Här presenteras den tredje generationens Välfärdsbilder

Transkript

1 En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund Andra upplagan november 2002

2 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2002 Här presenteras den tredje generationens Välfärdsbilder i Göteborgsregionen. De tidigare presenterades 1997 och Göteborgsregionen består av tretton kommuner där den största är Göteborg, som i sin tur är uppdelad i tjugoen stadsdelar. I den här rapporten jämförs och presenteras samtliga kommuner och stadsdelar tillsammans som trettiotre individuella delar av regionen. Välfärdsbilderna ska ses som ett tillskott till övrigt regionalt planeringsunderlag. Syftet är att över tid kunna följa regional välfärdsutveckling men även kontinuerligt lyfta fram och beskriva nya trender som kan ha effekter för den regionala välfärden. Sammanställningen bygger uteslutande på offentlig statistik. Arbetet har bestått i att från olika källor inventera, välja ut och bearbeta relevanta uppgifter för att få ett jämförbart underlag som omfattar såväl kommuner som stadsdelar i regionen. För så gott som samtliga variabler kan kommuner och stadsdelar jämföras med varandra, med regionsnittet och rikssnittet. När det gäller sociala transfereringar har vi tyvärr fått nöja oss med kommunnivå, och kan inte visa siffror på stadsdelsnivå för Göteborg. Strävan är att statistiken som presenteras ska vara den mest aktuella som finns tillgänglig för samtliga kommuner/ stadsdelar. I rapporten finns därför mättidpunkter från åren 1998 till 2001 beroende på vilken typ av statistik det handlar om och hur lång eftersläpning den har vid framtagande och publicering. Detta kan medföra att vissa variabler kan vara svåra att jämföra med varandra, då stora förändringar kan ha skett på ett par års tid. Inom varje variabel kan dock jämförelsen mellan kommuner/stadsdelar och över tid alltid göras. Rapportens olika delar 1. Den första delen består av bilder och tabeller över åtta huvudvariabler (Arbetslöshet, Socialbidrag, Sociala transfereringar, Medelinkomst, Ohälsa, Utbildningsnivå, Brottslighet och Valdeltagande) samt en kompletterande variabel (befolkningens åldersfördelning). Den kompletterande variabeln är ingen välfärdsindikator i sig men kan öka möjligheten till rättvisande jämförelser mellan kommuner/stadsdelar. Siffrorna från rapporten 1999 finns med i tabellform för jämförelse över tid. För varje huvudvariabel finns en inledande beskrivning av varför den är viktig som välfärdsindikator och vilka förändringar som skett sedan förra tillfället Välfärdsbilderna publicerades. På några punkter har vi också valt att citera från andra publikationer där källan finns noga angiven i texten. 2. I den andra delen sätts tretton delvariabler samman, för varje kommun/stadsdel in i ett spindeldiagram. Variablerna i spindeldiagrammen jämförs med regionsnittet (index 100) och visar hur kommunen/stadsdelen förhåller sig i jämförelse till regionsnittet. Den figur som bildas i varje kommuns/stadsdels diagram kan sedan enkelt jämföras med övriga kommuner/stadsdelar. Likheter och skillnader blir överblickbara. 3. I den tredje delen har de tre variablerna registrerad arbetslöshet, andel socialbidragstagare och medelinkomst plockats ut för varje kommun/stadsdel, sammanlagt trettiotre, och därefter rangordnats inbördes. Siffran 1 står för de bästa värdena (låg arbetslöshet, låg andel socialbidragstagare och hög medelinkomst) och siffran 33 för det motsatta. Utifrån de tre rangordningssiffrorna räknas ett socioekonomiskt medelvärde fram som visar på varje kommuns/stadsdels socioekonomiska rangordning jämfört med övriga delar i regionen. Här finns även motsvarande siffror med från Välfärdsbilderna 1997 och 1999 för jämförelse över tid. Rapporten har arbetats fram av Malin Olsson och Elvy Persson på Göteborgsregionens kommunalförbund med bistånd av en referensgrupp bestående av: Inger Sahlin, Beställarförbundet 4S, Stenungsund Eva Saletti, Kungälvs kommun Jan Kaaling, Göteborgs Stad Yngve Norell, Göteborgs Stad För upplysningar om rapportens innehåll, beställning av ytterligare rapporter eller OH-material kontakta Malin Olsson, GR. e-post: malin.olsson@gr.to tfn: Rapporten finns även att hämta i pdf-format på 2

3 Hur har vi det i Göteborgsregionen? När genomsnittet för Göteborgsregionen jämförs med rikssnittet så kan det uttryckas som vi har väl det ungefär som folk har det mest. Men på några områden skiljer vi oss åt. De tydligaste skillnaderna är att Göteborgsregionen ligger över rikssnittet för andel socialbidragstagare, ohälsa, andel med eftergymnasial utbildning och anmälda brott. För variablerna ungdomsarbetslöshet, sociala transfereringars andel av den disponibla inkomsten och andel ej godkänt från grundskolan (i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska) så ligger Göteborgsregionen under rikssnittet. Dessa avvikelser kan förmodligen förklaras med hur storstadsregioner normalt förhåller sig i jämförelse med landet i övrigt. Hur Göteborgsregionen har det i genomsnitt säger inte så mycket om de verkliga förhållandena. Inom regionen finns stora skillnader. En målande beskrivning skulle vara som att stå med ena benet i kolsyresnö och det andra i kokande vatten i genomsnitt blir det ganska ljummet. Tydligast är dessa skillnader vid jämförelser mellan stadsdelarna inom Göteborgs stad. Det är oftast stadsdelarna som hamnar både högst och lägst när kommunerna/stadsdelarna sorteras i rangordning utifrån de olika variablerna, medan kranskommunerna befinner sig, med några undantag, i mitten av skalan. I rapporten finns de flesta av variablerna med som även publicerats i de tidigare rapporterna (1997 och 1999) men också några nya variabler som vi ser som intressanta att följa framöver. Där det är möjligt görs också jämförelser med hur dessa mått på välfärden förändrats i regionen sedan den föregående rapporten. 3

4 Innehåll Arbetslöshet... sid 6 Bild 1 Andel personer i öppen arbetslöshet och i konjunkturberoende program, år, januari 2001 Tabell 1 Andel personer i öppen arbetslöshet och i konjunkturberoende program, år, januari 2001 och januari 1998 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Bild 2 Andel ungdomar i öppen arbetslöshet och i konjunkturberoende program, år, januari Tabell 2 Andel ungdomar i öppen arbetslöshet och i konjunkturberoende program, år, januari 2001 och januari 1998 samt jämförelse mellan tidpunkterna Bild 3 Andelen öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende program fördelat på män och kvinnor, år, januari Tabell 3 Andelen öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende program fördelat på män och kvinnor, år, januari 2001 och januari 1998 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Bild 4 Andel Förvärvsarbetande, Öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende program samt personer Ej tillgängliga för arbetsmarknaden, år, november år Tabell 4 Andel Förvärvsarbetande, Öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende program samt personer Ej tillgängliga för arbetsmarknaden, år, november 1999 och november 1996 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Socialbidrag... sid 10 Bild 5 Socialbidragsbelopp per invånare i kr, Tabell 5 Socialbidragsbelopp per invånare i kr, 2000 och 1997 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Bild 6 Andel socialbidragstagare av befolkningen, år, Tabell 6 Andel socialbidragstagare av befolkningen, år, 2000 och 1997 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Sociala transfereringar... sid 12 Bild 7 Tabell 7 Bild 8 Tabell 8 Bild 9 Tabell 9 De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, familjer år, De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, familjer år, 1999 och 1996 samt jämförelse mellan tidpunkterna. De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, ensamstående kvinnor med barn, år, De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, ensamstående kvinnor med barn, år, 1999 och 1996 samt jämförelse mellan tidpunkterna. De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, gifta/sambeskattade utan barn, år, De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, gifta/sambeskattade utan barn, år, 1999 och 1996 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Utbildning... sid 14 Bild 10 Högsta utbildningsnivå minst tre års eftergymnasial utbildning och grundskola, år, Tabell 10 Högsta utbildningsnivå minst tre års eftergymnasial utbildning och grundskola, år, Minst tre års eftergymnasial utbildning även för 1998 och jämförelse mellan tidpunkterna. Bild 11 Ej godkänt från grundskolan i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska, vt Tabell 11 Ej godkänt från grundskolan i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska, vt

5 Ohälsa... sid 16 Bild 12 Ohälsotal, år, Bild 13 Ohälsotal, år, uppdelat på män och kvinnor, Tabell Ohälsotal; totalt, män och kvinnor, år, 1999 och 1996 utan jämförelse mellan tidpunkterna. Bild 14 Ohälsotal för unga totalt, år, Bild 15 Ohälsotal för unga, år, uppdelat på män och kvinnor, Tabell Ohälsotal bland unga; totalt, män och kvinnor år, Medelinkomst... sid 20 Bild 16 Medelinkomst för befolkningen 16 år-w, 1998 Tabell 16 Medelinkomst för befolkningen 16 år-w, 1998 och 1996 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Brottslighet... sid 21 Bild 17 Antalet anmälda brott per 1000 invånare, Tabell 17 Antalet anmälda brott per 1000 invånare, Valdeltagande... sid 22 Bild 18 Valdeltagande, Tabell 18 Valdeltagande, Ålder... sid 23 Bild 19 Ålder 0-19 Bild 20 Ålder Bild 21 Ålder 65-w fördelat på 65-79år och 80-w år Tabell Ålder 0-19 år, år, år och 80-w år Individuella spindlar... sid 25 Varje kommun/stadsdel sammanställda i spindeldiagram för variablerna Registrerad arbetslöshet (öppet arbetslösa och i program), Registrerad ungdomsarbetslöshet (öppet arbetslösa och i program), Ej tillgängliga för arbetsmarknaden, Socialbidrag per invånare, Andel socialbidragstagare, Medelinkomst, Ohälsotal, Ohälsotal för unga, Minst tre års eftergymnasial utbildning, Grundskola som högsta utbildningsnivå, Ej godkänt från grundskolan i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska, Anmälda brott och Valdeltagande. Variablerna jämförs med regionsnittet som är index 100. Socioekonomiskt medelvärde... sid 32 Tabell 22 Variablerna andel registrerad arbetslöshet, andel socialbidragstagare och medelinkomsten sammanställda till ett socioekonomiskt medelvärde för samtliga kommuner/stadsdelar. De socioekonomiska medelvärdena från Välfärdsbilder 1999 och 1997 finns med som jämförande variabler. Källhänvisningar Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län och Hallands län Statistiska centralbyrån (SCB) Riksförsäkringsverket (RFV) Göteborgs stad Statistikgruppen Stadskansliet Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt i Hallands län Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Polismyndigheten i västra Götalands län och Hallands län. Skolverket Socialstyrelsen Göteborgs-Posten GR - Uppföljning av Försörjningsstödet i Göteborgsregionen Vid varje grafisk bild finns en mer detaljerad källhänvisning för var statistiken är hämtad. 5

6 Arbetslöshet Arbetslöshetsstatistiken som används här är från januari 2001 och jämförs med den i förra rapporten där statistiken var från januari Den registrerade arbetslösheten har förändrats mycket under perioden, både i regionen och i riket. Den har sjunkit totalt och även i varje enskild kommun/stadsdel. Arbetslösheten totalt i regionen är något lägre än rikssnittet. Arbetslösheten bland ungdomar är den som sjunkit mest mellan 1998 och Statistik från senare delen av 2001 och i början av 2002 visar dock på en ökning igen av arbetslösheten i flera kommuner/stadsdelar bland ungdomar. Nytt i den här rapporten, jämfört med tidigare upplagor, är att det även finns med en bild som visar andelen av befolkningen som förvärvsarbetar (dessa uppgifter finns bara tillgängliga från 1999 som senaste statistik). Andel förvärvsarbetande samt andel arbetslösa och i åtgärder relateras här till befolkningen, år, för att få fram den andel som inte arbetar eller inte är registrerade som arbetslösa och därmed av olika orsaker inte är tillgängliga för arbetsmarknaden. Det är till viss del naturliga orsaker som studier, barnledighet m.m. men det är också en stor andel som står utanför arbetsmarknaden av helt andra orsaker som t.ex. brister i språk, brister i kompetens eller behov av rehabilitering och de som helt enkelt gett upp som arbetssökande. Dessa siffror har även tagits fram för 1996 som jämförande material. Det som är oroväckande här är att se att även om arbetslösheten sjunker så ökar inte andelen förvärvsarbetande i samma takt utan andelen som inte är tillgängliga för arbetsmarknaden ökar på många håll. I bästa fall kan detta bero på en högre andel studerande (ex. Vuxenstudier). I sämre fall kan det bero på ökad utslagning på arbetsmarknaden. BILD 1 Andel personer i öppen arbetslöshet och i konjunkturberoende program (bef år), januari Sorterat efter andel öppet arbetslösa, i % av befolkningen Källa: Länsarbetsnämnderna i Västra Götalands län och Halland. Januari

7 BILD 2: Andel ungdomar (18-24 år) i öppen arbetslöshet och i konjunkturberoende program, januari 2001 Sorterat efter öppet arbetslösa, i % av befolkningen Källa: Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län och Halland. Januari 2001 Tabell 1: Andel personer i Öppen arbetslöshet och i Konjunkturberoende program, år Förändring Öppet arbetslösa I program Öppet arbetslösa I program Öppet arbetslösa I program Ale 3,5 2,2 5,9 3,0-2,4-0,8 Alingsås 3,2 2,0 6,4 2,7-3,2-0,7 Askim Sdn 2,0 1,4 3,3 1,6-1,3-0,2 Backa Sdn 4,2 3,7 6,0 3,0-1,8 0,7 Bergsjön Sdn 8,9 6,2 13,0 6,2-4,1 0,0 Biskopsgården Sdn 7,2 6,6 10,3 5,3-3,1 1,3 Centrum Sdn 3,7 1,9 6,4 2,6-2,7-0,7 Frölunda Sdn 5,8 5,1 8,5 4,6-2,7 0,5 Gunnared Sdn 7,1 6,3 10,4 5,8-3,3 0,5 Göteborgsregionen 3,4 2,0 6,1 2,9-2,7-0,9 Härlanda Sdn 3,7 3,1 6,3 2,8-2,6 0,3 Härryda 2,0 1,3 3,8 2,1-1,8-0,8 Högsbo Sdn 3,8 3,1 6,5 3,3-2,7-0,2 Kortedala Sdn 5,9 5,7 9,9 4,2-4,0 1,5 Kungsbacka 2,1 1,1 4,3 2,0-2,2-0,9 Kungälv 1,7 1,6 3,6 2,9-1,9-1,3 Kärra-Rödbo Sdn 2,9 4,0 4,1 1,9-1,2 2,1 Lerum 2,1 1,2 3,8 2,1-1,7-0,9 Lilla Edet 3,6 3,3 5,0 3,7-1,4-0,4 Linnéstaden Sdn 4,0 2,8 7,1 2,9-3,1-0,1 Lundby Sdn 5,6 4,3 9,0 4,1-3,4 0,2 Lärjedalen Sdn 6,6 5,6 9,0 4,8-2,4 0,8 Majorna Sdn 5,5 4,5 9,2 3,6-3,7 0,9 Mölndal 2,3 1,4 4,7 2,2-2,4-0,8 Partille 2,9 1,3 4,5 2,3-1,6-1,0 Riket 3,5 2,3 5,6 3,5-2,1-1,2 Stenungsund 1,8 2,2 3,4 3,1-1,6-0,9 Styrsö Sdn 3,4 1,5 4,6 1,8-1,2-0,3 Tjörn 2,0 1,7 3,9 2,3-1,9-0,6 Torslanda Sdn 2,3 1,1 3,0 1,4-0,7-0,3 Tuve-Säve Sdn 2,9 1,7 5,0 2,2-2,1-0,5 Tynnered Sdn 2,7 2,6 4,3 2,3-1,6 0,3 Älvsborg Sdn 1,7 1,0 2,7 1,3-1,0-0,3 Öckerö 1,7 1,5 3,4 1,6-1,7-0,1 Örgryte Sdn 3,4 2,7 6,1 2,7-2,7 0,0 Tabell 2: Andel ungdomar i Öppen arbetslöshet och i Konjunkturberoende program, år Förändring Öppet arbetslösa I program Öppet arbetslösa I program Öppet arbetslösa I program Ale 4,0 3,5 5,9 7,5-1,9-4,0 Alingsås 3,5 2,2 8,1 6,9-4,6-4,7 Askim Sdn 1,4 0,6 5,1 3,0-3,7-2,4 Backa Sdn 3,7 1,6 8,3 4,8-4,6-3,2 Bergsjön Sdn 6,2 3,9 12,8 5,7-6,6-1,8 Biskopsgården Sdn 6,6 2,2 10,2 5,8-3,6-3,6 Centrum Sdn 1,9 0,6 4,7 1,9-2,8-1,3 Frölunda Sdn 5,1 2,3 11,0 5,6-5,9-3,3 Gunnared Sdn 6,3 3,0 9,7 8,0-3,4-5,0 Göteborgsregionen 3,4 1,8 8,0 2,3-4,6-0,5 Härlanda Sdn 3,1 1,1 5,8 4,4-2,7-3,3 Härryda 3,3 1,1 5,9 4,4-2,6-3,3 Högsbo Sdn 3,1 1,2 7,7 3,7-4,6-2,5 Kortedala Sdn 5,7 2,0 11,6 5,1-5,9-3,1 Kungsbacka 2,3 3,5 6,3 3,1-4,0 0,4 Kungälv 2,3 1,7 6,0 6,5-3,7-4,8 Kärra-Rödbo Sdn 4,0 1,3 6,6 4,5-2,6-3,2 Lerum 2,8 1,4 5,3 4,7-2,5-3,3 Lilla Edet 4,9 5,5 6,6 12,5-1,7-7,0 Linnéstaden Sdn 2,8 0,7 6,8 3,0-4,0-2,3 Lundby Sdn 4,3 1,6 11,0 4,8-6,7-3,2 Lärjedalen Sdn 5,6 2,2 8,9 5,5-3,3-3,3 Majorna Sdn 4,5 0,7 9,8 3,8-5,3-3,1 Mölndal 3,1 1,8 7,9 3,8-4,8-2,0 Partille 4,1 2,2 9,5 3,7-5,4-1,5 Riket 3,9 2,8 7,5 6,3-3,6-3,5 Stenungsund 1,4 3,4 4,2 6,9-2,8-3,5 Styrsö Sdn 1,5 0,9 6,9 3,9-5,4-3,0 Tjörn 2,4 1,4 5,6 5,3-3,2-3,9 Torslanda Sdn 1,1 0,7 4,5 3,4-3,4-2,7 Tuve-Säve Sdn 1,7 0,8 6,4 4,1-4,7-3,3 Tynnered Sdn 2,6 1,4 6,0 4,0-3,4-2,6 Älvsborg Sdn 1,0 1,0 3,5 2,3-2,5-1,3 Öckerö 3,2 2,5 6,4 5,4-3,2-2,9 Örgryte Sdn 2,7 0,8 7,2 2,9-4,5-2,1 7

8 BILD 3: Andelen öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende program av befolkningen (16 64 år), fördelat på män och kvinnor, januari Sorterat efter andel män öppet arbetslösa eller i program Tabell 3: Andel Öppet arbetslösa och i Konjunkturberoende program,i % av befolkningen år Män och Kvinnor Källa: Länsarbetsnämnderna i Västra Götalands län och Halland. Januari Förändring Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Ale 5,8 5,4 8,4 9,0-2,6-3,6 Alingsås 5,6 4,7 10,1 8,1-4,5-3,4 Askim Sdn 3,2 2,8 4,9 4,9-1,7-2,1 Backa Sdn 7,5 5,6 10,3 7,8-2,8-2,2 Bergsjön Sdn 15,9 9,8 23,1 14,5-7,2-4,7 Biskopsgården Sdn 12,3 8,4 17,4 12,7-5,1-4,3 Centrum Sdn 5,2 4,4 11,4 8,8-6,2-4,4 Frölunda Sdn 11,2 8,3 15,7 10,9-4,5-2,6 Gunnared Sdn 13,5 10,0 15,6 12,6-2,1-2,6 Göteborgsregionen 6,2 4,8 9,8 8,3-3,6-3,5 Härlanda Sdn 5,7 4,7 10,3 7,9-4,6-3,2 Härryda 3,4 3,3 6,3 5,5-2,9-2,2 Högsbo Sdn 6,4 5,2 11,0 7,9-4,6-2,7 Kortedala Sdn 10,3 7,4 16,2 12,0-5,9-4,6 Kungsbacka 3,2 3,1 6,3 6,3-3,1-3,2 Kungälv 3,1 3,3 6,4 6,6-3,3-3,3 Kärra-Rödbo Sdn 4,8 3,3 6,8 6,2-2,0-2,9 Lerum 3,7 3,1 6,3 5,7-2,6-2,6 Lilla Edet 6,6 7,2 9,8 9,4-3,2-2,2 Linnéstaden Sdn 5,8 4,9 10,5 10,0-4,7-5,1 Lundby Sdn 9,1 6,4 13,9 11,4-4,8-5,0 Lärjedalen Sdn 13,4 7,7 18,8 11,0-5,4-3,3 Majorna Sdn 8,3 6,2 13,9 12,0-5,6-5,8 Mölndal 4,2 3,3 7,7 6,4-3,5-3,1 Partille 4,6 3,7 5,5 5,9-0,9-2,2 Riket 6,4 5,1 9,7 8,3-3,3-3,2 Stenungsund 4,2 3,9 7,1 6,7-2,9-2,8 Styrsö Sdn 3,8 4,1 6,5 6,0-2,7-1,9 Tjörn 3,5 4,1 6,4 7,3-2,9-3,2 Torslanda Sdn 2,8 2,9 4,2 4,7-1,4-1,8 Tuve-Säve Sdn 4,9 4,7 8,0 6,8-3,1-2,1 Tynnered Sdn 4,6 4,1 7,0 6,5-2,4-2,4 Älvsborg Sdn 2,7 2,4 3,8 4,4-1,1-2,0 Öckerö 3,3 3,1 6,0 6,1-2,7-3,0 Örgryte Sdn 5,2 4,1 9,1 8,6-3,9-4,5 8

9 BILD 4: Andel förvärvsarbetande, öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende program samt ej tillgängliga för arbetsmarknaden 1999, i % av befolkningen, år. Källa: Befolkningen och förvärvsarbetande år år, från SCB:s databaser (RAMS och befolkning) samt statistik för november månad 1999 från Länsarbetsnämnderna Västra Götaland och Halland. Som förvärvsarbetande eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka eller mer under november månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t ex på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. Tabell 4: Andel förvärvsarbetande, öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende program samt ej tillgängliga för arbetsmarknaden, i % av befolkningen, år Förändring Förvärvsarbetande Öppet arbetslösa eller i program Ej tillgängliga för arbetsmarknaden Förvärvsarbetande Öppet arbetslösa eller i program Ej tillgängliga för arbetsmarknaden Förvärvsarbetande Öppet arbetslösa eller i program Ej tillgängliga för arbetsmarknaden Ale 72,5 7,3 20,2 70,3 11,4 18,3 2,2-4,1 1,9 Alingsås 72,7 6,4 20,9 70,9 11,1 18,0 1,8-4,7 2,9 Askim Sdn 75,0 3,2 21,8 73,1 6,0 20,9 1,9-2,8 0,9 Backa Sdn 65,8 7,8 26,5 64,6 9,5 25,9 1,2-1,7 0,6 Bergsjön Sdn 36,7 15,6 47,6 35,7 14,7 49,6 1,0 0,9-2,0 Biskopsgården Sdn 49,8 13,4 36,9 49,1 14,2 36,7 0,7-0,8 0,2 Centrum Sdn 66,3 6,5 27,2 62,2 10,7 27,1 4,1-4,2 0,1 Frölunda Sdn 58,9 10,9 30,2 58,9 12,9 28,2 0,0-2,0 2,0 Gunnared Sdn 46,8 13,2 39,9 47,0 13,5 39,5-0,2-0,3 0,4 Göteborgsregionen 69,0 6,5 24,5 66,9 8,5 24,6 2,1-2,0-0,1 Härlanda Sdn 71,7 6,5 21,8 66,7 9,3 24,0 5,0-2,8-2,2 Härryda 76,7 3,7 19,6 75,0 6,4 18,6 1,7-2,7 1,0 Högsbo Sdn 67,3 7,0 25,6 63,5 9,7 26,8 3,8-2,7-1,2 Kortedala Sdn 57,8 11,0 31,2 55,5 12,5 32,0 2,3-1,5-0,8 Kungsbacka 77,2 4,3 18,5 74,7 7,7 17,6 2,5-3,4 0,9 Kungälv 76,0 3,7 20,3 74,1 6,6 19,3 1,9-2,9 1,0 Kärra-Rödbo Sdn 76,4 5,4 18,2 74,1 6,8 19,1 2,3-1,4-0,9 Lerum 75,8 4,3 19,9 73,6 7,7 18,7 2,2-3,4 1,2 Lilla Edet 70,4 6,8 22,8 65,6 12,5 21,9 4,8-5,7 0,9 Linnéstaden Sdn 68,5 7,2 24,3 65,5 11,6 22,9 3,0-4,4 1,4 Lundby Sdn 63,7 10,1 26,2 61,2 12,3 26,5 2,5-2,2-0,3 Lärjedalen Sdn 45,0 12,2 42,8 45,6 12,2 42,2-0,6 0,0 0,6 Majorna Sdn 67,4 9,9 22,8 63,8 14,1 22,1 3,6-4,2 0,7 Mölndal 75,1 4,8 20,1 73,0 6,6 20,4 2,1-1,8-0,3 Partille 72,8 4,3 22,9 71,7 7,6 20,7 1,1-3,3 2,2 Riket 69,9 6,6 23,5 67,9 9,9 22,2 2,0-3,3 1,3 Stenungsund 73,8 4,8 21,4 70,9 8,3 20,8 2,9-3,5 0,6 Styrsö Sdn 76,0 3,6 20,4 74,4 6,6 19,0 1,6-3,0 1,4 Tjörn 73,3 4,9 21,8 72,8 8,1 19,1 0,5-3,2 2,7 Torslanda Sdn 80,4 3,0 16,6 78,8 5,0 16,2 1,6-2,0 0,4 Tuve-Säve Sdn 72,6 5,2 22,2 70,8 7,3 21,9 1,8-2,1 0,3 Tynnered Sdn 68,1 5,2 26,6 67,5 7,6 24,9 0,6-2,4 1,7 Älvsborg Sdn 76,4 3,1 20,5 75,5 5,1 19,4 0,9-2,0 1,1 Öckerö 77,0 3,3 19,7 74,9 6,1 19,0 2,1-2,8 0,7 Örgryte Sdn 72,9 6,2 20,9 68,5 10,0 21,5 4,4-3,8-0,6 9

10 Socialbidrag Socialbidragen har sjunkit både i kronor per invånare samt andel bidragstagare av befolkningen i samtliga kommuner/ stadsdelar. Jämförelsen som görs här är mellan åren 1997 och Denna sänkning beror till stor del på en gynnsammare arbetsmarknad. För år 2000 är socialbidragsnivåerna i regionen nere på ungefär samma nivå som 1995, enligt GR:s regionala uppföljning av försörjningsstöd år Den uppföljningen visar också på att allt större del av försörjningsstödet beror på att ersättningar i det generella socialförsäkringssystemet inte är tillräckliga. En stor andel BILD 5: Socialbidragsbelopp per invånare för år Källa: Socialstyrelsen; Sveriges officiella statistik samt Statistikgruppen stadskansliet Göteborgs stad. Tabell 5: Socialbidragsbelopp per invånare i kr Förändring i kr i % Ale ,7% Alingsås ,9% Askim Sdn ,0% Backa Sdn ,0% Bergsjön Sdn ,0% Biskopsgården Sdn ,2% Centrum Sdn ,7% Frölunda Sdn ,6% Gunnared Sdn ,5% Göteborgsregionen ,3% Härlanda Sdn ,5% Härryda ,9% Högsbo Sdn ,3% Kortedala Sdn ,4% Kungsbacka ,9% Kungälv ,0% Kärra-Rödbo Sdn ,4% Lerum ,9% Lilla Edet ,0% Linnéstaden Sdn ,9% Lundby Sdn ,9% Lärjedalen Sdn ,3% Majorna Sdn ,0% Mölndal ,3% Partille ,6% Riket ,4% Stenungsund ,5% Styrsö Sdn ,3% Tjörn ,2% Torslanda Sdn ,3% Tuve-Säve Sdn ,4% Tynnered Sdn ,3% Älvsborg Sdn ,6% Öckerö ,7% Örgryte Sdn ,9% 10

11 bidragstagare anses inte heller tillgängliga för arbetsmarknaden och kan på så sätt inte komma in i egen försörjning utan att de först genomgå någon typ av rehabilitering, utbildning eller annan stöttande insats. BILD 6: Andel socialbidragstagare av befolkningen, år, 2000 Tabell 6: Andel socialbidragstagare år, i procent av befolkningen Förändring Källa: Socialstyrelsen; Sveriges officiella statistik samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. Ale 5,5 7,9-2,4 Alingsås 4,4 7,0-2,6 Askim Sdn 2,7 4,3-1,6 Backa Sdn 12,0 13,2-1,2 Bergsjön Sdn 42,1 52,8-10,7 Biskopsgården Sdn 22,0 26,8-4,8 Centrum Sdn 5,6 8,1-2,5 Frölunda Sdn 17,0 18,9-1,9 Gunnared Sdn 32,7 38,0-5,3 Göteborgsregionen 8,2 11,8-3,6 Härlanda Sdn 7,4 10,0-2,6 Härryda 2,6 4,0-1,4 Högsbo Sdn 10,8 13,7-2,9 Kortedala Sdn 16,8 21,5-4,7 Kungsbacka 3,1 5,0-1,9 Kungälv 3,1 5,7-2,6 Kärra-Rödbo Sdn 4,8 7,1-2,3 Lerum 4,0 5,6-1,6 Lilla Edet 5,2 9,5-4,3 Linnéstaden Sdn 6,5 10,4-3,9 Lundby Sdn 13,0 18,0-5,0 Lärjedalen Sdn 34,1 41,8-7,7 Majorna Sdn 9,5 14,3-4,8 Mölndal 5,6 8,3-2,7 Partille 5,8 7,8-2,0 Riket 5,8 8,7-2,9 Stenungsund 4,6 8,5-3,9 Styrsö Sdn 2,0 3,0-1,0 Tjörn 4,1 5,7-1,6 Torslanda Sdn 1,6 3,5-1,9 Tuve-Säve Sdn 6,7 10,3-3,6 Tynnered Sdn 9,0 11,6-2,6 Älvsborg Sdn 1,2 1,6-0,4 Öckerö 2,5 4,3-1,8 Örgryte Sdn 5,1 7,5-2,4 11

12 Sociala transfereringar Det svenska socialförsäkringssystemet är generellt vilket innebär att det ska vara obligatoriskt och omfatta samtliga medborgare. Till övervägande del är systemet uppbyggt efter inkomstbortfallsprincipen. Genom omfördelning av ekonomiska resurser, mellan olika skeden i livet och mellan hög- och låginkomsttagare, ska den enskilde vara försäkrad ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp, arbetslöshet och ålderdom. De sociala transfereringarna täcker samtliga bidragsformer, dock inte vanlig ålderspension. Både i riket som helhet och i Göteborgsregionen har befolkningen generellt blivit mer självförsörjande och därmed utgör transfereringarna en minskad andel av den disponibla inkomsten. Statistiken som jämförs här är mellan åren 1996 och Göteborgsregionen som helhet ligger lägre för de sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten än riket för samtliga tre grupper som jämförs här. För gruppen ensamstående kvinnor med barn har andelen sjunkit rejält mellan 1996 och 1999, samtidigt som denna grupp är den som är mest beroende av transfereringarna för sin försörjning och därför också är känsligast för förändringar i systemet. För gruppen gifta/sambeskattade utan barn har de sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten ökat för samtliga mellan 1997 och Det innebär att behovet av transfereringarna har ökat här, även om den andel av inkomsten som transfereringarna utgör är minst för denna grupp. I sociala transfereringar ingår: socialbidrag, ersättning vid sjukdom, föräldrapenning, dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning och arbetslöshet, delpension, vårdbidrag, KAS, ersättning från AGS, TFA och vuxenutbildningsnämnd, vårdnadsbidrag, övriga skattepliktiga ersättningar, bostadsbidrag, KBT, handikapp ersättning, skattefri del av livränta och barnpension, särskilt pensionstillägg, studiebidrag, studielån, skattefri sjukpenning och frivilligpension, bidragsförskott, barnbidrag, ensamförälderbidrag, flyktingbidrag, bidrag till värnpliktiga. BILD 7: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten för familjer, år, 1999, i procent av befolkningen. Tabell 7: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, familjer år Förändring Källa SCB Inkopak Tabell I T Inkomstår 1999 för den folkbokförda befolkningen Ale 21,0 23,1-2,1 Alingsås 19,5 22,3-2,8 Göteborg 24,3 27,5-3,2 Göteborgsregionen 18,2 24,0-5,8 Härryda 15,4 17,8-2,4 Kungsbacka 14,7 17,2-2,5 Kungälv 17,0 19,5-2,5 Lerum 15,6 18,5-2,9 Lilla Edet 22,7 26,5-3,8 Mölndal 17,0 19,1-2,1 Partille 17,9 19,7-1,8 Riket 20,7 23,5-2,8 Stenungsund 18,7 21,3-2,6 Tjörn 17,3 18,8-1,5 Öckerö 15,5 17,0-1,5 12

13 BILD 8: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten för ensamstående kvinnor med barn, år, 1999, i procent av befolkningen Tabell 8: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, ensamstående kvinnor med barn, år, i % av befolkningen Förändring Källa SCB Inkopak Tabell I T Inkomstår 1999 för den folkbokförda befolkningen Ale 41,8 51,9-10,1 Alingsås 38,4 49,9-11,5 Göteborg 45,4 52,3-6,9 Göteborgsregionen 38,0 48,3-10,3 Härryda 32,1 43,1-11,0 Kungsbacka 31,6 42,8-11,2 Kungälv 35,0 44,6-9,6 Lerum 37,7 47,0-9,3 Lilla Edet 45,3 55,3-10,0 Mölndal 36,5 43,9-7,4 Partille 39,4 47,1-7,7 Riket 39,8 49,2-9,4 Stenungsund 37,2 49,7-12,5 Tjörn 39,2 48,2-9,0 Öckerö 34,9 43,1-8,2 BILD 9: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten för gifta/sambo utan barn, år, 1999, i procent av befolkningen Tabell 9: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, gifta/sambeskattade utan barn, år, i % av befolkningen Förändring Källa SCB Inkopak Tabell I T Inkomstår 1999 för den folkbokförda befolkningen Ale 17,5 16,0 1,5 Alingsås 14,1 13,3 0,8 Göteborg 15,9 15,0 0,9 Göteborgsregionen 14,4 13,9 0,5 Härryda 12,2 11,3 0,9 Kungsbacka 12,8 11,5 1,3 Kungälv 13,6 12,9 0,7 Lerum 13,5 11,8 1,7 Lilla Edet 19,6 18,4 1,2 Mölndal 13,0 12,3 0,7 Partille 13,4 11,1 2,3 Riket 15,4 14,5 0,9 Stenungsund 14,5 13,4 1,1 Tjörn 14,6 13,6 1,0 Öckerö 12,8 10,5 2,3 13

14 Utbildningsnivå Kunskap och utbildning är ett av samhällets främsta medel för att främja välstånd och välfärd. Betydelsen av högre utbildning blir tydlig när individen ska konkurrera på arbetsmarknaden och utbildningsnivån kan då bli ett mått på de förutsättningar som individen har för sin försörjning. I årets rapport har därför antalet delvariabler för utbildning utökats till att visa både på andelen som har minst tre års eftergymnasial utbildning och andelen som har grundskola som högsta utbildningsnivå. I detta perspektiv är också förutsättningarna för fortsatta studier viktiga. Därför finns även andel elever med som saknar behörighet till gymnasieskolan med som en delvariabel, d v s de har ej godkänt i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska. Utbildningsnivå skiljer sig mycket mellan storstad respektive landsbygd. Storstäderna i Sverige, Stockholm, Göteborg och Malmö, skiljer sig från riket i övrigt. Högre utbildning har ökat markant i så gott som samtliga kommuner/stadsdelar mellan år 2000 och Vid förra rapporten, då åren 1996 och 1998 jämfördes, var ökningen marginell. Ökningen är störst i de kommuner/stadsdelar där utbildningsnivån redan är hög. Göteborgsregionen som helhet har en låg andel elever som inte har godkänt i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska i jämförelse med riket. Däremot är det så att de stadsdelar med högst andel elever som inte klarar godkänt i ämnena ligger på mycket höga siffror i jämförelse med resten av regionen. Tabell 10: Högsta utbildningsnivå, år, i % av befolkningen Grundskola* Minst 3 års eftergymnasial utbildning Minst 3 års eftergymnasial utbildning Förändring Minst 3 års eftergymnasial utbildning Ale 14,6 8,7 7,0 1,7 Alingsås 10,7 14,8 12,0 2,8 Askim Sdn 6,8 33,6 29,9 3,7 Backa Sdn 14,1 11,1 8,6 2,5 Bergsjön Sdn 16,2 9,8 7,1 2,7 Biskopsgården Sdn 16,7 9,2 6,1 3,1 Centrum Sdn 5,6 37,7 27,3 10,4 Frölunda Sdn 13,5 14,6 9,5 5,1 Gunnared Sdn 16,8 8,8 7,0 1,8 Göteborgsregionen 10,8 18,8 16,0 2,8 Härlanda Sdn 7,1 30,1 22,9 7,2 Härryda 11,5 17,7 16,0 1,7 Högsbo Sdn 10,8 18,5 12,3 6,2 Kortedala Sdn 13,5 12,9 9,3 3,6 Kungsbacka 10,2 17,1 15,0 2,1 Kungälv 11,9 13,1 12,0 1,1 Kärra-Rödbo Sdn 15,2 8,2 6,3 1,9 Lerum 11,4 16,3 15,0 1,3 Lilla Edet 13,6 6,5 6,0 0,5 Linnestaden Sdn 6,0 36,7 28,3 8,4 Lundby Sdn 13,2 15,5 10,1 5,4 Lärjedalen Sdn 14,6 9,5 7,6 1,9 Majorna Sdn 7,3 31,0 21,6 9,4 Mölndal 10,7 19,7 18,0 1,7 Partille 10,6 18,6 17,0 1,6 Riket 11,0 15,4 13,0 2,4 Stenungsund 11,7 11,8 11,0 0,8 Styrsö Sdn 9,3 21,5 17,0 4,5 Tjörn 12,0 12,3 10,0 2,3 Torslanda Sdn 11,3 15,2 12,2 3,0 Tuve-Säve Sdn 13,1 13,7 11,3 2,4 Tynnered Sdn 11,5 19,6 15,9 3,7 Älvsborg Sdn 6,6 35,9 32,2 3,7 Öckerö 12,2 11,6 10,0 1,6 Örgryte Sdn 6,3 33,0 25,6 7,4 Tabell 11: Andel ej godkänt från grundskolan i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska, i procent VT 2000 Ale 9,0 Alingsås 8,0 Askim Sdn 0,7 Backa Sdn 4,7 Bergsjön Sdn 36,7 Biskopsgården Sdn 24,2 Centrum Sdn 2,8 Frölunda Sdn 9,6 Gunnared Sdn 18,3 Göteborgsregionen 8,6 Härlanda Sdn 5,0 Härryda 7,0 Högsbo Sdn 6,0 Kortedala Sdn 14,5 Kungsbacka 6,0 Kungälv 11,0 Kärra-Rödbo Sdn 4,9 Lerum 10,0 Lilla Edet 10,0 Linnéstaden Sdn 4,0 Lundby Sdn 6,8 Lärjedalen Sdn 31,5 Majorna Sdn 6,1 Mölndal 7,0 Partille 8,0 Riket 11,0 Stenungsund 5,0 Styrsö Sdn 2,6 Tjörn 9,0 Torslanda Sdn 6,0 Tuve-Säve Sdn 5,8 Tynnered Sdn 12,9 Älvsborg Sdn 1,0 Öckerö 12,0 Örgryte Sdn 4,9 * Avser endast grundskola, inte folkskola. 14

15 BILD 10: Högsta utbildningsnivån relaterat till befolkningen, i åldrarna år för år 2000 Sorterat efter andel av befolkning med minst tre års eftergymnasial utbildning Källa: Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs Stad, SCB:s utbildningsregister BILD 11: Andel elever med betyget Ej godkänt från grundskolan i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska våren år 2000 Källa: Skolverkets betygsstatistik samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. 15

16 Ohälsa Hälsa och ohälsa får allt större betydelse i välfärdsdiskussioner. Ohälsotalet, som är det sätt ohälsa mäts här, är en kvot som visar det genomsnittliga antal dagar som de försäkrade har någon form av ersättning. Eftersom reglerna för ersättning förändrats flera gånger under de senaste åren går inte ohälsotalet att jämföra över tid på ett helt rättvisande sätt. Göteborgsregionen som helhet har haft ett högre ohälsotal än riket i snitt alla tre gånger som Välfärdsbilderna producerats, vilket troligen kan härledas till att storstads- BILD 12: Ohälsotal, år, 1999 Tabell 12 13: Ohälsotalet, år Källa: RFV samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. Ohälsotalet är en kvot. Täljaren är av RFV ersatta sjukpenningdagar och ersatta dagar för förtidspension/sjukbidrag. Nämnaren är sjukpenningförsäkrade personer och personer som uppbär förtidspension/sjukbidrag. Ohälsotalen för Stadsdelsnämnderna är uträknade av SCB, utifrån RFV:s material. Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Ale 34,3 54,0 43,8 30,3 41,4 35,6 Alingsås 33,7 45,3 39,4 25,8 34,0 29,8 Askim Sdn 22,5 32,1 27,4 22,7 27,8 25,3 Backa Sdn 52,6 74,9 63,8 51,4 64,5 57,9 Bergsjön Sdn 89,4 106,6 96,9 85,6 96,1 90,3 Biskopsgården Sdn 76,7 99,2 87,0 75,4 93,5 83,8 Centrum Sdn 28,1 37,2 32,5 27,0 31,9 29,4 Frölunda Sdn 69,9 91,4 81,0 62,6 77,0 70,0 Gunnared Sdn 70,1 97,9 83,4 62,7 83,5 72,5 Göteborgsregionen 40,9 56,8 48,7 38,7 49,4 43,9 Härlanda Sdn 32,1 41,3 36,8 31,1 38,5 34,9 Härryda 31,5 46,2 38,7 27,7 38,6 32,9 Högsbo Sdn 47,1 60,0 53,6 44,6 53,0 48,8 Kortedala Sdn 67,6 84,1 75,5 65,0 78,3 71,4 Kungsbacka 26,1 38,4 32,2 24,8 31,6 28,1 Kungälv 32,0 52,4 42,0 30,0 43,7 36,7 Kärra-Rödbo Sdn 33,5 51,0 42,4 34,6 45,1 39,9 Lerum 27,9 40,8 34,3 24,8 33,7 29,1 Lilla Edet 41,1 67,4 53,4 40,4 60,6 49,9 Linnéstaden Sdn 33,3 40,2 36,8 31,7 34,6 33,2 Lundby Sdn 52,8 61,5 56,7 51,5 54,9 53,0 Lärjedalen Sdn 63,4 85,1 73,7 59,3 80,5 69,5 Majorna Sdn 41,6 45,2 43,4 39,9 39,2 39,6 Mölndal 33,6 49,1 41,3 30,3 40,1 35,1 Partille 35,7 53,0 44,3 32,9 45,7 39,2 Riket 37,0 51,0 43,8 33,7 43,1 37,7 Stenungsund 30,4 56,0 42,8 27,1 41,9 34,2 Styrsö Sdn 33,2 42,1 37,5 30,2 36,4 33,1 Tjörn 28,9 49,4 38,5 28,4 40,5 34,0 Torslanda Sdn 21,3 39,1 30,2 23,6 36,2 29,8 Tuve-Säve Sdn 39,6 55,7 47,8 35,8 47,5 41,7 Tynnered Sdn 41,6 58,0 50,0 38,0 48,8 43,5 Älvsborg Sdn 18,6 30,5 24,7 20,2 26,5 23,4 Öckerö 30,7 51,3 40,5 29,3 47,1 37,7 Örgryte Sdn 28,5 37,8 33,2 28,0 33,9 31,0 16

17 regioner tenderar att ha ett högre ohälsotal än riket i övrigt. Variationen mellan regionens kommuner och stadsdelar är mycket stor och ohälsotalet för kvinnor är högre än för män i samtliga kommuner/stadsdelar. Ohälsa bland unga är något som uppmärksammas allt mer, då man ser att yngre i början av sitt arbetsliv blir sjukskrivna i allt högre utsträckning. Därför finns nu även ohälsotalt för åldrarna år med som en välfärdsvariabel som är intressant att följa framöver. Göteborgsregionen i snitt ligger högre än riket och kommunerna/stadsdelarna hamnar här i en annan rangordning än för övriga variabler i rapporten. Stadsdelarna Askim och Älvsborg som ligger lägst för det totala ohälsotalet ligger högre i ohälsotal för unga än både Bergsjön och Biskopsgården, som ligger högst för det totala ohälsotalet. Även kommunerna Partille och Härryda som ligger under regionsnittet för det totala ohälsotalet hamnar högt i ohälsotal bland unga. Denna avvikelse är mycket intressant men informationen i den här statistiken kan inte ge svar på varför det förhåller sig så, utan mer information behövs för en heltäckande bild. Ohälsotalet är ju bara ett av flera sätt att mäta ohälsa och det kan ju möjligen vara så att ohälsotalet inte är det mest rättvisande sätt att visa ohälsa för denna åldersgrupp. Nedanstående information är hämtat från RFV och kan ge en något mer beskrivande bild av olika orsaker till att ohälsan ökar för grupper som inte tidigare funnits i riskzonen. Enligt RFV ökade antal sjukpenningdagar under 1999 med tjugofyra procent och den utbetalda medelersättningen ökade med fem procent vilket tyder på att grupper med höga inkomster i högre grad än tidigare får sjukpenning. Enligt RFV:s rapport 2002:4, Långtidssjukskrivningar för psykisk sjukdom och utbrändhet, ser man att utgifterna för sjukskrivningar ökar och att andelen långtidssjukskrivna BILD 13: Ohälsotal, år, uppdelat på män och kvinnor, för Sorterat efter ohälsotal för kvinnor. Källa: RFV samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. Ohälsotalet är en kvot. Täljaren är av RFV ersatta sjukpenningdagar och ersatta dagar för förtidspension/sjukbidrag. Nämnaren är sjukpenningförsäkrade personer och personer som uppbär förtidspension/sjukbidrag. Ohälsotalen för Stadsdelsnämnderna är uträknade av SCB, utifrån RFV:s material. 17

18 med psykiska sjukdomar ökat kraftigt under hela talet, medan de fysiska diagnoserna minskat. De vanligaste besvären utgörs av depressioner, ångesttillstånd och stressreaktioner som man tror beror på ökade psykosociala arbetsmiljöproblem. Man kan också se att allt färre av de långtidssjukskrivna klarar att återgå till arbete igen. Rapporten visar också på att anställda i offentlig sektor löper betydligt större risk för psykisk sjukdom, särskilt kommunal verksamhet där också utbrändhet är vanligare än i andra sektorer. BILD 14: Ohälsotal för unga, år för 1999 Tabell 14 15: Ohälsotalet för unga, år 1999 Källa: RFV samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. Ohälsotalet är en kvot. Täljaren är av RFV ersatta sjukpenningdagar och ersatta dagar för förtidspension/sjukbidrag. Nämnaren är sjukpenningförsäkrade personer och personer som uppbär förtidspension/sjukbidrag. Ohälsotalen för Stadsdelsnämnderna är uträknade av SCB, utifrån RFV:s material. Män Kvinnor Totalt Ale 16,0 22,8 19,2 Alingsås 21,2 23,6 22,4 Askim Sdn 31,9 24,2 27,8 Backa Sdn 18,8 26,6 22,7 Bergsjön Sdn 26,1 27,1 26,6 Biskopsgården Sdn 25,6 29,8 27,6 Centrum Sdn 8,1 10,3 9,2 Frölunda Sdn 34,2 24,8 29,5 Gunnared Sdn 42,8 33,5 38,2 Göteborgsregionen 19,7 24,2 21,9 Härlanda Sdn 8,3 10,8 9,6 Härryda 26,5 29,4 27,9 Högsbo Sdn 9,4 14,2 11,8 Kortedala Sdn 19,1 19,0 19,1 Kungsbacka 15,4 20,9 18,1 Kungälv 21,4 29,2 25,2 Kärra-Rödbo Sdn 19,7 26,6 23,5 Lerum 21,5 17,1 19,3 Lilla Edet 22,1 16,0 19,3 Linnéstaden Sdn 11,7 11,4 11,5 Lundby Sdn 14,2 14,6 14,4 Lärjedalen Sdn 28,8 28,9 28,8 Majorna Sdn 10,9 16,5 13,9 Mölndal 18,5 25,3 21,9 Partille 22,8 33,4 28,3 Riket 16,8 20,5 18,7 Stenungsund 18,8 25,8 22,2 Styrsö Sdn 24,4 17,1 21,4 Tjörn 15,2 23,6 19,0 Torslanda Sdn 19,7 16,8 18,1 Tuve-Säve 15,5 21,7 18,7 Tynnered Sdn 33,5 35,9 34,8 Älvsborg Sdn 30,6 26,4 28,3 Öckerö 20,7 29,7 24,7 Örgryte Sdn 7,5 13,0 10,3 18

19 I RFV:s rapport påtalas också att det finns en ökad obalans mellan arbete och familjeliv. Olika typer av psykiska problem verkar vara vanligare i de åldrar där kraven på produktivitet i arbetet kan sägas vara som högst. Samtidigt är det i dessa åldrar som de flesta har familj och barn. Om det är så att balansen mellan arbetets krav och individens familjesituation i allt högre utsträckning rubbas och leder till stressrelaterade sjukdomar är det oroväckande. Utöver direkta kostnader som orsakas av ökad sjukskrivning för psykiska besvär kan en sådan utveckling också leda till minskad benägenhet att skaffa barn och en försämrad fysisk och mental hälsa hos barn och ungdomar. RFV påtalar också att den ökade risk för psykisk ohälsa och långtidssjukskrivning, som man såg i början på 1990 talet, p g a av att individen var arbetslös inte alls är så tydlig idag. Detta tyder på att de psykiska sjukdomarnas ökning under senare år i högre grad är relaterade till arbete och levnadsvillkor än ökande sociala problem. BILD 15: Ohälsotal bland unga, år, uppdelat på män och kvinnor, för Sorterat efter ohälsotal för kvinnor Källa: RFV samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. Ohälsotalet är en kvot. Täljaren är av RFV ersatta sjukpenningdagar och ersatta dagar för förtidspension/ sjukbidrag. Nämnaren är sjukpenningförsäkrade personer och personer som uppbär förtidspension/sjukbidrag. Ohälsotalen för Stadsdelsnämnderna är uträknade av SCB, utifrån RFV:s material. 19

20 Medelinkomst Inkomst är ett vanligt mått på välfärd. Det finns olika sätt att beskriva ekonomisk standard medelinkomsten är det som används här och är ett av flera sätt att mäta. Medelinkomsten har ökat i samtliga kommuner/stadsdelar mellan mätperioderna 1996 och Medelinkomsten i regionen har procentuellt sett inte ökat lika mycket som medelinkomsten i riket. I Välfärdsbilderna från 1999 jämfördes medelinkomsten för 1993 och 1996 med varandra. Skillnaderna var då stora mellan kommuner/stadsdelar vad gäller förändring av medelinkomsten, från -8,4% till +15,4%. I jämförelsen som görs här mellan åren 1996 och 1998 ligger förändringarna mellan +2 till +10,4. Detta tyder på att förändring av medelinkomst har jämnats ut något inom regionen, d v s att inkomstgapet minskat. Skillnader i medelinkomst överlag mellan regionens kommuner, och framförallt mellan stadsdelarna inom Göteborg, är dock mycket stora. BILD 16: Medelinkomst, för befolkningen, 16 w år, 1998, i tkr. Källa: SCB och Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. Tabell 16: Medelinkomst för befolkningen, 16 w år 1998 i tkr 1996 i tkr Förändring i tkr i % Ale 163,5 150,7 12,8 7,8% Alingsås 156,0 143,7 12,3 7,9% Askim Sdn 223,7 205,4 18,3 8,2% Backa Sdn 152,9 144,7 8,2 5,4% Bergsjön Sdn 92,7 90,8 1,9 2,0% Biskopsgården Sdn 122,7 120,3 2,4 2,0% Centrum Sdn 165,7 150,5 15,2 9,2% Frölunda Sdn 134,7 128,8 5,9 4,4% Gunnared Sdn 115,7 110,4 5,3 4,6% Göteborgsregionen 162,1 151,3 10,8 6,7% Härlanda Sdn 160,2 147,8 12,4 7,7% Härryda 183,9 166,0 17,9 9,7% Högsbo Sdn 142,2 133,3 8,9 6,3% Kortedala Sdn 134,1 127,8 6,3 4,7% Kungsbacka 184,8 166,1 18,7 10,1% Kungälv 172,4 156,5 15,9 9,2% Kärra-Rödbo Sdn 173,1 160,9 12,2 7,0% Lerum 179,3 164,8 14,5 8,1% Lilla Edet 152,0 139,7 12,3 8,1% Linnéstaden Sdn 168,3 154,2 14,1 8,4% Lundby Sdn 147,3 138,2 9,1 6,2% Lärjedalen Sdn 110,6 108,1 2,5 2,3% Majorna Sdn 148,0 136,6 11,4 7,7% Mölndal 177,0 162,9 14,1 8,0% Partille 179,7 164,8 14,9 8,3% Riket 159,9 147,3 12,6 7,9% Stenungsund 171,6 156,7 14,9 8,7% Styrsö Sdn 162,5 146,7 15,8 9,7% Tjörn 163,8 146,7 17,1 10,4% Torslanda Sdn 200,0 184,5 15,5 7,8% Tuve-Säve Sdn 170,4 160,1 10,3 6,0% Tynnered Sdn 172,3 159,6 12,7 7,4% Älvsborg Sdn 224,7 208,1 16,6 7,4% Öckerö 166,1 149,7 16,4 9,9% Örgryte Sdn 175,9 161,6 14,3 8,1% 20

21 Brottslighet Brottslighet som välfärdsindikator är ny i det här sammanhanget. Tanken är att visa var de flesta brott anmäls och därmed fokusera på tryggheten för medborgarna som bor i en kommun/stadsdel som välfärdsindikator. Brotten som redovisas i statistiken är brott mot brottsbalken; inbrott i bostäder, bilinbrott, personrån, misshandel och mord. Brott mot narkotikastrafflagen och rattfylleribrott, som är beroende av polisens satsningar, ingår inte. I statistiken kan vi se att stadsdelen Centrum ligger mycket högt i jämförelse med övriga för flest anmälda brott per invånare och stadsdelen Styrsö ligger lägst. Den här statistiken presenterades även i Göteborgs-Postens bilaga Två dagar, den 26 maj I den tillhörande artikeln kommenterar Thomas Pettersson, polisinspektör som arbetar med brottsstatistik i Västra Götalands län, De flesta brott händer där det finns mycket folk. Personrån är den brottslighet som ökat mest och att det i huvudsak handlar om ungdomar som rånar andra ungdomar. När det gäller misshandel delar man upp det i två grupper. Den ena misshandeln sker i hemmet och drabbar främst kvinnor, den andra sker utomhus och drabbar främst unga män. Kvinnomisshandeln är ganska jämt fördelad på olika orter medan den misshandel som är riktad mot män är starkt kopplad till städernas uteställen/ nöjesliv och fyra av fem gärningsmän är berusade och i de flesta fall inte kända av offret. På mindre orter känner man varandra i högre grad och det finns en helt annan typ av social kontroll och med det Källa: Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Polismyndigheten i västra Götalands län och Hallands län. Göteborgs-Posten Två dagar den 26 maj 2001 BILD 17: Antalet anmälda brott per invånare år följer färre brott. Däremot är det inte ovanligt att brottsligheten inte alltid är så låg på de mindre orterna som statistiken visar just p g a att man känner varandra och många mindre incidenter aldrig anmäls. Tabell 17: Antal anmälda brott per invånare år 2000 Ale 99 Alingsås 125 Askim Sdn 108 Backa Sdn 144 Bergsjön Sdn 196 Biskopsgården Sdn 123 Centrum Sdn 494 Frölunda Sdn 277 Gunnared Sdn 188 Göteborgsregionen 162 Härlanda Sdn 111 Härryda 93 Högsbo Sdn 162 Kortedala Sdn 195 Kungsbacka 93 Kungälv 107 Kärra-Rödbo Sdn 101 Lerum 106 Lilla Edet 100 Linnéstaden Sdn 215 Lundby Sdn 258 Lärjedalen Sdn 137 Majorna Sdn 177 Mölndal 119 Partille 110 Riket 121 Stenungsund 111 Styrsö Sdn 23 Tjörn 87 Torslanda Sdn 83 Tuve-Säve Sdn 103 Tynnered Sdn 103 Älvsborg Sdn 134 Öckerö 44 Örgryte Sdn 103

22 Valdeltagande Valdeltagande visar i vilken omfattning människor tar till vara och ser på möjligheten att påverka sin omvärld och därmed sin situation genom de allmänna valen. Valdeltagande och utbildningsnivå anses ofta vara kopplade till varandra. Ett högt valdeltagande kan också spegla en aktiv lokalpolitik. Sedan förra rapporten gjordes 1999 har det inte varit något nytt val. Det är därför samma siffror med här som presenterades då. BILD 18: Valdeltagande vid 1998 års val, i % av befolkningen Tabell 18: Valdeltagande i procent av befolkningen Förändring Källa: Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt i Hallans län samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad Ale 80,0 86,5-6,5 Alingsås 82,3 87,5-5,2 Askim Sdn 84,6 90,2-5,6 Backa Sdn 71,2 81,4-10,2 Bergsjön Sdn 51,7 64,9-13,2 Biskopsgården Sdn 61,0 72,7-11,7 Centrum Sdn 73,6 81,3-7,7 Frölunda Sdn 69,8 80,5-10,7 Gunnared Sdn 55,2 66,7-11,5 Göteborgsregionen 77,0 82,9-5,9 Härlanda Sdn 76,6 84,5-7,9 Härryda 82,0 86,7-4,7 Högsbo Sdn 73,1 82,4-9,3 Kortedala Sdn 66,3 76,8-10,5 Kungsbacka 83,6 88,3-4,7 Kungälv 82,9 87,2-4,3 Kärra-Rödbo Sdn 76,5 86,8-10,3 Lerum 84,0 88,8-4,8 Lilla Edet 77,0 83,7-6,7 Linnéstaden Sdn 75,5 81,7-6,2 Lundby Sdn 66,7 75,2-8,5 Lärjedalen Sdn 59,1 70,7-11,6 Majorna Sdn 74,7 80,7-6,0 Mölndal 80,4 85,8-5,4 Partille 80,9 86,3-5,4 Riket 78,6 84,4-5,8 Stenungsund 79,8 85,3-5,5 Styrsö Sdn 79,3 85,5-6,2 Tjörn 81,4 86,1-4,7 Torslanda Sdn 85,3 88,8-3,5 Tuve-Säve Sdn 75,9 83,6-7,7 Tynnered Sdn 77,4 86,0-8,6 Älvsborg Sdn 86,7 91,7-5,0 Öckerö 84,4 88,2-3,8 Örgryte Sdn 76,0 82,6-6,6 22

23 Ålder Som en kompletterande variabel visas här i tabeller och bilder befolknings åldersfördelning i intervallerna 0-19 år, år och samt 65-w år (uppdelat på år och 80-w år). BILD 19: Andel av befolkningen i åldrarna 0-19 år, 2001, i %. Tabell 19 21: Åldersfördelning, i % av befolkningen, 2001 Källa: SCB befolkningsstatistik samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad 0 19 år år år 80 w år 65 w år Ale 27,6 59,6 9,4 3,4 12,8 Alingsås 26,1 56,3 12,1 5,5 17,6 Askim Sdn 29,0 59,1 9,8 3,0 12,8 Backa Sdn 22,9 58,2 12,7 5,3 18,0 Bergsjön Sdn 28,6 60,5 8,6 2,3 10,9 Biskopsgården Sdn 23,4 60,4 12,2 4,0 16,2 Centrum Sdn 10,0 73,2 9,8 7,0 16,8 Frölunda Sdn 15,9 52,9 21,6 9,6 31,2 Gunnared Sdn 31,4 60,0 6,7 1,9 8,6 Göteborgsregionen 24,3 60,5 10,8 4,4 15,2 Härlanda Sdn 18,9 59,6 13,0 8,5 21,5 Härryda 29,5 58,9 8,7 2,9 11,6 Högsbo Sdn 15,7 56,7 18,4 9,2 27,6 Kortedala Sdn 19,3 62,1 13,7 4,9 18,6 Kungsbacka 28,5 57,9 10,2 3,4 13,6 Kungälv 26,8 57,7 11,7 3,8 15,5 Kärra-Rödbo Sdn 28,2 58,6 9,7 3,5 13,2 Lerum 29,8 57,6 9,4 3,2 12,6 Lilla Edet 27,2 57,5 11,1 4,2 15,3 Linnéstaden Sdn 16,5 71,1 7,6 4,8 12,4 Lundby Sdn 16,2 65,6 12,7 5,5 18,2 Lärjedalen Sdn 34,4 57,0 6,8 1,8 8,6 Majorna Sdn 17,7 68,3 8,4 5,6 14,0 Mölndal 25,9 59,4 10,6 4,1 14,7 Partille 28,8 57,4 10,4 3,4 13,8 Riket 24,1 58,7 12,1 5,1 17,2 Stenungsund 27,4 59,1 10,5 3,0 13,5 Styrsö Sdn 28,2 54,9 12,1 4,8 16,9 Tjörn 27,0 56,0 12,7 4,3 17,0 Torslanda Sdn 31,2 58,2 8,5 2,1 10,6 Tuve-Säve Sdn 26,3 58,7 11,6 3,4 15,0 Tynnered Sdn 28,4 57,0 11,2 3,4 14,6 Älvsborg Sdn 28,3 56,6 11,8 3,3 15,1 Öckerö 27,6 55,9 12,0 4,5 16,5 Örgryte Sdn 16,1 64,9 10,9 8,1 19,0 23

24 BILD 20: Andel av befolkningen i åldrarna år, Källa: SCB befolkningsstatistik samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad BILD 21: Andel av befolkningen i åldrarna 65 w år, Källa: SCB befolkningsstatistik samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad 24

25 Individuella spindlar För varje kommun/stadsdel finns här tretton variabler sammanställda till individuella spindeldiagram. Variablerna är: Registrerad arbetslöshet (öppet arbetslösa och i program), Registrerad Ungdomsarbetslöshet (öppet arbetslösa och i program), Ej tillgängliga för arbetsmarknaden, Socialbidrag per invånare, Andel socialbidragstagare, Medelinkomst, Ohälsotal totalt, Ohälsotal för unga, Minst tre års eftergymnasial utbildning, Grundskola som högsta utbildningsnivå, Ej godkänt från grundskolan i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska, Anmälda brott och Valdeltagande. Variablerna för varje kommun/stadsdel jämförs med regionsnittet som är index 100. Diagrammen ger en överskådlig sammanfattning av varje kommun/stadsdel för dessa utvalda variabler. Genom att presentera dem på detta sätt ökar möjligheten till jämförelse och det går att se likheter och olikheter i det mönster som de olika variablerna bildar i diagrammen samt hur de avviker från regionsnittet. Vi kan t.ex. se flera likheter i mönster hos kommunerna/ stadsdelarna: Ale och Lilla Edet Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen Backa, Frölunda, Högsbo och Lundby Härryda och Öckerö Kungsbacka, Mölndal och Partille Kungälv, Lerum och Tjörn Härlanda och Örgryte Centrum, Linnéstaden och Majorna Askim, Älvsborg, Torslanda och Styrsö Kommunerna/stadsdelarna Alingsås, Kärra-Rödbo, Stenungsund, Tuve-Säve och Tynnered bildar snarare egna mönster men liknar andra kommuner/stadsdelar på flera av variablerna. Göteborgsregionen jämfört med Sverige Den gula cirkeln visar medelvärdena för de olika variablerna i Sverige som index (100). Den gröna ytan visar motsvarande medelvärden för Göteborgsregionen relaterade till index. Det innebär att där den gröna ytan går utanför den gula cirkeln ligger Göteborgsregionen högre i värde än rikssnittet och där den gröna ytan går innanför cirkeln ligger Göteborgsregionen lägre. Kommuner och Stadsdelar jämfört med Göteborgsregionen Den gröna cirkeln i de följande spindeldiagrammen visar Göteborgsregionen som index (100). De färgade ytorna visar motsvarande medelvärden för respektive kommun/ stadsdel relaterade till index. Det innebär att där den färgade ytan går utanför den gröna cirkeln ligger kommunen/stadsdelen högre i värde än regionsnittet och där den färgade ytan går innanför cirkeln ligger kommunen/ stadsdelen lägre. Observera att diagrammens skalor skiljer sig åt i några fall. De flesta diagram håller sig inom en skala med maxvärde mellan I de fall en kommun/stadsdel har extremt höga värden jämfört med index kan skalan gå upp till maxvärden så högt som 800 vilket medför att den gröna ringen som visar Göteborgsregionen som index blir betydligt mindre. Diagrammen presenteras i alfabetisk ordning. 25