Barnavårdsanmälningar och utredningar 2002

Transkript

1 Barnavårdsanmälningar och utredningar :31

2 Barnavårdsanmälningar och utredningar

3 Publikation 2002:31 ISSN X Rapporten sammanställt av: Birgitta Hettne Layout omslag: Kerstin Janson Produktion: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Socialenheten Tryck: Länsstyrelsen Västra Götalands Repro, Vänersborg

4 FÖRORD Länsstyrelsen begär årligen uppgifter om hur många barnavårdsanmälningar som kommit in till socialnämnderna och hur dessa fördelar sig efter kön och ålder. För att begränsa siffermaterialet begärs uppgifterna för första kvartalet. Länsstyrelsen begär också uppgift om hur många av anmälningarna som lett till att utredning inletts, samt vem/vilka som anmält och orsaken till anmälan. I denna rapport redovisas en sammanställning av uppgifterna avseende första kvartalet Genom att sammanställa uppgifterna och jämföra dem med tidigare år får Länsstyrelsen en lägesbild av situationen i länet och kan snabbt upptäcka och förmedla förändringar till socialnämnderna. Länsstyrelsen hoppas att rapporten kan utgöra ett underlag för kommunernas egna analyser av situationen inom barnavårdsarbetet. Rapporten kan hämtas på Länsstyrelsens hemsida Sammanställningar av uppgifterna om barnavårdsanmälningar och utredningar för år finns i rapport nr 2000:47 och för år 2001 i rapport nr 2001:59. Båda rapporterna kan hämtas på hemsidan. Rapporten har utarbetats av socialkonsulent Birgitta Hettne. Göteborg i juli 2002 Bengt Andersson Socialdirektör 1

5 Innehåll INLEDNING 3 GÄLLANDE LAGSTIFTNING 4 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR - AKTUELLA SOU 5 Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda (SOU 2001:72 5 Omhändertagen samhällets ansvar för utsatta barn och unga (SOU 2000:77) 5 SAMMANFATTNING 6 RESULTAT 7 Antal anmälningar och inledda utredningar 1:a kvartalet Antal anmälningar och inledda utredningar 1:a kvartalet 2002 ålders- och könsfördelat 8 Anmälare 1:a kvartalet Orsaker 1:a kvartalet BILAGA 11 2

6 Inledning Länsstyrelsen Västra Götaland har sedan 1999 samlat in statistiska uppgifter om antalet anmälningar och inledda utredningar samt från 2000 också vilka som anmält och orsakerna till anmälan. Syftet har varit att försöka få en bild av hur många barn som bedöms fara illa i länets 49 kommuner/kommundelsnä mnder/stadsdelsnämnder, vilka myndigheter och privatpersoner som anmäler detta och hur socialtjänsten hanterar denna kunskap. Det finns brister och felkällor i materialet, men Länsstyrelsen anser ändå att uppgifterna ger en lägesbild av situationen och att det är möjligt att göra jämförelser mellan åren. En av anledningarna till att Länsstyrelsen beslutade sig för att begära in dessa uppgifter var att ändringar infördes i socialtjänstlagen den 1 januari 1998 som rörde barn och unga. En av ändringarna var att anmälningsskyldigheten utvidgades så att den omfattade samtliga anställda inom både offentlig och enskild verksamhet inom hälso- och sjukvårdens område som berör barn och ungdom. Länsstyrelsen ville veta om lagändringen fått någon genomslagskraft genom ett ökat antal anmälningar. En annan anledning var att Socialstyrelsen publicerat en rapport, Anmälan- Utredning Insats, SoS-rapport 1998:4. I denna konstaterades att kommunerna hade en mycket bristfällig anmälningsstatistik och att det helt saknades gemensamma rutiner för systematisk insamling av statistik om anmälningar, vilket omöjliggjorde en nationell jämförelse. I stort sett ingen kommun hade statistik som gjorde det möjligt att dela upp anmälningarna efter vilka som anmäler eller de angivna skälen I ytterligare en rapport, Ändringar i socialtjänstlagen som rör barn och unga, Socialstyrelsen följer upp och utvärderar1999:2, kom Socialstyrelsen till samma slutsats som i den tidigare rapporten. Länsstyrelsen beslutade därför att från och med år 2000 utöka sin begäran om uppgifter till att omfatta också anmälare och orsak. I antologin Välfärd, vård och omsorg (SOU 2000:38) från kommittén Välfärdsbokslut ingår ett kapitel om kommunernas sociala barnavård. Där konstateras att det är svårt att uttala sig om hur många barn som far illa och om dessa ökat, delvis på grund av en oklar begreppsbildning Det saknas också i Sverige systematiskt insamlade uppgifter om antalet anmälningar. Det finns dock, enligt författaren, ett visst stöd för att antalet barnavårdsanmälningar ökat och att trycket på socialtjänsten blivit större till följd av neddragningar på andra fält. Det vore emellertid att dra för långtgående slutsatser att se det ökande trycket på socialtjänsten som en enkel reflex av att barns förhållanden i allmänhet har försämrats. Ett ökat antal anmälningar kan också förklaras av att känsligheten för och uppmärksammandet av barns situation blivit större. 3

7 Gällande lagstiftning Utdrag ut Socialtjänstlagen (2001:453) 14 kap. Anmälan om missförhållanden 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter var verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Om anmälan från Barnombudsmannan gäller bestämmelserna i 3 lagen 1993:335) om Barnombudsman. 4

8 Statens offentliga utredningar - Aktuella SOU Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda (SOU 2001:72 Kommittén mot barnmisshandel avlämnade i augusti 2001 sitt slutbetänkande. I direktiven fick kommittén i uppdrag att definiera begreppet barnmisshandel. Bakgrunden var att ett flertal olika begrepp används för att benämna barn som misshandlas. Utöver ordet barnmisshandel används uttrycken utsatta barn eller barn som far illa. Ibland används de som synonymer, ibland blir uttrycket barn som far illa ett vidare begrepp och kan t ex omfatta även barn i riskmiljöer. De olika begreppen skapar stor oklarhet. I betänkandet föreslås därför en övergripande definition av begreppet barnmisshandel enligt följande: Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkning eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Kommittén menar att en definition av barnmisshandel måste omfatta alla beteenden som är skadliga för barn. Definitionen blir i princip synonym med uttrycket barn som far illa. Kommittén föreslår också att hänvisningar till 14 kap. 1 SoL förs in i skollagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område samt i polislagen. Anledningen till detta är att resultat från olika undersökningar visat att endast en liten andel av de barn som misstänks fara illa anmäls till socialnämnden. Graden av rapportering skiljer sig mellan olika yrkesgrupper som har anmälningsskyldighet, men är låg inom samtliga grupper. Kommittén bedömer det som sannolikt att frågor som rör anmälningsskyldigheten kan få en större uppmärksamhet från bl.a. verksamhetsledningen om hänvisningsbestämmelser införs. Omhändertagen samhällets ansvar för utsatta barn och unga (SOU 2000:77) Även i betänkandet av LVU- utredningen har det uppmärksammats att anmälningsskyldigheten inte tillämpas på det sätt som den är avsedd. Utredningen anser att hänvisningar till socialtjänstlagen bör föras in i t ex hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Regeringen väntas komma med en proposition i dessa frågor under hösten _ 5

9 Sammanfattning Antalet barnavårdsanmälningar totalt har minskat med 9 % jämfört med föregående år. Minskning har skett i 25 av länets 49 kommuner. Samtliga större kommuner med undantag för en kommun, redovisar en minskning. Anmälningarna har i 49 % lett till att en barnavårdsutredning inletts, en minskning med 3 %. 24 av kommunerna har inlett utredning i mindre än 50 % av anmälningarna. Den största delen av minskningen av antalet anmälningar uppvisar gruppen pojkar år som totalt har minskat med 18 %. Borås och Göteborg står för den största minskningen. Polismyndigheten har anmält ett färre antal barn/unga, men är fortfarande den myndighet som gör de flesta anmälningarna, 35 %. Minskningen uppgår till 14 %. Den största minskningen har skett i Göteborg men även de andra större kommunerna, med ett undantag, redovisar en minskning. En viss ökning har skett av anmälningar som kommer från hälso- och sjukvården, förskola/skola samt från enskild verksamhet. De orsaker till anmälan som relateras till den unges eget beteende, d v s kriminalitet, missbruk och annat nedbrytande beteende har minskat. Störst är minskningen för orsaken kriminalitet som minskat med 6 %. Merparten av minskningen har skett i Göteborg. Antalet anmälningar på grund av misshandel har ökat med 6 %. Även anmälningar på grund av sexuella övergrepp och annat missförhållande i hemmet har ökat jämfört med föregående år. 6

10 Resultat Antal anmälningar och inledda utredningar 1:a kvartalet % 57% % % Antal anmälningar Antal inledda utredningar Samtliga kommuner/kommundelar/stadsdelar med undantag för stadsdelsnämnden Älvsborg, Göteborg har redovisat uppgifter för första kvartalet Antalet anmälningar uppgick till 2831, vilket är en minskning jämfört med föregående år med 244 (9%).Den ökning av anmälningar som redovisats sedan 1999 har inte fortsatt under I 25 av länets 49 kommuner har det skett en minskning av antalet anmälningar jämfört med föregående år. 20 kommuner redovisar en ökning, medan 3 kommuner har fått in samma antal anmälningar. En kommun redovisade inte siffror för år 2001 varför en jämförelse inte kunnat göras. Minskningen respektive ökningen fördelar sig jämnt bland kommunerna. Samtliga större kommuner, med ett undantag, redovisar dock en minskning. I Göteborg redovisar 12 av 21 stadsdelsnämnder en minskning och i Borås har samtliga 10 kommundelsnämnder fått in ett mindre antal anmälningar än föregående år. Antalet inledda utredningar uppgick till 1392 vilket innebär att 49 % av de inkomna anmälningarna lett till utredning. Andelen inledda utredningar har minskat varje år sedan uppgifterna började sammanställas Kommunernas siffror uppvisar en stor spännvidd från lägst 17 % till 100 % inledda utredningar. 24 av kommunerna hade inlett utredning i mindre än 50 % av anmälningarna. Föregående år gällde detta för 18 kommuner. Göteborgs kommun inledde utredning i 48 %. 12 av 21 stadsdelsnämnder inledde utredning i mindre än 50 % av anmälningarna. I Borås var motsvarande siffra 66 % och två av 10 kommundelar. 7

11 Antal anmälningar och inledda utredningar 1:a kvartalet 2002 ålders- och könsfördelat Antal anmälningar 2002 Antal inledda utredningar % 46% 52% 49% 0 pojkar 0-12 pojkar år flickor 0-12 år flickor år De flesta inkomna anmälningarna, 56 %, gällde pojkar. Antalet anmälningar för denna grupp hade dock minskat med 256 jämfört med föregående år. Anmälningar av pojkar år har minskat mest medtotalt 211. Uppdelat på kommunnivå står Göteborg och Borås för den största minskningen anmälningar med 193 respektive 55. Övriga större kommuner har också minskat med undantag för Mölndal som ökat. I 14 kommuner, företrädesvis små kommuner har det dock skett en ökning av antalet anmälningar av pojkar år. 44 % av anmälningarna gällde flickor. Antalet har i jämförelse med förra året ökat med 81. Den största delen av ökningen finns i gruppen år, vilken ökat med 78. Ökningen är jämnt fördelad bland kommunerna. Andelen inledda utredningar uppgick för pojkar till 52 % (0-12) respektive 46 % (13-18) och för flickor till 52 % respektive 49 %. Det har skett en fortsatt minskning av andelen inledda utredningar från föregående år i samtliga grupper med undantag av pojkar som ökat med 2%. I Göteborg ökade andelen inledda utredningar för pojkar till 47% från 39% medan andelen i Borås sjönk från 66% till 47%. 8

12 Anmälare 1:a kvartalet Anonym Anhörig eller annan priv person Enskild verksamh Övriga myndigheter Förskola/Skola Hälso- och sjukvård Polis Antal Polismyndigheten stod för de flesta anmälningarna, 35 %. Polisanmälningarna, som förra året uppgick till 49 % har minskat med totalt 261, varav 141 i Göteborg och 68 i Borås. De andra större städerna, med undantag för Mölndal, redovisar också en minskning. En ökning har skett av anmälningar som kommer från Hälso- och sjukvården, förskola/skola samt från enskild verksamhet. Orsaker 1:a kvartalet Annat nedbr beteende Eget missbruk Egen kriminalitet Relationsproblem Annat missförh hemma Brist omsorg Sex övergrepp Misshandel fys/psyk Antal 9

13 Antalet orsaker till anmälan som kan relateras till den unges eget beteende, dvs egen kriminalitet, eget missbruk och annat nedbrytande beteende har samtliga minskat jämfört med föregående år. Mest har orsaken egen kriminalitet minskat med 194 färre anmälningar eller från 33 till 27 %. Merparten av dessa redovisas av Göteborg som har 151 färre anmälningar och Borås som har 33 färre anmälningar Bland de orsaker som kan relateras till den unges hemförhållanden har antalet anmälningar om misshandel och sexuella övergrepp samt annat missförhållande i hemmet ökat jämfört med föregående år. Däremot har orsaken relationsproblem och bristande omsorg minskat. Antalet anmälningar på grund av misshandel har ökat med 56 ( 6 %), till varav 52 i Göteborg. När det gäller sexuella övergrepp har anmälningarna ökat med 20. Göteborg har ökat med 5 och Borås minskat med 5, men för övrigt är ökningen jämnt fördelad bland kommunerna. 10

14 Bilaga 2002 Ant Pojkar Flickor Antal Pojkar Flickor Anmälare Orsak anm tot Kommun inledda utredn totalt Polis HoS Förskola /Skola Övr mynd Ensk verks Anh el annan priv person Anon Missh fys/ psyk Sex ö-gr Brist oms Annat missf hem Relatprobl Egen krim Annat Eget nedbr missbr bet. Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås * Dals Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg ** Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv ej besvarad Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal

15 2002 Ant Pojkar Flickor Antal Pojkar Flickor Anmälare Orsak anm tot Kommun inledda utredn totalt Polis HoS Förskola /Skola Övr mynd Ensk verks Anh el annan priv person Anon Missh fys/ psyk Sex ö-gr Brist oms Annat missf hem Relatprobl Egen krim Eget missbr Annat nedbr bet. Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Totalt

16 Särredovisning av Borås och Göteborgs kommun- /stadsdelar * Borås 2002 Ant Pojkar Flickor Antal Pojkar Flickor Anmälare Orsak anm tot Kommundel inledda utredn totalt Polis HoS Förskola /Skola Övr mynd Ensk verks Anh el annan priv person Anon Missh fys/ psyk Sex ö-gr Brist oms Annat missf hem Relatprobl Egen krim Eget missbr Annat nedbr bet. Brämhult Centrum Dalsjöfors Fristad Göta Norrby Sandhult Sjöbo Trandared Viskafors Totalt

17 ** Göteborg 2002 Ant Pojkar Flickor Antal Pojkar Flickor Anmälare Orsak anm tot Stadsdel inledda utredn totalt Polis HoS Förskola /Skola Övr mynd Ensk verks Anh el annan priv person Anon Missh fys/ psyk Sex ö-gr Brist oms Annat missf hem Relatprobl Egen krim Eget missbr Annat nedbr bet. Askim Backa Bergsjön Biskopsgården Centrum Frölunda Gunnared Härlanda Högsbo Kortedala Kärra-Rödbo Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Styrsö Torslanda Tuve-Säve Tynnered Älvsborg ej svarat 0 Örgryte Totalt

18 Socialenheten Södra Hamngatan 3, GÖTEBORG Telefon , Fax ISSN X