4 15,3 15,8-6,6-6,9-6,8 Alingsås 12,3 10,2 11,2 16,5 13,8 15,1-4,2-3,6-3,9 Angered SDF 12,4 8,3 10,3 13,1 14,5 13,8-0,7-6,2-3,4 Askim-Frölunda-Högsbo SDF 9,4 5,1 7,2 6,4 12,9 9,6 3,0-7,8-2,4 Centrum SDF 2,6 2,5 2,6 4,2 1,7 2,9-1,6 0,8-0,4 Göteborg 6,3 7 6,7 8,7 8,0 8,4-2,4-1,0-1,7 Härryda 11,1 9,5 10,2 10,9 12,7 11,9 0,2-3,2-1,7 Kungsbacka 10,3 9 9,6 11,2 9,7 10,4-0,9-0,7-0,8 Kungälv 9,9 8,7 9,3 12,2 11,3 11,7-2,3-2,6-2,4 Lerum 14,3 9,5 12,1 14,2 12,9 13,5 0,1-3,4-1,4 Lilla Edet 8,7 6,8 7,7 24,1 11,6 17,3-15,4-4,8-9,6 Lundby SDF 3,8 5,9 4,8 7,0 5,8 6,4-3,2 0,1-1,6 Majorna-Linné SDF 6,5 5,4 6,0 10,1 6,5 8,4-3,7-1,0-2,5 Mölndal 8,1 8,7 10,0 10,2 10,4 10,3-2,1-1,7-0,3 Norra Hisingen SDF 7,5 5,5 6,5 11,2 9,9 10,5-3,7-4,3-4,0 Partille 13 11,6 12,2 12,7 13,5 13,1 0,3-1,9-0,9 Stenungsund 11,9 10,2 11, ,6 13,3-2,1-2,4-2,3 Tjörn 11,1 18,5 15,2 12,1 16,3 14,3-1,0 2,2 0,9 Västra Göteborg SDF 8,7 7,6 8,1 10,3 9,8 10,0-1,7-2,2-2,0 Västra Hisingen SDF 8,2 8,2 8,2 9,0 8,1 8,6-0,8 0,1-0,4 Öckerö 6,8 6 6,3 11,2 8,4 9,7-4,4-2,4-3,4 Örgryte-Härlanda SDF 6,3 5,2 5,8 5,9 4,8 5,4 0,4 0,4 0,4 Östra Göteborg SDF 7,0 6,5 6,8 8,9 7,8 8,4-1,9-1,3-1,6 Göteborgsregionen 7,0 7,0 7,1 8,8 6,4 7,2-1,8 0,6-0,1 Riket 9,8 10 9,9 11,1 10,2 10,6-1,3-0,2-0,7 Män Totalt 16

17 Utbildning Kunskap och utbildning är ett av samhällets främsta medel för att skapa ekonomisk och social trygghet och därmed främja välfärd. Betydelsen av utbildning blir tydlig när individen ska konkurrera på arbetsmarknaden och utbildningsnivå kan vara ett mått på de förutsättningar som individen har för sin egen försörjning och välfärd. I tabell 8 och bild 13 redovisas andel av befolkningen som har grundskola/folkskola som högsta utbildningsnivå samt de som har minst 3 års eftergymnasial utbildning. I detta perspektiv är också förutsättningarna för fortsatta studier viktiga. Därför redovisas i tabell 9 och bild 14 även andel elever som lämnar grundskolan utan att ha behörighet att söka till gymnasieskolans nationella program, d.v.s. de saknar betyg i ett eller flera av basämnena matematik, svenska/ svenska2 och engelska. Göteborgsregionen har höjt sin utbildningsnivå mellan åren och. Andelen av befolkningen med minst 3 års eftergymnasial utbildning har ökat under perioden och likaså har andelen av befolkningen med grundskola eller folkskola som högsta utbildningsnivå minskat för samtliga kommuner/ stadsdelar. Göteborgsregionen har också en högre andel av befolkningen med minst 3 års eftergymnasial utbildning och lägre andel med grundskola/folkskola som högsta utbildningsnivå än genomsnittet i riket. I årets rapport kan vi se att de största ökningarna finns i Centrum, Härryda och Mölndal. I förra rapporten från 2007 hade Göteborgsregionen en minskning av elever som gått ut grundskolan med Ej betyg i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska, vilket medför att dessa elever inte är behöriga att söka till de nationella gymnasieprogrammen. Den senaste jämförelsen visar att Göteborgsregionens siffra har ökat med 0,5 procent mellan och. Våren hade Göteborgsregionen dock 2 procent lägre andel elever med Ej betyg än rikssnittet. De största minskningarna av elever som saknar betyg för gymnasieskolan har skett i Centrum, Öckerö och Lerum. De största ökningarna av elever som saknar betyg för gymnasieskolan återfinns i Östra Göteborg, Angered och Ale. Tabell 9: Högsta utbildningsnivå, år % Grundskola eller folkskola Förändring 2010 i % Ale 16,2 20,0-3,8 Alingsås 13,4 16,4-3,0 Angered SDF 26,9 27,0-0,1 Askim-Frölunda-Högsbo SDF 10,4 12,0-1,6 Centrum SDF 5,4 6,2-0,8 Göteborg 12,4 14,0-1,6 Härryda 11,4 14,5-3,1 Kungsbacka 10,2 13,0-2,8 Kungälv 13,2 16,2-3,0 Lerum 10,8 13,3-2,5 Lilla Edet 20,3 23,6-3,3 Lundby SDF 12,4 15,0-2,6 Majorna-Linné SDF 6,7 7,6-0,9 Mölndal 11,0 13,8-2,8 Norra Hisingen SDF 15,7 18,1-2,4 Partille 11,0 13,7-2,7 Stenungsund 12,5 15,3-2,8 Tjörn 14,2 17,7-3,5 Västra Göteborg SDF 10,8 13,2-2,4 Västra Hisingen SDF 17,4 19,8-2,4 Öckerö 15,2 19,3-4,1 Örgryte-Härlanda SDF 6,8 7,6-0,8 Östra Göteborg SDF 21,4 22,2-0,8 Göteborgsregionen 11,8 14,6-2,8 Minst 3 års eftergymnasial utbildning Förändring 2010 i % 16,4 12,6 3,8 22,5 18,9 3,6 13,5 12,2 1,3 33,6 31,1 2,5 46,0 38,0 8,0 32,3 29,2 3,1 29,3 22,6 6,7 26,6 21,6 5,0 21,1 17,2 3,9 26,1 21,1 5,0 10,9 8,9 2,0 29,4 25,3 4,1 43,9 41,6 2,3 32,0 24,9 7,1 18,9 16,3 2,6 28,8 23,4 5,4 21,1 16,8 4,3 19,2 16,4 2,8 33,8 30,7 3,1 21,4 18,0 3,4 20,1 15,8 4,3 40,9 35,7 5,2 19,1 17,3 1,8 28,2 24,2 4,0 17

18 BILD 13: Högsta utbildningsnivå relaterat till befolkningen, år för år Sorterat efter andel av befolkningen med minst tre års eftergymnasial utbildning. Källa: SCB samt Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad. 50% Högsta utbildningsnivå grundskola/folkskola Minst tre års eftergymnasial utbildning 40% 30% 13,8% 11,8% 24,6% 28,2% 20% 10% 0% 18

19 BILD 14: Andel elever med Ej betyg från årskurs nio i svenska/svenska som andraspråk, matematik eller engelska, vårterminen Källa: Skolverkets betygsstatistik samt Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad. 9,8% Östra Göteborg SDF Angered SDF Ale Lilla Edet Lundby SDF Göteborg Riket Askim-Frölunda-Högsbo SDF Västra Hisingen SDF Göteborgsregionen Norra Hisingen SDF Kungälv Västra Göteborg SDF Lerum Majorna-Linné SDF Alingsås Tjörn Partille Centrum SDF Mölndal Örgryte-Härlanda SDF Öckerö Stenungsund Kungsbacka Härryda Tabell 10: Andel elever med Ej betyg från årskurs nio i svenska/svenska som andraspråk, matematik eller engelska. % 0% 9,8% 15% 30% 2010 Förändring i % Ale 16,6 13,1 3,5 Alingsås 7,9 7,6 0,3 Angered SDF 32,6 23,4 9,2 Askim-Frölunda-Högsbo SDF 11,1 8,7 2,5 Centrum SDF 7,1 14,6-7,5 Göteborg 12,8 12,0 0,8 Härryda 3,6 5,6-2,0 Kungsbacka 4,1 4,6-0,5 Kungälv 9,0 7,5 1,5 Lerum 8,3 11,9-3,6 Lilla Edet 15,9 16,5-0,6 Lundby SDF 13,9 15,9-2,0 Majorna-Linné SDF 8,0 6,5 1,5 Mölndal 6,9 7,5-0,6 Norra Hisingen SDF 9,7 7,1 2,6 Partille 7,4 5,4 2,0 Stenungsund 4,6 6,5-1,9 Tjörn 7,4 8,4-1,0 Västra Göteborg SDF 8,7 6,7 2,0 Västra Hisingen SDF 10,0 9,1 0,9 Öckerö 5,7 10,7-5,0 Örgryte-Härlanda SDF 6,9 5,9 1,0 Östra Göteborg SDF 34,2 23,6 10,5 Göteborgsregionen 9,8 9,3 0,5 Riket 11,8 10,5 1,3 19

20 Valdeltagande Valdeltagande visar i vilken omfattning människor tar till vara och ser på möjligheten att påverka sin omvärld och sin situation genom de allmänna valen. I forskning om valdeltagande har man kommit fram till att variabler som påverkar valdeltagande är bl.a. ålder, inkomst, utbildning, kön och födelseland. Forskning visar att kvinnor röstar i allmänhet i större utsträckning än män, höginkomsttagare mer än låginkomsttagare, äldre mer än yngre osv. Denna generalisering täcker dock inte samtliga orsaker, vilket även visas exempel på i denna sammanställning. Öckerö, som ett exempel, ligger Tabell 14: Valdeltagande i procent av befolkningen % 2010 Förändring Ale 85,0 81,7 3,3 Alingsås 87,3 84,9 2,4 Angered SDF 62,8 59,4 3,4 Askim-Frölunda-Högsbo SDF 80,6 78,6 2,0 Centrum SDF 79,7 77,8 1,9 Göteborg 82,7 79,5 3,2 Härryda 88,1 85,8 2,3 Kungsbacka 89,3 86,8 2,5 Kungälv 88,3 86,1 2,2 Lerum 89,6 87,0 2,6 Lilla Edet 81,8 79,6 2,2 Lundby SDF 75,8 71,3 4,5 Majorna-Linné SDF 81,9 78,7 3,2 Mölndal 86,5 84,2 2,3 Norra Hisingen SDF 77,1 75,9 1,2 Partille 86,9 84,4 2,5 Stenungsund 86,6 83,7 2,9 Tjörn 87,5 85,2 2,3 Västra Göteborg SDF 84,2 82,6 1,6 Västra Hisingen SDF 74,7 75,5-0,8 Öckerö 89,4 88,1 1,3 Örgryte-Härlanda SDF 80,7 79,5 1,2 Östra Göteborg SDF 66,5 63,0 3,5 Göteborgsregionen 84,5 82,0 2,5 Riket 84,6 82,0 2,6 mycket högt i valdeltagande med 88,1 procent men ligger lågt för högre utbildning och hamnar för medelinkomst strax under medel. Göteborgsregionen har vid tidigare jämförelser haft ett lägre valdeltagande än riket, men vid valet hade valdeltagandet i Göteborgsregionen ökat med drygt 5 procentenheter och nått samma nivå som riket, 82 procent. I det senaste valet 2010 hade nästan samtliga kommuner/stadsdelar ökat valdeltagandet jämfört med föregående val, med undantag från Västra Hisingen som hade minskat med 0,8 procentenheter. Den största procentuella ökningen skedde i Lundby, där valdeltagandet fortfarande är under GR-snittet. Samtliga kommuner hade 2010 ett högre valdeltagande än GR-snittet medan samtliga stadsdelar i Göteborg ligger under snittet. BILD 15: Valdeltagande i procent av den röstberättigade befolkningen. Källa: SCB, Valmyndigheten samt Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad. Lerum Öckerö Kungsbacka Kungälv Härryda Tjörn Alingsås Partille Stenungsund Mölndal Ale Riket Göteborgsregionen Västra Göteborg SDF Göteborg Majorna-Linné SDF Lilla Edet SDF Örgryte-Härlanda SDF Askim-Frölunda-Högsbo SDf Centrum SDF Norra Hisingen SDF Lundby SDF Västra Hisingen SDF Östra Göteborg SDF Angered SDF , ,5 20

21 Anmälda brott Genom att visa på var flest brott begås och anmäls ger det en indikation på trygghet för medborgarna som bor i ett område. Statistiken innehåller ingen information om var de som utför brotten är bosatta. Brotten som redovisas i statistiken är brott mot brottsbalken; inbrott i bostäder, bilinbrott, personrån, misshandel och mord. Brott mot narkotikastrafflagen och rattfylleribrott, som är beroende av polisens satsningar, ingår inte. Enligt Brottsförebyggande rådet finns demografiska och strukturella faktorer som påverkar anmälda brott i ett område. En faktor som kan ha betydelse är åldersstrukturen. I områden där en stor andel av befolkningen är i brottsaktiv ålder (unga) är sannolikheten större att det begås och anmäls många brott, jämfört med områden med en mindre andel av befolkningen i sådan ålder. En annan faktor är att det generellt sett begås och anmäls fler brott per invånare i tätbefolkade områden, jämfört med i glesare befolkade områden. I många fall har områden med en resurssvag befolkning generellt sett högre anmäld brottsnivå än andra områden. En faktor som ibland har betydelse är om området ligger nära eller har snabba förbindelser med stora befolkningscentra. I statistiken kan vi se att stadsdelen Centrum ligger mycket högt i jämförelse med övriga områden för flest anmälda brott per invånare, vilket kan förklaras med att i större städers centrala delar finns ett stort affärs- och nöjesutbud, medan den bofasta befolkningen är jämförelsevis liten, eftersom det finns gott om allmänna lokaler och kontorslokaler. Värt att notera är att en tydlig minskning av anmälda brott har skett i stadsdelen Centrum mellan åren och. Göteborg och Göteborgsregionen som helhet ligger dock högre än snittet för riket. Likt tidigare jämförelser är det skärgårdskommunerna Öckerö och Tjörn som har minst antal anmälda brott per invånare. Det är även värt att notera att det generellt främst har skett stora minskningar i antalet anmälda brott och få ökningar i stadsdelarna och kommunerna. BILD 16: Antalet anmälda brott, mot brottsbalken, per invånare år. Källa: Brottsförebyggande rådet 106 Centrum SDF Göteborg Majorna-Linné SDF Lundby SDF Askim-Frölunda-Högsbo SDF Östra Göteborg SDF Örgryte-Härlanda SDF Göteborgsregionen Angered SDF Riket Norra Hisingen SDF Mölndal Partille Kungälv Härryda Stenungsund Västra Hisingen SDF Västra Göteborg SDF Alingsås Ale Lilla Edet Kungsbacka Lerum Tjörn Tabell 12: Antalet anmälda brott mot brottsbalken per 1000 invånare, år. Förändring Ale Alingsås Angered SDF Askim-Frölunda-Högsbo SDF Centrum SDF Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Lundby SDF Majorna-Linné SDF Mölndal Norra Hisingen SDF Partille Stenungsund Tjörn Västra Göteborg SDF Västra Hisingen SDF Öckerö Örgryte-Härlanda SDF Östra Göteborg SDF Göteborgsregionen Riket Öckero

22 Befolkningens åldersfördelning Som en kompletterande variabel visas här i tabeller och bilder över befolkningens åldersfördelning i intervallerna 0-19 år, år och samt 65- år (fördelat på år och 80- år) den 31/12 för åren och. Göteborgsregionens befolkning har ökat med 8,4 procent medan riket ökat med 4,1 procent mellan åren och. GR representerar 9,9 procent av Sveriges befolkning. Andelen pensionärer (65 år och uppåt) är lägre, barn och unga (0-19 år) samt personer i förvärvsålder (20-64 år) är högre inom GR än rikssnittet. BILD 17:Andel av befolkningen i åldrarna 0-19 år,. Källa: SCB befolkningsstatistik samt Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad. Angered SDF Härryda Lerum Kungsbacka Partille Västra Hisingen SDF Västra Göteborg SDF Stenungsund Mölndal Öckerö Kungälv Alingsås Norra Hisingen SDF Göteborgsregionen Lilla Edet Östra Göteborg SDF Askim-Frölunda-Högsbo Göteborg Örgryte-Härlanda SDF Majorna-Linné SDF Lundby SDF Centrum SDF 10% 20% 23,4 30% Ale Riket Tjörn 23,4 Tabell 13 Befolkningen totalt Åldersfördelning i procent Förändring 0 19 år år 65 år i procent Ale ,9 26,3 27,7 56,6 58,3 17,1 14,0 Alingsås ,3 24,0 25,0 56,0 57,0 20,0 17,9 Angered SDF ,0 30,1 30,9 59,6 60,0 10,3 9,1 Askim-Frölunda Högsbo SDF_ ,2 21,5 21,6 57,7 55,8 20,8 24,1 Centrum SDF ,4 11,8 11,5 74,0 74,5 14,2 14,0 Göteborg ,3 21,2 21,3 63,9 63,9 14,9 14,7 Härryda ,6 29,2 29,7 56,1 57,6 14,7 12,8 Kungsbacka ,9 27,6 26,2 54,5 56,0 17,9 15,2 Kungälv ,8 24,8 29,2 56,1 57,0 19,1 16,8 Lerum ,6 28,5 29,7 54,7 56,1 16,8 14,2 Lilla Edet ,3 23,0 25,8 58,1 58,1 18,9 16,1 Lundby SDF ,3 16,7 16,4 69,2 68,2 14,1 15,4 Majorna-Linné SDF ,3 16,8 16,7 71,0 71,8 12,2 11,5 Mölndal ,1 25,4 25,9 59,1 59,5 15,5 14,6 Norra Hisingen SDF ,4 23,9 24,5 57,6 58,6 18,5 16,9 Partille ,7 27,0 28,2 56,9 57,1 16,1 14,7 Stenungsund ,1 26,0 27,5 56,4 57,8 17,6 14,7 Tjörn ,0 21,9 24,5 55,5 56,5 22,7 19,1 Västra Göteborg SDF ,2 26,7 38,3 54,7 52,7 18,6 16,1 Västra Hisingen SDF ,2 26,9 26,9 59,5 59,7 13,6 13,4 Öckerö ,1 25,3 27,1 54,1 55,5 20,6 17,4 Örgryte- Härlanda SDF ,7 17,4 17,6 68,0 66,3 14,6 16,1 Östra Göteborg SDF ,6 22,9 22,2 64,4 63,8 12,7 14,0 Göteborgsregionen ,4 23,4 24,1 60,4 60,9 16,1 15,0 Riket ,1 23,0 23,8 58,2 58,8 18,8 17,4 22

23 BILD 18: Andel av befolkningen i åldrarna år,. Källa: SCB befolkningsstatistik samt Samhällsanalys och statistik, Göteborgs Stad. Centrum SDF Majorna-Linné SDF Lundby SDF Örgryte-Härlanda SDF Östra Göteborg SDF Göteborg Göteborgsregionen Angered SDF Västra Hisingen SDF Mölndal Riket Lilla Edet Askim-Frölunda-Högsbo SDF Norra Hisingen SDF Partille Ale Stenungsund Härryda Kungälv Alingsås Tjörn Lerum Västra Göteborg SDF Kungsbacka Öckerö 60,4 % 50% 60% 70% BILD 19: Andel av befolkningen i åldrarna 65 år,. Källa: SCB befolkningsstatistik samt Statistikenheten, Göteborgs Stad. 30% 80- år 65-79år 20% 5,3% 4,5% 10% 12,1% 13,6% 0% 23

24 Sammanfattning Spindlar För varje kommun/stadsdel finns här elva variabler samman ställda i spindeldiagram. Variablerna är: 1. Registrerad arbetslöshet (öppet arbetslösa och sökande i program) 2. Försörjningsstöd per invånare 3. Andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd 4. Ohälsotal totalt 5. Ohälsotal för unga 6. Anmälda brott 7. Ej betyg från grundskolan i ett eller flera av basämnena 8. Grundskola/Folkskola som högsta utbildningsnivå 9. Minst tre års eftergymnasial utbildning 10. Medelinkomst 11. Valdeltagande. Variablerna för varje kommun/stadsdel jämförs med GR som helhet som index 100. Diagrammen ger en överskådlig sammanfattning av varje kommun/stadsdel för dessa utvalda variabler. Genom att presentera dem på detta sätt ökar möjligheten till jämförelse och det går att se likheter och olikheter i det mönster som skapas i diagrammen samt hur de avviker från index. För att också kunna se hur Göteborgsregionen, kommunerna och stadsdelarna har förändrats, så finns även spindeldiagram för med. De tio första värdena kan definieras som negativa variabler, d.v.s. det är bra att ha ett lågt värde samt att ligga innanför Göteborgsregionens indexlinje. En förändring från tidigare rapporter är att värdena för positiva variabler, medelinkomst, valdeltagande och minst tre års eftergymnasial utbildning, har omberäknats till ett negativt värde. Detta innebär att det är storleken, och inte formen på kommunens/stadsdelens cirkel som illustrerar hur bra eller dåligt den står sig i jämförelse med GR-snittet. Det är således bra för en kommun/stadsdel att ligga innanför indexlinjen för samtliga variabler, inklusive för variablerna medelinkomst, valddeltagande samt minst tre års eftergymnasial utbildning. GÖTEBORGSREGIONEN/RIKET Göteborgsregionen jämfört med Riket Den gula cirkeln visar sammanräknade värden för de olika variablerna i riket (som index 100). Den gröna ytan motsvarar sammanräknade värden för Göteborgsregionen relaterat till index. Det innebär att där den gröna ytan går utanför den gula cirkeln ligger Göteborgsregionen högre i värde än rikssnittet och där den gröna ytan går innanför den gula cirkeln ligger Göteborgsregionen lägre. Att ha höga värden, och därmed en större cirkel, är således negativt för samtliga variabler. 24

25 Kommuner och stadsdelar jämfört med Göteborgsregionen Den gröna cirkeln i de följande spindeldiagrammen visar sammanräknade värden för Göteborgsregionen (som index 100). De färgade ytorna motsvarar värdena för respektive kommun/ stadsdel relaterat till index. Det innebär att när den färgade ytan går utanför den gröna cirkeln ligger kommunen/stadsdelen högre i värde än snittet och där den färgade ytan går innanför den gröna cirkeln ligger kommunen/stadsdelen lägre. Det är således kommunens/stadsdelens storlek på figuren som illustrerar hur bra eller dåligt den står dig mot regionen snitt. Det är därför bra för en kommun/stadsdel att ligga innanför indexlinjen för samtliga variabler, inklusive för variablerna medelinkomst, valdeltagande samt minst tre års eftergymnasial utbildning. I variabeln registrerat öppet arbetslösa är Göteborgsregionens snitt för åldrarna år. Stadsdelarna värden är dock presenterade i åldrarna Då det inte finns tillgänglig statistik som möjliggör en exakt jämförelse blir därför variabeln registrerat öppet arbetslösa inte exakt korrekt i spindeldigramen vad gäller stadsdelarna. Det bör även noteras att den statistik vad gäller arbetslöshet som används i spindeldiagramen är den totala registrerade arbetslösheten och inte den som används tidigare i rapporten där det finns en uppdelning mellan registrerad arbetslöshet och deltar i program Kommunerna/stadsdelarna presenteras i alfabetisk ordning med diagram från och bredvid varandra. Viktigt att notera är att förändringarna som skett mellan de två mättillfällena är beroende dels av förändringar i varje kommun/stadsdel och dels hur Göteborgsregionen som helhet har förändrats, då alla värden relateras till GRs värde som index 100. Genom att jämföra diagrammens form och storlek kan man se likheter mellan olika kommuner och stadsdelar. Vissa områden som var lika varandra är det fortfarande medan någon har ändrat form och har därmed större likheter med andra områden. I rapportens sista del är kommunerna och stadsdelarna grupperade enligt de likheter de har med varandra utifrån statistik från. Grupperingen är baserat på formen på spindeldiagrammen och vilka kommuner/stadsdelar som liknar varandra mest i storlek och avvikelse. Läsanvisningar spindeldiagram Den fyllda figuren illustrerar kommunens eller stadsdelens värden jämfört med Göteborgsregionens snitt, som illustreras av den gröna cirkeln. Där figuren går utanför den gröna cirkeln, betyder det att den aktuella variabeln är sämre än GR-snittet. Ju närmre den fyllda figuren är mitten, desto bättre. Detta gäller samtliga variabler. Den fyllda blå figuren illustrerar kommunens eller stadsdelens värde Den gröna cirkeln visar GR-snittet, index

26 ale alingsås angered 26

27 askim-frölunda-högsbo centrum göteborg 27

28 härryda kungsbacka kungälv 28

29 lerum lilla Edet lundby 29

30 majorna-linné mölndal norra hisingen 30

31 partille stenungsund tjörn 31

32 västra göteborg västra hisingen öckerö 32

33 örgryte-härlanda östra göteborg 33

34 Kommunerna och stadsdelarna är nedan indelade i fem grupper baserat på hur de liknar varandra i form. Exempelvis har de kommuner/stadsdelar med bra värden men med en gemensam variabel som är sämre än GR-snitten, delats in i en grupp. Flertalet kommuner/stadsdelar har likheter även med andra grupper men är indelade efter de främsta likheterna. Grupp 1: Generellt bättre värden än regionsnitten med undantag för upp till tre variabler askim-frölunda-högsbo härryda kungsbacka lerum 34

35 majorna-linné partille västra göteborg örgryte-härlanda 35

36 Grupp 2: I huvudsak sämre värden än GR-snitten angered lilla edet västra hisingen östra göteborg 36

37 Grupp 3: Högre ohälsotal ale Göteborg kungälv mölndal 37

38 Grupp 4: Lågt valdeltagande lundby norra hisingen 38

39 Grupp 5: Lägre utbildningsnivå och något lägre medelinkomst alingsås stenungsund tjörn öckerö 39

40 Goda GRannar. Göteborgsregionens kommunalförbund GR är en samarbets organisation för 13 kommuner i Västsverige med tillsammans ca invånare. Förbundets uppgift är att verka för sam arbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: region planering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och social tjänst, kompetens utveckling, utbildning och forskning. GRs förbundsfullmäktige har 91 leda möter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter. Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgifter från medlemskom munerna (ca 25 %) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utrednings arbete eller olika sambrukserbjudanden till medlems kommunerna. Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post gr@grkom.se 40