20 / Programförslag / Bredgatan 1:1

Transkript

1 20 / Programförslag / Bredgatan 1:1 > Exempel på kanalrummets karaktär, Illustration: Benthem Crouwel och Mandaworks. lländaretorget

2 2. PROGRAMFÖRSLAG 21

3 22 / Programförslag / Bredgatan 1:1 VISION 2035 Bredgatanområdet ska utvecklas till ett kreativt, hållbart och levande område där människor vistas och rör sig dygnet runt. Den framtida stadsmiljön ska erbjuda anställda, boende, studenter och besökare förutsättningar för en bra vardag. En blandning av kontor, bostäder, service, utbildning och rekreation ska medverka till detta. Kontakten mellan näringslivet och studieverksamheten ska främjas så att grogrund skapas för innovativt företagande. Bredgatanområdet ska ha en tydlig identitet, en egen karaktär. Närheten till havet, centrum och regionen ska tas till vara genom utvecklade stråk och kopplingar. Utvecklingen av Bredgatanområdet bör spela en viktig roll för att integrera Söder med övriga staden. Tillgängligheten till och inom området ska vara god för samtliga trafikanter men på de mjuka trafikanternas villkor. Kollektivtrafik, trafikförsörjning och parkering ska lösas på ett tryggt och attraktivt sätt. Området ska präglas av en stark miljöprofil där effektiva energilösningar och en hållbar livsstil eftersträvas. En utmaning är att samexistera med en aktiv hamn och verksamheter som innebär störningar. FAKTARUTA: totalt ca kvm ny BTA (fullt utbyggt 2035) varav ca lgh ca kvm kontor ca 4000 verksamma inom området ca 60 förskolebarn blå - grönt stråk viktigt stråk, gata gator, stråk, platser befintliga byggnader > Värdegrund Bredgatanområdet

4 23 Det blågröna stråket formar Bredgatan utifrån två olika karaktärer där de två sidorna av kanalrummet möter bebyggelsen. En mer stram sida och en mer böljande sida som gröper ur och skapar oregelbundna gröna och blåa rum i kvartersbebyggelsen. Det blågröna stråket formas och byggs upp dels av den mer hårda och strama formella sidan i öster med viktiga kommunikationsstråk dels av den mer mjuka och gröna informella sidan i väster där bebyggelse, gröna rum, mötesplatser och aktiviteter hjälper till och skapar spännande sekvenser. Ett varierat blågrönt stråk. Bebyggelse, grönska och vatten formar kanalrummets varierade rum med olika karaktär och innehåll. Platser och rum för möten, så som torg, gröna rum och stråk för sport och lek med ett varierat innehåll och karaktär finns utspridda längs med kanalrummet på strategiskt valda platser. Bebyggelse längs med kanalrummet formar genom sin placering det blågröna stråket och hjälper till att skapa olika rumsligheter med olika karaktärer. med aktiva bottenvåningar som vänder sig till allmänheten. Det blågröna stråket är lättillgängligt och skapar spännande rörelsemönster och kopplingar genom området, länkar samman staden genom att koppla ihop stadsdelar, viktiga platser, torg och gaturum med varandra. > Koncept Bredgatanområdet

5 24 / Programförslag / Bredgatan 1:1 Värdegrund En integrerad del av staden Bredgatanområdet ska bli en integrerad del av centrala Helsingborg och medverka till att knyta samman stadens norra och södra delar. Utvecklingen av området ska ses som en urban organisk expansion av den befintliga stadsstrukturen. Utvecklingen av Bredgatanområdet bör spela en viktig roll för att integrera Söder med överiga staden. Strukturen i området ska utformas med tvärgående kopplingar, för att knytas samman med Söder så att fysiska och sociala hinder kan överbryggas. God tillgänglighet Fler människor ska vilja gå, cykla och åka kollektivt, framför att välja bilen. Samtidigt ska tillgängligheten för bilister vara fortsatt god till och från området och fastigheterna. Bredgatanområdet ska kännetecknas av ett öppet, sammanhängande gatunät med god tillgänglighet. Fotgängare och cyklister ska ges goda förutsättningar att ta sig fram längs alla gator. Ett aktivt kanalrum Bredgatan ska förvandlas till ett intimt och aktivt kanalrum som är rikt på varierande aktiviteter och verksamheter. Kanalrummet ska fungera som ett vardagsrum för alla helsingborgare, särskilt för boende, studenter och företagare inom Bredgatanområdet. Kanalrummet föreslås utvecklas till ett rekreativt stråk där låg hastighet hålls och fotgängare har företräde. En mångfald av funktioner Bredgatanområdet ska utvecklas till en levande och blandad stad med centrumkaraktär, där utbildnings-, forsknings- och kontorsverksamhet integreras med bostäder, handel och service för att skapa mångfald. Bebyggelsen ska innehålla olika typer av bostäder och varierat utbud av handels- och kontorsytor. Bredgatanområdet föreslås bli ett område med goda boendemiljöer där man kan och vill bo med sin familj. Samtidigt ska området erbjuda välfungerande och attraktiva företagsmiljöer.

6 25 En stark miljöprofil H+ och Bredgatanområdet ska genomsyras av en stark miljöprofil genom att utmärka sig inom fem miljöområden. Bredgatanområdet föreslås manifesteras som ett miljöprofilområde, exempelvis genom gemensamma helhetslösningar för transporter, energiproduktion, VA och avfallshantering. Innovativa och kreativa miljöer Bredgatanområdet ska erbjuda kreativa miljöer som präglas av studenter och företagande. Kopplingarna mellan näringsliv, utbildning och forskning ska öka och studenternas potential som generator för stadsliv tas till vara. Universitetets arbete med utbildning, forskning och utveckling utgör en grogrund för innovationer och företagande, som kan ge positiva effekter för andra verksamheter i området. En levande och karaktärasfull stadsmiljö Bredgatanområdet ska utvecklas till ett tätt exploaterat område där bebyggelsen medverkar till att skapa levande och attraktiva stadsrum.det ska finnas olika typer av mötesplatser, både utomhus och inomhus, för spontana och planerade möten mellan studenter, anställda, boende och besökare. Bredgatanområdet ska planeras för att möjliggöra ett rikt, pulserande stadsliv som främjar möten i vardagen, där samnyttjande av stadsrummet skapar arenor för människor med olika intressen. Gott mikroklimat Ett gott mikroklimat ska eftersträvas, så att det är behagligt att vistas i Bredgatanområdet under hela året. Med tanke på det utsatta läget behöver vindförhållandena beaktas i planeringen av området både de starka västvindarna och de mer varierade vindar som råder under mindre blåsiga dagar när människor vistas ute i större utsträckning. Det blir viktigt att utforma bebyggelsestrukturen så att gårdar, stråk och platser kan användas året runt.

7 26 / Programförslag / Bredgatan 1:1 STRUKTUR OCH KARAKTÄRER Bredgatanområdet skall karakteriseras av mötet mellan vatten och grönska, av det regelbundna befintliga och det lite oregelbundna nya, men även mötet mellan stad och hamn. De tunga tegelbyggnaderna ger stadga till området och vittnar om äldre tiders användning. Områdets karaktär av tillverkning och hamnverksamhet skall kunna avläsas men nya tillägg skall kunna adderas. En utbyggnad av programområdet bygger vidare på den kvartersstruktur som Bredgatanområdet och Söder är uppbyggt kring men tillåter även en komplettering av nya uttryck och tillägg. Öster om kanalrummet föreslås en stadsmässig struktur med vinkelräta och i huvudsak slutna kvarter, som bygger vidare på befintlig kvartersstruktur i området och på Söder. Väster om kanalrummet föreslås en mer oregelbunden kvartersstruktur som öppnar sig mot kanalrummet. Kvarteren föreslås vara till stor del slutna ut mot Sjögatan för att skydda boende- och gårdsmiljöer innanför. Ett nät av starka och tydliga kommunikationer gör området lättillängligt och kollektivtrafikförsörjt. Torg, parker och gröna rum ligger i första hand längs med det blågröna stråket, kanalrummet. Bostadskvarteren > Förslag till kvartersstruktur med blågrönt stråk för Bredgatanområdet, år 2022 (med nuvarande värmeverk inom kv. Israel).

8 27 är utformade för att skapa ett bra mikroklimat och ge en bra lokal boendemiljö men även för att hindra buller och andra störningsfaktorer. Bredgatanområdet avser byggas ut i etapper med en första etapp i områdets mittpunkt. > Förslag till kvartersstruktur med blågrönt stråk för Bredgatanområdet, år 2035 (med flyttat värmeverk inom kv. Israel dock bibehållen pumpstation). Förslaget förutsätter att Södertunneln är byggd.

9 28 / Programförlag / Bredgatan 1:1 En integrerad del av staden Bredgatanområdet karakteriseras av öppenhet och en närhet till övriga staden. Man rör sig mellan vattnet och det gröna genom spännande öppningar i fasader, mötet med studenter som läser i det gröna och via distinkta broar över till Gustav Adolfskyrkans storslagna torn som reser sig högt upp mot himlen och torgets aktivitet. På Bredgatan har man lika nära till kanalens svalkande vatten och gröna gårdar som till grönsaksmarknaden på GA-torg. Helsingborgs stad arbetar för att integrera Söder bättre med den omgivande staden. Utvecklingen av Bredgatanområdet kommer spela en viktig roll för att uppnå detta. Många kopplingar ska skapas till Söders befintliga och nya kvarter öster om Järnvägsgatan i ett tidigt skede. Kvalitativa kopplingar ska också skapas i ett tidigt skede till norra centrum, till Oceanhamnen och söderut till Husarplatsen. Detta är avgörande för att skapa en fungerande helhet inom de nya stadsmiljöerna. När väl Södertunneln är byggd, kommer kopplingar till omgivande delar av staden att stärkas ytterligare. Ett blågrönt rekreativt stråk ska även utvecklas från Jordbrodalen till Öresund som en sammanbindande länk mellan flera stadsdelar. Ett nätverk av stråk, platser och torg väver samman olika stadsdelar i Helsingborg. En parallellgata föreslås öster om E4/Sjögatan som inmatningsgata till område. Infarter sker i söder från Oljehamnsleden men även en koppling norrut från Järnvägsgatan förespråkas men kommer behöva utredas närmare i det fortsatta planarbetet. Efter Södertunnelns färdigställande kommer Järnvägsgatans sträckning att förlängas söderut för att följa fasaden på Hermes 11 och fortsätta mot den återetablerade Husarplatsen. Järnvägsgatan ska bli en attraktiv, livlig stadsgata med kollektivtrafik, biltrafik och bra förhållanden för fotgängare och cyklister. Järnvägsgatan avser även bli en del i utvecklandet av ett handelsstråk som kopplar samman norrcity och södercity. Siktlinje Blågröna stråket Fortsättning kajpromenad Gång- och cykelväg med bro Gång- och cykelväg med tunnel > Viktiga kopplingar i östvästliga och stråk för Bredgatanområdet, möjlig färdig struktur år 2022 redovisas.

10 29 Närheten till Gustaf Adolfs torg är en styrka som ska tas till vara genom särskilt goda kopplingar till Bredgatan. Furutorpsgatan kommer att utgöra ett viktigt öst-västligt stråk från Södra Stenbocksgatan till Bredgatan. Bredgatan har idag tre förbindelser med gång- och cykeltrafik till Söder i form av broar och tunnlar. Ytterligare en koppling från GA-torg, Kyrkogatan genom kv. Hermers och ut till Bredgatan föreslås i förslaget. Befintliga öppningar i kv. Hermes bör utnyttjas i formandet av strukturen och skapandet av nya kopplingar. Fasad och bottenvåningar bör anpassas för att kunna stärka Järnvägsgatan som ett primärt handelsstråk i staden. Ett stråk i förlängningen av Kyrkogatan är viktigt för att skapa god koppling till den framtida spårvagnshållplatsen i Järnvägsgatan. Det är också mycket viktigt för kopplingen mellan kanalrummet och Gustaf Adolfs torg. Detta innebär att någon slags öppning bör övervägas i gamla Tretornbyggnaden ut mot kanalrummet.även befintliga kopplingar kommer behöva stärkas och göras mer tillgängliga och attraktiva. Detta innebär att programområdet skulle kunna få fyra starka kopplingar över till Söder med dess torg, parker, mötesplatser och handelsstråk i ett tidigt skede innan Södertunneln byggs. Närheten till Knutpunkten ska tas till vara och kopplingarna förstärkas för att integrera området i regionen genom kollektivtrafiken. Framtida hållplatslägen utvecklas till noder och mötesplatser. I och med byggandet av Södertunneln kommer nya hållplatser för en eventuell framtida spårväg längs med Järnvägsgatan i anslutning till Kyrkogatan och nya uppgångar från järnvägsperrongen strax norr om kv. Hermes öka tillgängligheten till kollektivtrafiken och övriga staden. God koppling till Oceanhamnen ska skapas, med hänsyn tagen till effektivt trafikflöde till uppmarschområdet i ett tidigt skede. Norra och södra Helsingborg kommer även att integreras bättre genom att strandpromenaden i norra Helsingborg förlängs söderut via Knutpunkten och Oceanhamnen. Det blågröna stråket tillsammans med kajpromenaden planeras forma rekreativa stråk centralt i staden. Blågröna stråket Kajpromenad Gång- och cykelväg med tunnel > Viktiga kopplingar i östvästliga riktningar och stråk för Bredgatanområdet, möjlig struktur med Södertunneln och fast HH-förbindelse år 2035 redovisas.

11 30 / Programförslag / Bredgatan 1:1 > Vy från Järnvägsgatan mot GA-kyrkan och torget, år1918.

12 31 > Exempel på brokonstruktion, Holland. > Exempel på koppling mellan byggnader, Vaduz, Schweiz. > Exempel på bro över kanal, Madrid. > Exempel på brokonstruktion, Portugal.

13 32 / Programförslag / Bredgatan 1:1 Publika rum, vatten och grönska När man rör sig längs med Bredgatanområdet skall man känna av mötet mellan vatten och grönska. I närvaro av hamnens råa uttryck i form av kranar, skorstenar och magasin och stadens inordnade kvarter och mjukare former gör sig kontrasterna närvarande och avspeglar sig i växtligheten, kanalkanten och i de gröna mötesplatserna. När man rör sig längs med det blå-gröna stråket känner man av den tysta miljön som uppmuntrar till möten och viljan att stanna kvar på området. Längs med färden varierar uttrycken och utblickar ut mot havet och hamnens verksamhet visar sig. Längs med det blå-gröna stråket känns grönskan och framför allt trädens bladverk från gårdarna närvarande och blir tillsammans med vattnet som fångar upp och reflekterar solstrålarna en del av den blågröna upplevelsen. Kvarteren, bebyggelsen och mötesplatserna skapar en plattform för spontana möten mellan studenter, verksamma inom området, barnfamiljer, besökare och Helsingborgare som alla trivs här. > Exempel på attraktiva rum för möten och kontemplation längs med det blå-gröna stråket, här Århus, Danmark.

14 33 Långsiktigt planeras det blågröna stråket knyta ihop södra Helsingborg och erbjuda en mångfald av olika miljöer och aktiviteter för regionen, helsingborgarna och för boende. Stråket utgår från Jordbodalen och sträcker sig norrut till Södra hamnen och Öresund via Gåsebäck, Husarplatsen och Bredgatan. Bredgatan kommer utgöra en del av det blågröna stråket med en tydlig karaktär som blir specifik för området. Det övergripande blå-gröna stråket delas upp i tre olika karaktärer - urbant, parklikt och naturlikt. När man rör sig längs det Blågröna stråket förändras karaktär och rumslighet successivt. Tanken att det blågröna stråket är H+ områdets ryggrad bygger på både närhet och kvalitet och bidrar till att ingen invånare har längre än 200 meter till rekreativa ytor och vatten- och grönmiljöer av hög kvalitet. En större lokalpark planeras i anslutning till Husarplatsen. Universitetsområdet: Universitetsområdets del av det blågröna stråket karaktäriseras av ett urbant, stringent och grönt kanalrum. Gåsebäck: Gåsebäcks del av det blågröna stråket karaktäriseras av ett parkområde och naturområde. Husarområdet: Husarområdets del av det blågröna stråket karaktäriseras av en urban parkkaraktär och kanal men även mötet mellan det blå och det gröna. > Det övergripande blå-gröna stråkets tre olika karaktärer i sin helhet som sträcker sig från Gåsebäcken i öster genom Bredgatan och ut till Oceanhamnen. Bredgatan som är en en del av det blå-gröna planerade stråket och väntas få en mer urban karaktär.. illustration: Schönherr arkitekter.

15 34 / Programförslag / Bredgatan 1:1 Tre huvudstråk eller vägar passerar genom Bredgatanområdet i nord-sydlig riktning; Järnvägsgatan, det blågröna stråket och en parallellgata till Sjögatan. Stråken länkar samman staden och medverkar till att utveckla Helsingborgs existerande och framtida mötesplatser. Bredgatanområdet planeras för att möjliggöra ett rikt, pulserande stadsliv som främjar möten i vardagen, där stadsrummet skapar arenor för människor med olika intressen. Området ska vara tryggt och trivsamt att röra sig igenom och vistas i dygnet runt. Bussgata i denna miljö skulle kunna bidra till stadsliv men med tät trafikering också skapa bullerstörningar och trafiksäkerhetsproblem som motverkar denna. Därför kommer staden eftersträva att busstrafiken leds på Rönnowsgatan och/eller parallellgatan i anslutning till Sjögatan. Kanalrummet föreslås utvecklas till ett grönt rekreativt stråk där låg hastighet hålls och fotgängare har företräde. Längs kanalen föreslås att det skapas många gröna platser med olika karaktär som inbjuder till olika typer av aktiviteter. De bör utvecklas som aktivitetsnoder där människor ges möjlighet och anledning > Platsbildningar > viktiga sammanlänkande stråk att samlas, snarare än som avgränsade platser. De bör vara strategiskt placerade, exempelvis där viktiga stråk möts. Det ska finnas många och olika typer av mötesplatser inom Bredgatanområdet, både utomhus och inomhus, för spontana och planerade möten mellan studenter, verksamma, boende och besökare. Viktigt är att skapa en tydlig hierarki mellan stadsrummen med differentiering i funktion och karaktär. I norr föreslås en stor plats som knyter ihop Campus och IKEA över kanalen samtidigt som den knyter an till Järnvägsgatan. Platsen skulle kunna fungera som en identitetsplats för Campus och hela Bredgatanområdet. Platsen kan gärna ha betydande inslag av grönska. Publika katalysatorbyggnader (tillfälliga eller permanenta) som främjar aktivitet i kanalrummet föreslås i anslutning till de olika aktivitetsnoderna för att ge liv till gatumiljön och öka tryggheten. Bebyggelsen längs kanalen kan gärna ha flexibla lokaler i bottenplan för att möjliggöra etablering av verksamheter som främjar livet i kanalrummet, exempelvis caféer och liknande. För att skapa attraktiva boende- och arbetsmiljöer behövs även att nya parker skapas. > Handelsstråk > Utbildningsstråk > Utbildningskluster > Platsbildningar, gröna rum och stråk längs med blågröna stråket. Rumsliga kopplingar till stadens övriga torg, parker och mötesplatser. > Campus Helsingborg och andra utbildningskluster längs med Bredgatan bidrar till att stärka utbildningsstråket som sträcker sig från Husarplatsen i söder till stadsbibliotekt i norr. Handelsstråket sträcker sig längs med Järnvägsgatan och Södergatan.

16 20 m 10 m 10 m m 10 m 10 m 20 m > Sektion A-A. Förslag över möjlig karaktär för kanalrummet. 10 m 10 m 7 m 19 m 7 m 10 m 7 m 19 m 7 m 10 m > Sektion B-B. Förslag över möjlig karaktär för kanalrummet. 50m 6m 7m > Sektion C-C. Förslag över möjlig karaktär över kanalrummet. 30m > Aktiva bottenvåningar längs med kanalrummet med service och publika funktioner. B A C A B C 7 m 19 m 7 m 10 m > Alternativa förslag till karaktärer på kanalrummet längs med Bredgatan med varierande vattenmängd, grönska och gaturum.

17 36 / Prgoramförslag / Bredgatan 1:1 > Det blågröna stråket genom Bredgatan innehåller mindre lokala gröna mötesplatser, gröna trädplanterade stråk, aktivitetsstråk med sport- och lekmöjligheter, torg och andra platser för möten. Mörkgröna ytor anger allmän platsmark och ljusgrönt anger privat/semiprivat yta.

18 37 torg/mötesplats mötesplats aktivitetsstråk park aktivitetsstråk Järnvägsgatan grönområde promenadstråk Sjögatan lekplats > Det blågröna stråket genom Bredgatan innehåller mindre lokala pocketparker, gröna trädplanterade stråk, aktivitetsstråk med sportoch lekmöjligheter, torg och andra platser för möten.

19 38 / Programförslag / Bredgatan 1:1 C Campus A A B B C > Placering på tagna sektioner. Fler sektioner visas på sid. 35. > Närhet till vattnet. 6 m 19 m > Sektion B-B. Förslag över sektion över Järnvägsgatan - Malmöleden. gamla sockerbruket kv. Hermes > Sektion C-C. Längs med gående sektion över kanalrummet.

20 39 > Kanalrum med två sidor av kanalen med varierande karaktär, Hammarby sjöstad, Stockholm. > Sektion A-A. Sektion över parallellgatan, öster om Sjögatan. 16 m 7 m 3,5 m kv. Leda

21 40 / Programförslag / Bredgatan 1:1 > Gröna inslag i gröna rum och mindre vistelseytor. > karaktär: gröna rum > Gröna inslag i gröna rum och mindre vistelseytor. Områdets gröna mittpunkt Grönskan kopplar ihop kanalens två olika sidor. Attraktiva parkrum i Bredgatanområdets mittpunkt med varierande karaktär och uttryck skyddade från vind och med goda solförhållanden. Platser för möten och kontemplation. Möjlighet för lek. > Sport- och lekaktiviteter längs kanalstråket > karaktär: aktivitetsstråk > Sport- och lekaktiviteter längs kanalstråket Aktiviteter löper längs med Bredgatan och kanalrummet och är tänkt att erbjuda något för alla. Vissa aktiviteter är temporära i ett tidigt utbyggnadsskede medan andra är byggda för att finnas för en längre tid. Aktivitetsstråket kan innefatta lek-, sport- och fritidsaktiviteter. med skilda karaktär och uttryck skyddade från vind och med goda solförhållanden. > Exempel på olika karaktärer inom Bredgatans del av det blågröna stråket.

22 41 > Soltrappa i anslutning till torget > karaktär: Torg och mötesplats > Soltrappa i anslutning till torget Campus möter kreativa företagande. Ett första möte med Bredgatanområdet. En plats som möjliggör för möten och större träffar, konserter och utställningar. > platser för kreativa möten > karaktär: mötesplats > Platser för kreativa möten Områdets mittpunkt. En förlängning av GA-torg och Söder. Kreativa, spännande och lekfulla mötesplatser i Bredgatanområdets mittpunkt. Attraktiva mötesplatser med varierande karaktär och uttryck skyddade från vind och med goda solförhållanden. > Exempel på olika karaktärer inom Bredgatans del av det blågröna stråket.

23 42 / Programförslag / Bredgatan 1:1 > Kreativa mötesplatser för spontan lek- och idrott. > Närhet till vattnet. > Exempel på terasseringar med inslag av grönska, här Fredriksberg Köpenhamn. > Ett aktivt urbant blågrönt strök med närhet till grönska, här High line New york.

24 43 Öster om kanalen föreslås en mer hårdgjord, stadsmässig sida med goda förutsättningar för förflyttning till fots och cykel. Möjlighet för att ta sig med bil till respektive fastighet för leveranser etc skall finnas. Bottenvåningarna bör öppnas ut mot kanalrummet och med plats för uteserveringar och liknande närmast fasaden. Väster om kanalen föreslås en varierande, parkmässig sida där vistelse och rekreation ska kunna ske i större utsträckning. Bostadskvarteren föreslås öppna sina gröna gårdar ut mot kanalrummet. Större kvarter kan delas in i mindre kvarter varpå tillgängligheten blir bättre inom området och större slutna kvarter kan undvikas. Kanalens bredd behöver prövas i relation till upplevelsen av kanalrummet som helhet och dess funktioner. Längs med Bredgatan möjliggörs för gröna rum med olika karaktär och en variation av aktivitets- och lekytor. Träd och gröna planteringar i gatu-rummen med inslag av olika aktiviteter blir viktiga element för att förstärka upplevelsen av ett grönt och aktivt kanalrum.

25 44 / Programförslag / Bredgatan 1:1 Kvartersgårdar utformas med grön karaktär. Längs med kanalen öppnar gårdar upp sig och bidrar till att skapa offentliga parkrum, lekytor och mindre mötesplatser. Gröna och levande byggnader kan hjälpa till att stärka områdets gröna karaktär, förbättra mikroklimatet och att i ett tidigt skede snabbt kunna få upp en grön karaktär, gröna och skyddade rum för rekreation. Gröna väggar i anslutning till parkrum och andra offentliga platser hjälper till att stärka upplevelsen av ett grönt rum. Gröna tak hjälper till att ta upp en del av dagvattnet, ger en grönare karaktär till kvarteret och hjälper till med en biologisk mångfald. Även gröna takterasser till bostäder samt vistelseytor till förskolor bör kunna placeras på tak. Trädplanteringar och andra gröna element bidrar till att stärka karaktären av tysta och inbjudande privata ytor för möten, lek och avkoppling. > Exempel på olika gröna element på gårdar.

26 45 > Gröna byggnader, EWT, Zurich > Gröna byggnader, EWT, Zurich > Gröna rum, EWT, Zurich > Gröna väggar i anslutnig till mötesplats, Madrid. > Gröna tak. > Aktiva tak. > Gröna bostadshus.