36 / Programförslag / Funktioner / Oceanhamnen FUNKTIONER Inom Oceanhamnen avses en mångfald av funktioner som kompletterar varandra finnas. Tanken är att bostäder utgör den huvudsakliga funktionen, medan offentliga och kommersiella funktioner såsom kontor, service och övriga verksamheter står för resterande delar. Bostäder Inom Oceanhamnen möjliggörs utbyggnad av närmare 1 000 bostäder. Hur många är beroende bland annat av vilka lägenhetsstorlekar som byggs. Ett varierat bostadsutbud, med olika prisnivåer, boendetyper och upplåtelseformer, liksom attraktiva boendemiljöer gynnar stadsdelen såväl som hela kommunens utveckling. Inom programområdet erbjuds bostäder främst i flerbostadshus med olika karaktärer, men också i radhus. En ökande mängd enpersonshushåll och nya typer av familjesammansättningar ökar behovet av mindre lägenheter. En del bostäder kommer att ha tillgång till egen täppa eller förgård, medan andra får direkt tillgång till vattnet i kanalrummen. De boende kommer att ha del i gemensamma innergårdar, som
37 utgör en bullerskyddad miljö för utevistelse där det också finns möjlighet att anordna platser för lek i den lilla skalan. Avsikten är att olika målgrupper ska kunna finna sig tillrätta inom området. Merparten av bostäderna bedöms komma att upplåtas som bostadsrätter, medan hyresrätter och äganderätter kan komplettera utbudet. Hyresrätter är viktiga, inte bara för att möjliggöra för en blandad befolkning att bosätta sig inom området, utan även för att kunna locka arbetskraft från andra orter. Även olika boendeformer för studenter kan komma att prövas inom området. Offentlig service Inom Oceanhamnen förutsätts ett utbud av offentlig service, för att området ska utgöra en välfungerande stadsdel. Särskilt viktigt att tillgodose är behovet av fritidsaktiviteter för ungdomar, både inomhus och utomhus. Bedömningen är att omkring 2 000 m 2 lokaler för offentlig service kommer att behövas och i den fortsatta planeringen bör framtida behov studeras så att området kan erbjuda en god servicenivå till de boende. Fakta: > 1 000 bostäder > 56 000 m 2 lokaler för kontor > 5 000 m 2 lokaler för kommersiell service > 2 000 m 2 lokaler för offentlig service Blandad bebyggelse med fokus på kontor och verksamheter. Blandad bebyggelse med fokus på bostäder. Utbyggnaden av bostäder medför ett behov av en förskola för upp till 80 barn inom programområdet. Utifrån Helsingborgs riktlinjer för förskoleverksamhet bör varje barn ha tillgång till 25 m 2 friyta utomhus och 12 m 2 total lokalyta inomhus, vilket innebär 2 000 m 2 gård och 960 m 2 byggnad. Med hänsyn till Oceanhamnens centrala läge och begränsade yta, bör möjligheter till samordning med andra funktioner och mer yteffektiva lösningar studeras, för att tillgodose behoven. Förskolan bör lokaliseras med närhet till de tillkommande bostäderna för att möjliggöra lämning och hämtning av barnen med cykel eller till fots, men också lätt tillgängligt i förhållande till kollektivtrafik och kommunikationsstråk för att främja integration mellan olika stadsdelar. Kontor och kommersiell service Oceanhamnen erbjuder attraktiva miljöer i ett stationsnära och spektakulärt läge som kan locka företag med personal- och besöksintensiva verksamheter, service och detaljhandel från hela regionen. Inom området finns möjlighet att skapa moderna lokaler såväl i nya byggnader som eventuellt i gamla hamnmagasin, för företag som önskar lokaler med stark identitet. Inom programområdet möjliggörs utbyggnad av 63 000 m 2 lokaler för verksamheter, varav 5 000 m 2 bedöms kunna utgöra kommersiell service i form av butiker, restauranger etcetera och 56 000 m 2 är kontor. Kontorslokalerna är placerade så att de skapar ett skydd mellan bostadsbebyggelsen och färjetrafiken med uppmarschområde liksom mot reningsverket och kombiterminalen. Inom området finns också möjligheten att, inom kvartersstrukturen, inrymma större kontorskomplex. I rörelsestråken längs kajerna, främst mot Oceanbassängen men även längs de nya kanalerna som skär genom pirerna, föreslås lokaler för butiker och service i bottenvåningarna av såväl bostadsbebyggelse som kontor. I söderlägen placeras företrädesvis lokaler för restauranger, caféer och andra samlingslokaler. Eventuella behov av mer utrymmeskrävande handel, såsom livsmedel, behöver utredas i det fortsatta planarbetet. Offentlig service, publik anlägggning, kultur och utbildning. Möjlighet till lokaler för handel och service i bottenvåningen.
38 / Programförslag / Funktioner / Oceanhamnen Större anläggningar Vid Oceanbassängen föreslås publika anläggningar som i huvudsak inte utgörs av byggnader. Centralt inom området föreslås ett havsbad med möjlighet till bryggor och hopptorn, som ett komplement till de badanläggningar som finns inom staden. Havsbadet är öppet för hela Helsingborg och utgör en social motor i området. Beroende på vilka önskemål som finns och på anläggningens utformning kan verksamheten samordnas med andra funktioner, vilket skapar mervärde för stadslivet. Anläggningen förutsätter att skyddsåtgärder mot färjetrafiken genomförs. Inom programområdet har ett antal lokaliseringsalternativ studerats översiktligt; på de båda pirspetsarna, i anslutning till entrén till området, vid Landskronavarvet och på den tillkommande ön i Oceanbassängen. Även direkt utanför programområdet har alternativa lokaliseringar vid Knutpunkten, på eller invid reningsverket och vid Campus studerats. I matrisen nedan framgår styrkor och svagheter för de olika lokaliseringsalternativen utifrån de parametrar som ställts upp. I det fortsatta planarbetet behöver efterfrågan och behov av publika anläggningar samt konsekvenser av specifika lokaliseringar studeras ytterligare. En mindre marina eller småbåtshamn kan anläggas i den inre delen av Oceanbassängen, vilken har kontakt med Öresund via en kanal genom Oslopiren. Färjetrafiken förhindrar att båtar angör Oceanbassängen från norr och en förutsättning för en fungerande småbåtshamn är att en vågbrytare anläggs utanför kanalen genom Oslopiren. Behovet av kommunikation för biltrafik, gående och cyklister längs kajen försvårar för större båtar att passera genom kanalen, dock kan mindre båtar utan mast ta sig fram. En småbåtshamn möjliggör för boende inom området att ha den egna båten i direkt eller nära anslutning till sin bostad. Möjligheten att etablera en småbåtshamn eller mindre marina inom området kommer att studeras vidare. Större anläggningar kan lokaliseras inom eller i nära anslutning till Oceanhamnen. Flera olika typer av verksamheter har diskuterats, såsom större kontorskomplex, kulturella inrättningar som museer, urbana växthus etcetera. Olika anläggningar kräver olika förutsättningar vad gäller läge, infrastruktur och tillgänglighet och konsekvenserna skiljer sig också åt beroende på anläggningens art. I flera av de översiktligt studerade lägena kommer fördelningen mellan bostäder och verksamheter inom området att påverkas så att andelen och därmed antalet bostäder blir mindre än vad som avsetts. 6. 8. 2. 3. 1. 9. 4. 5. 7. > Alternativa lägen för en större anläggning. Siffrorna återfinns i matrisen på motstående sida.
39 > En större anläggning kan bli en samlingspunkt i området. > En småbåtshamn/mindre marina i Oceanhamnen är en av funktionerna som föreslås i Oceanbassängen. 1. 2. 3. 4. Stadsbild + Påverkar inte centrala Helsingborgs stadssiluett. - Inget landmärke + Landmärke vid stadens hamninlopp. - Riskerar att bryta mot övrig bebyggelse på Oceanpiren i skala. + Markerar mynningen på det blågröna stråket. - Isolerad i ett första skede. + Stärker kulturstråket längs Drottninggatan-Järnvägsgatan. Trafik och angöring + Integrerad med Knutpunkten som ger optimal närhet till kollektivtrafik. + Nära till Knutpunkten men förutsätter god förbindelse - Belastar Oceanpiren med trafik - Svårtillgängligt med bil + Nära Knutpunkten - Risk för ökad trafik på Järnvägsgatan. + Nära till Knutpunkten Synergier + Kan samverka med resecentrum + Kan integreras med och stärker koppling till Oceanhamnen + Stärker stationsläget + Målpunkt som befolkar piren. + Störningsskydd mot färjorna. + Kan samverka med mynningen av det blågröna stråket, park, platsbildning. + I direkt anslutning till Campus. + Markerar blågröna stråket Tidsaspekt/ beroenden + Oberoende av Södertunneln - Kan påverka HH-förbindelse - Komplex miljö - Svår etapputbyggnad, bör komma före bostadsutbyggnad för att ha en skyddande verkan mot buller - Förutsätter minskat uppmarschområde - Förutsätter Södertunneln 5. + Markerar Oceanhamnens entré söderifrån. + Lättillgängligt med bil och minimerar trafik på piren. - Långt från Knutpunkten utan Södertunneln + Befolkar Oceanbassängen +Kan utvecklas med flera funktioner. - Kräver etablering av omkringliggande verksamheter. 6. 7. + Landmärke vid stadens hamninlopp. - Riskerar att bryta mot övrig bebyggelse på Oceanpiren i skala. + Landmärke vid stadens möte med Öresund. - Svårtillgängligt -Belastar Oslopiren med trafik. - Långt från Knutpunkten + Kan eventuellt samverka med befintliga Osloterminalen - Långt från Knutpunkten +Skärmar övrig bebyggelse mot färjorna - Kräver etablering av omkringliggande verksamheter, vilket etappmässigt kommer sent. - Kräver samordning med reningsverket 8. + Landmärke vid stadens hamninlopp. + En egen ö i hamninloppet. - Belastar Oceanpiren alternativt Oslopiren med trafik + Befolkar Oceanbassängen + Skärmar övrig bebyggelse mot hamnen - Kräver etablering av omkringliggande verksamheter. 9. + Markerar det södra stationsläget. + Stärker kulturstråket längs Drottninggatan-Järnvägsgatan. - Försvårar havsvy från stadsparken + Integrerad med Knutpunkten som ger optimal närhet till kollektivtrafik. -Försvårar genomförbarhet av Södertunneln. + Kan samverka med resecentrum + Kan integreras med och stärker koppling till Oceanhamnen + Stärker stationsläget + Förutsätter Södertunnel med ny uppgång i söder. - Kan påverka HH-förbindelse - Komplex miljö
40 / Programförslag / Funktioner / Oceanhamnen Övergripande kopplingar, mobilitet Från Oceanhamnen föreslås flera huvudstråk för gång- och cykeltrafik mot Knutpunkten och centrum. I norr finns förbindelser över uppmarschområdet och i södra delen förbinds Oceanhamnen med Söder genom en gång- och cykelväg som ansluter till befintlig bro över järnvägen och Malmöleden. Koppling finns också till ett huvudcykelstråk längs Terminalgatan mot Knutpunkten och till Bredgatanområdet längs det blågröna stråket. Efter Södertunnelns genomförande kommer en gång- och cykelväg att kunna ansluta till Järnvägsgatan utan planskildheter. Huvudcykelstråken utformas där det är möjligt med dubbelriktade cykelbanor, separerade från gångtrafiken. I korsningen med Sjögatan säkras passagen så att hastigheterna är låga. Knutpunkten är den viktigaste kollektivtrafikanslutningen till Oceanhamnen, varför gena förbindelser för gång och cykel är av största vikt. Det är angeläget att gång- och cykelvägar finns på plats innan området tas i bruk av boende och verksamma, så att goda resvanor etableras från början. >Trafiksituation innan Södertunneln är byggd.
41 Oceanhamnen angörs med bil via Sjögatan, väg E4, som är en del av det övergripande vägnätet och Oceangatans förlängning, delvis i nytt läge, västerut. En koppling norrut mot centrum, även den via områdets anslutning till Sjögatan, skulle eventuellt kunna förbinda Oceanhamnen till Järnvägsgatan vid Trädgårdsgatan söder om Knutpunkten. Möjligheten att koppla området norrut, liksom utformningen av trafikplatsen vid Sjögatan-Oceangatan kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Cykelväg Samlande lokalgata Huvudgata Sjögatan/väg E4 Infart till samlande lokalgata Busslinje Eventuell busslinje >Trafiksituation efter Södertunnelns genomförande och utan uppmarschområde.
42 / Programförslag / Funktioner / Oceanhamnen Intern trafik och parkering I Oceanhamnen skapas promenadstråk längs kajerna på både Oslopiren och Oceanpiren, men även längs de nya kanaler som föreslås. Kajpromenaden ger möjlighet att promenera längs vattnet genom en stor del av centrala Helsingborg. Vid ett antal lägen vidgas promenaden till platsbildningar för paus och aktiviteter, men möjliggör också för uteserveringar. På Oceanpiren utgör den östra kajkanten stommen för bil- och cykeltrafiken, med en lokalgata längs hela piren. Trafiken på Oslopiren är spegelvänd mot Oceanpiren, med en lokalgata längs den västra kajen, där Atlantgatan går idag. Från lokalgatorna nås parkeringsgarage under vissa av kvarteren. Mellan kvarteren går tvärgator, från vilka varutransporter och angöring till verksamheter och publika lokaler sker. På lokalgatorna inom området färdas cyklister i blandtrafik. Gatorna utgör gena, lättframkomliga och trygga stråk för cyklisterna, även kvällstid. Pirerna är hopkopplade > Intern trafik och parkering
43 med en gata främst avsedd för gång- och cykeltrafik, men där nyttotrafik kan passera, via den föreslagna ön. En enkel och tydlig utformning av gatorna bidrar till ett ökat samspel mellan de olika trafikslagen och mindre risk för allvarliga olyckor. Mot Oceanbassängen utformas kajerna på de gåendes villkor. Det är tillåtet att framföra fordon under vissa förutsättningar, men kajerna prioriteras här för gående och aktiviteter. En tydlig utformning av gatan minskar osäkerheten mellan trafikantgrupperna, utfarter och backande rörelser bör undvikas. I anslutning till havsbadet finns en koppling mellan pirerna för gående och cyklister. Bilparkering föreslås i parkeringsgarage under bebyggelsekvarteren, alternativt kompletterat med parkeringshus. Drygt hälften av parkeringen avses för boende, medan resterande platser ska tillgodose verksamheternas parkeringsbehov. Enligt stadens parkeringsnorm uppgår parkeringsbehovet inom Oceanhamnen som helhet till drygt 1 250 bilplatser. Vid ett samutnyttjande av parkering till verksamheter enligt parkeringsstrategin för H+ minskar det totala parkeringsbehovet till drygt 1 100 bilplatser, vilket förutsätter att verksamma i högre grad nyttjar kollektiva färdmedel. Angöringsparkering till offentlig och kommersiell service medges inom vissa delar längs lokalgatorna. Cykelparkeringar lokaliseras nära målpunkter som arbetsplatser, restauranger, butiker och havsbadet. Även för de boende är bra cykelparkering en viktig del i att minska andelen bilresor och öka andelen resor med cykel och kollektivtrafik. Inom programområdet bedöms behovet vara drygt 3 200 cykelparkeringar för boende och kontorsanställda. Ytterligare platser behövs för besökare till de målpunkter som finns inom området. Infart till parkeringsgarage Gångfartsgata Infart till lokalgata Samlande lokalgata Huvudgata Sjögatan/väg E4 Infart till samlande lokalgata
44 / Programförslag / Karaktärer och Kvaliteter / Oceanhamnen KARAKTÄRER OCH KVALITETER Oceanhamnen ska andas hav och hamn i de publika rummen. Den urbana miljön ska präglas av detaljer från områdets ursprungliga användning man ska få en positiv känsla av att befinna sig mitt i en levande hamn, utan att ge avkall på intimitet och trevnad. Detaljer på pirerna, kajkonstruktioner och kajpromenader ska utformas så att de minner om områdets ursprungliga funktion, med råa material och synliga konstruktioner. Boende och besökare ska uppleva både vatten och grönska, med fantastisk utsikt över sundet, direkt närhet till vattnet och lummiga gårdar. De publika rummen ska utformas med god tillgänglighet för alla.
> Visionsbild från Imagine Helsingborg - Manualen, illustration: Schönherr och Adept arkitekter 45
46 / Programförslag / Karaktärer och Kvaliteter / Oceanhamnen Oceanbassängen Oceanbassängen är stadsdelens hjärta och det publika rum som först kommer att aktiveras och tas i anspråk. Det ska kännas att man befinner sig i en hamnmiljö där stora båtar ägt vattnen, samtidigt som skalan ska brytas ned till en mänsklig nivå som känns inbjudande. Kajerna kring Oceanbassängen är hårdgjorda, med inslag av grönska. De utformas på ett enkelt och tydligt sätt på de gåendes villkor. Längs kajerna öppnar sig små platser där bebyggelsen ligger indragen från kajkanten. Platserna ska ges olika karaktärer som möjliggör aktiviteter, umgänge eller kontemplation och utformas med hänsyn till sol- och vindförhållanden. En variation av sittmöjligheter ska finnas utefter kajpromenaden. 1. Möjlighet skapas för mindre båtar eller kajaker att ta sig runt och lägga till. Ön skyddar mot färjetrafiken och bryter de starka vindarna. Kajpromenaden kring Oceanbassängen fullföljs och knyter samman pirerna. Öns karaktär kan bryta med de hårdgjorda kajerna, med lummig grönska vid vattnet. Havsbadet och de öar som hör till badanläggningen är tillägg i Oceanbassängen och ges ett annat uttryck. Här kan träkonstruktioner och lätta strukturer komplettera den befintliga hamnmiljön, såväl i anläggningar ute i vattnet som i bryggor längs de hårdgjorda kajerna. Det urbana havsbadet i hamnmiljön kompletterar de badanläggningar som finns i staden i övrigt. En småbåtshamn i Oceanbassängens inre skulle främst utgöra en kvalitet för de boende inom området, genom att erbjuda plats för mindre motorbåtar, kajakplats eller motsvarande, medan en mindre marina skulle attrahera båtentusiaster även utanför stadsdelen. 2. 1. > Helsingborgs havsbad med hopptorn! Bild från Islands brygge, Köpenhamn.
47 > Oceanbassängen som mötesplats växer fram i flera etapper genom att involvera brukarna i planering och utformning och pröva olika lösningar. I ett första skede kommer ett havsbad och olika aktiviteter och verksamheter att etableras kring Oceanbassängen, som då blir en folkets hamn. Senare öppnas hamnbassängen mot Öresund via en kanal och det blir möjligt att ta sig till och från hamnen med båt. Föreningslokaler eller alternativa former för bad i eller i anslutning till Oceanbassängen kan erbjudas. Havsbad och vistelseytor skapas i hamnbassängen. En bitvis grön kajpromenad i olika nivåer, med möjligheter att sätta sig ned. Lokaler med handel och service mot Oceanbassängen. > Principsektion genom Oceanbassängen. Hamnbassängen, liksom omkringliggande kajpromenader och bebyggelse, planeras för en mängd olika funktioner och aktiviteter som kan samverka och variera efter årstid. > Exempel på öar med alternativa funktioner, som efterhand kan adderas till Oceanbassängen. Illustration: Adept arkitekter och Schönherr > Bebyggelsen omfamnar havet, bild från Liverpool docks.
48 / Programförslag / Karaktärer och Kvaliteter / Oceanhamnen Den föreslagna ön i den norra delen av Oceanbassängen, ges en karaktär som skiljer sig från pirernas. Ön utgör ett skydd mot färjorna och ger Oceanbassängen en mänsklig skala. Ön kan utvecklas successivt, med början som en enkel koppling mellan pirerna, med plats för vistelse och eventuell grönska utifrån platsens förutsättningar. Alternativt kan en fastare konstruktion med bebyggelse etableras direkt. Beroende på öns konstruktion kan trädplanteringar ge ett välbehövligt tillskott av grönska inom området, både estetiskt och funktionellt med hänsyn till hur människor använder ytorna och för att hejda vindens framfart. 2.a > En flytande ökonstruktion med grönska som möter vattnet. > En enkel träkonstruktion kan fungera som koppling mellan pirerna och bryta vågorna från färjorna. > En plats för vistelse i tidigt skede.
49 2.b > En fastare ökonstruktion, pålad i havsbotten. Ön trappas ned mot vattnet. > Bebyggelseö med karaktär som skiljer sig från pirerna. > Öbebyggelse med flera funktioner. > Bebyggelse med direkt närhet till vattnet.
50 / Programförslag / Karaktärer och Kvaliteter / Oceanhamnen Kajpromenader och rörelsestråk Kajpromenaderna inom programområdet har varierade kvaliteter längs de olika avsnitten. Mot norr och väster ligger sundet och erbjuder vidsträckta vyer och havsutsikt. Kajerna utgör urbana, hårdgjorda stråk som vidgas till utsiktsplatser vid pirspetsarna. Mot Södra Hamnen har kajpromenaden en mer ombonad karaktär med vegetation och skyddade lägen för sittplatser. Längs den östra kanten av Oceanpiren finns möjlighet att behålla den befintliga nivån och eventuellt några av de befintliga rälerna på kajen, i ett gångstråk som tillåts översvämmas vid extrema högvattennivåer. Landskronavarvet utgör en grön länk i gång- och cykelstråken mot Knutpunkten och Stadsparken. Gång- och cykelförbindelserna som knyter ihop programområdet med centrala Helsingborg ska utformas så gent och lättframkomligt som är möjligt med hänsyn till de höjdskillnader som uppstår av att uppmarschområdet måste korsas. Broar och anslutningar ska hålla hög standard, såväl estetiskt som ur framkomlighetssynpunkt. Den södra kopplingen mot Bredgatanområdet, Campus och Söder ska vara ett attraktivt stråk med vegetation och tilltalande detaljer. 1. 3 2. > Längs kajpromenaden möter man havet på olika sätt. Åtgärder för att skydda området mot stigande havsnivåer integreras i gestaltningen och skapar olika relationer till havet. 1 > Delar av kajpromenaden vänder sig direkt mot hamninloppet och Öresund. > Kajpromenaden längs Oceanbassängens västra kant. Träbryggor möjliggör en närmare kontakt med vattnet.
51 2. > Kajpromenaden längs Oslopiren. En träbrygga möjliggör rörelse i direkt kontakt med Öresund. 3. > Längs Oceanpirens östra kant kan den befintliga kajen användas som rörelsestråk, i skydd från västliga vindar. En bro över Södra Hamnen kan utformas i nivå med pirerna som på bilden, alternativt med ett spann över uppmarschområdet direkt till Knutpunkten.
52 /Programförslag / Karaktärer och Kvaliteter / Oceanhamnen Lokalgatorna inom området avses ha smala körbanor, för att minimera ytorna för biltrafik och hålla ned hastigheterna. De övergripande lokalgatorna längs de båda pirerna föreslås ha 5,5 meter körbana för biloch cykeltrafik, kantsten och trottoarer. Längs Oceanpiren kan en trädrad ge en grönare karaktär och en inramning till Södra Hamnen. Längs Atlantgatan på Oslopiren utgör den västra trottoaren ett avsnitt av kajpromenaden genom området och ska vara generöst tilltagen. Tvärgatorna varierar i uttryck beroende på om de går parallellt med kanaler eller ej. Gemensamt för kommunikationsytorna är att körbanan är smal, 4,5 meter där trafiken är dubbelriktad och smalare där körbanan är enkelriktad på var sida om en kanal. Vid sidan av körbanan ryms ytor för gående, men förskjutningar i bebyggelsen kan även medge plats för trädplantering, förgårdar, cykelparkering eller angöringsparkering. Längs tvärgatorna finns ingen kantsten utan funktionsuppdelningen tydliggörs genom materialval. > Exempel på en tvärgata med grönska, cykelparkering och angöringsparkering.
53 Kanalrum och det blågröna stråket Det blågröna stråket utgår från Jordbodalen och sträcker sig norrut via Gåsebäck, Husarplatsen och Bredgatan, för att mynna i Södra Hamnen och förgrenas ut i den urbana arkipelag som bildar Oceanhamnen. Stråkets karaktär förändras längs sträckan från att vara naturlik uppe vid Jordbodalen, till parklik vid Husarplatsen och urban vid Bredgatanområdet och Oceanhamnen. Även vattnet i det blågröna stråket förändras i sin karaktär längs sträckan och varierar från att vara en del av Gåsebäcken, till att bestå av dagvatten eller saltvatten som pumpas från Öresund. Den del av stråket som skär genom uppmarschområdet kan fullföljas i sin helhet först när uppmarschområdet har minskat eller färjetrafiken har flyttat. De föreslagna kanalerna som skär genom pirerna kan utformas med olika karaktär beroende på läge och behov. De kanaler som är direkt kopplade till det blågröna stråket är grunda, med ett bottendjup som ligger en meter över befintlig havsnivå. Här är vegetation en viktig komponent och möjligheterna till att ha växter med en renande funktion i anslutning till vattnet kommer att studeras. > Oceanbassängen, Södra Hamnen och kanaler som binder dem samman. Bilden visar föreslagna djup i kanalsystemet. Bottendjup från 7 m (befintligt djup) Bottendjup ca 2-3 m Det blågröna stråket, bottendjup ca 1 meter över nuvarande havsnivå. > Det blågröna stråket sträcker sig mellan Jordbodalen och Öresund. Illustrationen av Schönherr och Adept architects
54 / Programförslag / Karaktärer och Kvaliteter / Oceanhamnen > Kanalrummen föreslås få olika karaktär, beroende på läge och funktion. Kanalernas djup och bredd varierar och anpassas till respektive situation. Kanalerna som föreslås genom Oceanpiren kan variera i bredd och djup, dock skulle möjligheten att passera med en liten båt eller kajak skapa ett flöde av aktiviteter såväl som vatten. En kanal i Trädgårdsgatans förlängning, vilken på längre sikt kommer att ingå i en fysisk koppling mellan stadskärnan och Öresund, skulle till exempel kunna utformas med rörelsestråk på var sida om kanalen. Kanalrummet kan då få en publik karaktär med inslag av grönska. Vid en kanal föreslås byggnaderna gå rakt ned i vattnet, vilket ger en intim prägel åt kanalrummet och möjliggör för de > En nedsänkt yta med planteringar skapar ett grönt och vattennära kanalstråk. > Bebyggelsen vid någon av kanalerna skulle kunna få direktkontakt med vattnet och möjlighet till egen båtplats.
55 boende att befolka rummet med egen båtplats direkt utanför bostaden. Rörelsestråket blir då samlat på den ena sidan av kanalen, längs en bredare kaj med plats även för aktiviteter eller förgårdar. Alternativt kan kanalerna utgöras av grundare bassänger, som ger en vattenspegel, men inte medger aktiviteter och rörelse på vattnet. Den slutliga utformningen av kanalerna får vägas mot de ekonomiska förutsättningarna. Kanalen genom Oslopiren, som förbinder Oceanbassängen med Öresund, gestaltas med en sådan bredd och djup att mindre båtar kan passera in till den föreslagna småbåtshamnen i det inre av Oceanbassängen. Kanalrummet ska ges en publik karaktär, utformningen beror dock på hur nivåer på broar kan lösas med hänsyn till båtarnas behov, vilket kommer att studeras vidare. > Det blågröna stråket, mellan Bredgatanområdet och Södra Hamnen, planeras få en grön och lummig karaktär. > Någon av kanalerna skulle kunna vara en grundare vattenspegel.
56 / Programförslag / Karaktärer och Kvaliteter / Oceanhamnen Bebyggelse och gårdar Bebyggelsen inom programområdet är varierad till form och innehåll. Inom området möjliggörs för flera typer av bostadsbebyggelse såsom flerbostadshus i kvartersform eller terrasshus, stadsradhus med vattenkontakt och lägre gårdsbebyggelse på innergårdar. Höjden på bostadsbebyggelsen varierar i huvudsak mellan två och sex våningar, där de lägsta husen ligger inuti kvarteren. Enstaka högre byggnader kan möjliggöras i strategiska lägen, men behöver studeras särskilt med hänsyn till buller från hamnverksamheten, solförhållanden etcetera. En större anläggning inom området påverkar karaktären och upplevelsen, beroende på vilken typ av anläggning som blir aktuell och vilken placering den får. Större byggnader med homogent innehåll kan innebära en annan skala än inom intilliggande bebyggelse. Kring en större anläggning kommer ytor för parkering och angöring av taxi, buss och varutransporter att krävas. En stor byggnad kräver också ett större utrymme och ett större avstånd till kringliggande bebyggelse. Utformning och lokalisering av en större anläggning påverkar omgivande bebyggelse. I stadsdelen finns också kontorsbebyggelse, som innebär att kvarteren är befolkade dygnet runt och bidrar till liv och rörelse och ökad trygghet. En viktig del i att åstadkomma variation, oavsett innehåll i byggnaderna, är att engagera flera fastighetsägare eller byggherrar i varje kvarter, och på så sätt skapa en naturligt småskalig fastighetsindelning. > Ett kvarter kan inrymma flera olika typer av bebyggelse, vilket skapar en varitionsrik gatu- och boendemiljö. > Bebyggelse i omkring 5 våningar föreslås i de delar där bostäder är den huvudsakliga funktionen.
57 > Bebyggelse som vetter mot vatten kan ha stora terrasser och balkonger > Lite högre bebyggelse kan vara aktuellt vid ljudutsatta platser > En del kvarter kan förätas med med gårdsbebyggelse i form av 2-3 våningshus > I delar av området finns möjlighet för bebyggelse med direktkontakt med någon av kanalerna. > Delar av bebyggelsen kan få ytterligare våningsplan i form av takvåningar > Kvartersbebyggelsen kan variera i tjocklek.
58 / Programförslag / Karaktärer och Kvaliteter / Oceanhamnen Kvartersstrukturen inom området skapar privata eller halvprivata gårdar, med plats för utevistelse för de kringboende. Bebyggelsen placeras med hänsyn till sol och vindförhållanden så att gårdarna är skyddade från vinden, vilket skapar förutsättningar för vegetation att klara sig och möjliggör en grön karaktär på insidan av bebyggelsen. Gårdarna ger också möjlighet att anordna trygga lekplatser för de mindre barnen. Mellan kvarteren möjliggörs en smitväg, främst för boende inom området, där det är möjligt att röra sig även när vinden tar i. > De flesta av kvarteren kommer att ha parkeringsgarage vilket delvis skapar upphöjda gårdar. Publika rum Gemensamma gårdar för boende/verksamma Privat mark/trädgård/terrass Halvprivat gångstråk genom bostadskvarteren > Utsnitt kvarter 1. 2. 3.
59 > En stor och gemensam grön innergård 1. 2. > Mindre privata trädgårdar i anslutning till den gemensamma gården > En publik och vindskyddad plats i anslutning till halvprivata gårdsrum 3. > Det halvprivata gångstråket på insidan av kvarteren står i kontrast till övriga stråk och är lummigt, grönt och vindskyddat.