EU-barometern 21 Höstsiffror Europas lantbrukare bekräftar tuffa tider De europeiska lantbrukarna upplever att svag lönsamhet tär på deras ekonomi, men skillnader mellan länder och produktionsinriktningar består. Årets sammanställning av undersökningar i flera av Europas betydande jordbruksländer visar att europeiska lantbrukares syn på sin lönsamhet åter sjunker kraftigt efter vårens uppgång, se diagram 1 nedan. Decembersiffror från FAO s Food Price Index bekräftar sjunkande produktpriser under 21 för nästan alla viktiga jordbruksprodukter. Prisutvecklingen är en följd av ett världsläge med svag efterfrågan och generellt rikligt utbud. Vid en jämförelse av årets prisnivå för november med motsvarande föregående år visar största prisfallet för kött; minus 23 procent, följt av spannmål och oljor; minus 16 procent och mejeriprodukter; minus 1 procent. Låga produktpriser tillsammans med ökande kostnader för insatsvaror och en förväntad förlängning av Rysslands importstopp för jordbruksprodukter bidrar till lantbrukarnas pessimistiska framtidssyn. EU:s lantbrukslönsamhetsindex hösten 21 (The multi-national farmers confidence index) är ett gemensamt Europeiskt lönsamhetsindex över lantbrukarnas uppfattningar om den nuvarande och den förväntade ekonomiska situationen på gården. Av EUs medlemsstater är det länder 1 som ställt samma frågor som i den svenska lantbruksbarometern. Detta har gjorts september och november, Copa-Cogeca sammanställer informationen från EU-länderna två gånger per år 2. Läs mer om de svenska lantbrukarnas uppfattningar om lönsamheten i Lantbruksbarometern Höst 21. Gemensamt lönsamhetsindex 2 DIAGRAM 1 Källa: Sammanställt av Copa-Cogeca, utifrån nationella uppgifter. En sammanvägning av nuvarande och förväntad framtida ekonomisk situation. Copa-Cogeca är ensamt ansvarig för databehandlingen som presenteras. 1 Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Sverige, Tyskland och Ungern samt Storbritannien 2 För att kunna beräkna lönsamhetsindex för EU beräknas först fram genomsnittet av resultaten och justeras enligt genomsnittet för den historiska utvecklingen i länderna. Sedan tillämpas utjämning. EU:s lönsamhetsindex tas sedan fram från summan av de nationella indexen och viktas utifrån det genomsnittliga värdet av jordbruksproduktionen under tre år i fasta priser i landet. Vänligen notera att från hösten 213 och framåt används en omarbetad metod (viktning) för balansering av svaren. Denna omarbetning påverkar också tidigare resultat och av den anledningen är inte siffrorna i denna rapport direkt jämförbara med tidigare rapporter.
Läget i länderna I åtta av tio analyserade länder upplevs lönsamheten för dagen svagare än vid senaste mätningen, endast Italien och Ungern upplever bättre lönsamhet. Förväntningar på framtida lönsamhet varierar mellan länder, några tror på bättre lönsamhet om ett år och andra tror på ytterligare försämrad lönsamhet. Sammantaget får det ländernas nationella lönsamhetsindex att utveckla sig i olika riktningar. Italien Tredje kvartalet innevarande år blir de italienska lantbrukarnas syn på sin lönsamhet positiv. Det nationella indexet visar en positiv utveckling sedan våren 21 och nära punkter bättre än ett år tidigare, en följd av lantbrukarnas syn på såväl samtida som framtida lönsamhet. Generellt återhämtar sig ekonomin i Italien. Både konsumenternas och företagens (ekonomi- och servicesektor) ekonomiska tillförsikt förbättras. Efterfrågan på livsmedel på är fortsatt svag på den inhemska marknaden men priserna på jordbruksprodukter ökar så smått. Därtill sjunker kostnaden för jordbrukets insatsvaror. Lantbrukarna som bedriver växtodling och fruktodling, såväl som olivodling, vinproduktion och nötköttsproduktion, är mer optimistiska. Negativ utveckling spås däremot av mjölkproducenter, en följd av låga priser och svag efterfrågan på mjölk. Diagram 2 Italien - 2Q1 211Q1 212Q1 213Q1 214Q1 - -1 Frankrike Majoriteten av de franska lantbrukarna utvärderade det ekonomiska läget negativt och trenden är fortsatt vikande (synen på lönsamheten för dagen är den svagaste på fem år). Endast en av fem lantbrukare är trygg inför framtiden och föreställer sig positiv ekonomisk utveckling. Andelen lantbrukare som lider av en allt sämre ekonomisk situation är fortsatt stor. Framtidsutsikterna försämras hos de franska lantbrukarna och pessimismen breder ut sig kraftigt, främst bland mjölkföretagen. Svårigheter på den inhemska marknaden och den jordbrukspolitiska debatten kring omfördelningen av direktstöden bidrar till pessimismen. Nötköttsföretagen hämmas av den fortsatta minskningen av landets svinbesättning och dess inverkan på slakteriföretagen. Generellt låga produktpriser och EU:s nya jordbrukspolitik spelar också en roll. Diagram 3 Frankrike - -2 -
Rumänien I Rumänien förblir det nationella lönsamhetsindexet på låga nivåer, en följd av lantbrukarnas dystra syn på lönsamheten och en försiktigt tilltagande framtidstro. Spannmåls- och majsproduktionen ökade med 3,4 procent gentemot föregående år, ett resultat av bättre avkastning. Sjunkande priser på mjölk, nötkött och griskött påverkar lantbrukarnas syn på lönsamheten i negativ riktning. Dock ökar exporten av lantbruksprodukter från Rumänien. Diagram 4 Rumänien 3 2 - -2 - -1 Tyskland Lantbrukare i Tyskland uttryckte missnöje med nuvarande ekonomiska läge beroende på fallande priser, låga inkomstnivåer, det ryska handelsembargot och allt svalare marknadsläge med rikligt internationellt utbud. De låga inkomstnivåerna i lantbruket påminner om nivåer under krisåren 28 och 29. Bedömningen av det ekonomiska läget har försämrats, särskilt bland mjölkföretag och grisköttsföretag, i jämförelse med i våras. Prisläget på marknaden för mjölk, nötkött och griskött lämnar djupa spår. Relativt låga spannmålspriser inverkar negativt även på växtodlingsföretagen. Framtidsförväntningarna bland tyska lantbrukare har förbättrats sedan vårens undersökning. Bland mjölkproducenter är optimismen uppenbar, situationen kan inte försämras. Den snäva likviditeten i många lantbruksföretag leder till drastisk minskning av investeringsviljan. Diagram Tyskland 2 - -2-3 2Q1 211Q1 212Q1 213Q1 214Q1 - -1-2 2Q1 211Q1 212Q1 213Q1 214Q1 3 I Rumänien genomförs undersökningen bland lantbrukare som brukar mer än 6 ha.
Sverige Efter att ha nått en botten tredje kvartalet 214 vände det svenska lönsamhetsindexet åter neråt tredje kvartalet 21. Mer än tre av fyra lantbrukare anser lönsamheten dålig eller mycket dålig. Hur lönsamheten uppfattas varierar mycket mellan produktionsinriktningarna. Grisköttsproducenterna förväntar sig fortsatt god och förbättrad lönsamhet, en följd av stark inhemsk efterfrågan. Även mjölkföretagen tror på en positiv lönsamhetsutveckling, de senare dock från en mycket låg nivå. Växtodlarna upplever fortsatt svag lönsamhet, och förväntar sig inga stora förändringar det kommande året. Nötköttsföretagen ser försiktigt på framtiden, främst brist på kalvar spås leda till höga priser. Diagram 6 Sverige 4 2 2-2 -4 2Q1 211Q1 212Q1 213Q1 214Q1 1-1 2Q1 211Q1 212Q1 213Q1 214Q1 Nederländerna Det nationella lönsamhetsindexet har i Nederländerna sjunkit sedan föregående kvartal. Växthusodlare och spannmålsproducenter upplevde en nedåtgående trend medan mjölk- griskötts- och fågelköttsföretagen pekar uppåt, så även grönsaksodlare på friland. Lantbrukarna har minskat sina kostnader signifikant, dock är några av kostnaderna som skjutits upp nödvändiga för den långsiktiga överlevnaden. Detta tillsammans med minskad inkomst i jordbruksföretagen innebär att många lantbruksföretag är i behov av ytterligare finansiering för att överleva säsongen. Tredje kvartalet 21 är alla branscher mer optimistiska än föregående kvartal. Det relaterar i hög grad till bättre framtidsutsikter för mejerivaror och griskött. Energibesparingar blir framöver en prioriterad åtgärd för nederländska växthusodlare medan animaliesidan kommer att behöva fokusera på djurvälfärd och miljöhänsyn. I Nederländerna finns bland lantbrukarna med husdjur ett växande stöd för miljövänlig och hållbar produktion. Diagram 7 Nederländerna 3 2 1-1 -2 212Q3 213Q1 213Q3 214Q1-212Q3 213Q1 213Q3 214Q1
Belgien (Flandern) De belgiska lantbrukarnas missnöje med sin ekonomiska situation består och de är dessutom mindre optimistiska om framtiden, en följd av de låga avsalupriserna de gångna sex månaderna och förväntningarna kring att de låga prisnivåerna kommer bestå det kommande halvåret. Även att det varit ett väldigt torrt år påverkar lantbrukarnas syn på det ekonomiska läget negativt. Växtodlarna och framför allt mjölkproducenterna upplever sämre lönsamhet för dagen, och även förhoppningarna om framtida lönsamhet avtar. Nötköttsproducenterna visar även de en försiktig tillbakagång, men kvarstannar som de mest nöjda bland de belgiska produktionsinriktningarna. Priser på griskött har sjunkit kraftigt och trenden tros fortsätta vilket ger grisföretagen fortsatt svag lönsamhet. Alla specialkulturer är på tillbakagång så när som fruktodlare, många av EU:s stöd som följde det ryska importstoppet har förnyats och förstärkts. Diagram 8 Belgien (Flandern) 1-1 1 - -1 Polen De polska lantbrukarnas syn på sin lönsamhet har avtagit något i jämförelse med föregående år som en följd av låga priser och svårigheter för grisföretagen. En växande export hjälper dock griskötts- och fjäderfäföretagen. Lantbrukare i Polen är åter mer optimistiska inför framtiden. Att minskningen av landets grisproduktion avstannat gör att de återstående tror på en bättre framtid. Det finns också positiva trender i mjölkproduktionen, som på nationell nivå uppvisar växande produktion trots att antalet kor minskar. Många mjölkföretag expanderar och förbättrar sin produktivitet. Tillväxten i den polska kycklingköttproduktionen förväntas öka då foderkostnaderna är låga och det finns en tillväxt i inhemsk efterfrågan. Mjölkpriserna har legat kvar på en låg nivå men produktionen har ändå ökat och lantbrukarna drar fördel av kvotsystemets upphörande. Avkastningsnivåerna i växtodlingen är låga efter sommarens torka, som även försvårat etableringen av höstgrödor. Animalieproducenterna anpassar sig så sakta efter de ryska sanktionerna och utbrottet av afrikansk svinpest. Diagram 9 Polen 2 - -2 -
Ungern Ungern är ett av få länder där samtida upplevd såväl som framtida förväntad lönsamhet är försiktigt uppåtgående, men fortfarande är samtliga index på nivåer lägre än långsiktiga medelvärden. De saker som driver de ungerska lantbrukarnas tillförsikt är: EU-medlemskap, förbättrade inkomstnivåer för ungerska lantbrukare (24 till 212), goda skördar av spannmålsgrödor och frukt, rekordskördar av majs, solrosfrö och raps. Därtill har även avkastningsnivåer i husdjursproduktionen ökat avsevärt, särskilt avseende griskött, får och mjölk. Även besättningsstorlekarna ökar. Lantbruket ses också som allt viktigare av landets exportsektor, även om exporten det sista avtagit någon som en följd av låga priser på den internationella marknaden. Diagram Ungern 4 Storbritannien (England och Wales) Ökad volatilitet och rakt över fallande priser på råvaror har lett till vikande syn på lönsamheten hos engelska och walesiska lantbrukare, indexen har åter fallit tillbaka till de nivåer som noterades för något år sedan. Särskilt växtodlare och mjölkproducenter upplever sin lönsamhet som sämre än för ett år sedan. 21 års snittpris för mjölk ligger 23 procent lägre än föregående års, på grund av större tillgång på inhemska såväl som internationella marknaden. 69 procent av lantbrukarna förväntar sig att regleringar och lagstiftning kommer inverka negativt på deras företag, 6 procent anger avsalupriserna som ett stort problem, 1 procent CAP-reformen och priserna på insatsvaror anges av 46 procent av lantbrukarna. Många av lantbrukarna känner av sjunkande marginaler då avsalupriserna minskat mer och fortare än kostnaderna. De sista åren har dubbelt så många lantbrukare som tidigare noterat vikande lönsamhet, och andelen som tror att deras verksamhet får svårt att överleva är 7 procent vilket är högsta hittills noterade. Mest oroande är siffrorna ibland mjölkproducenterna, där hela 2 procent anger att deras verksamhet kanske inte överlever. De engelska och walesiska lantbrukarna är generellt pessimistiska om framtiden, fler lantbrukare vill diversifiera sig, arbeta med energieffektivisering och få mer rådgivning. På finansieringssidan ses en ökande upplåning när årets första nio månader summeras. Diagram 11 Storbritannien 4 I Ungern görs undersökningen bland företag som odlar mer än 2 hektar.
Om studien The multi-national farmers confidence index fall 21 är ett gemensamt Europeiskt lönsamhetsindex över lantbrukarnas uppfattningar om den nuvarande och den förväntade ekonomiska situationen på gården. Av EUs medlemsstater är det stycken länder som ställer samma frågor som i den svenska lantbruksbarometern. Detta har gjorts mellan september och november månad. Copa-Cogeca som sammanställer informationen från EU länderna gör detta två gånger per år. Rapporten har översatts av Carl Dyrendahl, LRF Konsult. Copa-Cogeca Lantbrukarnas och lantbrukskooperativens röst i Bryssel Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 28:e helårsupplagan. Två av Lantbruksbarometerns frågor till lantbrukarna gällande syn på lönsamheten ställs sedan 212 även under hösten och presenteras i Lantbruksbarometern Hösten. Sifo intervjuar på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari månad lantbrukare, under september intervjuades i år lantbrukare, en ökning från tidigare 3 intervjuer för förbättrad statistisk säkerhet. Intervjuerna har skett mellan den 16 18 september 21. Arbetsgruppen för lantbruksbarometern 21 har bestått av Jimmy Larsson, Helena Iacono och Carl Dyrendahl från LRF Konsult samt Per Skargren och Stefan Johansson från Swedbank och Sparbankerna. För mer information, kontakta: Jimmy Larsson, Segmentschef Lantbruk, LRF Konsult, tel. 8-7 2 13 Per Skargren, Segmentsansvarig Skog & Lantbruk, Swedbank och Sparbankerna, tel 88 9613