Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Relevanta dokument
Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Tentamen KFKA05 och nya KFK080,

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Övningstentamen i KFK080 för B

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Tentamen KFK080 för B,

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Välkommen till kursen. Termodynamik HT- 15

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen KFKA05 Molekylära drivkrafter 1: Termodynamik,

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Välkommen till kursen. Termodynamik HT- 16

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Arbetet beror på vägen

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Kapitel 6. Termokemi

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

Kap 4 energianalys av slutna system

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

Termodynamik Föreläsning 4

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Tentamen KFKA05 för B, kl 14-19

Farmaceutisk fysikalisk kemi, A6. Föreläsning: Faslära PH

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Tentamen KFKA05,

SG1216. Termodynamik för T2

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Tentamen KFKA05, 26 oktober 2016

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) kl och lösningsförslag

Galenisk och Fysikalisk kemi för Receptarieprogrammet. Övningsexempel i Fysikalisk kemi

Temperatur T 1K (Kelvin)

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

KEMISK TERMODYNAMIK. Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Transkript:

Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten i en behållare tillåts expandera in i en tom behållare (p = 0). Då ventilen öppnas kommer gasen att snabbt strömma in i den tomma behålla- ren. Snabbheten i processen gör att processen kan antas vara adiabatisk. Härled ett uttryck för entropiändringen i processen. Antag att gasen är ideal och att gasen expanderar till dubbla startvoly- men, dvs. startvolym = V 0 och slutvolym = 2V 0. (4 p) (b) En mol argon med temperaturen 25 C och trycket 1 bar får expandera isobart, dvs gasens tryck hålls hela tiden konstant, till sin dubbla volym. Beräkna ändringen i gasens inre energi ΔU, entalpi ΔH, entropi ΔS samt gasens sluttemperatur. Beräkna även det arbete (w) och värme (q) som utbyts mellan gasen och dess omgivning. Omgivningens tryck är p ex = 1 bar. Argon kan betraktas som en ideal gas och dess molära värmekapacitet vid konstant volym beräknas från uttrycket C V = 3R/2, där R är allmänna gaskonstanten. (6p) 1

2. (a) Visa att C p,m C v,m = R för en ideal gas. (3 p) (b) Man innesluter två metallblock, ett av koppar och ett av järn, med vardera massan 1.0 kg i ett värme- isolerat system (t ex en perfekt termos). Kopparblocket är varmt (+200 C) medan järnblocket är kallt (0 C). Värme strömmar då spontant från det varmare till det kallare blocket till dess att en homogen slut- temperatur har uppnåtts. Beräkna sluttemperaturen i systemet samt entropiändringen ΔS för denna pro- cess. Den specifika värmekapaciteten för koppar är C p = 0.380 J/g K och för järn 0.449 J/g K och båda kan antas vara konstanta i det aktuella temperaturintervallet. Trycket i systemet hålls hela tiden konstant till 1 atm. (4p) (c) Man låter istället värmeöverföringen mellan metallblocken i (b) ske reversibelt vid konstant tryck 1 atm. Detta kan åstadkommas om man låter en del av värmet som avges från det varmare blocket omvand- las reversibelt till arbete. Beräkna sluttemperaturen i systemet samt hur mycket värme som omvandlas till arbete. (3p) 2

3. (a) Härled Clausius- Clapeyrons ekvation utgående från uttrycket för den kemiska potentialen µ = S m dt +V m dp och villkor för jämvikt mellan två faser (vätska och ideal gas). (3 p) 3

3. (b) Ångtrycket för vätskeformig svaveldioxid har uppmätts vid olika temperaturer enligt följande tabell T/K 190 200 210 220 230 240 250 260 p/pa 824.1 2050 4591 9421 17950 32110 54400 87930 Bestäm förångningsentalpin respektive förångningsentropin för svaveldioxid vid dess normala kokpunkt. (4p) (c) Man innesluter svaveldioxid i en behållare och evakuerar luften till dess att fast, flytande och gasfor- mig svaveldioxid samexisterar. Trycket i behållaren uppmättes då till 12.53 mm Hg. Beräkna temperatu- ren i behållaren. (3p) 4

4. (a) Van t Hoffs ekvation härleddes ursprungligen under antagandet att H r och S r är konstanta och oberoende av temperaturen. Visa att ekvationen d(ln K)/dT = H r/(rt 2 ) också gäller om H r och S r är temperaturberoende. Notera att H r i ekvationen inte är en konstant; den är en funktion av temperaturen. Antag vid härledningen att C p = C p,prod C p,reakt är konstant (dvs. inte temperaturbero- ende). (3 p) 5

Text till uppgifterna b och c: Svavelsyra är en stark syra och protolyseras praktiskt taget fullständigt och bildar vätesulfatjoner HSO 4. Det andra protolyssteget sker dock inte lika enkelt och HSO 4 kan betrak- tas som en svag syra som reagerar enligt syrareaktionen (i förenklad form) HSO 4 SO 4 2 + H + pk a = log K a där K a är den termodynamiska jämviktskonstanten för syrareaktionen baserad på det kemiska standard- tillståndet c = 1 M. Följande data gäller vid 25 C. S kj/mol J/K mol HSO 4 887.3 131.8 SO 4 2 909.3 20.1 H + 0.0 0.0 (b) Beräkna pk a för HSO 4 vid 25 C. (3p) (c) Man värmer en 15.0 mm idealt utspädd vattenlösning natriumvätesulfat (NaHSO 4) till 50 C. Beräkna lösningens ph vid 50 C. ΔH och ΔS för syrareaktionen kan antas vara konstanta i temperaturinterval- let 25-50 C. (4p) 6

5. (a) Ange de faser som finns närvarande i punkterna a g i nedanstående isobara fasdiagram. Hur an- vänder man hävstångsregeln för att räkna ut mängden av respektive fas i punkten e. (3 p) 7

Text till uppgifterna b och c: Man har uppmätt det totala ångtrycket över en vätskeblandning av aceton (A) och kloroform (C) vid olika molbråk av kloroform i vätskefasen ( ) respektive ångfasen ( ) som står i jämvikt med varandra vid 35 C. p/kpa 46.3 38.0 34.3 31.2 31.6 36.4 0 0.200 0.400 0.600 0.800 1.00 0 0.124 0.321 0.606 0.845 1.00 (b) Rita ångtrycksdiagrammet för det binära systemet aceton- kloroform, dvs partialtrycken för var och en av de båda komponenterna som funktioner av molbråket för kloroform. Bestäm Henrys kon- stant för aceton. Vilken typ av avvikelse från idealt beteende uppvisar systemet aceton- kloroform? (4p) (c) Beräkna aktiviteten respektive aktivitetsfaktorn för både kloroform och aceton i en vätskebland- ning med sammansättningen 60 mol % kloroform. Använd standardtillstånd baserat på Raoults lag för kloroform (lösningsmedel) samt baserat på Henrys lag för aceton (upplöst ämne). (3p) 8